kom ihåg! god jul och gott nytt år tillönskar vi alla läsare!

®
TerapiTips
NR 5 DECEMBER 2015 | U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D
I DETTA NUMMER AV
TERAPITIPS KAN DU
LÄSA OM:
Nytt från Läkemedelskommittén
Sidan 2
Nya medarbetare
Sidan 3
Broschyr Sov gott
Sidan 3
Samverkansmodellen för
läkemedel och ordnat införande av läkemedel mot
tumörsjukdomar
Sidan 4-6
Fluor
Sidan 7
Xultophy
Sidan 7
Trajenta - linagliptin
Sidan 8
Fullt hus på diabetesforum
Sidan 9
Mellansvenskt läkemedelsforum
Sidan 10
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR
TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE!
KOM IHÅG!
Mellansvenskt läkemedelsforum
i Västerås den 3-4 februari 2016
Anmäl dig senast den 20 december - Läs mer på sid 10
NR 5 2015 | SIDAN 2
Ordföranden har ordet
Välkommen till julnumret av TerapiTips!
Läkemedelskommittén fick under 2015 medel för
att förstärka bemanningen med kliniska apotekare.
Äntligen så har vi våra nya kliniska apotekare på plats
i Katrineholm. Läs mer om våra nya medarbetare på
sidan 3.
I samverkan med övriga Läkemedelskommittéer i vår
region har vi tagit fram en informationsbroschyr om
sömn – Sov Gott. Den är en ny version av den tidigare
mycket uppskattade upplagan. Läs mer på sidan 3 och
hur du får tag på den.
En struktur för ordnat införande av nya, ofta
mycket dyra, läkemedel börjar ta form i Sörmland
skrev jag redan i förra numret. Landstingsstyrelsen fattade i våras beslutat att vi ska följa den nationella ”Samverkansmodellen” och Hälso- och
sjukvårdsledningen, Hälsoval, Läkemedelskommittén
och inte minst representanter för de verkligt läkemedelstunga verksamheterna har tillsammans börjat
forma vår modell. Läs mer om Samverkansmodellen
i praktiken på sidan 4 i detta nummer. Där kan du
läsa om praktiska exempel som gäller läkemedel vid
prostatacancer och malignt melanom. Alla formella
beslut beräknas vara klara i januari 2016 och mer
detaljerad information kommer i vårens nummer av
TT.
Vill också påminna ännu en gång om att läkemedelskommittéerna i 7-klövern arrangerar ett ”Mellansvenskt Läkemedelsforum” 2016, närmare bestämt 3-4
februari. Se programmet på sidan 10. Förra året var det
drygt 600 läkare som deltog i denna helt osponsrade
utbildning. Inbjudan har gått ut till varje arbetsplats
så fråga din chef om anmälan om du inte hört något.
Sista anmälningsdag är 20 december! Glöm inte att
Läkemedelskommittén bjuder alla AT- och KULTläkare på anmälningsavgiften!
Det händer som alltid mycket inom diabetesvården.
Diabetesforum slog rekord i deltagarantal i år och
befäster sin plats som årlig mötesplats för hela länets
diabetesvård. Här möts alla personalkategorier vid
vårdcentraler, sjukhusmottagningar och kommuner.
Nya diabetesläkemedel dyker upp på marknaden och
det är viktigt att vi har en ändamålsenlig användning
av dessa. Det är inte alltid lätt att se den direkta nyttan
av varje nytt läkemedel som dyker upp. Ett par av
dessa nya läkemedel kan du läsa om på sidan 7-9
och ytterligare, mer praktisk information, kommer i
TerapiTips nr 1/2016 och i den nya Reklistan i början
på 2016.
På framför allt sociala medier, har det under
den senaste tiden, spridits information med en
negativ bild av fluor. Vad vet vi om inverkan på
vår hälsa vid användandet av fluor? Läs mer från
Tandvårdskommittén på sidan 7.
