gupea_2077_36765_1

“Det är inte du som äger hans penis,
det är hans penis som äger dig”
En kvalitativ studie av konstruktioner av kön och sexualitet på nätforumen
Flashback och Familjeliv
SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp
Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits
Kandidatnivå
Termin VT14
Författare: Johanna Berntsson & Magdalena Druid
Handledare: Annelie De Cabo Y Moreda
Abstract
Titel: “Det är inte du som äger hans penis, det är hans penis som äger dig” - En kvalitativ studie
av konstruktioner av kön och sexualitet på nätforumen Flashback och Familjeliv
Författare: Johanna Berntsson och Magdalena Druid
Nyckelord: sexualitet, genus, Internet, diskurs, Flashback, Familjeliv, talaktsinriktad
diskursanalys
I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön
och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive
kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger
på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral,
normer och värderingar.
Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket
aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där
fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.
Våra forskningsfrågor var:
- Hur konstrueras manlighet respektive kvinnlighet, med fokus på sexualitet, på de två
nätforumen som vi har undersökt?
- Vilka uttalade och outtalade normer kring kön och sexualitet framträder i forumdiskussionerna?
För att besvara dessa frågor utförde vi en kvalitativ studie och använde oss av metoden
talaktsinriktad diskursanalys för att analysera inlägg i diskussiontrådar på nätforumen. Resultatet
visar två dominerande diskurser gällande manlig respektive kvinnlig sexualitet; den att
skillnaderna är biologiska och den att skillnaderna är socialt konstruerade. Vi fann även att
heteronormen var överordnad och förgivettagen på de båda forumen, samt att moraliska regler
genomsyrade en stor del av diskussionerna i vår empiri.
2
Förord
För det första vill vi tacka varandra för att vi faktiskt genomförde detta utan att blodvite uppstod.
Vi vill även tacka alla personer i vår närhet som stod ut med oss trots mycket hysteri och panik.
Vi vill även tacka vår handledare Annelie för all inspiration, uppmuntran och nya infallsvinklar.
Johanna vill även tacka PK för att hen alltid fanns där för henne och piggade upp även i de
mörkaste stunder. Magdalena vill tacka CHO för att hen alltid fanns vid hennes sida och erbjöd
sitt söta stöd.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning……………………........………………………………………................................6
1.1
1.1.1
1.2
Syfte &frågeställningar……….......………………...…………………………………6
Problemformulering..........……………............…………………………………...7
Begreppslista………………………...............……………………..………………….8
2 Bakgrund………………………………...........………………………….......................……10
2.1
2.1.1.
2.1.2.
2.2
2.3
2.4
Internet och informationsteknologi ……...……………………...…………...............10
Nätforum och datorförmedlad kommunikation...…………...…...........................10
Kommunikativ interaktion och sociala nätverk.....................................................10
Flashback Forum…………………………………………………………..................11
Familjeliv Forum…………………………………..……………...............................12
Förförståelse……………………………………………….........................................13
3 Tidigare forskning………………………….......................………………………………..14
3.1
3.2
3.3
3.4
Konstruktion av sexualitet på Internet.........................................................................14
Internets attraktionskraft som sexuell arena……………………...................……….15
Internet som utbildningskanal inom det sexuella området..........................................15
Frontstage och backstage samtidigt……………………….................………………16
4 Teoretiska perspektiv………………………………….........................……………...……17
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.5.1.
4.5.2.
Socialkonstruktionism………………………………........................…………..........17
Diskurs och språkliga maktordningar………………....................…………………..18
Sexualitet genom Foucaults perspektiv…………......……………………………….18
Den sexuella värdehierarkin……………………….....……………………………...19
Genus och skillnadsskapanden…………………...……………………………….…20
Maskulinitet…………………………………………………………………...…21
Femininitet………………………………………………………………….........22
5 Metod…………………………………………………………………………........................23
5.1
5.2
5.3
5.3.1.
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
Kvalitativ metod……………………………………………………………………...23
Talaktsinriktad diskursanalys………………………………………………………...23
Urval............................................................................................................................24
Avgränsningar........................................................................................................26
Litteratur och materialsökning…....……………………………………………….…26
Reliabilitet & validitet..................................................................................................27
Etiska perspektiv..........................................................................................................27
Arbetsfördelning..........................................................................................................29
Bearbetning av materialet…………………………………………………………....29
4
6 Resultatredovisning med analys och tolkning…………………………........................31
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
Den förgivettagna heterosexualiteten……………………………………..................31
Förolämpningarnas dikotomi – pissluder kontra svag…………………………….....32
Feministmaffian kontra de stackars männen................................................................35
Att vara en ”riktig” kvinna respektive man.................................................................38
Icke-knullandets dikotomi...........................................................................................42
7 Sammanfattning och avslutande diskussion…..................………………………….....46
7.1
Förslag till vidare forskning.........................................................................................47
8 Referenslista…………………………………………….........................…………………...49
9 Bilagor......................................................................................................................................53
5
1 Inledning
Du måste vara försiktig när du handskas med dessa sliddjur. De har rätten på sin sida att
"bestämma över sin kropp" trots att fostret delar din arvsmassa och är en produkt av er
båda.
(Användare på nätforumet Flashback)
[...]Men tjejer överlag är ena jävla fittor på nätet och dejtsidor. De vill spela så
svårfångade, sedan ser man hur de desperat tar männen fem i tre på krogen, men på nätet,
oj oj oj, där vill de framstå som gudinnor....., patetiskt värre tycker jag. och OM de nu
inte lyckas på vanligt sätt, då går de alltid före i kön, visar lite pattar, lite rumpa eller
annan form utav hud, eller bara säljer sig själv helt enkelt, så gör tjejer för att gå före.....
[...]
(Användare på nätforumet Familjeliv)
Citaten är ovan är hämtade ifrån Flashback Forum och Familjeliv Forum, två av de största
nätforumen i Sverige. Dessa citat tyder på att sexualitet är ett ämne som orsakar heta känslor hos
deltagarna på dessa forum, speciellt när det gäller synen på kvinnlig sexualitet.
Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket
aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där
fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor. Vi ser det som att
denna debatt befäster de normer kring den stereotypa föreställningen av att män överlag är mer
aggressiva. Ämnet tas även upp i bland annat underhållningsprogrammet Trolljägarna där
programledaren Robert Aschberg söker upp och konfronterar personer som har uttryckt sig
aggressivt på Internet.
På grund av detta så har vi valt att i detta arbete undersöka hur deltagarna på dessa forum
konstruerar kön och sexualitet och huruvida manlig sexualitet engagerar användarna på samma
sätt i diskussionstrådar i de två forumen. Vi vill även undersöka huruvida användare på forum
som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i dessa
diskussioner.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att genom talaktsinriktad diskursanalys undersöka hur konstruktioner av
och föreställningar om kön och sexualitet tar sig uttryck i diskussionstrådar som behandlar ämnet
sex på nätforumen Flashback och Familjeliv. Vi vill undersöka huruvida kön och sexualitet
konstrueras i samspel med andra ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vårt fokus ligger på
hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral,
normer och värderingar. Vi kommer även att utgå ifrån ett binärt könssystem och heterosexuella
relationer då vi upplever att det är de rådande normerna i samhället samt på dessa forum.
Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar:
- Hur konstrueras manlighet respektive kvinnlighet, med fokus på sexualitet, på de två
nätforumen som vi har undersökt?
- Vilka uttalade och outtalade normer kring kön och sexualitet framträder i forumdiskussionerna?
6
1.1.1 Problemformulering
Vi valde att analysera datorförmedlad kommunikation på olika nätforum då internet är en arena
där väldigt många befinner sig varje dag. Ett exempel på detta är att under tiden för vår studie så
ökade antalet registrerade medlemmar på Flashback med 30 000 personer. Vi tror även att det
sociala samspel som försiggår på denna arena kan påverka en persons preferenser,
verklighetsuppfattningar och medvetenhet kring dennes handlingsmöjligheter. Detta då sociala
nätverk bland annat är informationskanaler och källor till socialt tryck (Edling & Rydgren, 2007)
med stora påverkansmöjligheter.
Vi har valt att skriva detta arbete om sexualitet då det är någonting som påverkar alla i
samhället, direkt eller indirekt. Det är även ett ämne som kan sägas vara av stor vikt inom socialt
arbete (Miljenovic, 2010) då det är ett fält där man som utförare eller forskare kommer
människor väldigt nära. Därför är det viktigt att man som socialarbetare ser till att sätta sig in i
frågor som rör sexualitet, för att kunna utveckla sin förmåga till förståelse vilket leder till ett
bättre bemötande för klienten.
Vi har även valt att fokusera på kön då vi anser att det finns en mängd normer och
förutfattade meningar om kön i samhället idag som kan påverka människor på olika sätt. Dessa
normer och förutfattade meningar kan bland annat röra stereotypa föreställningar kring hur en
man respektive kvinna bör vara och handla för att accepteras i dagens samhälle. Detta kan leda
till att de som inte passar in i dessa stereotyper känner att de måste upprätthålla en fasad för att
inte utsättas för stigmatisering. Detta anser vi kan leda till att man får begränsade möjligheter att
uppfylla sig själv, vilket vi anser kan påverka det psykiska välbefinnandet vilket i sin tur kan
påverka en individs hela livsföring. Då ser vi det som rimligt att socialt arbete på ett eller annat
sätt kommer att bli inblandat, exempelvis som stöttning i form av psykosociala insatser.
7
1.2 Begreppslista
Användarnamn
De anonyma alias som användarna väljer att representera sig med (Sveningsson, Lövheim &
Bergquist, 2003).
Internettroll
Internetslang för en person som startar eller deltar i trådar på internetforum eller dylikt med syfte
att provocera de andra deltagarna med inlägg som kan vara absurda, stötande, provokativa eller
liknande. Internettroll, oftast kallade troll, strävar ofta efter att trådar ska hamna bortom ämnet
eller leda till irrelevanta diskussioner.1
Misogyni
Nationalencyklopedin definierar misogyni som en hatisk attityd mot kvinnor.2
Nätforum
Det finns ett flertal ord som används för att beskriva de sociala gemenskaper som skapas på
Internet, där man på ett eller annat sätt måste bli medlem formellt/registrera sig för att kunna
interagera med de andra personerna som är aktiva där. Vi har i vår studie valt att använda oss av
ordet “nätforum”.
FL
Förkortning för “FamiljeLiv”.
FB
Förkortning för “Flashback”.
Moral
Nationalencyklopedin definierar moral som uppfattningen om rätt och fel.3 I Natur & Kulturs
psykologilexikon kan man läsa deras definition som är ”Handlingsregler eller allmänna principer
som människor uppfattar att det är deras plikt att följa och som har koppling till vad man
1
http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll
2
http://www.ne.se/sve/misogyni?i_h_word=misogyni
3
http://www.ne.se/moral
8
uppfattar som gott och ont, rätt och orätt”4. När vi skriver om moral menar vi användarnas
uppfattningar av rätt och fel som vi ser på de två forumen som vi kommer att analysera.
Normer
När vi i detta arbete skriver om normer så menar vi sociala normer, vilket innebär de utsagor och
oskrivna regler som syftar till att reglera sociala beteenden i dagens samhälle (Baier & Svensson,
2009).
Talakt
Inom den klassiska talaktsteorin så menar man att när man säger något så utför man samtidigt en
handling (man kan till exempel uttala ett hot eller ge ett löfte.) Denna handling brukar benämnas
som en talakt (Norrby, 2004).
[...]
Symbolen ovan används i analysen av vår empiri för att visa att vi har förkortat ett citat för att
öka dess läsvänlighet samt lägga fokus på det innehåll som är relevant för vårt syfte samt våra
frågeställningar.
4
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=moral
9
2 Bakgrund
I detta avsnitt kommer vi att kort beskriva utbredningen och användandet av Internet, nätforum
och datorförmedlad kommunikation utifrån den statistik vi har tagit del av. Vi kommer även att
beskriva de båda forumen vi har valt att analysera. Då vi inte har kunnat finna utomstående
källor som behandlar forumens uppkomst och historia har vi valt att använda oss av den
information som ges av Flashback och Familjeliv själva.
2.1 Internet och informationsteknologi
Sedan 1994 då informationsteknologin fick sitt genombrott i svenskarnas vardagsliv har både
tekniken och användandet av denna ökat explosionsartat. År 2013 hade 94% av svenska
befolkningen tillgång till dator hemma.5 Enligt Post- och telestyrelsens Bredbandskarta ligger
tillgången på bredband i Sverige på minst 40%.6
Statistik visar att en majoritet av Sveriges befolkning använder Internet i stort sett varje
dag. Statistiska Centralbyrån publicerade 16 januari 2014 statistik över befolkningens
internetanvändande under 2013. Här framgår att 80% av befolkningen använder Internet
praktiskt taget varje dag, samt att 54% har använt Internet för att chatta, blogga, göra inlägg på
sociala nätverkssajter/diskussionsforum, skicka snabbmeddelanden etcetera.7 Dessutom är det så
att 80% av befolkningen har använt Internet för att söka information om varor eller tjänster.
2.1.1 Nätforum och datorförmedlad kommunikation
Datorförmedlad kommunikation är en kommunikationsform som uppstått ur den tekniska
utveckling som beskrivs ovan. Detta innebär att människor interagerar med varandra via datorer i
ett nätverk, oftast genom textbaserade meddelanden (Collin, 2005). Nätforum är en plattform för
asynkron mångdeltagarkommunikation (Sveningsson et al, 2003), vilket innebär att deltagarna
inte behöver vara närvarande under samma tid för att kunna föra en diskussion. Familjeliv och
Flashback är asynkrona nätforum. De båda är även webbcommunities där människor med
liknande intressen kan samlas. Dock är Familjeliv, som namnet antyder, specifikt riktat mot
personer som är intresserade av just familjeliv. Flashback har en mer allmän inriktning vilket
betyder att deltagarnas diskussioner spänner över vitt skilda områden och teman.
2.1.2 Kommunikativ interaktion och sociala nätverk
“Kommunikativ interaktion är en grundläggande beståndsdel i det sociala livet i alla samhällen”
(Reich, 2007:177). Reich menar att den kommunikativa interaktionen är en speciell typ av
5
6
7
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0108_2013A01_BR_IT01BR1401.pdf
http://bredbandskartan.pts.se/
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0108_2013A01_BR_IT01BR1401.pdf
10
interaktion som består av verbala och icke-verbala meddelanden mellan två eller fler parter. Han
fortsätter med att beskriva den kommunikativa interaktionen som den mest frekventa sociala
interaktionen i dagens samhälle. Till exempel använder sig många av Internet och har ett flertal
sociala möten på nätforum där de textbaserade meddelandena ligger till grund för den sociala
interaktionen.
Edling och Rydgren (2007) beskriver nätverksteorin som att sociala relationer
mellan människor skapar sociala strukturer som kan studeras som ett nätverk. Fokuset ligger
enligt dem på relationer mellan människor, hur relationerna uppstår och hur de påverkar de
berörda människorna. De menar även att sociala nätverk är informationskanaler, källor till socialt
tryck och källor till social uppmuntran och stöd, vilket i förlängningen kommer att påverka de
involverade personerna på ett direkt och ofta väsentligt sätt. Denna sociala påverkan kan
beskrivas och analyseras utifrån DBO-teorin, menar Hedström (2007). DBO står här för desires
(preferenser), beliefs (verklighetsuppfattningar) och opportunities (handlingsmöjligheter).
Hedström (2007) förklarar det som att preferenser innebär vad individen vill eller inte vill ska
hända, och verklighetsuppfattningen är hur individen antar att världen ser ut.
Handlingsmöjligheter menar han är de olika alternativ en individ har att handla på. Dessa tre
skapar tillsammans individens intentioner som slutligen leder till dennes handlingar.
2.2 Flashback Forum
Enligt Flashbacks egen historieskrivning så startades Flashback av den blott fjortonårige Jan
Axelsson år 1983, och var från början en tidskrift. Namnet Flashback tog man ifrån det
amerikanska slangordet Flashback, som i detta fall ämnar beskriva en hallucination som uppstår
som en efterreaktion av att använda det narkotikaklassade preparatet LSD. Det finns dock många
olika tolkningar kring namnets betydelse, och att skapa dubbla budskap var precis det som
eftersträvades av skaparna. År 1992 två registrerades Flashback som ett företag, efter att först ha
fått avslag på sin ansökan. Anledningen till att de lyckades med sitt andra försök sägs vara att de
kunde visa upp en artikel skriven av Paul Stanley från rockgruppen KISS där han hälsade till
tidningen Flashbacks läsare. Genom åren som följde blev Flashback en tidning för att år 1995
lanseras på Internet där det fungerade som bland annat ett nyhetsbrev som skickades ut via epost. Två år senare blev Flashback en egen Internetleverantör, och år 1998 startade man även ett
bokförlag för att kunna publicera de första nyhetsbreven i tryckt form. 8
Flashback startade Flashback Forum år 2000 med målsättningen att vara en frizon
med högt i tak för avvikande åsikter och än idag är forumets slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!”.
