Välkommen till suicidpreventiva
dagen 10 september, 2015
Du får idag lyssna till:
Sofia Wange Koordinator brukarorganisationer, Psykiatrin
Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum, CAMPTÖ,
doktorand UFC
Tabita Björk Uppföljningsstrateg Psykiatrin, Forskare, UFC
Nina Nolin, Attitydambassadör, (H)järnkoll (inga bilder från presentationen i denna fil)
8.30-9.15 Föreläsning
9.15-9.45 FIKA
9.45-11.30 Föreläsning
1
Suicid
• en medveten, uppsåtlig,
självförvållad livshotande
handling som leder till döden.
2
Suicidförsök
Livshotande eller skenbart
livshotande beteende, i avsikt att
sätta sitt liv på spel eller göra
intryck av en sådan avsikt,
men som inte leder till döden.
3
Suicidnära
• -patienter
som nyligen (inom senaste
året) har gjort ett suicidförsök
• -patienter som har allvarliga suicidtankar
och där suicidrisk bedöms föreligga
under den närmaste tiden framöver
• -patienter som utan att ha allvarliga
suicidtankar ändå pga
omständigheterna i övrigt t.ex att
utsättas för starkt negativa
livshändelser, bedöms vara i riskzonen
för suicid
4
Historik
5
Epidemiologi
• Hur vanligt är det med suicid globalt, i
Europa, i Sverige och i Örebro län?
• Köns och åldersfördelning
6
Suicid globalt:
800.000 suicid per år, 14 suicid per 100.000 invånare
10-40 suicidförsök per suicid,
högre antal försök i yngre åldrar och bland kvinnor
18 fullbordade suicid per 100.000 män
11 fullbordade suicid per 100.000 kvinnor
Flest suicid inträffar i åldern 35-44 år bland både kvinnor och män.
7
Suicid i Europa:
150.000 suicid / år, 1.500.000 suicidförsök / år
<=30 per 100.000
<=24 per 100.000
<=18 per 100.000
<=12 per 100.000
<= 6 per 100.000
Uppgift saknas
Källa: WHO/Europe, European mortality
database (MDB), 2010
8
Suicid
i Sverige 2014:
I Sverige sker 15 suicid per 100.000 inv,
ca 4 personer varje dag
ca 1.500 personer per år.
9
Suicid bland män
i Sverige 2014:
1044 män dog i suicid 2014:
(785 säkra+259 oklara)
16.2 per 100.000 män
10
Suicid bland män i Sverige
Ö-o: 21.7 jmf Riket 16.2 per 100.000
11
Suicid bland kvinnor
i Sverige 2014:
487 kvinnor dog i suicid 2014:
(363 säkra + 124 oklara)
7.5 per 100.000 kvinnor
12
Suicid bland kvinnor i Sverige
Ö-o 9.0 jmf Riket 7.5 per 100.000
13
Suicid bland unga 2014 per län
Ö-o 9.5 jmf Riket 7.5 per 100.000
14
Suicid bland alla äldre per län
Ö-o 18.3 jmf Riket 16.4 per 100.000
15
Förändrade suicidtal i Sverige
sedan 80-talet i olika åldrar
16
17
Kvinnor i olika åldrar
18
Män i olika åldrar
19
Suicid i Örebro län
Nästan varje vecka dör någon i vårt län i suicid
Lex Maria anmälningar 2007 t o m 2013 visar att:
60% hade ingen pågående vårdkontakt
20% hade pågående vård i psykiatrin
9% hade pågående vård i primärvård
4% hade ett kommunalt vårdboende
3% hade somatisk vård
2% hade häkte/fängelse
2% privat vård
20
Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län 2004 - 2014
70
58
60
54
50
49
50
50
47
46
40
45
39
37
35
40
37
36
Totalt antal kvinnor
32
30
29
27
10
17
31
23
18
14
19
16
13
13
0
2004
15
14
10
8
2005
2006
2007
2008
2009
Totalt antal män
Totalt båda kön
27
23
20
32
2010
2011
2012
2013
21
2014
Suicidala processen
22
23
Fikapaus!
24
Riskfaktorer
25
Riskfaktorer för suicid: Tidigare suicidförsök
•
•
•
•
Enskilt starkaste riskfaktor för fullbordat suicid
Starkare risk för män än för kvinnor
Flera, tätare, större suicidavsikt, våldsam metod
Höjd risk första året efter suicidförsök, vid slutenvård för
suicidförsök - kvarvarande risk lång tid.