Till sist vill jag och hela Läkemedelskommittén
önska er alla en fortsatt skön Advent och så
småningom en God Jul och ett Gott Nytt År.
Lars Steen
Ordförande
Läkemedelskommittén
SIDAN 3 | NR 5 2015
Nya medarbetare i Läkemedelskommittén
Jag heter Amanda Ferdinandsson och började min anställning i Läkemedelskommittén i september.
Jag är apotekare och gjorde min apotekarutbildning i
Uppsala. Efter apotekarutbildningen började jag arbeta
på ett öppenvårdsapotek i
Katrineholm där jag stannade i två år. Nu ser jag fram
emot nya utmaningar som
klinisk farmaceut vilket ska
bli fantastiskt roligt.
Som anställd i läkemedelskommittén kommer
jag främst jobba med läkemedelsgenomgångar inom
slutenvård och primärvård
i Katrineholm med mål att
förbättra läkemedelsanvändningen för de äldre.
Jag heter Sara Lindberg och är legitimerad apotekare
sedan drygt elva år. Tidigare har jag arbetat på öppenvårdsapotek, men för några år sedan valde jag att
vidareutbilda mig inom klinisk farmaci. Jag blev klar
med magisterexamen 2012.
Sedan 15 september i
år arbetar jag med läkemedelsgenomgångar för
läkemedelskommittén i
Sörmlands landsting. Det
här är ett både viktigt och
jätteroligt arbete. Jag känner
verkligen att jag valt rätt.
Här kan jag bidra med min
kompetens till att förbättra
läkemedelsanvändningen för
våra äldre.
Amanda Ferdinandsson, leg apotekare
Läkemedelskommittén
Sara Lindberg, leg apotekare
Läkemedelskommittén
En lite
n
andra bok för söm
som vil
n
l sova lösa och
bättre
Sov go
tt
Sov gott är en broschyr som är framtagen av det regionala
läkemedelsrådet i Uppsala-Örebroregionen, ett samarbete
mellan läkemedelskommittéerna i Gävleborg, Uppsala,
Dalarna, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro.
Broschyren riktar sig till både vårdpersonal och patienter, och i den kan man läsa om goda råd vid sömnproblem
samt få förslag om vad man kan göra själv för att förbättra
sin sömn. Här finns också en sömndagbok att fylla i för
att följa sömnmönstret och kunna se förändringar då man
följer de råd som finns i broschyren.
Broschyren finns att få på vårdcentralerna, och går även
att beställa via [email protected]
Här kan du läsa Sov gott!
NR 5 2015 | SIDAN 4
Samverkansmodellen för läkemedel
och ordnat införande av läkemedel mot
tumörsjukdomar
Från och med 2015 har landstingen formerat sig
i en samverkansmodell inom läkemedelsområdet
Samverkansmodellen bygger på flera delar som
tidigare funnits i pilot och till stor del utgått från den
av regeringen beslutade nationella läkemedelstrategin.
Modellen syftar till att fatta mer välgrundade, snabba
och samordnade beslut runt användning av nya
läkemedel och att agera mer gemensamt som kravställare och starka köpare. Kortfattat är det ett försök
att hantera frågorna om snabb och jämlik tillgång
till nya läkemedel i hela landet, och att hantera
utmaningen som kostnader för nya läkemedel medför.
Landstingsstyrelsen i vårt landsting har ställt sig
bakom modellen. Läkemedel för behandling av olika
former av tumörsjukdomar blir naturligtvis en viktig
del i detta då det kommer många nya effektiva och
mer specialiserade läkemedel som kostar mycket
pengar.
Samverkansmodellen består av flera olika delar som
kortfattat beskrivs nedan. I kärnan finns en styrgrupp
nominerad och beslutad av landstingsledningarna.
Livscykelfunktionen genomför Horizon scanningarbete, tar fram tidiga bedömningsrapporter, införande
och uppföljningsprotokoll och koordinerar nationell
uppföljning av nya läkemedel.
