Att leva med diabetes typ 1.

Att leva med
diabetes typ 1.
- En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Fanny Johansson, Sjuksköterskestudent & Alexandra Malki, Sjuksköterskestudent
HANDLEDARE: Janina Pärssinen
JÖNKÖPING 2016-06
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. Att leva med
diabetes typ 1 innebär att alltid behöva planera sin vardag. Sjuksköterskans roll
handlar om att ge personcentrerad omvårdnad och uppmärksamma personen som
lever med diabetes typ 1. Empowerment är ett centralt begrepp i diabetesvården som
handlar om att personen ska uppleva egenmakt i sin livssituation.
Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad
egenkontroll.
Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningarna resulterade i sju
artiklar som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Att leva med diabetes typ 1 innebar noggrann planering och rutiner i
vardagen. Genom att acceptera sjukdomen och uppleva kontroll i sin situation ökade
hanterbarheten. Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära en ständig oro och rädsla
för hypoglykemins följder samt långsiktiga komplikationer orsakade av hyperglykemi.
Närstående hade en betydelsefull roll i att motivera och hjälpa personen med diabetes.
Slutsats: Personer med diabetes typ 1 upplever sin vardag på olika sätt, det
framkommer både upplevelser av hanterbarhet och upplevelser av begränsningar.
Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera och bekräfta dessa upplevelser
hos personen som lever med diabetes typ 1.
Nyckelord: begränsningar, empowerment, hanterbarhet, kvalitativ, upplevelse.
Living with diabetes type 1
- A litterature review
Summary
Background: Diabetes type 1 is a common and chronic disease . Living with type 1
diabetes can be a big adjustment in a person's everyday life. The nurse’s responsibilty
lies within a personcentred care and it is important to see the person behind the
disease. The person living with diabetes need to experience empowerment in their lives
and therefore empowerment is a key concept in diabetes care.
Aim: To describe a person’s experience of living with diabetes type 1 by enhanced
empowerment.
Method: A literature review with qualitative articles. 7 articles from the search was
found, which was analyzed inductively by the five step model of Fribergs.
Results: Living with type 1 diabetes meant careful planning and routines of the
everyday life. By accepting the disease, it would also be manageable and it indicated
the feeling of superiority in life. Living with the disease could cause a constant anxiety
and fear of the complications of hypoglycaemia and the long-term complications of
hyperglycaemia. Relatives had an important role and contributed with a feeling of
safety in those who had diabetes type 1.
Conclusion: The daily life of people with type 1 diabetes is experienced in many
different ways. The nurse has an important role to identify and acknowledge the
feelings that the person with diabetes type 1 is experiencing.
Keywords: empowerment, experience, limitations, manageability, qualitative.
Innehållsförteckning
Inledning.................................................................................. 1
Bakgrund ................................................................................. 1
Diabetes mellitus typ 1 .................................................................................................. 1
Individperspektiv ......................................................................................................... 1
Närståendes roll .......................................................................................................... 2
Omvårdnad ................................................................................................................. 2
Empowerment ............................................................................................................. 2
Problemformulering ................................................................................................... 3
Syfte ........................................................................................ 4
Material och metod ................................................................. 4
Design ......................................................................................................................... 4
Urval och datainsamling ............................................................................................. 4
Dataanalys ................................................................................................................... 5
Etiska överväganden ................................................................................................... 5
Resultat ................................................................................... 6
Upplevelser av hanterbarhet ....................................................................................... 6
Upplevelser av begränsningar ..................................................................................... 6
Diskussion .............................................................................. 9
Metoddiskussion ......................................................................................................... 9
Resultatdiskussion .....................................................................................................10
Slutsatser ............................................................................... 12
Kliniska implikationer ............................................................................................... 12
Referenser ............................................................................. 13
Bilagor ......................................................................................
Bilaga 1: Sökning i databaser. ........................................................................................
Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsprotokoll. ......................................................................
Bilaga 3: Artikelmatris. .................................................................................................
Inledning
Enligt Nationella diabetesregistret (2014) lever ca 50 000 människor i Sverige med
diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som enligt tidigare forskning
påverkar det dagliga livet för den drabbade personen då noggrann planering och fasta
rutiner krävs (Holt, Groot & Hill-Golden, 2014). Diabetes typ 1 ställer därmed hårda
krav på personens ansvarstagande (a.a). Oavsett var allmänsjuksköterskan arbetar
kommer hen att träffa personer som lever med diabetes typ 1 och för att förbättra mötet
med dem i sitt arbete behövs djupare kunskap och förståelse för personers upplevelser
av sjukdomen (a.a).
Bakgrund
Diabetes mellitus typ 1
Diabetes mellitus har olika uppkomstmekanismer och det som är gemensamt för alla
typer av diabetes är hyperglykemi (Socialstyrelsen, 2015). En förhöjd blodglukosnivå
beror antingen på insulinbrist eller på insulinresistens. Det som utmärker diabetes typ
1 är en avsaknad av insulinproduktion som orsakas av en autoimmun reaktion.
Orsaken till varför diabetes typ 1 utvecklas hos vissa personer är oklar och därför kan
sjukdomen inte heller förebyggas (a.a). De personer som får diabetes typ 1 drabbas
oftast som barn men sjukdomen kan också utvecklas senare i livet (World Health
Organization, 2015). Personer med diabetes typ 1 är i behov av dagliga
insulininjektioner för att bibehålla en normal blodglukosnivå, likaså bör
blodsockermätningar utföras dagligen för att kontrollera halten av glukos i blodet
(Isley & Molitch, 2013). Lika viktigt är det med balanserad och varierad kost samt
motion (Tolijama & Hentinen, 2001). Genom att hålla en jämn blodglukosnivå minskar
risken för sena komplikationer till diabetes typ 1 (Socialstyrelsen, 2015). Exempel på
sena komplikationer är njurproblem, synnedsättning samt nervpåverkan som kan leda
till svårläkta fotsår vilket i sin tur ökar risken för amputation. Risken att drabbas av
stroke fördubblas vid diabetes typ 1 då det sker en åderförkalkning i de stora blodkärlen
(a.a).
Individperspektiv
Enligt Anderson, Freedland, Clouse och Lustman (2001) fördubblar diabetes typ 1
risken för depression. De som drabbas av depression uppvisar en försämrad glykemisk
kontroll, ökad risk för sena komplikationer relaterat till sämre följsamhet till
självmedicinering samt en sämre livskvalitet (a.a). Enligt tidigare forskning kan
diabetes typ 1 förknippas med kronisk sorg och kan jämföras med en smärtsam förlust
(Hayes, 2001). Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar och bekräftar
emotionella problem som personer med diabetes typ 1 kan uppleva (Nobis et al., 2013;
Pouwer, Beekman, Lubach & Snoek, 2006). Det kan handla om känslor som rädsla
gällande hypoglykemi och oro för sena komplikationer som diabetes typ 1 kan orsaka.