• Ärftlighet, suicid i familjer
26
Riskfaktorer för suicid: Psykisk sjukdom
90 % av de personer som begått suicid hade tecken på
psykisk störning
• Depression/bipolär sjukdom (vanligast)
- observera tidig debut,
- svåra symtom,
- hopplöshetskänslor,
- ångest,
- sömnproblem,
- psykotiska eller atypiska symtom,
- suicid hos familjemedlem.
Risken hög tidig i förloppet, efter insatt behandling och innan
stabilitet uppnåtts.
Förhöjd risk i samband med inläggning / utskrivning
från
27
psykiatrisk vård, samt de första veckorna efter vårdtiden.
Riskfaktorer för suicid: Psykisk sjukdom (forts)
• Missbruk/beroende (näst vanligast hos män) – observera
samsjuklighet hos dessa individer
• Personlighetsstörning: antisocial, narcissistisk, eller
emotionell instabil personlighetsstörning. Observera särskilt vid
missbruk/annan psykiatrisk samsjuklighet
• Ångestsjukdom/symtom
• Schizofreni: Hög risk hos yngre personer och åren närmast
efter insjuknande/diagnos -observera nedstämdhet, motorisk
oro, agitation och tiden efter akuta symtom avklingat.
• Självskadebeteende:Observera repetitivt självskadebeteende,
mer intensiva depressiva besvär, ökande hopplöshetskänslor
• Ätstörning – vid långvarig sjukdom, särskilt vid samtidig
depression
• Neuropsykiatriska tillstånd. Suicidförsök vanligare
bland
28
ADHD.
Sociodemografiska och sociala faktorer riskfaktorer:
• Män, särskilt i medelåldern
• Sociala förändringar/kriser: brutna relationer /separation,
dödsfall, föräldrakonflikter, bristande nätverk, funktionsnedsättn.
• Ekonomiska samhällsförändringar och kriser
• Utlandsfödda personer har nästan dubbelt så stor risk för suicid
som svenskfödda, t ex Finland, Ryssland, Östeuropa.
• Homosexuella, bisexuella och transpersoner (ffa i övre tonåren)
• Akut stressreaktion: utanförskap, mobbning, förlust av en
position eller andra situationer som upplevs som kränkande kan
vara utösande faktorer.
29
Riskfaktorer för suicid: Våldsbrott & kriminalvård
• Personer som begått våldsbrott har en särskilt förhöjd
suicidrisk. Våld riktas mot andra och sig själva.
• Kriminalvård: ökad risk första veckan efter intagning samt
månaderna efter frigivande.
30
Övriga riskfaktorer för suicid:
• Suicidalt beteende i familj eller närkrets
• Traumatiska händelser t ex sexuella övergrepp och mobbing
• Våldserfarenhet från familj, i social situation eller egen
benägenhet att använda våld
• Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster såsom
lättkränkthet, impulsivitet
• Påverkan av internet
• Tillgång till vapen, läkemedel och andra medel som kan
användas vid suicid
• Somatisk sjukdom: Smärtsyndrom, maligna sjukdomar
• tillstånd som engagerar nervsystemet.
• Särskild förhöjd risk den första veckan efter besked om allvarlig
somatisk sjukdom. En sekundär depression kan bidra till
suicidhandlingen.
31
Skyddsfaktorer för suicid:
Återhämtningsförmåga
Kognitiv stil och personlighet: Söker hjälp, ber om råd, öppen för
andras erfarenhet, lösningar, öppen för nya kunskaper, förmåga att
kommunicera, känsla av personligt värde, tilltro till sig själv, sin
situation och sina färdigheter.
Familjesituation: Goda relationer med familjemedlemmar, stöd från
familjen, engagerat föräldraskap
Kulturella och sociala faktorer: Närvaro av kulturella traditioner, gott
förhållande till arbetskamrater, vänner, grannar, stöd från viktiga
människor, drogfria vänner, socialt integrerad via arbete, sport,
föreningsliv, kyrkliga aktiviteter, känsla av ett syfte med sitt liv
Miljöfaktorer: Bra kosthållning och sömn, ljus, motion, drog och rökfri
miljö.
32
Ur Textbook of Suicide Prevention: A global perspective, Wasserman, 2009
Varningssignaler!