Marknadsfunktionen bedriver marknadsbevakning
och sortimentsanalys och tar fram förslag på landstingsgemensam upphandlingsplan för läkemedel.
Marknadsfunktionen medverkar också i arbetet med
trepartsöverläggningar mellan TLV, landstingen och
företagen.
Förhandlingsdelegationen består i princip av en
förhandlingsledare och kompletteras i varje enskild
förhandling med representanter från landstingen.
NT-rådet utses av landstingens hälso- och sjukvårdsdirektörer. NT-rådet beslutar om rekommendationer
på samma medicinska grund och etiska plattform som
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
I många ärenden samverkar de olika delarna. Två
läkemedelsgrupper som hanterats i samverkansmodellen är läkemedel mot prostatacancer (pre och
post kemo) samt läkemedel för behandling av malignt
melanom.
Prostatacancer – Zytiga och Xtandi
Läkemedlen Zytiga och Xtandi har funnits på marknaden en tid. Båda läkemedlen är tablettbehandlingar
som patienten kan ta själv och de lämpar sig därför
för förskrivning på recept. De priser företagen ansökte
om hos TLV när läkemedlen lanserades var dock
inte hälsoekonomiskt försvarbara på de indikationer
som var aktuella. Läkemedlen kom därmed inte att
ingå i läkemedelsförmånen. I och med detta fanns en
stor risk att läkemedlen inte kommer till användning
och gör den nytta de är avsedda för hos patienterna.
Att betala hela kostnaden för dessa läkemedel är nog
något som få patienter klarar av. Varför blir det då
på detta sätt? Vill inte företagen att läkemedlen ska
komma till användning? Läkemedelsmarknaden är
global, det är bara att konstatera. Företagen är utsatta
SIDAN 5 | NR 5 2015
för internationell referensprissättning (IRP) på andra
marknader. Ytterst få länder använder en värdebaserad
prissättning som vi gör i Sverige. IRP innebär att
andra länders priser ligger till grund för priset i det
egna landet. På detta sätt kan priset i Sverige ha betydelse för betydligt större marknader som Tyskland
eller Frankrike. Ett lågt pris i Sverige skulle alltså
kunna innebära ett lägre pris och en mindre vinst i
Tyskland. I det läget är den svenska marknaden för
liten, att helt ge upp försäljningen kan vara lönsamt.
Detta visar att det i grund och botten alltid, eller i alla
fall ofta, är företagets krav på avkastning som styr
tillgången på läkemedel, ett beslut som många gånger
tas över huvudet på läkemedelsföretagens svenska
marknadsbolag. För att få tillgång till Zytiga och
Xtandi fick landstingen teckna egna avtal inom ramen
för upphandlingsverksamheten, något som inte skedde
samordnat och inte heller möjliggjorde samtidig
tillgång till de nya läkemedlen i hela landet. Det blev
inget ordnat införande. De priser som då erbjöds,
och som nu kunde hållas undan det offentliga genom
”hemliga avtal”, gjorde att prisnivån blev försvarbar
och påverkan på IRP kunde undanröjas. Distributionen
av läkemedlet fick ske via klinikerna, som fick dela ut
tabletter, istället för distribution via apotek. Möjligheterna till att praktiskt genomföra distribution på
detta sätt varierar över landet där mindre landsting
som Sörmland har lättare att hantera detta än stora
landsting och regioner som t.ex. Stockholm och
Skåne. Utdelning av läkemedel från mottagningar
eller avdelningar i annan form än jourdoser eller för
att hindra smittspridning är inte heller tillåtet enligt
läkemedelsverket.