Tidigare forskning visar också att personer med diabetes typ 1 kan uppleva svårigheter
i att acceptera sin sjukdom vilket i sin tur resulterar i att de har svårt att bibehålla en
stabil blodglukosnivå (Eeg-Olofsson, Cederholm, Nilsson, Gudbjörnsdóttir och
Eliasson, 2007). Enligt Rankin et al., (2014) finner ensamstående personer med
diabetes typ 1 stöd hos sina vänner, framförallt på arbetsplatsen. De är noggranna när
de väljer vilka de ska berätta för om sin diabetes, detta för att undvika möjlig
stigmatisering (a.a). Diabetes typ 1 kan påverka relationer inom familjen och därmed
1
skapa otrygghet (Årestedt, Persson & Benzein, 2014). Trygghet inom familjen innebär
att få tillåtelse att vara både sjuk och frisk och ibland även en kombination av dessa.
Personen får då vara i fokus istället för sjukdomen (a.a).
Närståendes roll
Närstående till personer med diabetes typ 1 kan uppleva ständig oro och tanken på
akuta situationer som kan uppkomma är skrämmande och påfrestande för dem
(Stödberg, Sunvisson & Ahlström, 2007). De närstående är medvetna om sjukdomens
långsiktiga komplikationer som personen med diabetes typ 1 riskerar att drabbas av
och därför är det viktigt att närstående får vara delaktiga i vården. Det ärr också
betydelsefullt att närstående har goda kunskaper om sjukdomen och de symptom som
kan uppkomma vid hypoglykemi (Stödberg et al., 2007; Rintala, Paavilainen & ÅstedtKurki, 2013). Diabetes typ 1 kan upplevas som en begränsning för familjens vardag då
sjukdomen kräver noggrann planering gällande måltider och insulinbehandling (a.a).
Omvårdnad
Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga
sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
Sjuksköterskan ansvarar för att låta den vårdsökande personen vara delaktig i sin vård
och behandling samt att uppmärksamma och möta personens upplevelse av sjukdom
(Socialstyrelsen, 2015). Sjuksköterskans arbete handlar om att ge personcentrerad
omvårdnad, vilket kräver kunskap om personens kulturella bakgrund, livssituation och
tidigare erfarenheter av diabetes. Uppgifter som ligger hos sjuksköterskan är att
tillvarata det friska hos personen och att aktivt identifiera hälsorisker samt vid behov
motivera till förändrade levnadsvanor. Omvårdnad för personer med diabetes typ 1
inkluderar information och handledning där fokus bör ligga på att förmedla kunskap
om sjukdomen (a.a). Rasmussen, Ward, Jenkins, King och Dunning (2011) menar att
det är viktigt för sjuksköterskan att förstå och uppmärksamma de emotionella, sociala
och kognitiva delar i en transition, som diabetes typ 1 kan innebära. Sjuksköterskan
bör uppmuntra personen med diabetes typ 1 att sätta upp egna mål som känns viktiga
för personen själv (Andersson & Funnell, 2010). Enligt Siminierio, Funnell, Peyrot och
Rubin (2007) finns behov av fördjupade kunskaper om diabetes typ 1 och dess
omvårdnad hos allmänsjuksköterskor. Genom att arbeta personcentrerat ges
möjligheter för sjuksköterskan att motivera och undervisa så att god hälsa främjas. Om
omvårdnaden inte är tillräcklig kan den vårdsökande personens upplevelser påverkas
negativt och därmed bidra till sämre hälsa hos personen (Seley, Weinger & Mason,
2007).
Empowerment
Begreppet empowerment kommer ursprungligen från USA och handlar om att stärka
en persons möjlighet att uppnå självständighet och makt över sig själv (Jerdén, 2012).
Egenmakt är det svenska ordet som brukar användas då begreppet handlar om att ha
makt över sitt liv. Personers ökade kontroll över faktorer som påverkar deras vardag
ger ökad empowerment. Empowerment kan beskrivas som vårdtagarens delaktighet
och självbestämmande och är därmed ett viktigt begrepp inom personcentrerad
omvårdnad (Eldh, 2009). Empowerment är också centralt inom diabetesvården (Tang,
Funnell, Brown & Kurlander, 2010). Empowerment kan uppnås genom utbildning,
information och support (Spreitzer, 1996) och i mötet med personen bör
sjuksköterskan arbeta med empowerment för att öka känslan av kontroll hos personen
(Bancroft, 2008). För att empowerment ska uppstå är ett ömsesidigt förhållningssätt
2
mellan person och sjuksköterska viktigt (Eldh, 2009). Empowerment är individuellt
och den vårdsökande personen som lever med diabetes typ 1 ska kunna ha kontroll
över sin egen livssituation (Kuokkanen & Leino-Kilpi, 2000). Personer som lever med
diabetes typ 1 bestämmer till stor del själva över kostvanor, fysisk aktivitet samt hur
ofta de mäter sitt blodsocker och deras empowerment kan stärkas genom positiv
självbild, god förståelseförmåga och förmågan att vara självkritisk. (a.a).
Problemformulering
Tidigare forskning visar att personer med diabetes typ 1 upplever sorg och oro i
samband med sin sjukdom (Hayes, 2001). Forskning visar dessutom på att bristande
hälso- och sjukvård hos unga vuxna bidrar till mer sjukdomsrelaterade komplikationer
i framtiden samt högre sjuklighet (Andersson et al, 2001). Personer med diabetes typ
1 har svårt att uppfylla de krav som förväntas av dem och sjuksköterskan tar ibland
förgivet att de upplever en god hälsa (Seley et al., 2007). Multisjuka personer kan
uppleva svårigheter med att bibehålla god egenvård, exempelvis kan försämrad syn hos
en person orsakat av diabetes typ 1 försvåra utförandet av blodglukostest då personen
inte kan läsa av resultatet (a.a). En sjukdom som diabetes typ 1 behöver vara hanterbar
och därför bör sjuksköterskan arbeta med empowerment för att skapa känslor av
delaktighet och självbestämmande hos personerna (Eldh. 2009). Hälsa kan uppnås på
olika sätt och därmed har sjuksköterskan ett viktigt ansvar i att identifiera varje
persons förmåga och utforma omvårdnaden utifrån denna (Dahlberg, 2014).
Sjuksköterskan kommer troligen träffa personer som lever med diabetes typ 1 var hen
än arbetar och för att kunna ge personcentrerad omvårdnad behövs djupare kunskap
och förståelse för personers upplevelser av diabetes typ 1 (Seley et al., 2007; Holt et al.,
2014).
3
Syfte
Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad
egenkontroll.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt med induktiv ansats och analys av kvalitativa artiklar valdes.
Genom att använda en litteraturöversikt får man överblick över kunskapsläget inom
ett visst område (Friberg, 2012). Enligt Polit och Beck (2012) ger en kvalitativ studie
djupare förståelse för upplevelser och uppfattningar hos personer.
Urval och datainsamling
Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och
PsycInfo. Inklusionskriterier var kvalitativ forskning, upplevelser av diabetes typ 1
utifrån ett patientperspektiv, personer över 18 år samt engelskt språk.