33
Verbala/tydliga varningssignaler för suicid
se vidare på mind.se
• Uttrycker självmordstankar
• Uttrycker känslor av meningslöshet & hopplöshet
• Pratar om självmord och är upptagen av döden
Får plötsliga och ovanliga vredesutbrott, snabbt
skiftande sinnesstämning
Besöker eller ringer plötsligt till viktiga personer
34
Tysta varningssignaler för självmord
se vidare på mind.se
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Har självmordstankar och starka känslor av meningslöshet
och hopplöshet
Förändrar eller ökar sitt drogmissbruk
Känner sig fångad, känsla av att det inte finns någon utväg
Drar sig undan från familjen, kompisar och aktiviteter
Har stark ångest
Sinnesstämningen förändras dramatiskt
Verkar plötsligt lyckligare och lugnare
Är ointresserad av saker den brukar bry sig om
Ger bort saker som är viktiga för en
Ordnar upp sin ekonomi
35
Tillgängligheten
• ” I preventivt syfte behövs
undersökningar som visar hur tillgången
till vapen kan begränsas och hur
förpackningar av läkemedel kan utvecklas
så att risken för överdosering förhindras
eller minskas”
NASP (Nationellt centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk ohälsa) 2013
36
Person och riskfaktorer
• ” My father died in 1928- shot himself- and left
me fifty thousand dollars…... When I asked my
mother for my inheritance, she said she had
already spent it on me…… on my travel and
education…..My mother was a music nut, a
frustrated singer, and she gave musicales every
week in my fifty- thousand dollar music
room….Several years later, at Christmas time, I
received a package from my mother. It
contained the revolver with which my father had
killed himself. There was a card that said she
thought I´d like to have it” (Hoychner,1966; 115116)
37
Arbetsgrupp för vårdprogrammet
• Fides Schückher, överläkare, Beroendecentrum, Örebro
• Ann Björk, sjuksköterska, Psykiatriska kliniken,
Lindesbergs lasarett
• Tabita Björk - Med. Dr. psykiatrins ledningsstöd / UFC
• Mattias Kransholm – Socionom, Vårdplatskoordinator
Psykiatrisk Akut- och heldygnsvård
• Harris Lempessi – Överläkare, Medicinkliniken
• Petra Reuling – Chefsöverläkare, Allmänpsykiatrisk
öppenvård
• Sven Röstlund, Chefsläkare, Nora Vårdcentral
• Angelica Sundkvist – Psykolog, Beroendecentrum
• Monica Winnberg Buhr, kontaktperson SPES Region
Örebro Värmland
38
När ska en suicidbedömning göras
• övervägd eller
genomförd
självskada eller
suicidförsök.
• akutsökande
• nya patienter
• återkommande eller
ständiga
suicidtankar
• depression
• Personlighetsproblematik, missbruk,
psykotiska inslag
• efter inläggning på psykiatrisk
avdelning
• svårbedömbara patienter
• under vårdtiden när
situationen förändras
• egna promenader eller
aktiviteter utan uppsikt
• permission eller tillfälliga
hembesök
• utskrivning.
39
Bedömningens innehåll
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Checklista
I Suicid intention- Beskows suicidstege
II Självmordsmeddelande
III Tidigare suicidförsök antal och när
IV Analys av det senaste och eller allvarligaste
försöket
V Psykosociala faktorer
VI Aktuell sjukdomsbild/svårighetsgrad
VII Har närstående lämnat anamnes.
VIII Vad avhåller pat från att begå suicid
IX Risksituationer i relation till psykiatrisk vård
hög risk, risk och låg risk.
40
41
Bedömningens innehåll
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Checklista
I Suicid intention- Beskows suicidstege
II Självmordsmeddelande
III Tidigare suicidförsök antal och när
IV Analys av det senaste och eller allvarligaste
försöket
V Psykosociala faktorer
VI Aktuell sjukdomsbild/svårighetsgrad
VII Har närstående lämnat anamnes.
VIII Vad avhåller pat från att begå suicid
IX Risksituationer i relation till psykiatrisk vård
hög risk, risk och låg risk.