Hur spelar samverkansmodellen in i detta? Situationen
var svår att hantera för vissa landsting och avtalen
hade inslag som var komplicerade för vården. Både
Xtandi och Zytiga var på väg mot att få ytterligare
indikationer, behandling före cytostatika, vilket skulle
möjliggöra en breddning av användningen både bland
urologer och onkologer. En hantering på rekvisition
och via utdelning bedömdes på sikt ohållbar. Företagen ansökte på nytt om förmån hos TLV. Genom
landstingens samverkan med TLV kom ärendet upp
på bordet och en överläggning kopplat till ett nytt
förmånsbeslut kom till stånd.Samtidigt arbetade livscykelfunktionen med ett ordnat införandeprotokoll
för att möjliggöra en jämlik introduktion för alla
patienter. Marknadsfunktionen koordinerade arbetet
med landstingen och de befintliga avtalen så att dessa
förlängdes och avslutades vid rätt tidpunkter. Slutligen
fanns det ett protokoll för ordnat införande, ett förmånsbeslut från TLV med en sidoöverenskommelse
mellan företag och landsting som tog hänsyn till
både hälsoekonomi och företagens behov av att
kontrollera IRP samt en samordnad rekommendation
från NT-rådet. Om man hade önskat sig något mer
hade det varit att processen inte hade varit klar just
i midsommarveckan. Tidpunkten var inte optimal
för en omställning i vården. Nu väntar vi bara på
uppföljningen, för det är först när ett läkemedel
kommer i användning som det skapar ett värde för
patienten.
Malignt melanom – PD1hämmarna Opdivo och Keytruda
Läkemedlen Opdivo och Keytruda lanserades
under hösten på indikationen malignt melanom.
Båda dessa läkemedel fångades tidigt upp av livscykelfunktionens horizon scanning arbete som
viktiga genombrott för framtida behandling. Det
som skiljer Opdivo och Keytruda från Zytiga och
Xtandi, förutom indikationen, är att de är renodlade
rekvisitionsläkemedel som ges av sjukvårdspersonal.
Detta är alltså inte några typiska receptläkemedel som
ska in i läkemedelsförmånen. Normalt finns då inget
hälsoekonomiskt underlag som kan ge vägledning i
om prissättningen är samhällsekonomiskt försvarbar.
Via samverkansmodellen och TLVs utökade uppdrag
kring klinikläkemedel finns möjligheten för NTrådet att begära att TLV gör en hälsoekonomisk
utredning även av rekvisitionsläkemedel. Så skedde
i detta fall. En utmaning med PD-1 hämmarna är
att de har fler indikationer i pipeline, närmast ligger
icke småcellig lungcancer (NSCLC). Eftersom olika
indikationer har olika jämförelsebehandlingar och är
förknippade med olika indirekta kostnader kan man
få olika hälsoekonomiskt utfall på olika indikationer.
I Sverige har vi ett produktbaserat system där vi
sätter pris på produkten, inte på behandling av en
indikation vilket i dessa fall blir en utmaning. För
att få till en vettig prissättning som kan hantera de
utmaningar som föreligger för dessa läkemedel har
marknadsfunktionen inom samverkansmodellen
uppdragit åt Stockholms läns landsting (SLL) att
genomföra en nationell upphandling och uppmanat
samtliga landsting att inkomma med fullmakter för
detta till SLL. Upphandlingen ska ta hänsyn till
förändrade marknadsförutsättningar vid nya godkända
indikationer. Upphandlingen annonserades tidigare
under hösten och förhoppningen är att ha ett avtal på
NR 5 2015 | SIDAN 6
plats till årsskiftet. Eftersom de nya PD-1 hämmarna
ger vården ett nytt verktyg i behandlingen av svåra
sjukdomar har NT-rådet i avvaktan på ett avtal gett
ut en rekommendation om hur landstingen kan hantera dessa läkemedel fram till dess att vi har ett
avtal, i syfte att skapa det värde för patienterna som
läkemedlet är avsett för. I samband med att avtalet
blir klart kommer NT-rådet att komma med en ny
rekommendation till landstingen om hur läkemedlen
ska användas baserat på den nya informationen som
kommer fram vid upphandlingen.