Genom åren sedan forumets etablering har det stängts av ifrån Internet och förbjudits i Sverige
ett antal gånger. Det har även varit föremål för ett stort antal mediala samt rättsliga kontroverser,
bland annat ett uppmärksammat fall då en ung man tog sitt liv framför en webbkamera som
sände det hela live på forumet. Sedan år 2010 ägs Flashback Forum av det amerikanska företaget
Flashback International Inc. 9
8
9
http://www.flashback.se/flashbacks-historia
http://www.flashback.se/flashbacks-historia
11
I dagsläget (2014-05-08) har Flashback Forum 862 615 registrerade medlemmar vilket
innebär att det är ett av de största nätforumen i norden. Varje vecka uppges forumet ha runt 2
miljoner unika besökare. 10
Flashback Forum är uppbyggt så att man måste skapa ett användarkonto för att kunna
delta och skriva inlägg i diskussiontrådarna. Däremot kan vem som helst läsa och ta del av
innehållet i trådarna. Det finns femton olika kategorier av trådar, och inom dessa kategorier finns
det subkategorier. Dessa kategorier är bland annat data, droger, livsstil, mat, politik, resor,
samhälle, vetenskap, sex samt övrigt. Forumet har inte ett specifikt fokus utan de olika
kategorierna får lika mycket utrymme. På grund av detta så kan man genom endast ett fåtal
klickningar röra sig mellan trådar som Baconchips- var finns Ni?; Örnsköldsvik? Finns där
något kul?; Större könsorgan av styrketräning? och Homosexuell radikalfeminist biter män i
deras könsorgan.
Forumet har ett antal ordningsregler som de registrerade medlemmarna förpliktigar sig
till att inte frångå. Dessa rör ämnen som användarnas anonymitet, upphovsrättsskyddat material
och barnpornografi. De flesta regler har ett skriftligt förtydligande utöver sin definition. Under
reglerna för barnpornografi kan man exempelvis läsa att det är förbjudet att publicera eller på
annat sätt dela pornografiskt material föreställande en person under 18 år. I regelns förtydligande
kan man dock läsa “Denna regel finns för att hindra att forumet (via inlägg, PM eller chat)
används i syfte att sprida barnpornografi. Regeln gör undantag för länkar där gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig”. 11
2.3 Familjeliv Forum
Familjeliv.se presenteras som den största nätsidan i Sverige för personer som planerar och väntar
tillökning i familjen. Webbplatsen startades år 2003. Hemsidan presenteras av dem själva som
“Sveriges största mötesplats för kvinnor”. 12 Familjeliv.se uppger själva att hemsidan har 780 000
unika besökare i veckan och ytterligare 380 000 unika besökare når den mobilbaserade
versionen.
FamiljeLiv Media FL AB är en del av Stampen Media Group som är en av Sveriges
största mediakoncerner. FamiljeLiv Media driver även webbplatserna Familieprat.no,
Bröllopstorget samt Gobaby.se och Odla.nu utöver FamiljeLiv.se. Bolagets ändamål är att
“Bolaget skall äga och driva internetsajter samt bedriva handel med varor och tjänster på Internet
inom familjerelaterade områden såsom bröllop, familjeliv, barn, vardag och fest samt idka
därmed förenlig verksamhet”.13
Sidan innehåller en rad olika funktioner, bland annat ett forum där deltagarna kan
diskutera frågor som rör barn och familj, men även andra ämnen. Det är detta forum som vi har
undersökt. I övrigt finns det även ett flertal artiklar, quiz, faktaguider, en webshop,
medlemsgrupper med mera.
10
11
12
13
http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashback_Forum
https://www.flashback.org/regler
http://www.familjeliv.se/Information/om.php
http://www.solidinfo.se/foretag/familjeliv-media-fl-ab
12
Enligt statistik som FamiljeLiv själva har publicerat på sin hemsida hade nätforumet
under vecka 5, 589 518 unika besökare.14 Den information som presenteras säger även att under
vecka 45 var det 983 407 besök och 6 001 112 sidvisningar. Det beskrivs dock inte närmare om
detta gäller enbart registrerade medlemmar på nätforumet eller om det gäller alla som har gått in
på hemsidan. Det förtydligas inte heller vilket år mätningen gäller.
Medelåldern hos medlemmarna uppges vara 29,5 år och könsfördelningen 88% kvinnor
och 12% män. När man registrerar sig från man även fylla i vilken roll man anser sig ha, om man
till exempel är förälder eller planerar barn. Den statistik som finns visar att 61% av
medlemmarna anser sig vara förälder, 14% uppger att de är gravida, 5% att de planerar barn och
20% har valt att tillhöra gruppen “övrigt” som inte specificeras närmare.
När man registrerar sig måste man precis som på de flesta nätforum välja ett
användarnamn som ska vara representativt för en själv på forumet. Dock kan man i vissa delar av
forumet välja att vara “extra anonym” och välja ett tillfälligt användarnamn, till exempel
“Anonym (orolig svärmor)”. Denna funktion kring den extra anonymiteten är något som inte
finns på Flashback, men även där måste man registrera sig och välja ett användarnamn för att
kunna skriva på forumet.
2.4 Förförståelse
Inför detta arbete hade vi väldigt olika utgångspunkter gällande nätforumen. Detta då Johanna
sedan tidigare är en besökare av dessa nätforum och hade i och med detta vissa erfarenheter och
förutfattade meningar kring hur diskussionerna förs på forumen. Dessa förutfattade meningar
bestod bland annat i att det förekommer mycket moraliserande på de bägge forumen samt att
diskussionerna ofta kan spåra ur och överlag ha en väldigt hård ton.
Magdalena har aldrig besökt dessa forum tidigare, men hade trots detta vissa fördomar
om dem, bland annat att de skulle innehålla en gammaldags kvinnosyn och vara befolkade av
människor som bara ville få en kanal att uttrycka sina provocerande åsikter. Vi är medvetna om
att det finns en risk att vår analys har påverkats av våra förutfattade meningar, men då vi
reflekterade över våra inställningar så hoppas vi att de inte påverkade allt för mycket. Vi är dock
införstådda med att man aldrig kan vara helt objektiv sin forskning.
14
http://www.familjeliv.se/Familjeliv/Statistik/1.1320454
13
3 Tidigare forskning
Det finns en stor mängd forskning som har studerat Internet på olika sätt, och även en hel del
som är inriktad på nätet och sexualitet. Det finns även forskning som har studerat Flashback
forum på olika sätt. Vi har dock inte funnit någon forskning som jämför Flashback forum och
Familjeliv forum utifrån ett sexualitetsperspektiv, med fokus på de teman som vi har valt.
Vi har valt att fokusera på forskning som behandlar Internet som en källa till
kunskap kring sexualitet, hur det kommer sig att Internet attraherar så många människor till att
diskutera sexualitet, samt hur denna arena kan påverka de olika diskussionerna som förs. Detta
då vi anser att det är faktorer som ligger till grund till de diskussioner som vi valt att studera.
Genom att fokusera på dessa områden inom tidigare forskning så ämnar vi att skapa en
grundförståelse för den kontext som Flashback och Familjeliv uppehåller sig i. Vi anser även att
denna tidigare forskning hjälper till att visa på den relevans som vi anser finns i att analysera
nätforum som de vi valt.
3.1 Konstruktion av sexualitet på Internet
Frith (2012) har genom konversationsanalys undersökt hur man på nätforumet dearcupid.org
konstruerar den kvinnliga orgasmen. Hon menar att den sexualundervisning som ges i skolorna
idag i många fall utelämnar information och diskussion om njutning och Internet kan med sin
lätta tillgänglighet och uppsjö av olika nätforum ses som en alternativ arena för unga kvinnor att
diskutera njutning på. Frith hävdar att så länge som sexualundervisningen i skolorna utelämnar
njutning som ämne så kommer Internet att förbli en arena för unga att söka svar på sina frågor
om ämnet (ibid).
Frith valde att analysera en tråd där en ung kvinna frågade huruvida hon hade fått
en orgasm eller inte. Enligt Frith så var det en stor del av inläggen som inte besvarade frågan,
utan som istället kom att handla om ifall det är lämpligt för unga kvinnor att ägna sig åt, vara
intresserade av eller söka information om sexuella aktiviteter. De äldre användarna förespråkade
att sex var något som var förbehållet vuxna samtidigt som de yngre användarna skrev om hur
unga har rätt att testa sig fram sexuellt (ibid).
Löfberg (2008) har undersökt barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och
sexualitet med det sociala samspelet i det virtuella rummet som fokus. Det övergripande syftet
för hennes studie var att belysa hur barn och unga samspelar med andra online kring olika frågor.
I denna studie valde Löfberg att fokusera på femininitet, maskulinitet, känslor, kropp och
sexualitet. Enligt henne visar hennes studie att det finns ett behov hos barn och ungdomar att
prata om dessa ämnen, och att internet som arena har öppnat upp för möjligheterna att göra detta.
Löfberg (2008) identifierade tre olika samspelsmönster som hon har funnit på de forum
hon har undersökt; “lekfullt samspel”, “korrigerande samspel” och “orienterande samspel”. Hon
14
menar att det lekfulla samspelet karaktäriseras av nyfikenhet och erfarenheter delas på Internet
av barn och ungdomar i samma ålder. Det korrigerande samspelsmönstret karaktäriseras av att
det finns ett rätt och fel i diskussionerna. Här ger de äldre deltagare ger råd och instruktioner till
de yngre deltagarna utifrån deras erfarenheter av vuxenvärlden. Löfberg beskriver det
orienterande samspelet som att äldre och/eller vuxna uttrycker sina perspektiv och erfarenheter
för att nå en delad förståelse.
3.2 Internets attraktionskraft som sexuell arena
Daneback (2012) har undersökt nya samspelsmönster när det kommer till användandet av
Internet som arena för kärleksrelaterade och sexuella syften. Danebacks slutsatser visar på att
den teknologiska utvecklingen har gjort så att människors interaktionsmönster har förändrats,
och att detta till stor del är något positivt. Han menar på att Internet och dess användande har
blivit ett verktyg för att underlätta vardagslivet, bland annat när det gäller kärleks- och sexuellt
relaterade aktiviteter.
I sin studie tar Daneback bland annat upp Coopers triple-A-engine som förklaringsmodell
för att förstå attraktionskraften i Internet och internetanvändande för kärleks och sexuella syften.
Dessa tre A:n står för anonymity (anonymitet), accessability (tillgänglighet) och affordability
(ekonomisk överkomlighet). Denna förklaringsmodell utökades av King med ett fjärde “A”,
acceptability (acceptans att använda Internet för kärleks- och sexuella syften), och av Tikkanen
och Ross med det femte, approximation (möjlighet att pröva nya sexuella identiteter och roller).
Daneback (2012) menar att anonymiteten på Internet ökar handlingsutrymmet kring vår
sexualitet samtidigt som vi undviker att visa upp vår innersta sexualitet i offentligt ljus. Denna
innersta sexualitet kan till exempel innefatta tankar, känslor och åtrå som av en eller annan
anledning inte överensstämmer med de roller vi har intagit i världen utanför Internet Daneback
utvecklar sitt resonemang kring anonymiteten och det faktum att tillgängligheten att vara
anonym för vissa är en förutsättning att använda Internet för sexuella syften.
Att man i princip kan finna vilket sexuellt material som helst på Internet är, enligt Daneback, en
annan del av ovan nämnda tillgänglighet och en stor del i attraktionskraften. Utbudet är till synes
obegränsat och går att göras tillgängligt omedelbart, från praktiskt taget vilken plats som helst i
världen. Daneback hävdar även att den ekonomiska överkomligheten hör samman med
tillgängligheten. Man kan med lätthet få tillgång till Internet i hemmet/för privat bruk till en
väldigt låg kostnad. Dessutom är en stor del av det sexuella innehållet på Internet gratis, även om
det finns ett flertal tjänster som man måste betala för att utnyttja.
Daneback skriver även att acceptansen för att använda Internet i sexuella syften har ökat i
vårt samhälle. Han hävdar att en del i detta har att göra med att öppenheten kring sexualitet i
samhället i stort har ökat, och att det därför inte är särskilt stigmatiserat att använda Internet för
sexuella syften. Dock menar han också att det finns visst motstånd att utforska den egna
sexualiteten i det verkliga livet, vilket leder till att Internet blir en mycket attraktiv arena för just
sådant. Här kan man med hjälp av anonymiteten prova på olika sexuella identiteter och roller,
utan att någon får reda på vem som egentligen står bakom dessa.
3.3 Internet som utbildningskanal inom det sexuella området
15
Daneback, Månsson, Ross och Markham (2012) har även utfört en studie där de undersökte
huruvida vuxna personer använder sig av Internet för att söka information om sexuella problem.
Deras resultat visar på att av de sammanlagt 1598 respondenter som svarade på deras enkät var
det mer än hälften som hade använt sig av Internet i detta syfte. Resultatet visar även att de tre
främsta anledningarna till att söka information kring sex på Internet var att få kunskap om den
egna kroppen, att lära sig hur man har sex och nyfikenhet kring sex överlag.
Suzuki & Calzo (2004) har genomfört en studie för att ta reda på hur ungdomar
söker svar från sina jämnåriga på nätforum. Detta då de utgår från att ungdomstiden är en period
som inbegriper många olika förändringar som genererar en mängd frågor kring bland annat
relationer, sexualitet och hälsa, och att Internet utgör en arena att ställa dessa frågor på. De
genomförde en kvalitativ studie där de analyserade ett flertal diskussionstrådar på ett nätforum
med olika underkategorier som riktade sig till ungdomar utifrån ett kulturellt perspektiv. Syftet
med studien var att ta reda på vilka ämnen frågorna oftast berörde, vilka trådar som genererade
flest svar, antal träffar för trådarna samt vilka ämnen som visats flest gånger. Suzuki & Calzo
(2004) konstaterar att aktiviteten var mycket mer frekvent i forumet som berörde sexuell hälsa,
och anser att detta kan bero på att detta ämne är så pass stigmatiserat att de unga inte vågar fråga
någon annan än anonyma användare om råd. De konstaterar även att användning av nätforum för
att söka svar på sina frågor om bland annat sexualitet är något som unga i relativt hög grad ägnar
sig åt, och att de med största sannolikhet inte kommer att sluta göra det inom en nära framtid.
3.4 Frontstage och backstage samtidigt
Både Månsson(2012) och Daneback (2012) nämner Goffmans dramaturgiska metaforer som
beskriver hur olika miljöer påverkar de närvarande människornas beteenden, och de roller som
de spelar i dessa miljöer. Daneback (2012) skriver om på vilka arenor det är accepterat att prata
om och diskutera sex. Han menar att vi har lärt oss att det i vissa miljöer och sammanhang inte är
accepterat att tala om, diskutera eller utöva olika sexuella aktiviteter.
En del av Goffmans dramaturgiska metaforer är uppdelningen av den sociala
scenen i “front stage” (den främre regionen) och “back stage” (den bakre regionen). Månsson
(2012) beskriver den främre regionen som scengolvet framför kulisserna, medan den bakre
regionen är det som finns bakom kulisserna. Med detta menas att den bakre regionen är
utrymmen som är privata och som inte visas upp i den fasad som omgivningen får ta del av.
Daneback (2012) menar att Internets utveckling har gjort det möjligt att vara i både den främre
och bakre regionen samtidigt. På Internet finns miljöer som kan ses som scener där människor
uppträder, samtidigt som de rent fysiskt befinner sig i den bakre regionen. Internet har även gjort
det möjligt att spela flera olika roller på flera olika scener samtidigt. Daneback skriver att det på
grund av detta finns en allmän oro om att personer förställer sin identitet i väldigt stor
utsträckning, då det finns stora möjligheter för detta. Även Collin (2005) har i sin studie tagit upp
att det oftast inte går att fastställa vem som befinner sig bakom användarnamnet och att det finns
möjligheter att ljuga om sin identitet. Dock skriver Sveningsson et al (2003) att enligt tidigare
forskningsresultat är det inte speciellt vanligt att människor ljuger om sig själva och sin identitet
på Internet.
16
4 Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt introduceras studiens teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att fokusera på
socialkonstruktionism som grundläggande teori för att beskriva de sociala konstruktionerna av
sexualitet och kön som användarna på de valda nätforumen gör med hjälp av språket. Eftersom
diskurs är ett centralt begrepp inom det socialkonstruktionistiska fältet och kan sägas vara ett sätt
på vilket man talar och ser på ett fenomen ansåg vi det vara högst relevant att fokusera på
begreppet diskurs i vår studie.
Eftersom fokus för studien är kön och sexualitet har vi valt att även fokusera på teoretiska
begrepp såsom den sexuella värdehierarkin, femininitet och maskulinitet då vi anser dessa vara
ytterst relevanta för att analysera vår empiri. Vi är dock medvetna om att det finns ett flertal
andra teoretiska perspektiv som hade kunnat användas, men vi anser att de vi valt är tillräckligt
övergripande och att dessa belyser tidigare konstruktioner av kön och sexualitet.