Exklusionskriterie var samsjuklighet. Sökningar gjordes med hjälp av booleska termer
och trunkering (Östlundh, 2012).
Begränsningar som användes i Medline var english language, all adults och
publiceringsdatum mellan 2006-2016. I Medline fanns inte peer reviewed tillgängligt.
Vid en första sökning i Medline användes sökorden: diabetes type 1, experience*,
perspective*, view och perception*, och i en andra sökning användes sökorden:
diabetes type 1, experience* och perspective* (se Bilaga 1). Utav 631 artiklar lästes 342
titlar igenom, varav 33 artiklar vars titel stämde överens med arbetets syfte valdes ut.
Artiklarnas abstrakt lästes och jämfördes med arbetets inklusionskriterier och 24 av
artiklarna exkluderades då de handlade om barns upplevelser eller diabetes typ 2. De
9 återstående artiklarnas fulltext lästes igenom och kvalitetsgranskades med hjälp av
Hälsohögskolans protokoll för studier av kvalitativ metod (se Bilaga 2). Tre av
artiklarna exkluderades då de ej uppfyllde kraven i del I. En artikel visade sig vara av
kvantitativ design och en annan artikel var en reviewstudie. Efter
kvalitetsgranskningen återstod 4 artiklar som användes i resultatdelen.
I Cinahl användes begränsningarna english language, all adults, publiceringsdatum
mellan 2006-2016 samt peer reviewed. Vid sökning i Cinahl användes sökorden:
diabetes type 1, experience*, perception* och living (se Bilaga 1). Samtliga 284 artiklars
titlar lästes igenom och flera dubbletter från tidigare sökning i Medline hittades. Utav
de 284 lästa titlarna valdes 19 artiklar ut till nästa fas där abstrakt lästes och jämfördes
med arbetets inklusionskriterier. Utav 19 artiklar exkluderades 16 artiklar då de
handlade om barns upplevelser, diabetes typ 2 eller andra sjukdomar. De 3 artiklar
som blev kvar lästes igenom och kvalitetsgranskades (se Bilaga 2). Alla tre artiklar
exkluderades då deras syften inte var tillräckligt relevanta för arbetet. Från Cinahl
användes därmed inga artiklar i resultatet.
I PsycInfo användes begränsningarna english language, all adults, publiceringsdatum
mellan 2006-2016 samt peer reviewed. Vid en första sökning i PsycInfo användes
samma sökord som i Cinahl, vilket gav ett stort antal träffar. I en andra sökning lades
sökordet qualitative till (se Bilaga 1). Utav 1868 artiklar lästes 397 titlar igenom varav
42 artiklars titlar var relevanta för arbetet. De utvalda artiklarnas abstrakt lästes och
4
35 artiklar exkluderades då de innehöll barn, personer med diabetes typ 2 och
samsjuklighet. Kvar blev då 7 artiklar som kvalitetsgranskades varav 4 exkluderades
då de inte uppfyllde kraven i del I (se Bilaga 2). De 3 återstående artiklarna användes
sedan i resultatet.
Dataanalys
Vid dataanalysen av inkluderade artiklar användes Fribergs femstegsmodell (2012).
Första steget innebar att artiklarnas resultat lästes igenom upprepade gånger både
individuellt och i grupp. Detta för att få en känsla av vad de handlade om (a.a). I steg
två identifierades och markerades fem nyckelfynd i varje artikels resultat. I steg tre
översattes den markerade texten från engelska till svenska och sedan gjordes en
sammanställning av nyckelfynden i ett Worddokument som skrevs ut på A4-papper. I
steg fyra jämfördes likheter och skillnader mellan nyckelfynden och de upplevelser
som framkommit markerades med hjälp av färgkodning. I sista steget skapades två
huvudteman utifrån de upplevelser som framträdde i analysarbetet, vilka var:
Upplevelser av hanterbarhet och Upplevelser av begränsningar. Under huvudtemat
Upplevelser av hanterbarhet lades två subteman till: Att uppleva acceptans och
kontroll och Att uppleva stöd. Under huvudtemat Upplevelser av begränsningar lades
tre subteman till, vilka var: Att uppleva brist på kontroll, Att uppleva rädsla och oro
och Att uppleva saknad av stöd.
Etiska överväganden
Genom en tydligt redovisad metod ökar den etiska medvetenheten hos författarna.
Samtliga resultatartiklar godkändes av etisk kommitté och deltagare i respektive studie
gav informerat samtycke. Informerat samtycke handlar om att skydda deltagarnas
frihet och består av tre delar: information om studien, självbestämmande samt
frivillighet att delta (Kjellström, 2012). Ett viktigt begrepp att reflektera över vid
omvårdnadsforskning är förförståelse (Priebe & Landström, 2012). Förförståelse
handlar om tidigare kunskap, värderingar och erfarenheter som författarna har med
sig, och det är viktigt att tydliggöra dessa innan analysen av materialet påbörjas för att
stärka pålitligheten i resultatet (a.a). En av författarna i denna litteraturöversikt har en
närstående med diabetes typ 1 och har därmed ökad förförståelse för ämnet. Den andra
författarens förförståelse är begränsad till faktakunskap som erhållits genom
utbildningen samt genom media. Författaren med närstående som har diabetes har
försökt att inte diskutera egna erfarenheter för att undvika att påverka arbetets
dataanalys. Den gemensamma faktakunskapen som båda författarna haft med sig
genom utbildning har diskuterats under arbetets gång.
5
Resultat
Resultatet är en sammanställning av 7 kvalitativa artiklar och presenteras i
huvudteman: Upplevelser av hanterbarhet och Upplevelser av begränsningar.
Subteman redovisas utifrån de upplevelser som framkommit under respektive
huvudtema, se figur 1.
Upplevelser
av
hanterbarhet
Att uppleva
acceptans
och kontroll
Att uppleva
stöd
Upplevelser
av
begränsningar
Att uppleva
brist på
kontroll
Att uppleva
rädsla och
oro
Att uppleva
saknad av
stöd
Upplevelser av hanterbarhet
Att uppleva acceptans och kontroll
Att förstå innebörden av att leva med diabetes typ 1 ökade acceptansen (Kay, Davies,
Gamsu & Jarman, 2009; Watts, O’Hara & Trigg, 2010;). Genom att uppleva kontroll i
sin diabetes, genom noggrann planering och goda rutiner, byggdes en relation till
sjukdomen upp som underlättade att leva med diabetes. Diabetes typ 1 beskrevs som
en sjukdom som genom acceptans och kontroll går att leva med och kunde då upplevas
som en del av livet. För att lyckas få kontroll över sin diabetes var en positiv inställning
viktigt och därmed fanns det ingen anledning till att vara negativt inställd till
sjukdomen (a.a). Genom att uppleva kontroll i sin sjukdom minskade oron för
diabetesrelaterade komplikationer då goda rutiner var viktiga för att kunna reglera
blodglukosnivån effektivt (Balfe, 2009; O’Hara, Gough, Seymour-Smith & Watts,
2013). Genom att kontrollera sin diabetes formades en egen livsstil och följsamhet till
egenvård styrdes av personliga mål (O’Hara et al., 2013; Rankin, Elliott, Heller, Amiel,
Rogers, DeZoysa & Lawton, 2013).