42
43
SAD Person scale
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
0 poäng
Kvinna
19-45 år
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Faktorer
kön
ålder
depression
tidigare försök
alkoholmissbruk
tankestörning
socialt stöd saknas
aktiva suicidplaner
ogift, bor ensam
somatisk sjukdom
1 poäng
man
<19 eller >45 år
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
44
Skattningsskalor
•
NGASR (The Nurses Global Assessment of Suicid
Risk)
• SAD Person scale
(PATTERSON W M et al)
• Suicide Intent Scale (SIS)
• Suicide Assessment Scale (SUAS 1986)
• Colombia Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS)
45
Förhållningssätt
• Initialt ska samtalet vara av stödjande karaktär
• Lyssna
• Tillgodose behoven av värme, omsorg,
mat, och dryck
• Vinn tid så att patienten får mera utrymme till eftertanke
och att reflektera över sin situation.
• Försök bidra till att personen får distans till sina problem
och hjälp henne att sortera
46
Förhållningssätt
• ta inte lätt på patientens orsaker till
suicidbenägenheten
• struktur under samtalen
• konkret planering för närmaste tiden
• personen bör undvika alkohol
• kontinuitet i uppföljningen
• öppet samtal om liv och död
• sätt gränser för samtalets djup
47
Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder
• Vinna tid – få patienten nyfiken
• hålla kontinuiteten mellan sessionerna.
• få vågen att blir tyngre i riktning mot att vilja leva
• hopplöshetskänslor.
• kognitiv dissonans
• problemlösningstekniker
48
Behandling
• Om en behandlare eller läkare under utbildning
bedömer att en patient är suicidnära, finns
indikation att en psykiatrisk specialistläkare gör en
bedömning.
• Om patienten gjort ett självmordsförsök eller
upplevs som suicidnära kan en tids slutenvård
övervägas.
• En utskrivning ska vara väl förberedd.
• Om pat är suicidnära bör man erbjuda en snabb
uppföljning inom öppenvård.
49
Behandling
Farmakologi
• antidepressiva
• Litium
• klozapin (Leponex)
• ECT
50
Psykologisk och psykosocial behandling
• kognitiv beteendeterapi (KBT)
• interpersonellpsykoterapi (ITP)
• dialektisk beteendeterapi(DBT)
• psykodynamisk psykoterapi (PDT)
• mentaliseringsbaserad terapi (MBT)
• familjeterapi/stöd
• nätverksarbete
• psykopedagogisk intervention
• färdighetsträning
51
Patientbeskrivning
• Malin var 43 år och specialistläkare på ett regionssjukhus.
Ekonomin var lite knackig efter skilsmässan varför hon
passade på att gå extra jourer. I sitt ordinarie arbete
förväntades Malin sköta två avdelningar på grund av
vakanser. Det var långa dagar och Malin fick för vana att
varva ner med ett par glas vin. Sista tiden hade hon känt sig
hängig och slutkörd, hon kunde behöva ett litet glas innan
jobbet för att komma igång. Mitt upp i ronden blev Malin en
dag hemskickad då man ansåg att hon utgjorde en risk för
patientsäkerheten. Malin kom inte tillbaka till jobbet. Hon
hittades några dagar senare död i lägenheten. Obduktionen
visade höga koncentrationer av analgetika, bensodiazepiner
och alkohol.
• Hur kunde hennes död förhindrats? Den suicidnära patienten;
värdering och hantering av suicidrisk (Bo Runeson et al)
52
Stödorganisationer:
SPES – riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd
www.spes.se , [email protected] på facebook: SPES,
Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd
• SPES telefonjour: 08-34 58 73 öppen varje kväll 19-22
MIND - en ideell förening som främjar den psykiska hälsan och stöder
människor i kris. mind.se
• Föräldratelefonen 020-85 20 00 vardagar 10-15
• Äldretelefonen 020-22 22 33 vardagar 10-15
• Chatta eller maila till självmordsupplysningen
Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60, telefonstöd kl 13-22
53
Lästips:
Suicidnära patienter. Kliniska riktlinjer för utredning och vård
Svensk psykiatri. Nr 12- Svenska psykiatriska föreningen och
Gothia fortbildning, 2013.
Den suicidnära patienten. Värdering och hantering av
suicidrisk. Runesson B, Salander Renberg E, Westrin Å, Waern
M. Studentlitteratur AB, Lund.2012.
Om livet känns hopplöst - Stöd till självmordsnära
medmänniskor. Nationella rådet för självmordsprevention,
Folkhälsoinstitutet, NASP, Socialstyrelsen (1996).
54