4.1 Socialkonstruktionism
En av de främsta företrädarna för socialkonstruktionismen är Vivien Burr som i sitt verk Social
constructionism (2003) definierar socialkonstruktionismen som ett sätt att se den verklighet vi
lever i som något konstruerat istället för en absolut sanning. Enligt Burr så är den verklighet som
vi upplever snarare ett resultat av en kulturell och samhällelig skapelseprocess. Burr formulerar
fyra kriterier som måste vara uppfyllda hos en studie som ger anspråk på att vara
socialkonstruktionistisk. Det första är ett kritiskt ställningstagande till kunskap som
förgivettagen. En socialkonstruktionist är istället medveten om att allt som hen tar till sig är
filtrerat genom olika filter av åsikter och historiska kontexter. Detta leder in på det andra kriteriet
vilket innebär att man måste vara medveten om att det sätt på vilket vi förstår världen i stor grad
är beroende av den historiska och kulturella kontext vi lever och verkar i. Det finns alltid olika
sätt att se på fenomen i samhället. Det tredje kriteriet handlar om att den kunskap som vi besitter
inte härstammar från någon naturlig källa. Den är istället konstruerad, i det samspel som finns
mellan människor. Social interaktion och i synnerhet språkbruk har således en framträdande roll
inom socialkonstruktionismen. Det sista kriteriet innebär att man måste vara medveten om att
den kunskap som vi konstruerar mellan oss inte hamnar i ett vakuum. Den leder snarare till
någon form av social handling, vilken kan orsaka konsekvenser för många olika människor.
Inom socialkonstruktionismen anser man att det inte finns några objektiva fakta, då all kunskap
som presenteras på något sett har påverkats av perspektivet eller teorierna hos den som
presenterar dem. Det innebär att alla de fakta och den information som vi möter i vårt dagliga liv
egentligen är skapat i det sociala samspelet. Det är via social interaktion som dessa fakta och
sanningar reproduceras och legitimeras.
Loseke (2003) skriver att även sociala problem kan ses som sociala konstruktioner, där
vissas tolkningar och uppfattningar om vad som är ett problem har företräde. Enligt henne är det
inte bara sociala problem som skapas, även människor och därtill kategorispecifika egenskaper
är en del i denna skapelseprocess. Detta gäller framförallt när det handlar om att konstruera
17
individer som offer eller förövare i vissa situationer. När det handlar om att skapa ett “offer” så
läggs mycket vikt vid att få in känslokomponenter som har som syfte att beröra den som ser på
utifrån. Ett offer framställs därför ofta som en oskyldig person, någon som förtjänar sympati
samt någon som har upplevt obeskrivligt lidande. Dessutom så konstrueras individen som någon
som skulle kunna vara vem som helst, för att kunna väcka sympatier hos så många som möjligt.
En förövare konstrueras ofta genom att man målar upp hen som en farlig outsider eller liknande.
Det är viktigt att de som ska presenteras som förövare och offer representerar tydliga motsatser.
4.2 Diskurs och språkliga maktordningar
Diskurs är ett centralt begrepp inom den konstruktionistiska teoribildningen. Begreppet kan
definieras på ett flertal olika sätt. I vårt arbete har vi valt att utgå ifrån de definitioner som
Michel Foucault och Vivien Burr författat. Enligt Foucault (Burr 2003:64) så kan man se på
diskurser som praktiker som formar de objekt de talar om. Burr (2003) utvecklar Focaults
resonemang och skriver att en diskurs består av en uppsättning av olika betydelser, metaforer,
bilder, representationer, berättelser, redogörelser och liknande som tillsammans skapar en unik
version för hur man presenterar exempelvis en händelse eller ett fenomen. Faktumet att denna
presentation är så beroende av de som skapar den innebär att en och samma händelse kan
existera i ett flertal diskurser på en och samma gång. För att förenkla det hela skulle man kunna
säga att en diskurs är ett sätt på vilket man talar och ser på en händelse, en grupp, ett fenomen
eller liknande. Enligt Burr (2003) så är samhället fullt av diskurser som är så vedertagna att de
sällan ifrågasätts, vilket vi anser kan appliceras på de normer som finns i samhället idag. En av
dessa är diskursen om romantisk kärlek, vilken innebär att det finns olika regler kring hur ett
uppvaktande och en relation ser ut.
Vi har även haft ett funktionellt perspektiv på diskurs, vilket enligt Norrby (2004) innebär
att man frågar sig vad en viss språkform och/eller ett visst yttrande fyller för funktion. Dessa
funktioner kan till exempel vara av informerande, kontaktreglerande eller expressiv karaktär.
Norrby menar även att ett yttrande alltid är flerfunktionellt, och att det är i princip omöjligt att
isolera enbart en funktion, men att en funktion kan vara mer övervägande än en annan. Vilka
funktioner ett yttrande har påverkar språksystemet, alltså på vilket sätt personen väljer att
uttrycka sig, vilka ordval som görs etcetera (ibid).
De konstruktioner som skapas av människor är till stor del beroende av språket. Det är
genom språket som maktrelationer skapas, och dessa maktrelationer skapar i sig ett antal normer
för vad som anses vara ett acceptabelt beteende bland invånare i ett samhälle. Språket kan även
sägas förse oss med verktyg för att kategorisera och förstå vår omvärld. Det är via språket som vi
konstruerar vår verklighet och som vi finner sätt att förstå oss själva.
4.3 Sexualitet genom Foucaults perspektiv
I denna studie så är konstruktionen av sexualitet en central utgångspunkt för analysen av de två
nätforumen. Vi har valt att se på sexualiteten utifrån Michel Foucaults (2002) perspektiv. I sitt
verk Sexualitetens historia diskuterar han sexualiteten utifrån antagandet att den inte är en
biologisk drift utan att den snarare kan ses som en social konstruktion. En viktig poäng i
18
Foucaults resonemang är att sexualiteten formas av det samhälle och de institutioner den
samexisterar med, då den ständigt formas utifrån de diskurser som finns kring den. Foucault
menar att eftersom sexualiteten skapas i relation till de diskurser den befinner sig i så vore det
mer lämpligt att tala om sexualiteter. Det finns således inte en utan en mängd olika sexualiteter,
men inte alla ses som normativa eller acceptabla.
Enligt Foucault (1998) så har ett flertal strategier använts för att reglera sexualiteten, och
dessa strategier har även använts som ett sätt att utöva makt över medborgarna i samhället. Den
första strategin rör socialisationen av fortplantningsbeteendet och innebär att man begränsar den
legitima sexualiteten till att endast gälla monogama förhållanden mellan heterosexuella par. Inom
dessa förhållanden har paren ett ansvar för att idka sexuellt umgänge i fortplantningssyfte samt
för att uppfostra de barn som förhoppningsvis alstras som ett resultat. Denna strategi leder till att
sexualiteten tyglas på två olika sätt, dels genom att den avgränsas till att befinna sig inom den
normativa familjens gränser, och dels genom att den så att säga göms bakom föräldrarnas
sovrumsdörr. Genom att utöva denna strategi så rättfärdigas det som Foucault kallar för en
familjeallians, en stark mellanmänsklig allians som ses (och ser sig själv) som en befogad grund
för ett berättigande av privatliv samt immunitet från ingripande utifrån. Enligt Foucault så
resulterar denna strategi i en normaliserande kraft som privatiserar kontrollen av fruktbarheten
samt barnuppfostran.
Den andra strategin rör hysteringen av kvinnors kroppar. Enligt Foucault så går denna
strategi ut på att förvandla kvinnorna till vandrande livmödrar. Detta uppnås genom att man
väljer att se kvinnors kroppar som en central roll för deras sexuella identitet. Genom detta så
skiftas det sexuella fokusen från att gälla en sexuell akt till att innefatta kroppsliga fenomen
såsom menstruation, menopaus, graviditet och liknande. Enligt Foucault så används denna
hysterisering för att rättfärdiga olika regleringar av kvinnor.
Den sista strategin rör psykiatriseringen av det perversa begäret vilken innebär att alla
som faller utanför ramen för det som ses som en normal sexualitet sjukdomsförklaras. Enligt
Foucalut (1998) var detta ett sätt att rättfärdiga de ingrepp och den kontroll som psykiatrin
utsatte personer med vad som uppfattades som en avvikande sexualitet för. Det var bland annat
vanligt med så kallade korrektionstekniker riktade mot personer med en homosexuell läggning.
Dessa kunde bestå i aversionsterapi, psykoanalys samt mediciner för att minska personens
sexualdrift.
4.4 Den sexuella värdehierarkin
Forskaren Gayle Rubin (2002) skriver i sitt antologikapitel “Thinking sex” om hur olika sexuella
handlingar värderas olika i samhället beroende på olika faktorer. För att måla upp en tydligare
bild så använder hen sig av en sexuell värdehierarki som hen illustrerar som en cirkel där de fält
som ligger närmas mitten är de som anses vara normala, goda och naturliga samtidigt som de
handlingar som befinner sig i den yttre cirkeln anses vara onaturliga, av ondo samt avvikande
från den naturliga sexualiteten. Bilden nedan visar exempelvis att de handlingar som sker i ett
reproduktivt syfte anses vara goda medan användningen av sexhjälpmedel anses vara av ondo
(Ambjörnsson, 2006).
En av Rubins (2002) poänger med värdehierarkin är att sexualiteten har sin alldeles egna
skala för bedömning av vad som anses vara normalt respektive avvikande beteende. Hen skriver
19
om att sexualiteten måste betraktas som ett fenomen i sig, och i och med detta så innehar den
även ett eget ramverk av lagar samt ett statussystem. Enligt Rubin (2002) så kan man inte
förneka att normerna kring sexualitet är beroende av vilket kön man tillhör, men hen påpekar
även att dessa normer även hänger ihop med andra parametrar. Exempelvis så blir normerna
annorlunda ifall man ägnar sig åt sexuella aktiviteter som inbegriper hjälpmedel eller ett utbyte
av pengar.
Illustration av den sexuella värdehierarkin, Gayle Rubin 2011
Ambjörnsson (2006) skriver att Rubin med sin skala introducerade ett nytt sätt att nyansera
synen som vi har gällande hetero- och homosexualitet. Från att heterosexualitet setts som
någonting naturligt och självklart så visade Rubin att heterosexualitet kan komma till uttryck på
ett otal olika sätt. Rubins skala visar att det är långt ifrån all heterosexualitet som anses vara sund
och naturlig. Genom att uppmärksamma detta så visar Rubin även på hur heteronormativiteten
inte enbart exkluderar de som har en annan sexuell identitet, den ger även en skev och snäv bild
av vad heterosexualitet kan vara. En av Rubins (2002) poänger var att visa på att det inte finns ett
sätt att vara homo- respektive heterosexuell, utan att det finns en mängd olika sätt att vara och
utöva sin sexualitet.
4.5 Genus och skillnadsskapanden
20
Enligt Connell (2009) kan genus förstås som något som uppstår när människor konstruerar sig
själva för att passa in i de ramar som finns för hur de olika könen ska agera i samhället. Hon talar
även om att genus är en social struktur som går att urskilja som mönster i de sociala arrangemang
vi har. Genus kan även ses som de kulturella skillnaderna som skapas för att hålla isär kvinnor
och män. Åsikterna som man rättar sig efter finns överallt i samhället och sprids från olika
maktinstitutioner som lagstiftare, lärare och religiösa institutioner, men även genom de bilder
som media sänder oss via reklam och filmer med budskap och den ”perfekta” kvinnan och
mannen (Connell, 2009). Något som kan sägas vara en följd av genus är den ojämlikhet i respekt
och gränser som finns mellan män och kvinnor idag, på alla samhälleliga arenor. Detta gäller allt
ifrån kvinnors obetalda arbete i hemmet till åsikten att kvinnor kan förvänta sig ett övergrepp om
de går klädda i korta kjolar (Connell, 2009.) Det finns ofta en koppling mellan synen på genus
och ett fokus på den biologiska kroppen, denna koppling benämner Connell (2009) som den
reproduktiva arenan.
Connell (2009) menar att den allmänna uppfattningen om genus baserar sig på en tro om
att det finns naturliga, medfödda skillnader mellan män och kvinnor som enbart påverkas av den
biologiska könstillhörigheten. Dessa skillnader gäller allt i individernas liv, från fysisk styrka och
mekaniska färdigheter, till fritidsintressen, intellekt och personlighet.
Connell (2009) beskriver även principen om egenskapernas dikotomi, där kvinnor
antas ha en uppsättning egenskaper och män en annan. En man antas vara aggressiv, envis,
tystlåten, rationell, analytisk och promiskuös. En kvinna antas vara omvårdande, lättpåverkad,
pratsam, känslosam, initiativ och sexuellt lojal. Även Elmerstig (2012) tar upp detta och
benämner det som de stereotypa föreställningar som finns i samhället kring kön och könsroller.
4.5.1 Maskulinitet
Connell har även ägnat sig åt så kallad kritisk mansforskning, och har bland annat bidragit med
teorier kring den hegemoniska maskuliniteten (2008). Inom denna forskning har man förhållit sig
kritisk till föreställningen att kön skulle vara en enhetlig kategori, helt utan inbördes skillnader
och makthierarkier. Enligt Connell finns det en existerande genushierarki i vilken maskuliniteter
ges olika roller beroende av exempelvis klass och etnicitet. Den hegemoniska maskuliniteten är
enligt Connell beroende av vad hon kallar en kulturell dynamik som ser till att vissa grupper i
samhället tillåts ha en högre ställning än andra. För att se de hegemoniska maskuliniteterna är det
viktigt att rikta blicken mot genusrelationerna som finns mellan män. Detta bör man enligt
Connell (2008) göra då maskuliniteten i sig upprätthåller den hegemoniska positionen när det
gäller vissa mönster av genusrelationer och dessa positioner bör alltid ifrågasättas.
Enligt Connell (2008) går hegemoni att koppla till en kulturell dominans som finns i
samhället i övrigt. Detta ramverk innehåller speciella genusrelationer som bygger på att det finns
dominans och underordning mellan olika grupper av män. I dagens västerländska samhälle är en
av de tydligaste motsättningarna den mellan heterosexuella mäns dominans och homosexuella
mäns underordning. Detta underordnande visar sig genom en kulturell stigmatisering av de
homosexuella männens identitet, men även mer vardagliga uttryck av förtryck. Dessa kan
exempelvis vara att man blir utesluten från politiska och kulturella arenor, kulturell
smutskastning, legalt våld (exempelvis de lagar som klassificerar homosexuella handlingar som
sodomi), hatbrott, ekonomisk diskriminering samt bojkott av personen i fråga. Detta innebär att
de homosexuella männen placeras längst ner i männens genushierarki. det är inte enbart
21
homosexuella män som kan hamna på botten av hierarkin, även män som på något sätt anses
vara feminina kan hamna där då de inte lever upp till de manliga idealen (Connell 2008)
4.5.2 Femininitet
Hirdman (2001) menar att kvinnan och kvinnligheten har beskrivits på tre olika sätt genom
historien, vilka har existerat parallellt genom historien. Den första modellen kallar hon för
grundformeln, som handlar om att könen beskrivs som “man kontra icke-man”. Hirdman (2001)
menar här att kvinnan är den icke närvarande och ses som formlös, vag och som en skugga. Hon
menar även att denna modell som är den som är svårast att definiera närmare.
Den andra modellen, som Hirdman (2001) väljer att benämna som jämförelsens
formel, handlar om “man kontra ofullgången man”. Ambjörnsson (2011) beskriver det som att
kvinnan ses som en lite sämre version av mannen. Hirdman menar att enligt denna modell ses det
kvinnliga könet som ett “måndagsexemplar” där något fattas (2001). I denna modell finns även
tankar kring att kvinnan har en mindre utvecklad intellektuell förmåga och är överlag mindre
mänsklig. Till denna modell hör även Freuds tankar om kvinnors penisavund, vilket skapade en
mindervärdighetskänsla hos henne och kan ses som en förklaring till den kvinnliga fåfängan
(Hirdman, 2001).
Hirdman (2001) benämner den tredje modellen som den normativa formeln.
Denna bygger på motsatser, kontraster eller dikotomier och handlar då om “man kontra kvinna”.
Ambjörnsson (2011) förtydligar detta genom att ge exempel på olika egenskaper och
personlighetsdrag som historiskt sett har hört samman med det manliga respektive det kvinnliga.
Det manliga hör samman med kraft, ande och kultur, medan det kvinnliga hör samman med
svaghet, materia och orenhet. Hirdman menar här att “genus görs av isärhållning” (2001:36).
Man och kvinna är alltså, enligt denna modell, totalt åtskilda. Ambjörnsson (2011) beskriver att
det är denna modell som är dominerande i Sverige idag, tillsammans med hierarkisering där
mannen och det manliga innehar den högre statusen.
22
5 Metod
I detta kapitel kommer vi att beskriva metoden vi har valt för att genomföra studien och vilka
metodologiska överväganden som vi har gjort.
Vi presenterar vårt urval, hur vi har gjort för att samla in, bearbeta och analysera
materialet samt hur vi har genomfört vår sökning efter litteratur. Detta för att öka studiens
transparens då läsaren kan följa arbetets gång. Vi kommer även att beskriva vi hur vi resonerar
kring begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet, de etiska överväganden vi gjort samt
några av studiens begränsningar.