Att uppleva stöd
Att ha en omsorgsfull och hjälpsam partner och att få dela sin börda med någon var
betydelsefullt (Kay et al., 2009; O’Hara et al., 2013; Rintala, Paavilainen & Åstedt‐
Kurki., 2013; Trief, Sandberg, Dimmock, Forken & Weinstock, 2013). Närstående
kunde upplevas som ett stort stöd och som motivation då upplevelsen av stöd i en
relation kunde inspirera till att upprätthålla god egenvård (a.a). Överdriven omtanke
från närstående var dock något som inte uppskattades (Rankin et al, 2013) och att
hantera sin diabetes på egen hand och inte vara till besvär för sina närstående
upplevdes som viktigt (Trief et al., 2013).
Upplevelser av begränsningar
Att uppleva brist på kontroll
Diabetes typ 1 kunde ses som en begränsning i livet (Kay et al., 2009; Rankin et al.,
2013; Rintala et al., 2013) och önskan om att vara ‘normal’ kunde vara stor (Kay et al.,
2009; Balfe, 2009). Att alltid behöva planera vardagen noggrant och inte kunna vara
spontan gällande måltider eller andra sociala aktiviteter upplevdes som en
6
begränsning (Kay et al., 2009; Rankin et al., 2013). Balansen mellan egenvård och det
dagliga livet kunde vara svår att uppnå (Balfe, 2009) och sjukdomens närvaro gick inte
att bortse från, då den var påtaglig vid måltider, vid mätning av blodglukosnivå samt
vid insulininjektioner (Balfe, 2009; Rintala et al., 2013). Upplevelsen av att inte längre
klara av sitt arbete och därmed tvingas lämna detta på grund av risk för hypoglykemi
var svårhanterlig (Kay et al, 2009). Likaså att utöva fysisk aktivitet kunde upplevas
problematiskt relaterat till risken för hypoglykemi och att tvingas sluta med sin sport
beskrevs som ‘en stor förlust’ (Rankin et al., 2013). Att leva med ständig risk för
hypoglykemi kunde skapa ångest och minskad känsla av kontroll, vilket i sin tur kunde
resultera i känslor som uppgivenhet och misslyckande (Trief et al., 2013). Trots negativ
syn på sjukdomen fanns förväntan om en bättre framtid och för att inte låta sjukdomen
ta kontroll över livet, blev valet att leva efter egna regler (O’Hara et al., 2013; Watts et
al., 2010; Kay et al., 2009). Ett sätt att försöka få kontroll över sjukdomen var att avstå
föreskriven insulinbehandling för att utveckla hyperglykemi och provocera
viktnedgång (Kay et al., 2009). Under stressiga perioder kunde kroppen användas som
en slags kommunikation för att visa omvärlden den psykiska ohälsan. Genom att sluta
behandla sin diabetes med insulin för att uttrycka psykisk påfrestning kunde den
psykiska smärtan blockeras (a.a).
Att uppleva rädsla och oro
Att leva med diabetes typ 1 beskrevs som att leva i ständig oro för dels hypoglykemi och
dess effekter, och dels de långsiktiga komplikationer som orsakas av en hög
blodglukosnivå (Kay et al., 2009; Watts et al., 2010). Tanken på de långsiktiga
komplikationer som diabetes kunde orsaka beskrevs som skrämmande, men samtidigt
inte skrämmande nog för att påverka olika val i livet (a.a). Tanken på att förlora en
kroppsdel, i samband med amputation, kunde vara ohanterlig (Rankin et al., 2013;
O’Hara et al., 2013). Att identifiera symptom som hypoglykemin kunde medföra
upplevdes ibland vara svårt (Rankin et al., 2013; Trief et al., 2013 ) och rädslan för att
något oförutsägbart skulle kunna hända var stor. Att förlita sig på att människor
runtomkring skulle upptäcka och identifiera symptom eller tecken på hypoglykemi
resulterade i ett beroende av att ständigt vara bland folk (Rankin et al., 2013; O’Hara
et al., 2013 ). Hypoglykemi kunde upplevas som ett obehagligt tillstånd och beskrevs
som energikrävande, skrämmande och den värsta känslan någonsin (Rankin et al.,
2013). Hypoglykemin kunde innebära svårigheter i att kontrollera sina handlingar och
därmed framkalla aggressivitet mot närstående (Rintala et al., 2013). Genom att
försöka dölja hypoglykemin för familjen, och framförallt barnen, minskade oron för
hur de skulle reagera på tillståndet (a.a). Oron över att bli gravid och skaffa barn var
stor, då diabetes kunde öka risken för graviditetsrelaterade komplikationer (Kay et al.,
2009). Diabetes typ 1 sågs som ett hinder för familjer att skaffa fler barn på grund av
de risker som fanns och tanken på att de egna barnen eventuellt skulle utveckla samma
sjukdom var skrämmande (Kay et al., 2009; Trief et al., 2013).
Att uppleva saknad av stöd
Relationer med närstående kunde upplevas som energikrävande då diabetes typ 1
påverkade intima delar av ett förhållande, skapade ett känslomässigt avstånd i
relationen samt försvårade barnsituationer (Trief et al., 2013). Det kunde handla om
sexuella problem och ovilja att skaffa barn på grund av risken för ärftlighet av diabetes
typ 1 (a.a). Saknad av förståelse och stöd från närstående och från samhället kunde
resultera i känslor av ensamhet (Kay et al., 2009; Rintala et al., 2013). Det fanns en
önskan om att få prata med andra som lever med samma sjukdom för att på så sätt
dela upplevelser och erfarenheter av diabetes typ 1 (Kay et al., 2009). Hälso- och
7
sjukvården kunde upplevas som dömande och kritiserande när sjukdomen inte sköttes
enligt de rekommendationer som fanns (Trief et al., 2013). Detta kunde resultera i
skam och skuldkänslor, vilket upplevdes försvåra hanterbarheten av sjukdomen (a.a).
8
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturöversikt gjordes på grund av tidsramen för arbetet men också för att en
litteraturöversikt passar bra som examensarbete på kandidatnivå (Friberg, 2012).
Kvalitativ forskningsmetodik ansågs vara ett självklart val utifrån syftet som var att
beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Valet att utgå från
induktiv ansats innebar att tidigare forskning kunde studeras förutsättningslöst av
författarna (Priebe & Landström, 2012). En viktig del att reflektera över är
förförståelsen. Detta är något som författarna var väl medvetna om före arbetets start
och genom att reflektera och diskutera förförståelse kan dess inverkan på resultatet
minskas (Henricson, 2012). Trots denna medvetenhet går det inte utesluta att
förförståelsen påverkar arbetets resultat (a.a). Författarna har vid flera tillfällen
diskuterat arbetets innehåll med handledare och två andra kursmedlemmar och
därmed tagit del av synpunkter gällande arbetets innehåll. Detta, som kallas för
triangulering, menar Henricson (2012) kan påverka resultatet vilket författarna är
medvetna om. Författarna har reflekterat kring trianguleringen och anser att
diskussioner kring arbetets innehåll varit lärorika samt varit en fördel då innehållet
har kunnat ses ur olika synvinklar.