Avtal och prissättning är dock bara en del av det som
krävs för att nya läkemedel ska göras tillgängliga för
patienterna. De införande- och uppföljningsprotokoll
som tas fram för de största, viktigaste och mest utmanande läkemedlen ska också fungera som en hjälp
till alla förskrivare. I samband med att dessa blir
tillgängliga ska berörda expertgrupper och förskrivare
informeras. Det ska göra det enkelt att veta vilka
patienter som ska erbjudas behandlingen och vilka
som inte lämpar sig för denna behandling. Vårt eget
landsting arbetar också för att hitta en finansieringsmodell som ska avhjälpa de hinder i form av bristande
läkemedelsbudgetar som tidigare hindrat ett tidigt
införande.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi har en helt ny
modell på plats, i denna artikel exemplifierat utifrån
tumörsjukdomar, som ger oss nya möjligheter att agera
gemensamt och göra läkemedel tillgängliga i hela
Sverige vid samma tidpunkt. Framöver kommer vi se
fler läkemedel som hanteras i denna samverkan i syfte
att ge en så snabb och jämlik tillgång till nya effektiva
läkemedel som möjligt, och till ett pris som är så bra
som möjligt utifrån vår värdebaserade prissättning.
Även om detta arbete till stor del görs på nationell
nivå kommer det behövas engagemang lokalt. Hur
och när är svårt att förutsäga men vi som arbetar med
detta lokalt och nationellt kommer kontakta er när
läkemedel inom just ert område är aktuella.
För expertgruppen för tumörsjukdomar
Fredrik Ax, apotekare, kategoriledare läkemedel och
landstingsrepresentant i TLVs fullmaktsgrupp
Referenser
Hälsoekonomisk bedömning av Keytruda. (den 19 11
2015). Hämtat från TLV: http://www.tlv.se/
Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/Kunskapsunderlag_keytruda.pdf
Hälsoekonomisk bedömning av Opdivo. (den 19 11
2015). Hämtat från TLV: http://www.tlv.se/
Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/Kunskapsunderlag_opdivo.pdf
Införande- och uppföljningsprotokoll. (den 19 11
2015). Hämtat från Janusinfo: http://www.
janusinfo.se/Documents/Nationellt_inforande_av_nya_lakemedel/Inforande-uppfoljningsprotokoll-prostatacancer-prekemoversion-2.pdf
Nationell läkemedelsstrategi. (den 16 11 2015). Hämtat från Läkemedelsverket: https://lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/
Nationellt ordnat införande av nya läkemedel. (den
16 11 2015). Hämtat från Janusinfo: http://
www.janusinfo.se/Nationellt-inforande-avnya-lakemedel/Nationellt-inforande-av-nyalakemedel/
Rekommendationer av NT-rådet. (den 19 11 2015).
Hämtat från Janusinfo: http://www.janusinfo.
se/Documents/Nationellt_inforande_av_nya_
lakemedel/Inforande-uppfoljningsprotokollprostatacancer-prekemo-version-2.pdf
Rekommendationer av NT-rådet. (den 19 11 2015).
Hämtat från Janusinfo: http://www.janusinfo.
se/Documents/Nationellt_inforande_av_nya_
lakemedel/Nivolumab-(Opdivo)-och-pembrolizumab-(Keytruda)-151009.pdf
Vi beslutar att Xtandi inte ska ingå i högkostnadsskyddet. (den 19 11 2015). Hämtat från TLV:
http://www.tlv.se/Upload/Beslut_2014/
bes140527-xtandi.pdf
Xtandi ingår i högkostnadsskyddet. (den 19 11 2015).
Hämtat från TLV: http://www.tlv.se/Upload/
Beslut_2015/Bes150612-xtandi.pdf
Zytiga ingår i högkostnadsskyddet. (den 19 11 2015).
Hämtat från TLV: http://www.tlv.se/Upload/
Beslut_2015/bes150521-zytiga.pdf
Zytiga ingår inte i högkostnadsskyddet. (den 19 11
2015). Hämtat från TLV: http://www.tlv.se/
Upload/Beslut_2012/120530-zytiga.pdf
SIDAN 7 | NR 5 2015
Fluor
Xultophy
På framför allt sociala medier, har det under den
senaste tiden, spridits information med en negativ
bild av fluor. Så vad vet vi om inverkan på vår
hälsa vid användandet av fluor? Det råder ingen
vetenskaplig tvekan om att regelbunden tillförsel
av fluor på tandytan, är ett effektivt sätt att minska
karies.