5.1 Kvalitativ metod
Då syftet med vår studie är att undersöka hur man samtalar om, och diskuterar kring, sexualitet
på de två olika forumen har vi valt att göra en kvalitativ studie (Bryman, 2011) där vi lägger
tonvikten på att analysera och tolka vad som skrivs på de två forumen. Marlow (2000) menar att
målet med kvalitativa studier är att finna mönster, likheter och skillnader i den empiri som
insamlas. Då vi ville undersöka huruvida det fanns några likheter och skillnader i hur användarna
på Flashback respektive Familjeliv uttrycker sig angående kön och sexualitet ansåg vi att det var
passande att utföra en kvalitativ studie. Målet med vårt arbete var inte heller att kunna dra
generella slutsatser, utan snarare att få en ökad förståelse för de specifika användarnas
verklighetsuppfattning. Sveningsson et al (2003) menar att resultatet av en kvalitativ studie
enbart säger någonting om den empiri man har analyserat, men att det dock kan visa på
potentiella tendenser i dagens samhälle. Därför ansåg vi det vara rimligt att utföra en kvalitativ
studie för att besvara vårt syfte samt våra frågeställningar.
Vi valde att använda oss av en abduktiv ansats i studien (Peirce, 1990). Den abduktiva
ansatsen kan till viss del sägas vara ett mellanting mellan den induktiva och deduktiva ansatsen,
vilket innebär att man utgår från vissa teoretiska förkunskaper om olika specifika företeelser,
som sedan utvecklas genom att man växlar mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg,
1994) i bearbetning av materialet. I vår studie drar vi slutsatser utifrån den empiri vi har samlat
in och analyserat, men vid insamlingen och analysen hade vi även med oss de frågeställningar
och teorier kring kön och sexualitet i våra observationer som tidigare har presenterats.
5.2 Talaktsinriktad diskursanalys
Vi har valt att använda metoden talaktsinriktad diskursanalys för att analysera vår empiri. Vi
valde denna metod i första hand då vår empiri består av skrivet språk, och Sveningsson et al
(2003) menar att diskursanalysen överlag kan sägas handla om att analysera tal och skrift. Vi
analyserade språket som det användes, och tog viss hänsyn till kontext och grupptillhörighet hos
användarna. Anledningen till att vi i viss mån valde att bortse från kontexten var att en mer
kontextbunden analys hade inneburit att vi skulle vara tvungna att undersöka alla de trådar inom
23
berörda ämnen. På grund av begränsad tid ansåg vi detta vara orimligt. Dessutom visar den
tidigare forskning vi har presenterat att kontexten har en viss betydelse för vad och hur personer
väljer att diskutera på nätforum, och vi menar då att detta inte är något vi måste fokusera på i
analysen.
Enligt Sveningsson et al (2003) så innebär begreppet diskurs att det finns uppfattningar
om att språket är sammansatt av olika mönster och att diskursanalys innebär att man studerar och
undersöker dessa mönster. Bergström & Boréus (2005) skriver om hur den diskursiva praktiken
kan sägas behandla hur texter produceras, distribueras samt konsumeras. Vi utgick från ett
funktionellt perspektiv på diskurs, och studerade hur användarna yttrade sig på de två forumen
för att sedan dra slutsatser kring de funktioner som vi tolkar att yttrandena fyllde (Norrby, 2004).
Vi kommer även att, som i talaktsteorin, fokusera på talarintentionen. Detta innebär att vi inriktar
oss på att undersöka vilken underliggande handling som vi uppfattar att talaren vill uttrycka med
en viss språklig formulering. I detta ingår även att analysera och tolka de indirekta talakterna
som vi uppfattar i vår empiri (Norrby, 2004). Vi valde att fokusera på dessa då våra
frågeställningar behandlar ämnen som ofta resulterar i diskussioner av expressiv karaktär där
yttranden kan uttrycka normer och moral gällande kön och sexualitet.
5.3 Urval
Vi har valt att främst utgå från de trådar som på något sätt behandlar sex, exempelvis genom
problematik rörande relationer. Vi anser att det hade varit mycket intressant att även undersöka
konstruktioner av kön och sexualitet i samband med andra ämnen så som barnuppfostran och
äktenskap, men på grund av tidsbrist ansåg vi att vi var tvungna att begränsa oss till ett ämne.
Sex är fortfarande ett relativt tabubelagt ämne i samhället och i den tidigare forskning som vi har
tagit del av framgår det att det är vanligt att man vill diskutera frågor kring sex på Internet på
grund av bland annat anonymiteten, tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten
(Daneback, 2012). Därför ansåg vi det vara rimligt att i första hand samla in och analysera
diskussionstrådar som berör ämnet sex.
Vi har valt att jämföra hur sexualitet konstrueras på de två forumen Flashback och
Familjeliv. Anledningen till att vi från första början valde att fokusera på dessa två är för att vi
har fått uppfattningen av att de är två av de största nätforumen idag, där en stor del av den
svenska befolkningen befinner sig varje dag. Utifrån detta anser vi att deltagarna och deras
kommunikation kan påvisa vissa tendenser och trender som finns i samhället idag. Vid en
sökning på olika ämnen kring sexualitet i den internetbaserade sökmotorn Google (2014-03-06)
så gav samtliga ämnen träffar som ledde till en diskussionstråd på något av de två forumen inom
de fem första resultatsidorna. I ett flertal av sökningarna så var länkarna till forumen bland de
första träffarna som kom upp. Detta anser vi tyder på att många vänder sig till dessa forum för att
få svar på frågor som rör de ämnen som vi har valt att undersöka. Därför anser vi det vara
relevant att välja just dessa forum för att besvara dessa frågeställningar.
Eftersom Familjeliv uttalat riktar sig mot kvinnor, medan Flashback inte har någon
uttalad målgrupp ansåg vi det vara intressant att undersöka huruvida diskussionerna är
annorlunda på ett kvinnodominerat forum respektive ett där gruppen är mer blandad. På grund av
detta ansåg vi det vara högst intressant att jämföra eventuella likheter och skillnader mellan
dessa.
24
Vi har tidigare haft uppfattningen av att det finns en viss rivalitet mellan dessa forum,
något som vi även fått bekräftat under insamlingen av vår empiri. Detta påvisades bland annat i
tråden FamiljeLivs insamling till Musikhjälpen, där Flashback-användare omnämns som
dödsknarkare:
[...] Flashback hade en fantastisk insamling förra året och fick in dryga 155 pistoler
(tusen). Tydligen ska de göra en insamling även i år. Vem är på och visa kraften från oss
mammor, för visst är vi bättre än några dödsknarkare.
(Användare, FL)
Vi fann även ett flertal liknande utsagor, som vi tolkar som nedvärderande, om FamiljeLiv och
dess användare på forumet Flashback. Detta fann vi bland annat i tråden Ännu en rolig tråd från
Familjeliv.
[...] Jag gillade verkligen Familjeliv, jag hade mycket kul där. Snusförnuftiga PK-morsor
och White trashslabbor däremot avskyr jag och sådana fanns det mycket av på Fl.
(Användare, FB)
Vi anser att citaten ovan är ett exemplifierar de förutfattade meningar som användarna på de
båda forumen har om varandra.
Vår studie är till viss del en textualiserad etnografisk studie (Bryman, 2011) vilket
innebär att vi tar plats i den sociala miljön som ett internetforum utgör och analyserar denne för
att få en bild av kulturen i denna miljö. Vi bestämde oss för att göra en dold och icke-deltagande
observation, det som Sveningsson et al (2003) kallar för rollen som “spion” eller “lurker”. Vi är
medvetna om att detta är en problematisk roll då de vars inlägg vi tar del av inte är medvetna om
att det de skriver är underlag för en vetenskap studie. Dock ansåg vi att detta var det bästa sättet
att genomföra vår studie då vi inte ville riskera att eventuellt påverka personernas sätt att
kommunicera med varandra, genom att själva bli involverad i diskussionerna och då riskera att
styra dem för att uppfylla våra egna syften. Dessutom menar Reich (2007) att kommunikativ
interaktion oftast är för händelserik för att man ska kunna använda sig av deltagande observation
vid insamlande av empiri, då risken finns att man missar något. Därför valde vi att genomföra
studien på detta sätt.
Vi hade till en början en tanke om att starta exakt samma tråd på de båda forumen, för att
se om det skulle bli någon skillnad i de svaren som skrev i trådarna. Men då många av de
flitigaste av forumens användare rör sig på flera av nätforumen så tänkte vi även att någon skulle
bli misstänksam ifall de märkte att två likadana trådar hade startats på de olika forumen och
ifrågasätta sanningshalten i dem, så att det snarare skulle bli fokus för tråden istället för ämnet
den från början handlade om. Vi ansåg det inte heller vara etiskt försvarsbart att starta egna trådar
då det även hade kunnat leda till att vi som trådstartare hade kunnat styra diskussionen samt de
inlägg som skrivs. På grund av ovanstående anledningar valde vi att inte starta några trådar.
När man använder sig av en arena som Internet för att inhämta sin empiri kan det uppstå vissa
dilemman. Ett av dessa är att man rör sig på en arena som är i ständig förändring, vilket leder till
att de material som man samlar in kan komma att vara helt utdaterat vid tidpunkten för studiens
publicering. Månsson och Söderlind (2004) väljer att illustrera detta faktum med ett citat ur
Manuell Castells (2001) verk Internetgalaxen- Reflektioner om Internet I denna skriver han om
sin egen bok “den uttömmer inte de tillgängliga informationskällorna, eftersom forskningen inte
25
kan fullbordas när dess objekt (Internet) utvecklas och förändras snabbare än subjektet (den
forskare som är jag- liksom varje annan forskare)”. Med en medvetenhet om detta så valde vi att
analysera inlägg i diskussionstrådar som var publicerade så nyligen som möjligt.
I vårt arbete så var det nästintill omöjligt att veta vem som ligger bakom det anonyma alias som
publicerat ett inlägg. Vi är även väl medvetna om att dessa forum (samt Internet i övrigt) kan
befolkas av så kallade internet-troll vars enda mål är att uppröra eller förvirra de andra besökarna
på forumet. Trots detta har vi valt att tolka den empiri som vi har samlat in som uttryck för
personers åsikter. Detta då de har valt att publicera dem i en så pass offentlig miljö, samtidigt
som de kan gömma sig bakom ett anonymt användarnamn.
5.3.1 Avgränsningar
För att finna empiri att analysera valde vi att göra ett så kallat kriterieurval, vilket innebär att
man inhämtar sin empiri utifrån ett antal förbestämda kriterier (Marlow, 2000). Vi bestämde ett
flertal kriterier som var tvungna att uppfyllas för att trådarna skulle anses vara aktuella för oss.
Dessa kriterier var att trådarna skulle:
- Vara publicerade under perioden 2013-2014. Detta för att vi ansåg att trådar startade inom detta
tidsspann skulle vara mest aktuella rent tidsmässigt, och gav oss en större möjlighet att finna
trådar som vi ansåg vara aktuella och intressanta för oss att analysera.
- Behandla ämnen som på ett eller annat sätt kan kopplas till kön och/eller sexualitet.
- Vara tillräckligt omfattande för att ge oss ett tillfredsställande underlag att analysera. Med detta
menar vi att tråden måste ha minst 20 svar för att vi skulle kunna ha ett adekvat underlag att
analysera. I de fall där tråden blev väldigt lång valde vi att enbart utgå från de första 50-60
svaren då vi på grund av tidsbegränsning inte skulle ha möjlighet att analysera hela tråden.
Under perioden 2014-02-24 till 2014-03-24 sökte vi aktivt på forumen efter trådar som
var aktuella för vårt ämne. På Familjeliv finns ett välkänt fenomen av så kallade “fredagstrådar”
som innebär att ett flertal fejktrådar startas, där trådstartaren enbart är ute efter att provocera och
skapa reaktioner hos de som läser och svarar.
Det är en av FLs traditioner. Någon kommer med en ofantligt korkad fråga eller
orealistiskt scenario. Trolltråd med andra ord. [...]
(Användare, FL)
Citatet ovan är taget från tråden Vad moraltanterna på FL har lärt oss idag. På grund av detta
valde vi att undvika de trådar som var startade på fredagar, då de ämnen vi har valt att skriva om
är några av de vanligaste att skriva om i provocerande syfte. Detta fenomen har vi inte uppfattat
som speciellt utbrett på Flashback, men vi valde ändå att undvika trådar startade på fredagar för
att vara på den säkra sidan.
5.4 Litteratur och materialsökning
Litteratur togs fram genom sökningar på Folkbiblioteken i Göteborg, Universitetsbiblioteken och
Libris. Vi sökte efter artiklar samt tidigare forskning genom att gå efter ämnen på
Universitetbibliotekets hemsida. Efter att vi sökt oss till ämnesområdena sociologi och socialt
arbete fann vi databaserna Sociological abstracts och PsycINFO. Utöver dessa så använde vi oss
26
även av KvinnSam (Nationellt bibliotek för genusforskning) då vi sedan tidigare har lärt oss att
genusforskning ofta behandlar sexualitet som ämne. Då vi sökte i Universitetsbibliotekets
katalog så föreslog den databaserna SAGE Journals samt Web of Science, vilka båda visade sig
vara relevanta för vår informationssökning. De sökord som vi använde var främst: genus,
diskurs, sexualitet, moral, Internet, Internet communities, sexuality, discourse, Internet
discussion boards. Genom dessa databaser kunde vi även finna annan litteratur än artiklar.
5.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet är ett begrepp som används för att benämna tillförlitligheten hos en mätning. För att
en studie skall uppvisa reliabilitet ska resultatet bli det samma om studien görs om. Man skall
även kunna komma fram till samma resultat oavsett vem som utför studien (Marlow, 2000). Då
vi i vår studie har valt att analysera empiri bestående av inlägg på ett offentligt nätforum anser vi
att det inte skulle vara ett problem för någon annan att få tillgång till samma analysunderlag, men
att det finns andra faktorer som påverkar reliabiliteten för vår studie. Bryman (2011) menar att
kvalitativ forskning ofta är ostrukturerad och beroende av den som utfört den. Alltså finns det en
möjlighet att någon med samma syfte och frågeställningar ändå skulle kunna få ett väldigt olikt
resultat, baserat på denna persons förförståelse, tidigare kunskaper och erfarenheter. Med andra
ord anser vi reliabiliteten för vår studie vara förhållandevis låg, och även om en person med
samma syfte, frågeställningar och empiri skulle utföra analysen finns en möjlighet att resultatet
blir väldigt olikt, beroende på denne person och vad hen har med sig sen tidigare.
Bryman (2011) beskriver validitet som huruvida man mäter det som man avser att mäta.
Med detta menas att man har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat (Thurén,
2007). Bryman menar även att när det gäller kvalitativ forskning kan man tala om intern och
extern validitet, där trovärdighet kan användas som ett motsvarande begrepp till intern validitet
och överförbarhet som motsvarande begrepp till extern validitet (ibid). Vi anser att den interna
validiteten till viss del uppfylls i vår studie då vi har observerat och identifierat det som vi avsåg
att observera, i detta fall mönster och teman kring sexualitet och kön på de två forumen. Dock
påverkas även detta av oss själva, då de mönster och teman som vi ser påverkas av vår
förförståelse och våra erfarenheter. Dessutom påverkas de mönster och teman som vi ser av de
trådar som vi har valt att analysera. Om vi hade valt andra trådar inom andra ämnen finns
möjligheten att vi skulle ha sett helt andra mönster än de vi fann nu. Även antalet trådar och
deras omfattning kan påverka de olika mönster vi ser, exempelvis genom att fler trådar hade gett
ett större underlag och större möjlighet till generaliserbarhet. Detta leder även till att vi anser att
den externa validiteten uppfylls i lägre utsträckning då vi enbart har använt oss av ett begränsat
urval för vår analys. Däremot, som skrivet ovan, anser vi att vårt resultat kan visa på vissa
tendenser och trender kring de diskurser som finns i samhället i stort gällande vårt ämne och våra
teman.
5.6 Etiska perspektiv
27
Vetenskapsrådet har utformat fyra forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. 15 Dessa fyra är; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa principer ska ses som riktlinjer som forskare
bör känna till och ta hänsyn till när de utför studier (Sveningsson et al, 2003). Med andra ord är
de något man bör tänka på och argumentera kring för att kunna fatta välgrundade beslut gällande
den egna forskningen.
Informationskravet innebär att de personer som berörs av undersökningen ska informeras
om att studien utförs och dess syfte (Bryman, 2011). Sveningsson et al (2003) skriver att detta
kan vara en praktisk omöjlighet när man utför studier på Internet då det är så många människor
som är aktiva i dessa miljöer. Detta ansåg vi vara fallet för oss, vilket ledde till att informera de
som äger nätforumen som då fick bli representanter för användarna på forumen. Detta gjorde vi
genom att skicka information genom ett e-brev Familjelivs support och informera vår studie,
dess syfte, fokus och hur den skulle genomföras. En av administratörerna på sidan återkom med
ett flertal frågor gällande hur studien skulle utföras, som vi besvarade. Personen i fråga uttryckte
även ett specifikt önskemål om att ta del av våra konklusioner. Vi meddelade då denne att det
kommer bli möjligt för dem att ta del av hela uppsatsen när denne publiceras online. Ett e-brev
skickades även till Flashback forum med samma information om vår studie. Detta e-brev har
dock inte blivit besvarat. Vi anser trots det att vi har uppfyllt informationskravet då vi har gjort
det vi har kunnat för att informera om vår studie.