För att stärka urvalet av relevanta artiklar till resultatet har författarna använt sig av
tre databaser. Användning av flera databaser kan höja trovärdigheten i arbetet
(Henricson, 2012). De sökord som använts har framkommit genom diskussion mellan
författarna och genom samtal med bibliotekarie där fokus varit på upplevelser av
diabetes typ 1. Sökorden som använts har inte varit identiska i de olika databaserna
vilket skulle kunna påverka tillförlitligheten negativt, detta gjordes för att öka chansen
att hitta fler resultatartiklar. I Cinahl och Medline hittades flera dubbletter av artiklar,
vilket resulterade i färre resultatartiklar. Det låga antalet artiklar kan ses som en
svaghet i resultatet då för lite material kan begränsa överförbarheten (a.a). Dock anser
författarna att resultatartiklarna svarat på arbetets syfte. Kvalitetsgranskningen av de
utvalda artiklarna utfördes av båda författarna var för sig, detta för att stärka
trovärdigheten i arbetet (Wallengren & Henricson, 2012). Därefter diskuterades varje
punkt i del I och del II och författarna var överens om poängen för samtliga artiklar.
För att artiklarna skulle bli inkluderade i arbetet var kraven 4/4 poäng i del I av
kvalitetsgranskningen samt minst 6/8 poäng i del II. Detta på grund av begränsad
forskning inom det valda ämnet, vilket kan ha påverkat kvalitén i arbetet då 6/8 poäng
kan ses som en låg gräns för godkännande. Resultatsartikeln skriven av Kay et al.
(2009) saknade återkoppling från bakgrunden gällande teori, begrepp eller
förhållningssätt i diskussionen och fick därmed 7/8 poäng. Denna del ansågs inte
påverka arbetet tillräckligt mycket för att artikeln skulle exkluderas. Resultatsartikeln
skriven av Trief et al. (2013) fick 6/8 poäng då de också saknade återkoppling från
bakgrunden samt fullständig diskussion av etiskt förhållningssätt. I resultatsartikeln
skriven av Watts et al. (2010) saknades utförlig beskrivning av datainsamlingen samt
fullständig metoddiskussion. Därav var det svårt att följa deras exakta
tillvägagångssätt och även diskussionen var svår att följa. Trots 6/8 poäng valde
författarna även här att använda artikeln då resultatdelen var så utförligt beskriven och
användbar i arbetet. Resterande fyra artiklar fick 8/8 poäng på del II av
kvalitetsgranskningen och alla artiklar som använts i arbetet presenteras
9
artikelmatrisen, (se Bilaga 3). Detta gjordes för att lättare kunna följa författarnas
granskning och därmed stärka arbetets pålitlighet.
Dataanalysen genomfördes gemensamt av författarna, detta för att öka trovärdigheten
i arbetet (Henricsson, 2012) och för att säkerställa att alla viktiga delar fanns med.
Trots detta kan datainsamlingen och analysen ha påverkats av författarnas begränsade
erfarenhet av forskningsmetodik (a.a.). Trovärdigheten i arbetet kan också ha
påverkats av att författarna valde att vissa dagar arbeta individuellt för att skapa
effektivitet. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell, vilket
var en enkel modell att följa och arbeta utifrån. Huvudteman och subteman
diskuterades och omarbetades ett flertal gånger, då resultatets olika delar var svåra att
särskilja från varandra. Slutligen enades författarna om två huvudteman och fem
subteman som svarar mot arbetets syfte. Samtliga resultatartiklar var etiskt godkända
och härstammar från Irland, England, Finland och USA, vilket innebär att
överförbarheten från resultatet till det svenska samhället ses som möjlig då de
inkluderade studierna alla kommer från västländer med liknande kultur och hälso- och
sjukvård. Dock kan överförbarheten till andra länder med annan kultur än den
västerländska komma att påverkas eftersom resultatet inte representerar dessa
(Wallengren & Henricson, 2012). Betydelsefullt för arbetets validitet är även
resultatartiklarnas deltagare, det vill säga att både kvinnor och män är representerade
samt att ett stort åldersspann finns i de olika studierna.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelser hos personer med diabetes
typ 1. Resultatet är baserat på sju kvalitativa artiklar som handlar om upplevelser av
hanterbarhet och upplevelser av begränsningar. Dessa huvudfynd diskuteras med
hjälp av begreppet empowerment.
Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära motgångar och svårigheter men genom
noggrann planering och positiv inställning skapades acceptans för sjukdomen och en
känsla av att ha övertag i livet. Positivt tänkande var viktigt för att kunna uppnå
kontroll och därmed uppleva bättre hälsa. Tidigare forskning visar att det är viktigt att
känslor blir bekräftade av sjuksköterskan och för att öka empowerment hos en person
med diabetes typ 1 är det viktigt att reflektera kring hur personen upplever eventuella
hinder i samband med sjukdomen (de Ridder, Geenen, Kuijer & van Middendorp,
2008; Zoffman & Kirkevold, 2012). Genom att bekräfta och bearbeta känslor, kan
personen med diabetes typ 1 uppleva en ökad kontroll över sjukdomen och egenvården.
Genom att ha en positiv inställning kan flera svårigheter motarbetas och sjukdomen
blir istället accepterad. Acceptans innebär att större kontroll över livssituationen kan
uppnås och därmed kan känslan av empowerment framträda (a.a). Empowerment ger
personer med diabetes typ 1 möjlighet att förändra situationer och kan därmed ses som
både en utvecklingsprocess och ett resultat (Sigurdardottir & Jonsdottir, 2008).
Att få stöd från närstående var betydelsefullt och inspirerande men det var viktigt med
balans då överdriven omtanke från närstående inte var uppskattat. Tidigare forskning
visar att stödjande närstående kan främja hanteringen av sjukdomen genom att
motivera personen till att lära sig mer om diabetes typ 1 och be om hjälp i olika
situationer (Karlsen, Idsoe, Hanestad, Murberg & Bru, 2004). Personer som har ett
starkt stöd från närstående kan lättare hantera problem som kan uppstå i samband
med sjukdomen (a.a). Att veta att hjälp och stöd fanns när det behövdes var uppskattat
10
och välbehövligt, men också förståelsen för att vilja hantera sjukdomen på egen hand.