Fluor fungerar i ett komplext system mellan
tandyta, saliv och plack. Ämnet både bromsar
nedbrytningen av emaljen och stimulerar återuppbyggnaden, efter en syraattack. Skyddet är dock kortvarigt och fluor måste därför tillföras kontinuerligt,
speciellt viktigt är detta på unga tänder där emaljen är
extra känslig.
Biverkningar kan förekomma som dental fluoros
om man regelbundet får i sig stora mängder fluor, i
den period i livet då tänderna bildas. Detta ses som
fläckar i emaljen, oftast bara med kosmetisk effekt.
Kroniskt invalidiserande fluoros, benförtätning i
skelettet, har bara rapporterats från områden i länder
med naturligt mycket höga fluorhalter i dricksvattnet,
där klimatförhållandena gör att man dricker betydligt
mer än vad vi gör här.
Stort intag av fluor, ca 5 mg fluor/kilo kroppsvikt,
vid ett och samma tillfälle, kan ge förgiftningssymptom, framför allt som illamående. För ett barn
på 10-12 kilo innebär det ca 50 mg vilket motsvarar
en hel barntandkrämstub, för att hamna i riskzonen
för illamående. Inga av dessa biverkningar kan
förekomma för de fluormängder som tandvården
rekommenderar. I Sverige är fluorhalten generellt
mycket låg i dricksvattnet, med några undantag, där
det kan behövas särskilda rekommendationer.
Läkemedelsverket håller just nu på med en utredning som ska belysa mängden fluor vi får i oss av
olika tandprodukter i kombination med dricksvattnet,
utredningen beräknas var klar vid årsskiftet.
Xultophy är en blandning av tidigare lanserade på
den svenska marknaden insulinanalog degludek
(Tresiba) och en analog till glukagonliknande peptid
1 liraglutid (Victoza). Xultophy är ett läkemedel som
används för behandling av vuxna typ 2-diabetiker
tillsammans med perorala diabetesläkemedel vars
blodsockernivåer inte kontrolleras tillräckligt av
dessa läkemedel för sig eller kombinerade med
insulin.
Xultophy finns som förfyllda engångsinjektionspennor och ges en gång om dagen - helst vid samma
tidpunkt - subkutant i låret, överarmen eller buken.
Dosen anpassas för varje patient, och patientens
blodsocker ska mätas regelbundet för att fastställa
lägsta effektiva dos.
1 ml klar, färglös, isoton lösning innehåller 100
enheter insulin degludek och 3,6 mg liraglutid (varje
förfylld injektionspenna innehåller 3 ml som motsvarar 300 enheter insulin degludek och 10,8 mg
liraglutid).
Xultophy administreras i så kallade dossteg, vilket
skulle underlätta dosjustering. Ett dossteg innehåller
1 enhet insulin degludek och 0,036 mg liraglutid.
Den förfyllda injektionspennan kan ställas in på 1
till 50 dossteg per injektion i steg om ett dossteg.
Maximal dygnsdos av Xultophy är 50 dossteg (50
enheter insulin degludek och 1,8 mg liraglutid).
Dosräknaren på injektionspennan visar antalet
dossteg.
De vanligaste biverkningar som orsakas av
Xultophy är hypoglykemi, illamående, diarré,
kräkningar, förstoppning, dyspepsi, gastrit, magsmärta, flatulens, gastroesofagal refluxsjukdom
och bukspänning. Patienter som behandlades
med Xultophy hade i regel färre biverkningar i
magtarmkanalen än patienter som behandlades
med liraglutid (Victoza). Detta kan bero på att dosökningen av liraglutidkomponenten är långsammare
under behandlingsstarten vid användning av Xultophy än vid användning av enbart liraglutid.