Bryman (2011) skriver att samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att bestämma
över sin medverkan i studien. Även detta är problematiskt när det gäller internetmiljöer av
samma anledningar som ovan. Vi ansåg att detta skulle vara alldeles för tidskrävande för oss,
samt att det skulle kunna påverka hela forskningssituationen om vi gav oss in i varenda
diskussionstråd vi valt att analysera för att fråga om samtycke. Dessutom menar vi att eftersom
de båda forumen är offentliga och vem som helst kan läsa de inlägg som publiceras är det inte ett
etiskt hinder att inte få ett godkännande från informanterna. Vi har med andra ord valt den
ståndpunkt som Denscome (2009) beskriver, och anser att dessa nätforum är att ses som
offentliga arenor i och med att de som publicerar inlägg har gjort det frivilligt, och med detta i
åtanke så anses det som publiceras på forumen att vara offentligt material.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om de personer som ingår i en studie ska
behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman, 2011). Vi har i vår studie inte tagit del
av några personliga uppgifter utöver användarnamn och avatarer/användarbilder, vilket gör att vi
anser att konfidentialitetskravet i stort är uppfyllt. Vi valde att inte ta med de bilder som
användarna har valt att representera sig med då dessa i ett flertal fall innehöll användarnas barn.
Vi anser även att det inte är etiskt försvarbart att publicera de användarnamn som vi har tagit del
av. Detta på grund av att vem som helst kan söka på dessa användarnamn och då finna de
personer som har skrivit inläggen. På grund av att de ämnen vi har valt, och det som vissa
användare uttrycker kring dessa, kan tolkas som väldigt kontroversiellt och upprörande anser vi
att det kan vara till viss skada för personerna bakom användarnamnen om vi publicerar dessa.
Sveningsson et al (2003) skriver dessutom om att användarnamnen är valda av användarna för att
pseudonymisera sin identitet, och att dessa användarnamn kan användas av personerna för att
representera sin identitet överlag på internet. Om vi då väljer att publicera dem anser vi att det
finns en viss möjlighet för andra människor att “förfölja” användarna och även kunna koppla
användarnamnet till den “riktiga” personen bakom. Detta på grund av att tidigare forskning har
15
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
28
visat på att det inte är speciellt vanligt att människor ljuger om sig själva och sin identitet på
Internet (Sveningsson et al, 2003).
Dock finns det på Familjeliv som sagt en möjlighet att vara “extra anonym” där man får
välja ett tillfälligt användarnamn som enbart används i en specifik tråd. Vi anser det vara etiskt
försvarbart att använda oss av dessa användarnamn i vår analys, då det inte finns någon som
helst möjlighet att koppla dessa tillfälliga användarnamn till fysiska personer.
Vi har valt att behålla de citat vi har funnit i forumdiskussionerna i sin ursprungliga
språkliga form för att exemplifiera hur användningen av vissa begrepp samt formuleringar kan
bidra till att forma en diskurs. Dessutom är materialet vi inhämtat publicerat av skribenterna
själva på öppna nätforum, vilket leder till att vi anser att det går att rättfärdiga användningen av
dessa anonymiserade citat.
Bryman (2011) skriver att nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in endast
får användas för forskningsändamål. I och med att materialet som vi har samlat in endast låg till
grund för vårt arbete och inte har delats med någon annan för exempelvis ett kommersiellt syfte
betraktar vi detta krav som uppfyllt.
5.7 Arbetsfördelning
Vi valde att skriva det mesta av arbetet tillsammans. Då vi skrev B-uppsatsen tillsammans har vi
sedan dess fört en diskussion kring temat för detta arbete. Vi kom i ett tidigt stadie fram till att vi
ville utföra en jämförande studie på dessa två nätforum med ett fokus på sexualitet och kön. För
att uppgiften inte skulle bli övermäktig valde vi att fokusera på ett forum vardera. Johanna
samlade in empiri på Familjeliv medan Magdalena gjorde detsamma på Flashback.
Vi har båda sökt efter tidigare forskning och samt relevant litteratur, och fört en
kontinuerlig diskussion kring vad som skulle finnas med i studien. Därefter delade vi upp arbetet
så att Johanna skrev om den tidigare forskningen medan Magdalena fokuserade på att skriva den
största delen av avsnittet om de teoretiska perspektiven. Vi har fortlöpande läst varandras texter
och kommenterat samt diskuterat innehållet ingående. Utöver dessa delar så har vi skrivit arbetet
tillsammans.
5.8 Bearbetning av materialet
På FamiljeLiv fann vi diskussionstrådar genom att gå in på avdelningen “Sex & samlevnad”, då
det är dessa ämnen vår studie behandlar, men även “Senaste inläggen” samt “Hetaste
debatterna”. De två sistnämnda valde vi på grund av att det i dessa avdelningar är trådar som är
aktiva för tillfället och även de som har flest inlägg för tillfället, vilket vi anser visa på att de
trådar engagerar flest forumanvändare.
Trådarna på Flashback fann vi genom att först gå in i forumet “Sex” och sedan
subforumet “Erotik och sexualitet”. Vi valde att använda just dessa forum då vi fann att de trådar
som fanns där i stort berörde teman som vi fann vara av hög relevans i förhållande till vårt syfte
och våra frågeställningar, medan de andra subforumen inom “Sex” snarare behandlade ämnen
som pedofili, tips på pornografiska länkar samt eskortverksamheter. Trådarna inom “Erotik och
29
sexualitet” berörde ofta frågor som handlade om bland annat sexuella relationer och syner på hur
en “riktig” man respektive kvinna bör vara och bete sig.
Fokuset under sökningen låg på trådar som behandlade sexualitet och kön, men under
insamlingen fann vi även vissa uppseendeväckande rubriker så som Bråk om löksås och Vad
moraltanterna på FL har lärt oss idag vilka fångade vårt intresse. Vissa av dessa trådar, till
exempel Fatta att mysbyxor inte är snyggt visade sig även handla om konstruktion av kön och
sexualitet i ett sammanhang som behandlade olika aspekter av sex även om detta inte var
uppenbart om man enbart läste titeln. Därför valde vi även att ta med vissa trådar som inte
uppenbart behandlade sex. Alla de trådar vi valde att analysera, från både FamiljeLiv och
Flashback, har vi samlat och redovisat i bilaga 1. Vi valde att begränsa oss till cirka tio trådar per
forum, på grund av att vi inte ansåg oss ha tid att analysera fler då empirin blev väldigt
omfångsrik. Detta ser vi som en av bristerna i insamlingen då, som tidigare nämnt, ett mer
omfattande material hade kunnat ge ett mer generaliserbart resultat, samt att resultatet hade
kunnat bli ett annat.
När vi hade valt ut vilka forumtrådar vi skulle analysera kopierade vi all text till ett worddokument och skrev ut dessa för att utföra analysen av vår empiri. När vi började analysera
texterna använde vi oss av det som Kylén (2004) kallar för lokaliseringsläsning. Detta innebär
alltså att vi aktivt sökte efter vissa förvalda teman i texten. Vi valde att utgå från tre olika teman;
genus, normer och moral, och färgkodade dessa för att sedan kunna markera dem i texten och få
en överblick över vad vi fann. Anledningen till att vi valde normer och moral var för att vi
uppfattar det som två viktiga beståndsdelar i hur man konstruerar en diskurs. Temat genus valde
vi då vi studerar kön och sexualitet, och genus blev då ett självklart tema att söka efter.
Under läsningen av trådarna antecknade vi även de funktioner som vi ansåg yttrandena
uppfyllde, och även vilka funktioner som vi såg som mest framträdande. Ett exempel på detta var
att en användare valde att kalla homosexuella män för “bögar”, vilket vi tolkade som att den
mest framträdande funktionen av detta ordval var att distansera sig samtidigt som det användes
på ett nedvärderande sätt.
Vi antecknade även de indirekta talakter som vi ansåg oss uppfatta i de språkliga
formuleringarna användarna valde. Detta kan exemplifieras av att en användare uttalade sig om
hur en bra kvinna är och de kriterier en sådan bör uppfylla, och vi uppfattar det som att de
kvinnor som inte uppfyller dessa kriterier enligt användaren då är en lite sämre kvinna.
I sökandet efter de tre ovanstående temana fann vi ett flertal diskurser som ligger till grund för
vår analys. Dessa är heteronormativitet, mäns offerskapande, stereotypa föreställningar kring
kön, ett allmänt moraliserande, och en tendens att uttrycka sig aggressivt på ett passivt eller
utåtagerande sätt. Vi kom fram till att dessa diskurser var närvarande genom att studera vår
empiri och finna mönster utifrån de funktioner och indirekta talakter som vi ansåg oss urskilja.
30
6 Resultatredovisning med analys och
tolkning
I detta kapitel kommer vi att redovisa de resultat vi har fått fram efter analys av vår empiri. Vår
allmänna utgångspunkt var konstruktionen av sexualitet och kön och de diskurser och talakter
som vi ansåg oss finna i våra valda trådar. Nedan kommer vi att skriva om teman som behandlar
heteronormen, hur forumanvändare moraliserar över allehanda ämnen, näthat, feministmaffian
och offerskap, och hur man bör vara för att vara en riktig kvinna respektive man.
6.1 Den förgivettagna heterosexualiteten
Något av det första som slog oss när vi började analysera vår empiri var att diskussionerna kring
sexualitet enbart utgick från ett heterosexuellt perspektiv. Vi fann att det fanns en tendens på de
båda forumen att separera heterosexualitet från andra sexuella identiteter. Detta skedde genom att
trådar som rörde andra sexuella identiteter än heterosexualitet antingen måste placeras i en egen
kategori eller tydligt förklara sig i titeln. Vi anser att denna uppdelning har en funktion av att de
som anses ha en icke-normativ sexualitet skulle vara mindre önskvärda än de heterosexuella, och
även att dessa personer bör hållas på avstånd.
På Flashback handlade samtliga trådar i vår empiri om heterosexuella personer. Vi såg
dock ett väldigt tydligt mönster som tydde på att om en tråd handlade om exempelvis
homosexualitet så framgick det tydligt av trådens namn: Bögtråd. Bögar svarar på frågor.
Denna tråd startades av en uttalat heterosexuell man och vi anser att ordvalet i trådnamnet
uppfyller funktionen av att distansera sig från gruppen bögar samtidigt som han vill ge sken av
att öka förståelsen för denna grupp och bjuda in dem till det heteronormativa samhället. Dock
använder han sig av ordet bög som vi i detta sammanhang oftast sett användas som ett skällsord.
Vi anser att detta är en indirekt talakt som går att kopplas till den sexuella värdehierarkin som
Rubin (2002) författat. Enligt den så kan man tydligt se hur heterosexualitet premieras framför
andra sexuella identiteter och vi fann att det var ett tydligt genomgående mönster på Flashback.
Faktumet att ingen döper en tråd med något som förklarar att det gäller heterosexualitet tolkar vi
som att det finns en befäst heteronorm som är outtalad samt oemotsagd.
På Familjeliv har man valt att dela in forumet i olika kategorier, och här har man
en egen kategori för Homo/bi/trans där trådar som rör dessa ämnen ämnas publiceras. Denna
kategori är i sin tur placerad under kategorin Sex & samlevnad. Denna kategori befinner sig på
samma nivå som den övergripande kategorin “Allmänna rubriker” som innefattar bland annat
sub-kategorierna Kropp & själ, Hus & hem, Nöje och Samhälle. Vi tolkar detta som att
Familjelivs struktur har funktionen att Homo/bi/trans klassificeras som avvikande personer som
enbart är intresserade av sex och samlevnad, även om detta inte är intentionen. Vi anser även att
Familjelivs val att klumpa ihop “Homo/bi/trans” i ett forum är att göra en grov förenkling av de
komplexa och mångsidiga identiteter som kan rymmas inom denna breda etikett.
31
6.2 Förolämpningarnas dikotomi - pissluder kontra svag
men det är väl klart han inte vill anstränga sig för en smutsig liten hora? det fattar väl du
med ditt vidriga fnask.
(Användare, FB)
Citatet ovan är hämtat från Flashback-tråden Fan fan fan råkade vara otrogen mot min fina
kille:(:(:( skriven av en kvinna som varit otrogen mot sin manliga partner och undrade hur hon
skulle berätta detta för honom. När vi studerade denna tråd kunde vi inte undgå att lägga märke
till en framträdande tendens. I ovan nämnda tråd framkom det ett flertal talakter där vi anser att
den mest framträdande funktionen är att vara kränkande, samtidigt som de är indirekta uttryck
för misogyni.
hur råkar man vara otrogen ditt dumma jävla pissluder?
(Användare, FB)
Du verkar vara en vidrig människa och bör genast erkänna detta för din pojkvän.
Förhoppningsvis tar han sitt förnuft till fånga och gör sig av med dig omedelbart.
(Användare, FB)
Om jag kände din pojkvän skulle jag hjälpa honom packa dina grejer. Jävla slyna
(Användare, FB)
Vid tolkning av citaten finner vi det svårt att dra någon annan slutsats än att användarna vill sätta
kvinnan på plats, och tydligt uttrycka sitt missnöje mot den handling som hon begått. Vi tolkar
även detta som att dessa användare verkar vilja uttrycka en tolkning av hur kvinnan är som
person, grundad på handlingen som hon begått. De väljer även att använda sig av ytterst
nedvärderande tillmälen som är tydligt förknippade med det kvinnliga könet, så som “luder” och
“slyna”. Utöver dessa tillmälen använder de sig även av ord som smutsig, dum och vidrig som
för att få än mer kraft bakom sina ord och på så sätt trycka ner kvinnan ännu lite till.
Vi anser även att det sista citatet, skrivet av en man, bland annat uppfyller en
funktion av att upprätta en samhörighet med den bedragna mannen. När han skriver att han
skulle hjälpa pojkvännen i fråga tolkar vi det som att han vill manifestera en homosocial
samhörighet (Hirdman, 2001) med denna svikna man. Resonemanget kan också tolkas som ett
uttryck för den hierarkiska ordningen mellan män och kvinnor, där män har en högre ställning
gentemot den underordnade kvinnan.
Vi anser oss även kunna urskilja denna hierarkiska ordning när det kommer till de trådar
på Flashback som var skrivna av män som varit otrogna mot sina kvinnliga partners.
Omfattningen på dessa trådar uppvisade en tendens att bli mycket mindre. Detta tolkar vi som att
manlig otrohet är ett ämne som inte väcker lika mycket upprörda känslor, och inte heller
engagerar lika många användare. Detta kan kopplas till Elmerstigs (2012) beskrivning av de
stereotypa könsrollerna, där en man ska vara promiskuös och att detta är något naturligt för det
manliga könet. Dock valde ett fåtal användare att uttrycka sig på ett grövre sätt. Nedanstående
citat är hämtade från Flashback-tråden Tjena, råkade vara otrogen mot min tjej!.
32
Skär av dig kuken så är problemet löst.
(Användare, FB)
Generellt var dock tongångarna inte alls lika hårda som gentemot kvinnorna. Majoriteten av de
användarna som utgav sig för att vara män i denna tråd valde att uttrycka sig med sarkasm eller
ironi för att påvisa att de anser att mannen agerat på ett oacceptabelt sätt.
Gör slut så slipper du det dåliga samvetet varje gång du är otrogen, verkar ju som om du
är det en del.
(Användarna, FB)
Som synes sparar dessa användare in på de grövsta förolämpningarna. Vi kopplar detta till
Connells (2008) hegemoniska maskulinitet där den otrogne mannen kan ses som en erövrare och
därmed anses ha en högre ställning inom den manliga hierarkin. Detta tänker vi kan leda till att
de andra männen känner sig underlägsna och därför vill undvika att uttrycka sig på ett
provocerande sätt gentemot den dominerande mannen.
När det gällde trådar som behandlade otrohet på Familjeliv fördes en annan typ av
diskussioner. I en tråden Gift kvinna och otrogen beskriver en kvinna sin otrohet, vilken hon
försöker förklara med att hennes man inte kan tillfredsställa henne på det sätt som hon behöver.
Vi anser att DBO-teorin kan direkt appliceras på hennes problem och lösning (Hedström, 2007).
Hon uttrycker att det icke-tillfredsställande sexlivet hon har med sin man är ett problem för
henne, men att hon utifrån sina preferenser, verklighetsuppfattning och handlingsmöjligheter har
funnit en lösning som är optimal för henne.
[...] Ja, jag är kåt, so sue me. Detta är min lösning på mitt problem, för jag kan inte tänka
mig ett liv med bara en stillsam missionären i mörkret klockan nio, tre dagar i veckan [...]
(Anonym, (littlewifey), FL)
Majoriteten av svaren hon fick, från både kvinnor och män, fokuserade på kommunikationen
mellan mannen och kvinnan, och var till viss del även lösningsfokuserade.
[...]Om du vill ha sex med andra , men din partner inte vill det (dvs ni vill olika saker)
och ni inte kan enas kring en kompromiss , är det inte dags att överväga om det inte vore
bättre att avsluta ert förhållande och träffa andra som delar er uppfattning om
förhållanden och sex ?
(Användare, Familjeliv)
[...]Dina inlägg är även fulla av "jag vill, jag vill inte". Vad vill din man då?
(Användare, Familjeliv)
Vi anser att den mest framträdande funktionen i användarnas yttranden i första hand fokuserar på
relationen mellan mannen och kvinnan, men att de indirekt även uttrycker att kvinnan handlat
moraliskt fel. Vi tolkar det även som att funktionen av dessa yttranden är att ifrågasätta kvinnans
verklighetsuppfattning och handlingsmöjligheter, och även ett uttryck för det korrigerande
33
samspelet (Löfberg, 2008) där de menar på att hon borde involvera sin man i sitt beslut att handla
på ett sätt som går mot hans vilja. Man kan se detta som att användarnas indirekta intentioner
inte är att på något sätt trycka ner kvinnan och stämpla henne som en dålig människa, utan att
deras mål snarare är att uppmuntra henne att tänka om och utforska andra möjligheter.