Det fanns en önskan om att hälso- och sjukvården skulle vara mer tillgänglig och ha
ökad förståelse för personens behov. Tidigare forskning visar att sporadisk kontakt
med hälso- och sjukvården inte har lika stor positiv påverkan på upplevelsen av att leva
med diabetes typ 1 som en mer kontinuerlig kontakt (Karlsen et al., 2004; Seley et al.,
2007). Det är viktigt att sjuksköterskan, genom förståelse, kunskap, handledning och
målsättning bidrar till en ökad empowerment som i sin tur förbättrar egenvården hos
personen med diabetes typ 1 och därmed hjälper till att förebygga
diabeteskomplikationer (Bowen, Hemske & Potter, 2010; Seley et al., 2007; Siminierio
et al., 2007; Spreitzer, 1996). Kuokkanen och Leino-Kilpi (2000) menar att
sjuksköterskor som själva upplever empowerment lättare kan inspirera till ökad
empowerment hos personer med diabetes typ 1.
I resultatet framkom oro och rädsla framförallt för sjukdomsrelaterade komplikationer
som diabetes typ 1 kunde leda till i framtiden, men också oförutsägbara händelser
relaterat till hypoglykemi. Tidigare forskning visar att oro och rädsla för hypoglykemi
är vanliga upplevelser hos personer med diabetes typ 1 (Nobis et al., 2013; Hayes, 2001;
Eeg-Olofsson et al., 2007; Pouwer et al., 2006). Upplevelser av rädsla och oro innebar
otrygghet och minskad hanterbarhet, vilket i sin tur kunde leda till sämre hälsa. Balans
mellan vardagsliv och egenvård av diabetes typ 1 kunde upplevas som svår att hitta,
och sjukdomen var ständigt närvarande. Holt et al., (2014) menar att diabetes typ 1
påverkar det dagliga livet och ställer hårda krav på både den drabbade personen och
närstående. Minskad känsla av kontroll var en återkommande upplevelse som bidrog
till sämre levnadsvanor och minskad följsamhet till den rekommenderade
behandlingen av diabetes. För att inte låta sjukdomen ta kontroll över livet blev valet
att leva efter egna regler. Personer som lever med diabetes typ 1 bör uppleva viss
kontroll över den egna livssituationen och sjuksköterskans roll är att arbeta med
empowerment för att öka känslan av kontroll hos personen (Bancroft, 2008;
Kuokkanen och Leino-Kilpi, 2000).
11
Slutsatser
I denna litteraturöversikt har upplevelser av diabetes typ 1 hos vuxna personer
beskrivits. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personer på olika sätt.
En positiv inställning och acceptans är viktigt för att kunna hantera sin livssituation,
likaså upplevelsen av kontroll. Det finns en stor rädsla för hypoglykemi och långsiktiga
diabeteskomplikationer, och att förlora kontrollen över sjukdomen. Närstående kan
ses som en resurs för personen med diabetes typ 1, men det är viktigt att hitta balans
mellan den stödjande och vårdande rollen. Sjuksköterskan arbetar med att främja
hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande och det är viktigt att
implementera alla dessa delar i vården av personer med diabetes typ 1. Det är viktigt
att sjuksköterskan är medveten om att personer med diabetes typ 1 upplever sin
sjukdom på olika sätt och att hen identifierar och bekräftar dessa känslor. När
sjuksköterskan möter en person med diabetes typ 1 bör hen skapa en ömsesidig
relation och arbeta med empowerment genom att inkludera personen i vården. Genom
att främja personens självbestämmande ökar också personens känsla av kontroll och
känsla av att ha makten över sitt liv. Författarna av denna litteraturöversikt upplever
att det finns en brist på forskning gällande vuxna personers upplevelser av diabetes typ
1 och mycket fokus ligger istället på barn och ungdomars upplevelser.
Kliniska implikationer
Denna litteraturöversikt visar att hälso- och sjukvården kan upplevas som kritiserande
och dömande vilket kan skapa skam och skuldkänslor hos personen med diabetes typ
1. Detta är viktigt att som sjuksköterska reflektera kring då det kan påverka hur
personerna hanterar sin sjukdom. Personer med diabetes typ 1 ska kunna uppleva
trygghet och egenkontroll i mötet med sjuksköterskan och därmed uppleva
empowerment. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskor att bli mer
medvetna om vilka upplevelser som kan finnas hos personer med diabetes typ 1.
Genom att ta del av dessa upplevelser kan sjuksköterskan forma omvårdnaden efter
personernas egna erfarenheter, kunskaper och resurser.
12
Referenser
Anderson, R. J., Freedland, K. E., Clouse, R. E., & Lustman, P. J. (2001). The
prevalence of comorbid depression in adults with diabetes a meta-analysis. Diabetes
Care, 24(6), 1069-1078. doi:10.2337/diacare.24.6.1069
Andersson, M. R., & Funell, M. M. (2010). Patient empowerment: Myths and
misconceptions. Patient Education and Counseling, 79(3), 277–282. doi:
10.1016/j.pec.2009.07.025
*Balfe, M. (2009). Healthcare routines of university students with type 1 diabetes.
Journal
of
Advanced
Nursing,
65(11),
2367-2375.
doi:
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05098.x
Bancroft, M. (2008). Promoting patient power: Putting diabetes patients in control of
their insulin is a constructive and practical step, but support is vital. Nursing
Standard,
22(45),
22-23.
Hämtad
9
mars,
2016,
från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid&db=c
8h&AN=105802012&site=ehost-live
Bowen, M. E., Henske, J. A., & Potter, A. (2010). Health care transition in adolescents
and young adults with diabetes. Clinical Diabetes, 28(3), 99. doi:
10.2337/diaclin.28.3.99
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur.
de Ridder, D., Geenen, R., Kuijer, R., & van Middendorp, H. (2008). Psychological
adjustment to chronic disease. The Lancet, 372(9634), 246-255. doi:10.1016/S01406736(08)61078-8
Diabetesförbundet. (2013). Om diabetes. Hämtad
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/
30 januari, 2016,
från
Eeg-Olofsson, K., Cederholm, J., Nilsson, P. M., Gudbjörnsdóttir, S., & Eliasson, B.
(2007). Glycemic and risk factor control in Type 1 diabetes; results from 13,612 patients
in a national diabetes register. Diabetes Care, 30(3), 496-502. doi: 10.2337/dc06-1406
Eldh, A. C. (2009). Delaktighet och gemenskap. I A. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 45-64). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg. (Red.), Dags för
uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Hayes, M. (2001). A phenomenological study of chronic sorrow in people with type 1
diabetes. Practical Diabetes Internationals, 18 (2) 65-69. doi: 10.1002/pdi.123
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-478). Lund:
Studentlitteratur.
13
Holt, R. I.G., Groot, de M., Hill Golden, S. (2014). Diabetes and depression. Current
Diabetes Reports, 14:491. doi: 10.1007/s11892-014-0491-3
Isley, W. & Molitch, M., (2013). Type 1 diabetes. The Journal of Clinical Endocrinology
& Metabolism, 90(4). doi:http://dx.doi.org/10.1210/jcem.90.1.9996
Jerdén, L. (2012). Grunden till hälsofrämjande möten. I A, Hertting & M, Kristensson
(Red.), Hälsofrämjande möten: Från barnhälsovård till palliativ vård (s. 57-70). Lund:
Studentlitteratur AB.