Priset för Xultophy är något lägre än för motsvarande dos Tresiba och Victoza var för sig men
enligt TLV är Xultophy helt kostnadsfritt för patienten eftersom läkemedlet faller under ATC-kod
A10AE (insuliner och analoger för injektion) och alla
insuliner expedieras kostandsfritt för patienten.
Marianne Blomberg, Tandläkare
Sammankallande Tandvårdskommittén
Emil Mikulski, endokrinolog
Medicinkliniken MSE
NR 5 2015 | SIDAN 8
Trajenta - linagliptin
Trajenta är den första DPP-4-hämmaren som
godkänts i en och samma dosstyrka för alla typ
2-diabetiker, oavsett njur- och leverfunktion. Detta är
möjligt då Trajenta i första hand utsöndras via gallan
och mag-tarmsystemet – bara 5 % utsöndras via njurarna, vilket kan jämföras med 70-80 % för andra
diabetesläkemedel.
DPP-4 hämmar enzymet dipeptidylopeptidas, ett
enzym som inaktiverar inkretinhormonerna
• GLP-1 (glukagonliknande peptid 1)
• GIP (glukosberoende insulinotropisk
polypeptid).
Inkretiner utsöndras i en låg basal nivå under dagen
och nivån ökar omedelbart efter intag av föda. GLP1 och GIP ökar produktion och sekretion av insulin
från pankreas betaceller i närvaro av normala och
förhöjda glukosnivåer. Dessutom reducerar GLP-1
glukagonsekretionen från pankreas alfaceller, vilket
leder till minskad glukosfrisättning från levern.
Linagliptin bidrar till långvarig ökning och förlängning av aktiva inkretinnivåer vilket medför en
generell förbättring av glukoshomeostasen.
Effekt och säkerhet av linagliptin i kombination
med metformin utvärderades i en dubbel blind,
placebokontrollerad studie under 24 veckor på totalt
6 602 patienter med diabetes mellitus typ 2, av vilka
5 955 patienter fick måldosen 5 mg.
• Linagliptin ledde till signifikant förbättring av
HbA1c på 7-8 mmol/mol, från en genomsnittlig
baslinje HbA1c på 73 mmol/mol.
• Linagliptin visade också signifikant förbättring av
fasteglukos i plasma (FPG), postprandiellt glukos
efter 2 timmar (PPG) jämfört med placebo.
• Den observerade incidensen av hypoglykemi hos
patienterna som behandlades med linagliptin var
likartad med placebo.
• I en 2-årsstudie där man utvärderat effekt och säkerhet för linagliptin 5 mg respektive glimepirid
(genomsnittlig dos 3 mg) i kombination med metformin hos patienter med otillräcklig blodsockerkontroll, visade linagliptin jämförbar effekt med
glimepirid avseende sänkning av HbA1c.
• DPP-4-hämmare har på gruppnivå likvärdig
effekt.
Pågående studier:
CAROLINA - Trajenta jämfört med Glimepirid, 6041
patienter, förväntad publicering 2017.
CARMELINA - Trajenta jämfört med placebo 8300
patienter, förväntad publicering 2017.
Patienter som behandlades med Trajenta gick i genomsnitt ner 1,39 kg i vikt, medan glimeperidpatienterna
gick upp nästan lika mycket. Totalt sett gav Trajenta
en relativ viktnedgång på 2,7 kg.
Kronisk behandling med 5 mg Linaglipid påverkar
inte Warfarinets effekt.
Sammanfattning
Trajenta är bra tolererad med låg risk för hypoglykemi
och oberoende av njur- och/eller leverfunktion. Har
jämförbar effekt med 3 mg Glimepirid. Kan vara
intressent hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion.
Fördelen var också viktnedgång.
Linagliptin är neutralt som det gäller kardiovaskulära sjukdomar men det är fortfarande oklart som det
gäller hjärtsvikt. För mer omfattande information
gällande Trajenta måste vi vänta till 2017.