Dock var det en av användarna i ovan nämnda tråd som valde att använda sig att använda
nedsättande ord om kvinnan, men även dessa skiljer sig stort från användarna på Flashback.
[...] Det är ju fullkomligt logiskt det du gör. Du är kåt, svag, odisciplinerad, självisk,
kärlekslös och respektlös. [...]
(Anonym(helt logiskt), Familjeliv)
Vi anser att vid första anblicken kan dessa ord ses som mindre stötande än till exempel
“pissluder” som är ett uppenbart skällsord. Dock menar vi att detta helt påverkas av vad man
tolkar in i betydelsen av ord som exempelvis “svag” och “självisk”. Vi tänker oss att ord som är
uppenbara skällsord är något som oftast yttras i affekt, medan orden som fokuserar mer på
personliga egenskaper oftast används med intentionen att det ska såra mer. Detta är något som
tydligt påvisas i diskussioner överlag på Familjeliv när det gäller hur användarna förolämpar
varandra. Vi fann att det var ett genomgående tema på Familjeliv att förolämpningarna vara av
mer egenskapsbaserad och noga förberedd natur, medan Flashback snarare dominerades av
impulsiva tillmälen.
Vi uppfattar det som att språket på Familjeliv används för att skapa en diskurs där
en man bör lämnas om han har gjort något som kan anses vara fel i en relation med en kvinna.
Detta märktes även tydligt i tråden Min man var otrogen med vår barnflicka, vilket exemplifieras
medelst citaten nedan.
Ta ut skilsmässa ASAP.
(Användare, FL)
Nej det går inte att gå vidare efter en sån sak. Ut med karln och avskeda äckel
barnflickan.
(Användare, FL)
Som synes är användarna väldigt definitiva i sina uttalanden och framför sina åsikter, som vi
anser påverkas av deras konstruktioner av verkligheten, om hur kvinnan bör handla som om de
vore universella sanningar. Den andra användaren uttrycker sig ytterst kategoriskt och det faktum
att hon hävdar att det inte går att gå vidare efter en sådan sak anser vi visar på att hon inte är
öppen för diskussion överhuvudtaget. Vi anser att detta uttalande fyller en funktion av att vara
informerande samtidigt som det är korrigerande, och att användarens intention är att kvinnan bör
handla så som användaren anser vara korrekt.
Vi anser att man kan tolka det som att det överlag finns en annan diskurs som förs kring
just otrohet på de båda forumen, där användarna har helt olika intentioner med sina svar i
diskussionerna. När det gäller kvinnlig otrohet uppfattar vi det som att man på Flashback vill
skada kvinnan på ett högst aggressivt och utåtagerande sätt samtidigt som man stöttar och
skyddar mannen. På Familjeliv uppvisas snarare stöttning av mannen, och intentionerna är att få
kvinnan att förstå att hon har gjort fel och borde kommunicera med sin man, med hjälp av mer
34
emotionella argument. Vi anser dock att det på de båda forumen finns en syn på den monogama
relationen som något som är värt att sträva efter och kämpa för. Detta kopplar vi till den sexuella
värdehierarkin där Rubin (2002) skriver om att monogami anses ha en högre ställning än andra
relationstyper.
När det gäller manlig otrohet uppfattar vi det som att det inte väcker lika mycket
engagemang bland användarna på Flashback. Användarna nöjer sig med att uttrycka sitt missnöje
en enstaka gång, men deltar inte i en kontinuerlig diskussion. Detta är en stor skillnad gentemot
Familjeliv, där det snarare är ett fåtal användare som deltar i diskussionen och gör denna väldigt
mycket mer omfattande. Man kan även finna en skillnad mellan de två forumen när det gäller
fokuset på relationen i sig. På Flashback ignoreras till stor del relationen mellan mannen och
kvinnan, medan det på Familjeliv snarare är just denna som ligger i fokus.
6.3 Feministmaffian kontra de stackars männen
Som man vill jag ofta ha sex. Jag fantiserar om det, är alltid på och tittar gärna på
kvinnan som en sexig kropp med ett vackert ansikte. Att vilja ha sex med snygga brudar
är en självklarhet för mig[...]
[...]Om jag idag som man uttrycker att en stor del av kvinnans värde ligger i hennes
sexiga kropp, så blir jag direkt nedtryckt av feministmaffian som förklarar att min
"kvinnosyn" (dvs mina åsikter) är rutten. OK. Jag tycker deras åsikter är ruttna[...]
(Anonym(förtryckt), FL)
Citatet ovan är hämtat från trådstarten Feminismen förtrycker mäns sexualitet på Familjeliv där
en man uttrycker att han anser att hans sexualdrift förtrycks av feminismen. Han väljer att börja
sitt inlägg med att definiera sig själv som en man, och vi tolkar det som att inlägget fyller
funktionen av att manifestera hans manlighet och verklighetsuppfattning där kvinnan finns till
för att uppfylla hans sexuella önskemål. Detta kan kopplas till Foucaults (1998) strategi kring
hysteringen av kvinnors kroppar där man ser kvinnans kropp som en central roll för hennes
sexuella identitet (1998). Enligt oss verkar mannens talakt även indirekt mena på att han som
man har rätt att värdera kvinnor utifrån deras utseende, men att han anser att hans
handlingsmöjligheter i dagsläget begränsas av feminismen. Han fortsätter att skriva:
[...]Jag respekterar alltid ett nej, men däremot är det ju aldrig kvinnor som respekterar
mäns starkare sexualitet. Det är alltid männen som anpassar sig efter kvinnorna på detta
plan, och väldigt sällan tvärtom. Det är männens kåthet som blir förtryckt eftersom den är
skämmig och inte ett dugg jämställd[...]
(Anonym(förtryckt), FL)
Det vi finner mest uppseendeväckande är det faktum att mannen väljer att använda sig av ord
som ofta är nära förknippat med kvinnor och den kvinnliga sexualiteten, så som respekt och
jämställdhet. Han hävdar även att männen anpassar sig till den kvinnliga sexualiteten men att det
omvända i princip aldrig händer eftersom han hävdar att den manliga sexualiteten är förtryckt.
Han konstruerar sig själv och andra heterosexuella män som offer som blir förtryckta av
“feministmaffian” som han målar upp som en mäktig kraft i Sverige idag. Denna
35
“feministmaffia” beskrivs som något som har en övergripande makt i dagens samhälle, och han
beskriver män som att de är i underläge. Vi ser det som att han försöker konstruera sig som ett
offer i relation till denna odefinierbara “feministmaffia” som är stor och stark till skillnad från
männen som måste anpassa sig och härbärgera sin sexualitet. Vi tolkar det som att han vill hävda
att hans handlingsmöjligheter begränsas av denna “feministmaffia”, vilket gör så att han inte kan
uttrycka sig på ett sådant sätt som han som man vill göra.
Enligt vår tolkning av det offerskap som mannen i fråga vill förmedla så väljer vi att
koppla detta till Losekes (2003) tankar kring hur ett offer konstrueras. Trots att hennes teorier
främst är riktade mot kvinnors offerskap så anser vi att sättet på vilket han målar upp sig själv
och sin utsatthet tyder på att han ämnar uppnå den status samt de förmåner som ett eventuellt
offerskap kan innebära. Dessa består bland annat i empati och stöd, samt ett berättigande av att
han verkligen är förtryckt. Vi uppfattar det som att han även vill konstruera detta förtryck av den
manliga sexualiteten som ett socialt problem för att uppnå en förändring av samhället. Enligt vår
tolkning så ser vi det som att mannen fortsätter att samla på sig exempel som styrker bilden av
sin konstruerade verklighet. Detta kopplar vi till Burr (2003) och det hon skriver om verkligheten
som någonting som alltid är konstruerat, en tanke som vi finner intressant i detta fall då det är lätt
att avfärda mannens verklighet som konstruerad samtidigt som vi lätt tar vår egen konstruktion
av den för given.
En man som i samma tråd väljer att presentera sig som “Anonym (Eunuck)”
uppmärksammar även han skillnaderna i vad som anses vara acceptabelt i hur man uttrycker sin
sexualitet om man är man respektive kvinna. Han anser att det finns stora skillnader och att det är
ett faktum att han inte får ge uttryck för sin sexualitet på samma sätt som kvinna. Vi ser det som
att även han uttrycker ett offerskap i relation till feminismen. Detta offerskap har dock mer av en
personlig karaktär där han även nämner de konsekvenser som han har fått utstå på grund av
detta.
[...]Manlig och kvinnlig sexualitet värderas diametralt olika i Sverige idag. Kvinnlig
sexualitet är beundransvärd medan manlig är avskyvärd.
[...]Kvinnlig sexualitet är något som ska uppmuntras, något positivt, att vara i kontakt
med sig själv, att njuta av livet.
[...]Jag är född sent 70-tal och kan inte minnas att jag någonsin upplevt det som något
positivt att vara man, än mindre någon sorts stolthet över detta. Eftersom jag dessvärre
inte bra är man utan en sexuell man, så upplever jag tvärt om att media säger till mig att
världen vore en bättre plats utan mig, eller i alla fall om jag lät kastrera mig.
(Ja, detta har lett till reella psykiska problem med självmordstankar, antidepressiv
medicin, terapi osv vilket jag delvis tackar feminismen för.)
(Anonym(Eunuck), FL)
Som synes uttrycker han sig väldigt kategoriskt och målar upp den manliga och den kvinnliga
sexualiteten som extrema dikotomier med hjälp av ytterst värdeladdade ord. Han väljer orden
“avskyvärd” respektive “beundransvärd”, som vi ser som två ytterligheter, för att uppfylla
funktionen av att påvisa de skillnader gällande manlig respektive kvinnlig sexualitet i hans
konstruktion av verkligheten. Vi tolkar det som att hans talakt indirekt menar på att det inte finns
något positivt överhuvudtaget med manlig sexualitet, och att denna syn är något som är
allmängiltigt i det svenska samhället. Han skriver uttryckligen att hans psykiska mående har
36
påverkats av denna inställning, och han lägger över ansvaret för denna syn delvis på feminismen
men även media.
Detta inlägg besvaras direkt av en annan manlig användare som uppvisar en rakt motsatt
erfarenhet av hur hans sexualitet och sexuella behov har diskuterats. Han nämner även
feminismen och utvecklingen kring kvinnors sexuella frigörelse som något positivt för honom
som heterosexuell man.
[...]Jag är själv född på 70-talet, men har aldrig upplevt att min sexualitet/mina sexuella
behov skulle vara något negativt. Tvärtom, faktiskt. Feminismen har bidragit till att fler
kvinnor bejakar sin sexualitet och sina sexuella behov, vilket gör att fler kvinnor är
tillgängliga för relationslöst sex. Svårt att se det som något negativt, faktiskt
(Användare, FL)
Vi tolkar detta som att hans intentioner är att ifrågasätta “Anonym(Eunucks)”
verklighetsuppfattning och framföra sin egen, där han enligt sig själv har fått mycket större
handlingsmöjligheter på grund av feminismen. Personens fokus ligger även enbart på den
personliga erfarenheten, medan vi tolkar det som att “Anonym(Eunuck)” hävdar att synen på den
kvinnliga sexualiteten som mer accepterad är något han menar är allmängiltigt. Det här anser vi
tyder på att det finns ett flertal perspektiv på manlig och kvinnlig sexualitet på dessa forum.
Detta innebär att diskussionerna som förs inte är att betrakta som endimensionella, utan att ett
flertal perspektiv på manlig och kvinnlig sexualitet samexisterar på forumen.
Ett av svaren i ovan nämnda tråd skrevs av en kvinna som valde att formulera sig på
följande sätt:
Jag tror inte männen klagar på feministerna egentligen för att de inte får komma till så
ofta. Det tror jag är något kvinnorna har lagt ord i munnen på dem.
Jag tror mer männen klagar över att de inte är accepterat att de får vara kåta och sexuella
varelser.
Om en man säger att han är kåt och sugen på sex så blir han dömd av sin omgivning som
någon snuskgubbe och sånt är bara fel och fult. "Vilken kvinna ska du våldta idag
liksom".
Men när en kvinna säger att hon är kåt och sugen så säger omgivningen. Åhh vad bra, du
bejakar din sexualitet vad fint, go ahead, jag kan hjälpa dig hitta en man åt dig att ha lite
kul med.
Är det bara jag som tycker detta är snett och ojämställt?
(Användare, FL)
Vi ser det som att kvinnan i fråga till en början uttrycker sina egna teorier kring den manliga
sexualiteten och de diskurser som framförs av feministerna kring denna. Dock fortsätter hon med
yttranden som vi anser fylla funktionen av att uttrycka åsikter som presenteras som fakta, för att
avsluta det hela med att ställa en till synes resignerad fråga. Vi tolkar det som att hon anser att
den fakta hon har presenterat är en given diskurs i samhället idag, och att hennes indirekta talakt
är ett ifrågasättande av att detta får stå oemotsagt.
Om man jämför detta citat med de två ovanstående citaten så anser vi att detta kan sägas
uttrycka en syn på sexualitet som mer liknar den hos Foucault (2002). Detta då vi tolkar det som
37
att författaren menar att det inte skulle finnas någon direkt skillnad på den sexuella driften
mellan män och kvinnor, utan att det snarare är samhället som reglerar vad som anses vara
acceptabelt att uttrycka när det kommer till sexualitet.
Ett av de perspektiv som uppvisas tydligt är synen på sexualitet som ett biologiskt
fenomen. Detta är något som vi har sett på de båda forumen, där användarnas yttranden uppfyller
en funktion av att konstruera skillnaderna mellan mäns och kvinnors sexualdrift som något
naturligt.
[...]Skillnaden mellan män och kvinnor (och nu generaliserar jag givetvis grovt, trots att
jag vet att det är väldigt dumt att göra här på fl) är att för män är sex någonting fysiskt,
medans det för kvinnor är väldigt emotionellt.
En man har oftast inga problem att enbart vara ute efter sex, och ingenting annat. Det är
något fysiskt, så för hans del räcker det att tjejen är fysiskt attraktiv. Personlighet,
intelligens och liknande är totalt oviktigt eftersom det inte är det han är ute efter.
För en kvinna däremot är det ofta mer än bara sex. Hon vill känna gemenskap,
uppskattning, samhörighet. Den emotionella biten tar betydligt mer plats. Därför blir
saker såsom personlighet och intelligens betydligt viktigare, och utseendet förlorar sin
plats som det enda kriteriet[...]
(Användare, FL)
[...]Mäns sexdrift tonar inte av likt kvinnors efter en tids förhållande, män verkar ha ett
mer fysiskt behov av sex och inte bara en sporadisk vilja likt kvinnor[...]
(Användare, FB)
De båda beskriver stora kontraster i sexualdriften hos män kontra kvinnor, något som Hirdman
(2001) kallar för den normativa formeln. Vi anser att detta syns tydligt när den första användaren
väljer att uttrycka sig som att en kvinnas inre egenskaper är totalt oviktigt för en man, samtidigt
som hon hävdar att mannens egenskaper är det viktigaste för en kvinna. Även om hon själv säger
att hon generaliserar grovt anser vi att hennes talakt indirekt menar på att en majoritet av kvinnor
aldrig är drivna av fysisk attraktion enbart, och att hon konstruerar detta som något naturligt. Vi
anser att dessa kategoriska uttalanden fyller funktionen av att befästa den normativa formeln som
bland annat innefattar egenskapernas dikotomi där manliga och kvinnliga egenskaper ställs emot
varandra (Hirdman, 2001; Elmerstig, 2012). Den andra användaren, vars citat är tagit ifrån tråden
Killar - hur skulle det kännas att tjejen ställer upp fast hon inte vill?, väljer att inte uttrycka sig
lika kategoriskt, enligt oss, när han skriver att män “verkar” ha ett mer fysiskt behov av sex.
Dock menar även han på att det finns stora biologiska skillnader mellan män och kvinnor
gällande den sexuella driften.
6.4 Att vara en “riktig” kvinna respektive man
För att fatta mig kort.
En bra kvinna är vacker, trevlig, varm, väluppfostrad, barnkär och omhändertagande.
(Användare, FL)
38
På Familjelivs forum fanns det i ett flertal trådar beskrivningar kring hur en bör vara för att vara
en god kvinna respektive man. Citatet ovan skrevs av en användare i en tråden Jämnårig,
framgångsrik kvinna ointressant för män?! där en kvinna undrade varför hon av någon anledning
inte kunde hitta en man att inleda en relation med. Denna syn med dessa specifika egenskaper
överensstämmer med det som Elmerstig (2012) beskriver som den stereotypa föreställningen om
femininitet. Vi tolkar det som att användaren i fråga, som är en man, menar att en kvinna måste
uppfylla vissa kriterier för att få ta del av den heterosexuella tvåsamheten. Denna tvåsamhet är
alltså den ideala relationen, som bör bestå av den ideala kvinnan och den ideala mannen i det
som Hirdman (2001) beskriver som den normativa formeln. Kvinnan och mannen ska alltså ha
vitt skilda egenskaper som “kompletterar varandra”. När det gäller ordvalet “bra kvinna” anser vi
att man kan tolka det som att användaren indirekt konstruerar alla de kvinnor som inte besitter
dessa egenskaper som dåliga eller i vilket fall något sämre kvinnor.