Karlsen, B., Idsoe, T., Hanestad, B. R., Murberg, T., & Bru, E. (2004). Perceptions of
support, diabetes-related coping and psychological well-being in adults with type 1 and
type
2
diabetes.
Psychology,
Health
&
Medicine,
9(1),
53-70.
doi:http://dx.doi.org/10.1080/13548500310001637751
*Kay, C., Davies, J., Gamsu, D., & Jarman, M. (2009). An exploration of the
experiences of young women living with type 1 diabetes. Journal of Health Psychology,
14(2), 242-250. doi: 10.1177/1359105308100208
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.69-94). Lund: Studentlitteratur.
Kuokkanen, L., & Leino-Kilpi, H. (2000) Power and empowerment in nursing: Three
theoretical approaches. Journal of Advanced Nursing, 31, 235-241. doi:
10.1046/j.1365-2648.2000.01241.x
Nationella Diabetesregistret. (2014) Årsrapport. Hämtad 2 februari, 2016, från
https://www.ndr.nu/#/arsrapport
Nobis, S., Lehr, D., Ebert, D. D., Berking, M., Heber, E., Baumeister, H., ... & Riper, H.
(2013). Efficacy and cost-effectiveness of a web-based intervention with mobile phone
support to treat depressive symptoms in adults with diabetes mellitus type 1 and type
2: design of a randomised controlled trial. Bmc Psychiatry, 13(1), 306. doi:
10.1186/1471-244X-13-306
*O’Hara, L., Gough, B., Seymour-Smith, S., & Watts, S. (2013). ‘It’s not a disease, it’s a
nuisance’: Controlling diabetes and achieving goals in the context of men with Type 1
diabetes.
Psychology
&
Health,
28(11),
1227-1245.
doi:
http://dx.doi.org/10.1080/08870446.2013.800516
Paterson, B. (2001). Myth of empowerment in chronic illness. Journal Of Advanced
Nursing, 34(5), 574-581. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01786.x
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pouwer, F., Beekman, A. T., Lubach, C., & Snoek, F. J. (2006). Nurses’ recognition and
registration of depression, anxiety and diabetes-specific emotional problems in
outpatients with diabetes mellitus. Patient Education and Counseling, 60(2), 235-240.
doi:10.1016/j.pec.2005.01.009
14
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig
teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.31-50). Lund:
Studentlitteratur.
Rankin, D., Barnard, K., Elliott, J., Cooke, D., Heller, S., Gianfrancesco, C., ... &
Lawton, J. (2014). Type 1 diabetes patients' experiences of, and need for, social support
after attending a structured education programme: A qualitative longitudinal
investigation. Journal of Clinical Nursing, 23(19-20), 2919-2927. doi:
10.1111/jocn.12539
*Rankin, D., Elliott, J., Heller, S., Amiel, S., Rogers, H., DeZoysa, N., & Lawton, J.
(2013). Experiences of hypoglycaemia unawareness amongst people with type 1
diabetes: A qualitative investigation. Chronic Illness, doi: 1742395313513911.
Rasmussen, B., Ward, G., Jenkins, A., King, S. J., & Dunning, T. (2011). Young adults'
management of Type 1 diabetes during life transitions. Journal of Clinical Nursing,
20(13/14), 1981-1992. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03657.x
*Rintala, T. M., Paavilainen, E., & Åstedt‐Kurki, P. (2013). Everyday life of a family
with diabetes as described by adults with Type 1 diabetes. European Diabetes Nursing,
10(3), 86-90. doi: http://dx.doi.org/10.1002/edn.234
Rintala, T. M., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2013). Everyday living with diabetes
described by family members of adult people with type 1 diabetes. International
Journal of Family Medicine, 2013. doi: http://dx.doi.org/10.1155/2013/967872
Seley, J., Weinger, K., & Mason, J. D. (2007). Diabetes Self-Care: A challenge to
nursing.
American
Journal
of
Nursing.
107(6).
doi:
10.1097/01.NAJ.0000277814.39238.71
Sigurdardottir, A., & Jonsdottir, H. (2008). Empowerment in diabetes care: towards
measuring empowerment. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 284-291
8p. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00506.x
Siminerio, M. L., Funnell, M.M., Peyrot, M., & Rubin, R.R. (2007). US Nurses'
perceptions of their role in diabetes care; results of the cross-national Diabetes
Attitudes Wishes and Needs (DAWN) study. The Diabetes Educator. 33 (1), 152-162.
doi: 10.1177/0145721706298194
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård. (Artikelnr 2015-2-3).
Hämtad
15
mars,
2016,
från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-23.pdf
Spreitzer, G. M. (1996). Social structural characteristics of psychological
empowerment. Academy of Management Journal, 39(2), 483-504. doi:
10.2307/256789
15
Stödberg, R., Sunvisson, H., & Ahlström, G. (2007). Lived experience of significant
others of persons with diabetes. Journal of Clinical Nursing, 16(7b), 215-222. doi:
10.1111/j.1365-2702.2006.01797.x
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 4
mars, 2016, från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf
Tang, T. S., Funnell, M. M., Brown, M. B., & Kurlander, J. E. (2010). Self-management
support in “real-world” settings: an empowerment-based intervention. Patient
Education
and
Counseling,
79(2),
178-184.
http://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2009.09.029
Tolijama, M & Hentinen, M. (2001). Adherence to self-care and glycaemic control
among people with insulin-dependent diabetes mellitus. Journal of Advanced
Nursing, 34(6), 780-786. doi: http://dx.doi.org/10.1046/j.1365-2648.2001.01808.x
*Trief, P. M., Sandberg, J. G., Dimmock, J. A., Forken, P. J., & Weinstock, R. S. (2013).
Personal and relationship challenges of adults with type 1 diabetes: A qualitative focus
group study. Diabetes Care, 36(9), 2483-2488. doi: 10.2337/dc12-1718
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod
- från idé till examination inom omvårdnad (s.481-495). Lund: Studentlitteratur.
*Watts, S., O’Hara, L., & Trigg, R. (2010). Living with type 1 diabetes: A by-person
qualitative exploration. Psychology and Health, 25(4), 491-506. doi:
10.1080/08870440802688588
World Health Organization (2015). About diabetes. Hämtad 30 januari, 2016, från
http://www.who.int/diabetes/action_online/basics/en/index1.html
World Health Organization (1946). About WHO. Hämtad 11 februari, 2016, från
http://www.who.int/about/en/
Zoffmann, V., & Kirkevold, M. (2012). Realizing empowerment in difficult diabetes
care a guided self-determination intervention. Qualitative Health Research, 22(1), 103118. doi: 10.1177/1049732311420735
Årestedt, L., Persson, C., & Benzein, E. (2014). Living as a family in the midst of chronic
illness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 29-37. doi:10.1111/scs.12023
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats vägledning
för
litteraturbaserade
examensarbeten.
(s.57-79).
Lund:
Studentlitteratur.
*=artiklar som ingår i resultatet.