Gregor Welk, informationsläkare
Läkemedelskommittén
SIDAN 9 | NR 5 2015
Fullt hus på diabetesforum
Årets diabetsforum hölls på Hotell Malmköping
den 26 november. Temat för i år var ”Samverkan i
diabetesvården”. De ca 100 deltagarna representerade
de flesta professioner som är involverade i diabetesvården i landstinget och sjuksköterskor från många av
länets kommuner.
Lars Steen, processledare och diabetesrådets ordförande, hälsade välkommen och gladdes över att så
många hade kommit till årets diabetesforum, samt visade statistik från NDR (nationella diabetesregistret)
där Sörmlands diabetesvård fotfarande håller ställningarna som en av de bättre i landet.
Under förmiddagen gavs information om vad
som är på gång inom diabetesvården i Sörmland
bl.a. arbete med revidering av fickkortet ”Riktlinjer
för handläggning av diabetes”, revidering av vårdprogrammet Graviditet och Diabetes och vårdöverenskommelse mellan primärvård och slutenvård
(medicinkliniker). Annika Jansson, MAS i Nyköping
och medlem i diabetesrådet redogjorde för de riktlinjer för diabetesvård i Sörmland som beslutats
av länsstyrgruppen för närvård och är en rekommendation till kommunerna. Annika informerade
också om 2 utbildningsprogram om diabetes fram-
tagna av SKL som kan användas i kommunerna vid
utbildning och delegering.
Vibeke Bergmark ÖL på medicinkliniken i Nyköping höll ett mycket informativ föredrag om nya
läkemedel vid behandling av diabetes.
Eftermiddagen inleddes av Ulf Söderström ÖL på
barnkliniken MSE som redogjorde för sin avhandling
”Ökad diabetesrisk hos barn till invandrare”. Resten
av eftermiddagen ägnades åt grupparbeten där
diskuterades det förslag på arbetsbeskrivning för
diabetesteam på vårdcentraler som tagits fram efter
förra årets diskussioner om framgångsfaktorer i diabetsvården. Några grupper diskuterade förslaget hur
man säkerställer utbildning/fortbildning till kommunernas vårdpersonal.
Årets diabetsforum lockade flera deltagare än någon
gång tidigare och förhoppningsvis gick många hem
med lite ny kunskap och nya idéer om hur en bra
diabetesvård kan bedrivas.
Christina Eriksson
Diabetessamordnare
NR 5 2015 | SIDAN 10
Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Gemensamma utbildningsdagar för läkare i Uppsala/Örebroregionen!
Mellansvenskt Läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i:Landstinget Dalarna,
Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland,
Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. Ur årets program:
•
Antikoagulantia/stroke
Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia
Sekundärprevention vid stroke
•
Hormonbehanding i klimakteriet
Effekter på symtom, bröst, hjärta-kärl, frakturrisk, kognition och total överlevnad
•
Varför gör jag inte som min doktor säger?
Hur retorik och kroppsspråk kan ge större samstämmighet i patient-läkarmötet
•
Sol, ljus och hud – några upplysande exempel
Non Melanoma Skin Cancer och lokalbehandling vid aktinisk keratos
Dermatologiska falldiskussioner och behandlingar
•
ADHD - hur får vi ordning på bokstäverna?
ADHD hos barn – över/underdiagnostik, behandling, risker och möjligheter
ADHD hos vuxna – hur diagnostisera rätt, behandlingsalternativ, gränsdragningar
•
Urinvägsinfektioner – en utmaning i dag och i morgon
Nedre urinvägsinfektioner och asymtomatisk bakteriuri
Febrila urinvägsinfektioner
•
Anemi
Anemi hos vuxna - järn, B12, folsyra
Se detaljerat program! Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare och KULT-läkare på anmälningsavgiften, sista anmälningsdag den 20 december 2015. Anmäl dig här!
SIDAN 11 | NR 5 2015