Även på Flashback så finns det en diskurs som vi uppfattar fyller funktionen av
att konstruera hur en riktig och bra kvinna bör vara. I citatet nedan så anser vi oss finna ett
uttryck för liknande egenskaper som de som efterfrågades i citatet ovan, och ett sätt att
exemplifiera hur dessa kan manifestera sig i praktiken. Citatet nedan är taget från tråden Han
porr-runkar trots att han själv anser det vara otrohet som handlar om en kvinna vars man
onanerar till pornografiskt material trots att hon anser sig uppfylla alla hans sexuella önskemål.
[...]Jag är på att testa allt han fantiserar om och gör det också, för att he några exempel
har jag klätt ut mig till massa oliak roller, jag ger honom morgok bjs, han får analsex och
överraskar honom ofta med nya underkläder, sexleksaker och roliga.sexlekar. [...] Iaf om
jag ändå är hemma och detta behöver inte innefatta att han tillfredsställer mig heller utan
kort och gott suger jag med glädje av honom för hans behöver det utan ngt i gengäld.[...]
(Användare, FB)
Exempelvis så anser vi att kvinnans vilja att utföra sexuella tjänster för sin man kan tolkas som
ett sätt att vara omtänksam och omhändertagande. Vi tolkar det som att hon bygger upp hela sin
identitet kring att hon som kvinna ska åtrås av sin man och att hela hennes kvinnlighet hänger på
detta. Vi tänker att man kan koppla detta till Freuds tankar om kvinnlighet och den kvinnliga
fåfängan som grundar sig i ett mindervärdighetskomplex som måste motarbetas, något som
Hirdman menar tillhör jämförelsens formel gällande femininitet (2001).
Vi anser att trådstartaren uttrycker två olika sätt på vilka hon anser sig uppfylla
kriterierna för en god kvinna. Å ena sidan skriver hon att hon med glädje tillfredsställer sin man
oralt, någonting som vi anser är ett uttryck för en uppoffrande sexualitet som går ut på att hon
skall finnas tillgänglig för sin man och kunna uppfylla hans sexuella behov när helst han önskar.
Å andra sidan hävdar hon att hon inte önskar något i gengäld för sina uppoffringar, något som vi
tolkar gäller relationen överlag. Vi uppfattar detta som ett uttryck för den hierarkiska ordningen
mellan manligt och kvinnligt där kvinnan innehar en lägre status och då måste anpassa sig till
den dominerande mannen. Detta är även ett beteende som uppfattas som tilltalande av många av
de manliga användarna.
Du verkar vara en kul tjej och det är bara att gratulera din kille. [...]
(Användare, FB)
39
Som synes skriver användaren ovan att trådstartaren verkar vara en kul tjej, vilket vi tolkar som
en positiv inställning till att hon anpassar och underkastar sig mannen. Det faktum att
användaren väljer att gratulera mannen i fråga anser vi tyder på att den indirekta talakten
uppfyller funktionen av att uppmärksamma och hylla kvinnans beteende. Vi anser att ordvalet
tyder på att användaren vill påvisa att mannen i fråga har intagit en högre status i den manliga
hierarkiska ordningen på grund av att han har belägrat den ideala kvinnan. Detta anser vi kan
tolkas som ett cirkulärt samband i vilket kvinnans femininitet påverkar mannens maskulinitet.
Även vissa män på Familjeliv uttrycker ett flertal kriterier som de anser bör uppfyllas för att leva
upp till männens bild av en “riktig” kvinna, vilket även syns i tråden Fatta att mysbyxor inte är
snyggt.
Min tjej verkar inte fatta att det knappast är så sexigt när man kommit hem från jobbet
och finner henne i mysbyxor och utan smink. Ibland kan hon till och med gå till affären
så och jag skäms nåt oerhört och håller mig på avstånd från henne. Har förklarat för
henne att jag har en viss standard när det kommer till hur en tjej ser ut men så fort hon
börjat skärpa sig och man slutar tjata börjar hon sakta men säkert falla tillbaka igen. Hon
är verkligen en jättefin och go tjej i övrigt så det är så jävla synd.
Nåt tips på vad man kan göra för att få henne att förstå hur viktigt detta är?
(Anonym(Larry), FL)
Här ser man tydligt att fokus snarare ligger på kvinnans utseende, till skillnad från på Flashback
där fokus låg på handlingar inom det sexuella området. Vi tolkar att den mest framträdande
funktionen av hans inlägg är hans intentioner är att konstruera detta som ett socialt problem
enligt hans verklighetsuppfattning (Hedström, 2007; Burr, 2003). Han beskriver det som att han
rent fysiskt distanserar sig från kvinnan när de rör sig i det offentliga rummet och hennes yttre
inte lever upp till hans uttalade standard. Här anser vi att man kan associera till en diskurs
gällande heder, och hur kvinnans kompletta person kan leda till att mannens plats i den
hierarkiska ordningen dalar (Ambjörnsson, 2011). Vi tolkar det som att eftersom hon inte
uppfyller hans preferenser anser han att det leder till att hans handlingsmöjligheter att
upprätthålla sin heder som riktig man minskar (Hedström, 2007). Enligt hans
verklighetsuppfattning är hennes utseende en stor del i hur han som man uppfattas i samhället.
Vi har dock funnit att för att uppfattas som en riktig kvinna inom de diskurser som finns
på båda dessa forum så är det viktigt att man inte passerar den fina gräns som finns mellan att
vara för pryd och för utmanande. En kvinna skall helst befinna sig i det magiska gränslandet i
mitten. Citaten nedan visar hur den kvinnliga trådstartaren i tråden Han porr-runkar trots att han
själv anser det vara otrohet nämnd ovan tolkas av några av de manliga användarna.
[...]Jag bara gissar men det låter som om du är väldigt lättillgänglig. Du kanske ska spela
lite mer svår eller i alla fall retas lite med honom så han får lite motstånd. Det kan vara
något han tänder på. En blick bara och så drar du dig undan. Puta med rumpan ibland.
Lite utmaningar för honom. Han verkar ha glömt bort vad han har.[...]
(Användare, FB)
Som synes väljer användaren att tolka kvinnan som lättillgänglig, vilket han menar släcker
mannens intresse. Denna syn tror vi kan bero på det faktum att det i den manliga könsrollen ingår
40
egenskaper så som aggressivitet och promiskuitet, vilket innebär att mannen kan se det sexuella
samspelet som en jakt. Om kvinnan då uppvisar sig som ett allt för villigt byte menar användaren
att det finns en risk att mannen tröttnar på kvinnan. Detta då hon inte uppvisar något motstånd
vilket leder till att han fråntas möjligheten att utöva den dominans han enligt den sexuella
hierarkiseringen som han som man innehar (Ambjörnsson, 2011).
Anonym(Larry) beskriver att han har vissa krav och förväntningar som han ställer
på kvinnan och hennes utseende i olika kontexter. Vi tolkar följande beskrivning som att hon
måste anpassa sig till situationen, och skifta mellan rollerna pryd kontra utmanande för att leva
upp till hans bild av en riktig kvinna.
När jag kommer hem förväntar jag mig uppsatt hår, sminkad med sexiga kläder. En kort
kjol och ordentlig urringning.
När vi rör oss bland folk förväntar jag mig att hon har på sig normal klädsel. Hon ska inte
se ut som hon precis vaknat och dragit på sig det första bästa. Det gör att JAG ser sämre
ut om nån tror vi är ihop
(Anonym(Larry), FL)
Vi tyder hans användande av ordet förväntning som att han anser att det är hennes skyldighet
som kvinna att upprätthålla en viss standard för att han inte ska anses vara en sämre man när de
rör sig i samhället. Vi uppfattar det även som att han konstruerar normal kontra sexig klädsel som
dikotomier som bör uppfyllas beroende på vilken kontext hon befinner sig i. Han menar att dessa
två är de enda acceptabla valen enligt hans preferenser och verklighetsuppfattning, och att
hennes nuvarande val är avvikande och oacceptabla. Vi tolkar som att det finns stora svårigheter
för en kvinna att leva upp de kriterier som ställs av männen på de båda forumen. Vi får
uppfattningen av att det är lätt att hamna på fel sida om den osynliga gränsen mellan vad som
uppfattas som en riktig kvinna eller inte.
Det finns även övergripande diskurser på forumen som vi anser uppfylla
funktionen av att konstruera en riktig man, samt de villkor kring hur man bör vara och agera för
att uppnå denna status. Dessa manliga egenskaper skiljer dig oerhört från de egenskaper som hör
ihop med att vara en riktig kvinna, vilket överensstämmer med egenskapernas dikotomi och de
stereotypa föreställningarna om könen (Connell, 2009; Elmerstig, 2012). På Flashback valde en
uttalat kvinnlig användare att beskriva ingående vad hon anser vara en riktig man i tråden Hur
ser en riktig man ut och hur beter sig en riktig man?
En riktig man är säker i sig själv, psykiskt stabil och trygg. Han är inte svartsjuk, just för
att han inte behöver vara det. Han är lugn och sansad, och får gärna vara lite
överbeskyddande.
Han vet om vad han vill ha, och tar det. Han är lättsam, okomplicerad och enkel. Inte
överkänslig som en brud.
Dominant, sadistisk och extremt galen. Detta balanserar han upp med att vara en klassisk
gentleman som håller sin flicka tillfredsställd alla dagar i veckan.
Dessa män förtjänar endast flickor som kan motsvara egenskaperna och komplettera det
till en enhet.
(Användare, FB)
41
Vi anser det vara mycket intressant att hon i princip har gjort en lista som överensstämmer helt
och fullt med de stereotypa föreställningarna kring vad som är en riktig man. Detta anser vi tyder
på att dessa föreställningar är allmänt vedertagna och något som ses som naturligt och
eftersträvansvärt. Vissa av egenskaperna ställer hon i direkt motsats till egenskaper som hon
anser vara kvinnliga, vilket hon uttrycker med bland annat “överkänslig som en brud”. Det
faktum att hon använder ordet “brud” för att beskriva negativa kvinnliga egenskaper, för att
sedan använda ordet “flickor” för att benämna de riktiga kvinnorna denna riktiga man förtjänar.
Vi anser att detta påvisar att en sådan riktig man inte ska behöva anstränga sig för att få dessa
kvinnor, utan att de bör flockas kring honom.
[...]Jag vill ha en riktig man - Lite badboy, maskulin och stark. Vill ha någon som är säker
och känns beskyddande. Vill inte ha något mjukt sex längre utan någon som vet hur man
gör! Gärna lite äldre också![...]
(Anonym(Tjej), FL)
[...]Tror jag blir galen! Vill träffa en riktig karl som tar mig med storm! Är trött på mesar
som inte fixar förhållanden, som inte vill ha sex oftare än en gång per vecka, trött på
otränade killar som inte orkar knulla. Va fan är detta??
Jag vill ha en karl med KUK!
Hur och var? Hjälp![...]
(Anonym(vill ha), FL)
Anonym(tjej) från tråden Vill ha en riktig man! och Anonym(vill ha) från tråden En riktig
man...var finns han? visar tydligt att det finns en stor efterfrågan på män som lever upp till den
stereotypa bilden av hur en man ska vara. I trådar där kvinnor söker en manlig partner har vi
märkt ett tydligt genomgående tema kring de stereotypa föreställningarna (Connell, 2009;
Elmerstig, 2012). Dessa två kvinnor söker män som uppvisar vissa aggressiva tendenser och de
män som inte uppfyller dessa kvinnors beskrivning omnämns som “mesar” och som att de “inte
vet vad man gör”. Fokus ligger även på den sexuella aspekten av relationen, vilket vi anser
uppfyller bilden av att en riktig man ska ha en stark sexualitet. Vi anser det faktum att den ena
kvinnan väljer att uttrycka sig med orden “jag vill ha en karl med KUK” visar att hon indirekt
konstruerar att de män som inte passar in i hennes idealbild av en riktig man i princip kan ses
som någon som saknar detta organ. Vi tolkar detta som att män som inte är sexuellt aktiva kan
ses som underordnade och mindre värda i den manliga hierarkin (Connell, 2008).
6.5 Icke-knullandets dikotomi
[...] Det som tynger mig är vetskapen att jag misslyckas med det som varje gråsparv,
igelkott, råddjur, eller vilket djur som helst lyckas med nästan varje år, eller nästa alla
människor lyckas med under sin livstid. Det gör ont att känna sig så misslyckad, sämre än
en kackerlacka.[...]
(Användare, FB)
Sexuellt oerfarna män uppmärksammas mycket på Flashback, där det finns en uppsjö av trådar
som behandlar ämnet oskuld. Citatet ovan är hämtad ifrån Flashback-tråden Nu diskuterar vi
42
fenomenet 20+ år gamla killar som är oskulder och löser problemet!. I denna tråd får dessa män
svara på hur de mår och hur de tror att det kommer sig att de befinner sig i denna situation. De
andra användarna får sedan komma med råd om hur männen ska lösa problemet. Vi anser att
detta tyder på en homosocial samhörighet där männen bör samarbeta för att dessa sexuellt
oerfarna män ska kunna få en högre status i den manliga hierarkin (Hirdman, 2001). Vi menar
även att dessa yttranden indirekt konstruerar de sexuellt erfarna männen som högre stående i den
manliga hierarkin.
[...]Det enda råd jag har att ge folk är att:
- Va dig själv
- känn ingen " press " på att nu måste det ske, då presterar man oftast sämre[...]
(Användare, FB)
Citatet ovan, taget från tråden nämnd ovan, visar även att dessa trådar kan komma att fungera
som ett stöttande nätverk och en källa till social uppmuntran och stöd (Edling och Rydgren,
2007). Vi tycker att det är väldigt intressant att männen i dessa trådar tillåter sig att vara lite
mindre stereotypt manliga. Ett exempel på detta är när en manlig användare svarar på en fråga
huruvida hans oskuld påverkar hans psykiska mående:
[...] Helt ärligt? Helt åt helvete (dock är detta inget jag visar folk, är en jävel på att dölja
mina riktiga känslor för andra och mig själv), att jag är oskuld är inget jag döljer, men det
är för att "skydda mig själv" på något sätt. [...]
(Användare, FB)
Utåt sett uppvisar användaren i fråga en tystlåten sida, vilket är en typiskt manlig egenskap.
Däremot på Flashback tillåter han sig att vara känslosam, en typisk kvinnlig egenskap. Detta
enligt egenskapernas dikotomi, där manliga och kvinnliga egenskaper ställs emot varandra
(Elmerstig, 2012). Detta anser vi kan tyda på att de upplever att de redan befinner sig långt ner i
den manliga hierarkin och därför inte har något att riskera när de uppvisar icke-stereotypa
egenskaper.
I trådarna var även vissa kvinnliga användare aktiva. Bland annat en uttalat kvinnlig
användare uttrycker sina teorier kring hur en man bör vara för att idka sexuellt umgänge med
någon annan än sig själv.
Jag tror inte att alla killar som är 20+ och oskulder har låg självkänsla eller är bittra, men
om han var det så skulle jag nog aldrig bli kär i honom, nej! Osäkerhet, dåligt
självförtroende och självkänsla är över lag mycket osexigt och oattraktivt. Detta tror jag
är det första och absolut viktigaste som killar i nämnda kategori måste fokusera på.
Självkänsla och självförtroende är någonting som man själv måste ta ansvar för och se till
att man skaffar sig på egen hand. Det är fruktansvärt hårt arbete och det tar lång tid, men
det är nödvändigt [...]
(Användare, FB)
Vi tolkar det som att användarens yttrande fyller funktionen av att framhäva vikten av att arbeta
med sitt självförtroende, och att denna talakt är ett indirekt sätt att lägga ansvaret för männens
situation på männen själva. Hon uttrycker sig även väldigt kategoriskt och generaliserar som att
43
det är en universell sanning att det är oattraktivt att vara osäker. I tråden finns många citat av
liknande karaktär, och det är ett genomgående fokus på att männen måste se till att arbeta mycket
med sig själva för att de ens skall få en chans att bli av med oskulden.
På Flashback finns det även ett antal trådar skrivna av kvinnor som är oskulder och som
upplever detta som ett problem. Dock är dessa trådar betydligt färre till antalet. Dessa kvinnor får
helt andra svar än männen när de undrar hur de ska lösa detta som de anser vara ett problem.
Att vara orörd är attraktivt.[...]
(Användare, FB)
De flesta killar kommer inte att se ned på dig för att du inte haft sex eller att du inte är
erfaren av att kyssas, själv skulle jag nog positivt på att du inte gjort det!
"Flickvännsmaterial"!
(Användare, FB)
Citaten ovan är hämtade ifrån tråden Tjej, 19, oskuld och vågar inte riktigt ta kontakt. Vi tolkar
det som att de kommentarer som kvinnorna får är mer av en uppmuntrande art, och att
användarna inte fokuserar på att kvinnorna skulle behöva förändra sig själva för att kunna
åtgärda problemet. Vi finner det väldigt intressant att ordet flickvänsmaterial används för att
uppmuntra kvinnan. Detta tolkar vi som att användarna vill framföra att oskuld är en egenskap
som de värdesätter hos en potentiell partner.