16
Bilagor
Bilaga 1: Sökning i databaser.
Sökning i Medline utförd
160210
Antal
träffar
S.1 Diabetes type 1 AND
experience* OR perspective*
OR view OR perception*
631
S.2 Diabetes type 1 AND
experience* OR perspective*
Antal
lästa
titlar
Antal
lästa
abstrakt
Antal
kvalitetsgranskade
artiklar
Antal utvalda
artiklar till
resultatet
342
342
33
9
4
284
284
19
3
0
397
42
7
3
Sökning i Cinahl utförd
160215
S.1 Diabetes type 1 AND
experience* OR perception*
OR living
Sökning i PsycInfo utförd
160215
S.1 Diabetes type 1 AND
experience* OR perception*
OR living
S.2 Diabetes type 1 AND
(experience* OR perception*
OR living) AND qualitative
1868
397
Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsprotokoll.
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel:
Författare:
Årtal:
Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning?
Ja
Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är
beskrivet?
Ja
Nej
Är syftet relevant till ert examensarbete?
Ja
Nej
Är urvalet beskrivet?
Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej
på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod?
Ja
Nej
Hänger metod och syfte ihop?
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Ja
Nej
Beskrivs datainsamlingen?
Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen?
Ja
Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/
ställningstagande?
Ja
Nej
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?
Ja
Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja
Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
Ja
Nej
Är resultatet relevant för ert syfte?
Om ja, beskriv:
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………………………………………………………….
…………………………………………………………
Deltagarkarakteristiska
Antal……………………
Ålder…………………....
Man/Kvinna…………….
Granskare sign: ……………………………………………….
Bilaga 3: Artikelmatris.
Titel
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitetsgranskning
Författare: Balfe, M.
Tidsskrift: Journal of
Advanced Nursing
Årtal: 2009
Land: Irland
Healthcare routines
of university students
with type 1 diabetes.
Att undersöka hur
studenter uppfattar
sina rutiner och sin
egenvård i samband
med studier på
universitet.
Kvalitativ studie.
Semi-strukturerad
intervju samt dagbok
(n=19).
Rutiner upplevdes
framförallt som något
positivt, men många
upplevde svårigheter i
att hålla fast rutinerna
gällande sin egenvård.
4/4 på del I av
granskningen.
Författare: Kay, C.,
Davies, J., Gamsu, D.,
& Jarman, M
Tidsskrift: Journal of
Health Psychology
Årtal: 2009
Land: England
An exploration of the
experiences of young
women living with
type 1 diabetes
Att undersöka hur
unga kvinnors
upplever att leva med
diabetes typ 1
Kvalitativ studie med
fenomenologisk
design. Semi
strukturerad intervju
(n=9).
Diabetes förändrade
kvinnornas kroppssyn
och innebar en
förändring i deras liv.
4/4 på del I av
granskningen.
Författare: Watts, S.,
O’Hara, L., & Trigg, R.
Tidsskrift:
Psychology and Health
Årtal: 2010
Land: England
Living with type 1
diabetes: A byperson qualitative
exploration
Att utforska relationen
mellan person och
sjukdom - att vara en
person som har
diabetes eller vara
diabetiker.
Kvalitativ studie.
Semi-strukturerad
intervju (n=4).
En kronisk sjukdom
som diabetes typ 1
skapade en psykologisk
konflikt
mellan
att
uppnå personliga mål i
livet
och
att
tillfredsställa de krav
som sjukdomen ställer
på personen.
4/4 på del I av
granskningen.
8/8 på del II av
granskningen.
7/8 på del II av
granskningen. Saknar
återkoppling från
bakgrunden gällande teori,
begrepp eller
förhållningssätt i
diskussionen.
6/8 på del II av
granskningen. Saknar
utförlig beskrivning av
datainsamling samt
fullständig
metoddiskussion.
Författare: O’Hara,
L.,
Gough,
B.,
Seymour-Smith, S., &
Watts, S.
Tidsskrift:
Psychology and Health
Årtal: 2013
Land: England
‘It is not a disease, it
is
a
nuisance’:
Controlling diabetes
and achieving goals
in the context of men
with type 1 diabetes.
Att undersöka hur
upplevelsen av
diabetes tar sig i
uttryck hos män.
Kvalitativ studie.
Semi-strukturerad
intervju (n=15).
Författare: Rankin,
D., Elliott, J., Heller,
S., Amiel, S., Rogers,
H., DeZoysa, N., &
Lawton, J.
Tidsskrift: Chronic
Illness
Årtal: 2013
Land: England
Experiences of
hypoglycaemia
unawareness
amongst people with
Type 1 diabetes: A
qualitative
investigation
Att utforska
upplevelsen hos
personer som lever
med ovisshet gällande
hypoglykemi och dess
inverkan på livet.
Kvalitativ studie.
Djupgående intervju
(n=38).
Grounded Theory.
Författare: Rintala,
T-M., Paavilainen, E.,
& Åstedt-Kurki, P.
Tidsskrift: European
Diabetes Nursing
Årtal: 2013
Land: Finland
Everyday life of a
family with diabetes
as described by
adults with type 1
diabetes.
Att utforska
upplevelsen av
vardagslivet som en
familj från en vuxen
persons synvinkel.
Kvalitativ studie.
Intervju (n=19).
Grounded theory
användes.
Mäns relation till
diabetes handlade till
stor del om deras
personliga mål i livet.
De kontrollerade
relationen på ett sätt
som skulle underlätta
för dem att uppnå sina
mål.
4/4 på del I av
granskningen.
Hypoglykemin
påverkade personernas
arbets- och familjeliv
och begränsade deras
vardag. Personerna
saknade stöd från
hälso- och sjukvården.
4/4 på del I av
granskningen.
Vardagslivet
inkluderade många
olika problem som
påverkade egenvården
hos personen som levde
med diabetes. Stöd från
familjen upplevdes som
viktigt.
4/4 på del I av
granskningen.
8/8
på
del
granskningen.
8/8 på del II av
granskningen.
8/8 på del II av
granskningen.
II
av
Författare: Trief, MP., Sandberg, G-J.,
Dimmock, A-J.,
Forken, J-P., &
Weinstock, S-R.
Tidsskrift: Diabetes
care
Årtal: 2013
Land: USA
Personal and
relationship
challenges of adults
with type 1 diabetes.
Att få en ökad
förståelse för de
psykosociala
svårigheter en person
med diabetes typ 1
upplever samt hur det
påverkar relationer.
Kvalitativ studie med
gruppintervju som
spelades in och
transkriberades. Två
patientgrupper (n= 9
och 7) samt två partner
grupper (n= 7 och 7).
4 huvudkategorier
skapades:
1) diabetes påverkan på
förhållandet
2) förståelsen av
hypoglykemins
betydelse
3) komplikationer
4) tekniska fördelar.
4/4 på del I av
granskningen.
6/8 på del II av
granskningen. Saknar
diskussion av etiskt
förhållningssätt samt
återkoppling från
bakgrunden gällande teori,
begrepp eller
förhållningssätt i
diskussionen.