Svaren som hon får består främst av uppmuntrande ord och uttryck för att hennes oskuld
är något åtråvärt. Vi anser att diskursen kring kvinnans åtråvärda och icke-problematiska oskuld
kontra mannens problematiska oskuld går att koppla till Connells (2009) tankar om att kvinnor
ofta konstrueras som individer som skall vara kärleksfulla och rena samtidigt som män
konstrueras som aggressiva och promiskuösa. Med detta synsätt så anser vi att det går att förklara
varför män och kvinnor får så pass olika bemötande från de andra användarna. Vi anser att de
agerar utifrån en diskurs där kvinnans oskuld skall uppmuntras och hyllas, samtidigt som
mannens oskuld bör åtgärdas.
Detta fenomen var inte något som vi såg var lika utbrett på Familjeliv, vilket vi tolkar
beror på det faktum att forumet riktar sig till personer med familj och att detta enligt normen
innebär att man någon gång har idkat sexuellt umgänge med någon annan. Vi förmodar att detta
leder till att en diskurs konstrueras som sedan leder till att de som inte har idkat sexuellt
umgänge med någon annan än sig själv inte söker sig till detta forum. Dock fanns det ett fåtal
trådar som behandlade manlig oskuld, där trådstartarna bad om tips från de kvinnliga användarna
för att kunna lösa sitt problem.
Behöver några tips på hur man bryter en ond spiral... Är som rubriker lyder oskuld och 37
år. Börjar känna att tiden börjar rinna iväg[...]
Hoppas jag inte låter alltför bitter... Det kanske bara är en sådan dag, då jag behöver få
lite uppmuntran.
(Användare, FL)
44
Citatet ovan är taget från tråden Oskuld och 37år. Vi tolkar det som att hans yttrande fyller
funktionen av att vara informationssökande, samtidigt som han även söker empati från de som
läser tråden. Svaren han fick från både kvinnor och män hade karaktären av ett orienterande
samspel (Löfberg, 2008), vilket innebär att yttrandena fyllde funktionen av att vara informerande
samtidigt som de var stöttande.
45
7 Sammanfattning och avslutande diskussion
Den tidigare forskning som vi har presenterat har bland annat visat på att ungdomar i hög grad
söker sig till nätforum för att få svar på sina frågor om sexualitet (Frith, 2012; Suzuki & Calzo,
2004). Då Familjeliv inte har någon specifik åldergräns anser vi att en del medlemmar kan antas
vara ungdomar. Vi har i vår studie sett att det även är vanligt att vuxna personer använder
Internet i detta syfte, vilket överensstämmer med resultatet från Daneback et al (2012) där
hälften av deras respondenter uppger att de har använt internet i syftet att söka information om
sexuella problem. Flashback har åldergränsen 18 år, vilket innebär att vi kan anta att majoriteten
av medlemmarna kan definieras som vuxna.
Den absolut mest framträdande normen som vi fann på de båda forumen var den gällande
heterosexualiteten som den förgivettagen och naturligt dominerande. Vi tolkar detta som att
diskussioner rörande sexualitet och relationer alltid handlade om en tvåsamhet i vilken en man
och en kvinna ingår. I de fall som rörde andra typer av relationer och/eller sexualiteter var
användarna “tvungna” att definiera att det handlade om icke-heterosexuella relationer och/eller
sexualiteter för att fylla en klargörande funktion av att det inte handlar om en heterosexuell
tvåsamhet. I de fall där dessa trådar startades av användare som innefattas av heteronormen
uppfattar vi det som att yttrandena främst fyller funktionen av att distansera sig från personerna
med en icke-normativ sexualitet. Vi uppfattar det dock som att dessa talakter som uttrycker
heteronormen i princip alltid är indirekta, det vill säga att vi tolkar heteronormen som outtalad i
detta sammanhang.
Under vår analys fann vi en hel del skillnader mellan hur användarna på Familjeliv och
Flashback valde att uttrycka sig i vår empiri, men att det även fanns en hel del likheter.
Skillnaderna gällde i första hand ordvalen och framtoningen. På Flashback valde man att ha en
mer expressiv och aggressiv framtoning där de uttryckte sig medelst svordomar, skällsord och
även hot. På Familjeliv använder man sig av talakter som vid första anblick kan ses som mildare,
men vid närmare granskning fann vi att de indirekt använde sig av mer subtila sätt att kränka
varandra. På båda forumen anser vi dock att det fanns tydliga tendenser att döma varandra och
moralisera över andra användares handlingar. Detta anser vi inte vara speciellt märkligt då
sexualitet, otrohet och liknande ämnen är moraliskt värdeladdade ämnen i samhället idag.
När vi sökte efter empiri att analysera såg vi att det på Familjeliv fanns en benägenhet att
moralisera över sådana saker som snarare var vardagssaker än större etiska problem. Ett exempel
på detta är en tråden Bråk om löksås och kring huruvida man gjorde en sådan på rätt sätt. Vissa
användare på Familjeliv har väldigt starka åsikter om vad som är rätt och fel, och de väljer att
uttrycka sig medelst definitiva påståenden kring hur man bör vara och handla. Vi uppfattar att
sådana tendenser är genomgående i hela forumet och att det finns ett flertal grupperingar med
väldigt olika värderingar som i mångt och mycket för en konstant kamp över vem som har “mest
rätt”. Detta gjordes bland annat genom att använda sig av Godwins lag som innebär att en person
i en diskussion på ett nätforum förr eller senare kommer att använda sig av argument där hen
jämför sin meningsmotståndare med Hitler eller nazisterna i ett försök att vinna diskussionen.16
16
http://sv.wikipedia.org/wiki/Godwins_lag
46
Vi anser att denna kamp kan tolkas som att de olika grupperingarna försöker att hävda sig över
de andra genom att använda sig av ett korrigerande samspel (Löfberg, 2008). Under insamling av
vår empiri fann vi att detta moraliserande över vardagliga saker inte var ett vanligt
förekommande fenomen på Flashback. Istället såg vi att man på Flashback, enligt vår
uppfattning, är mer fokuserad på aggressiva uttryck och diskurser som grundar sig i hat.
Vi fann även att diskussionerna på Flashback dominerades av känslokyla och att yttrandenas
mest framträdande funktion var att distansera sig från varandra i mångt och mycket. På
Familjeliv uppfattade vi det som att man var mer benägen att uttrycka empati och konstruera
sammanhang där fokus låg på uppmuntran och stöd. Vi fann det dock intressant att när det gällde
de män som inte har idkat sexuellt umgänge med någon annan än sig själv fyllde talakterna
samma funktion på de båda forumen. Det vill säga att den mest framträdande funktionen i dessa
yttranden var av informerande karaktär, och kan ses som en del i det orienterande samspelet
(Löfberg, 2008).
På de båda forumen så fann vi diskurser kring hur man bör vara och agera för att anses
leva upp till idealbilden av en riktig man respektive kvinna. Dessa bilder skiljde sig inte
nämnvärt de båda forumen emellan, utan de var båda tätt sammankopplade med de stereotypa
föreställningar kring könsroller som finns i samhället i övrigt. Ett exempel på detta är att
användarna ansåg att en kvinna bör vara omtänksam och sätta sin manliga partner främst,
samtidigt som mannen promiskuös och aggressiv. Vi såg att det fördes en övergripande diskurs
på de båda forumen där könen i princip alltid ställs emot varandra som extrema dikotomier. Det
manliga ställdes alltid i relation till det kvinnliga vilket överensstämmer med den normativa syn
på kvinnan och kvinnlighet som har beskrivits genom historien (Hirdman, 2001).
Ett av de perspektiv som framförs kring skillnader i manlig respektive kvinnlig sexualitet går att
förklara utifrån ett biologiskt perspektiv. Vi har sett att ett flertal användare menar att det är
naturligt för en man att ha en starkare sexualdrift samtidigt som kvinnans både är svagare
minskar med åren. Detta är den diskurs som är mest dominerande i vår empiri inhämtad från
Flashback. Genom att uttrycka dessa åsikter konstrueras dessa dikotomier som normer inom
diskursen, vilket vi menar innebär att de som uttrycker avvikande åsikter målas upp som
obehagliga och mindre intelligenta. På Familjeliv var detta dock inget som fick stå oemotsagt.
Det finns ett antal grupperingar som menar att genus och de egenskaper som normativt anses
höra till de binära könsrollerna är sociala konstruktioner. De menar även att detta gäller
sexualiteten, och att eventuella skillnader snarare beror på individen och samhällelig påverkan.
Vi menar att detta tyder på att det finns minst två uppsättningar normer på Familjeliv gällande
manlig respektive kvinnlig sexualitet.
Vi kan skönja vissa problem i att människor använder dessa forum som
informationskanaler och sociala nätverk där de söker stöd och råd gällande sexualitet.
Problematiken sner vi kan bestå i att man kan få en ensidig bild av sexualitet och kön i stort, och
att detta kan leda till problem i det sociala samspelet. Vi menar att om man okritiskt tar till sig av
någon av de rådande diskurserna kan det påverka livsföringen i stort, exempelvis genom att man
inte vågar leva ut sin rätta identitet.
7.1 Förslag till vidare forskning
Som vi har nämnt tidigare har vi enbart tagit viss hänsyn till kontexten. Vi anser att det hade varit
mycket givande och intressant att se huruvida en mer kontextbunden analys hade lett till andra
47
slutsatser. Vi anser även att en studie med liknande problemformulering men en mer omfattande
empiri hade varit intressant då resultatet hade varit mer generaliserbart. Vi skulle gärna se en
studie som fokuserar mer på att jämföra dessa två forum utifrån en problemformulering liknande
vår. Även att ha med flera forum som är varierande i exempelvis storlek och inriktning hade varit
fascinerande.
48
8 Referenslista
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Ambjörnsson, Fanny (2011): Rosa: den farliga färgen. Stockholm: Ordfront
Ambjörnsson, Fanny (2006): Vad är queer? Natur & Kultur, Stockholm.
Baier, Matthias & Svensson, Måns (2009). Om normer. 1. uppl. Malmö: Liber
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005): Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur. Lund.
Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Burr, Vivien (2003): Social constructionism. Routledge, London.
Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner: en slags metodbok. Studentlitteratur,
Lund.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007): Diskursanalys i praktiken. Liber. Stockholm.
Collin, Lotta (2005): Variation i webbdiskussion - En fallstudie av kontext, funktion och form i
diskussionsforum om diabetes. Åbo Akademis Förlag, Åbo.
Connell, Raewyn (2008): Maskuliniteter. 2. uppl Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn (2009): Om genus. 2., utvidgade och omarb. uppl. Göteborg: Daidalos
Daneback, Kristian (2012): “Kärlek och sexualitet på Internet - nya samspelsmönster i den
flytande moderniteten” I: Plantin, Lars & Månsson, Sven-Axel (red.): Sexualitetsstudier. Sahara
Printing, Egypten.
Daneback, Kristian, Månsson, Sven-Axel, Ross, Michael W & Markham, Christine M (2012):
The Internet as a source of information about sexuality, Sex Education: Sexuality,
Society and Learning, 12:5, 583-598
Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken–för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
Edling, Christofer & Rydgren, Jens (2007): “Sociala nätverk” I: Edling, Christofer & Rydgren,
Jens (red.). Social handling och sociala relationer. Stockholm: Natur & kultur
49
Elmerstig, Eva (2012): “Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen” I: Plantin, Lars &
Månsson, Sven-Axel (red.): Sexualitetsstudier. Sahara Printing, Egypten.
Familjeliv (2003-2014): Om Familjeliv (elektronisk) http://www.familjeliv.se/Information/om.php
(2014-02-25).
Familjeliv (2003-2014): Statistik (elektronisk) http://www.familjeliv.se/Familjeliv/Statistik/1.1320454
(2014-02-25)
Flashback.se (1983-2014): Flashbacks historia (elektronisk) http://www.flashback.se/flashbackshistoria (2014-02-25).
Flashback Forum. 2014. http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashback_Forum Inhämtad 2014-03-02.
Flashback International Inc (2014): Regler (elektroniskt) https://www.flashback.org/regler
(2014-03-16)
Foucault, Michel (2002): Sexualitetens historia Band 1- Viljan att veta. Bokförlaget Daidalos,
Göteborg.
Foucault, Michel (1998): The history of sexuality: 1 The will to knowledge. Penguin books,
London.
Frith, Hannah (2012): 'CONGRATS!! You had an orgasm': Constructing orgasm on an internet
discussion board I FEMINISM & PSYCHOLOGY, Volym 3, Nummer 2. Sidor: 252-260.
Godwins lag. Wikipedia (2014): http://sv.wikipedia.org/wiki/Godwins_lag Inhämtad 2014-05-09
Hedström, Peter (2007): “Sociala påverkansprocesser” I: Edling, Christofer & Rydgren, Jens
(red.). Social handling och sociala relationer. Stockholm: Natur & kultur
Hirdman, Yvonne (2001): Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber
Internettroll. Wikipedia. (2014): http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll Inhämtad 2014-03-19.
Kylén, Jan-Axel (2004): Att få svar - intervju, enkät, observation. Bonnier Utbildning AB,
Stockholm.
Loseke, Donileen (2003): Thinking about social problems. An Introduction to Constructionist
Perspectives. Aldine de Gruyter, New York.
Löfberg, Cecilia (2008): Möjligheternas arena?: barns och ungas samtal om tjejer, killar,
känslor och sexualitet på en virtuell arena. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008
50
Norrby, Catrin (2004). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 2., [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Marlow, Christine (2000): Research methods for Generalist Social Work. Wadsworth:
Brooks/Cole s.140
Miljenovic, Ana (2010): Importance of sexuality issues in social work. I Ljetopis Socijalnog
rada/Annual of Social Work, 17(1), 27-48.
Misogyni. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/misogyni?i_h_word=misogyni Inhämtad
2014-03-10.
Moral. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/moral Inhämtad 2014-03-10.
Moral. Psykologiguidens uppslagverk. http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=moral
Inhämtad 2014-03-10.
Månsson, Sven-Axel (2012): “Sexualitet som socialt meningsbärande handling” I: Plantin, Lars
& Månsson, Sven-Axel (red.): Sexualitetsstudier. Sahara Printing, Egypten.
Månsson, Sven-Axel & Söderlind, Peter (2004): Sexindustrin på nätet. Égalité, Stockholm.
Peirce, Charles S (1990). Pragmatism och kosmologi. Bokförlaget Daidalos, Göteborg.
Post och telestyrelsen. (2014) Bredbandskartan (elektronisk) http://bredbandskartan.pts.se/
(2014-02-25)
Reich, Wendelin (2007): “Kommunikativ interaktion” I: Edling, Christofer & Rydgren, Jens
(red.). Social handling och sociala relationer. Stockholm: Natur & kultur
Rubin, Gayle S (2002): “Thinking sex: notes for a radical theory of the politics of sexuality”. I:
Plummer, Ken (Red.) Sexualities- Critical concepts in sociology. Routledge, London.
Rubin, Gayle. (2011). “Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of Politics of Sexuality/Figure
1 - the sex hierarchy: the charmed circle vs. the outer limits," in Deviations, Gayle Rubin,
pg.152. Deviations: a Gayle Rubin reader. Durham, NC: Duke University Press
Solidinfo.se (2014): Familjeliv Media FL AB (elektronisk)
http://www.solidinfo.se/foretag/familjeliv-media-fl-ab (2014-03-27)
Statistiska Centralbyrån (2014): Privatpersoners användning av datorer och Internet 2013
(elektronisk) (2014-03-22)
Suzuki, Lalita K & Calzo, Jerel P (2004): The search for peer advice in cyberspace: An
examination of online teen bulletin boards about health and sexuality. I JOURNAL OF
APPLIED DEVELOPMENTAL PSYCHOLOGY, Volym 25, Nummer 6. Sidor 685-698.
51
Sveningsson, Malin; Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus (2003): Att fånga nätet - Kvalitativa
metoder för internetforskning. Studentlitteratur, Lund.
Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
(År saknas) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur
52
9 Bilagor
Bilaga 1
Diskussionstrådar från FamiljeLiv
- Feminismen förtrycker mäns sexualitet
- Bråk om löksås
- Vad moraltanterna på FL har lärt oss idag
- Gift kvinna och otrogen
- Min man var otrogen med vår barnflicka
- FamiljeLivs insamling till Musikhjälpen
- Hon vill inte ha sex, hon vill ingenting..
- Vill ha en riktig man!
- En riktig man… Var finns han?
- Fatta att mysbyxor inte är snyggt
- Jämnårig, framgångsrik kvinna ointressant för män?!
- Oskuld och 37 år
Diskussionstrådar från Flashback
- Nu diskuterar vi fenomenet 20+ år gamla killar som är oskulder och löser problemet!
- Tjej, 19, oskuld och vågar inte riktigt ta kontakt.
- Han porr-runkar trots att han själv anser det vara otrohet.
- Fan fan fan råkade vara otrogen mot min fina kille:(:(:(
- Tjena, råkade vara otrogen mot min tjej!
- Ännu en rolig tråd från Familjeliv
- Killar - hur skulle det kännas att tjejen ställer upp fast hon inte vill?
- Hur ser en riktig man ut och hur beter sig en riktig man?
- Bögtråd. Bögar svarar på frågor
53