Håll Sverige Rents
Östersjötävling
Sammanställning av inskickade
bidrag från klasser skolår 4–7
Tävlingen sponsras av Wettex
Tävlingen delfinansieras av EU:s fond LIFE +
Sammanställning av tävlingsbidrag från klasser skolår 4–7
Brunnsängskolan, klass 5a–5b–6a–6b
Så här gjorde de:
Brunnsängsskolan var hela 88 elever, från klasserna 5 a och b samt 6 a och b, som åkte på utflykt till ett
område i Södertäljes utkant. Där delade de upp sig i olika grupper som sedan samlades vid olika stationer.
Aktiviteterna vid de olika stationerna var bland annat att undersöka Östersjön med lupp, vattenkikare och
håv, måla med akvarell, undersöka växtligheten och göra konstverk utifrån bilder på saker som de hittade i
havet. De dokumenterade allt de gjorde under dagen och sammanställde detta i ett bildspel.
Frågor de ställde sig inför sin utflykt om de
kommer att lära sig något och om det är ett
roligt sätt att lära sig nya saker på? Ligger
Östersjön så nära dem som pedagogerna
säger och hur är det att jobba med elever från
andra klasser?
Det var en stor upplevelse och ny upptäckt
för många av eleverna att de bor så nära
havet. Under dagen fann de många djur och
fiskar med hjälp av vattenkikaren, luppen
och håven och det lästes för fullt i olika
böcker för att ta reda på vad de hade hittat
för djur. Eleverna var mycket nöjda med
dagen och alla ville gärna göra om utflykten
igen till våren och ta med de yngre klasserna Eleverna målar av det vi ser med hjälp av akvareller.
så de kan visa och lära dem allt de har lärt sig.
Brunnsängsskolan vill att andra elever ska få chansen att uppleva en liknande dag. Att bara få vara vid Östersjön och håva, leka samt upptäcka vilka djur som lever i och omkring Östersjön och om det finns många eller
få av dem. Att få erfarenhet av hur det ser ut vid Östersjön och att det kan se olika ut, få en ökad artkunskap
och slutligen att lära sig mer om Östersjön rent kunskapsmässigt. Att det är ett ungt och unikt hav som vi
måste vara rädda om så att framtidens elever ska få uppleva det.
Edenryds skola, klass 4
Så här gjorde de:
Edenryds skola åkte på fältexkursion till Tomsaby som är Edenryds badplats. De delade upp programmet i
olika etapper:
Uppleva
Min egen plats. Fyra sinnen.
Varje elev placerades med penna och liten anteckningsbok på en enskild plats utmed vattnet på en sten, bland
vassen eller vid en kase. Deras uppgift var att med hjälp av syn, hörsel, lukt och känsel uppleva
platsen och rita eller skriva intrycken.
Min egen samling. Tre sinnen.
Varje elev skulle samla naturföremål med hjälp av tre sinnen, se, känna, lukta.
En gemensam tidslinje
Varje grupp lade sina skatter i
en linje efter hur gamla naturföremålen var. Det blev många
bra diskussioner om ålder. Ex:
Sten – löv – grässtrå – rölleka
– nypon – baldersbrå/kamomill
– blåklocka
Undersöka och experimentera
Varje grupp hade en vattenkikare, en tvåväggslupp, en vanna,
en bestämningsnyckel och en
håv.
Några frågor som de ställde när
de besökte havet var hur gammal är blåstången, är maneten
Vattenliv vid Tomsabo.
en växt eller ett djur, vad är det
som kallas för märla? De lärde sig hur man räknar ut åldern på blåstången genom att räkna förgreningar på
en plantgren. De kom fram till att havet mådde bra då tången var mellan fyra och nio år.
Eleverna vill att andra barn ska lära sig att blåstång kan berätta hur havet mår eftersom den är flerårig. Att
tångräkor och märlor inte är samma sak och att märlor har en funktion som diskmaskin i havet. Man ska
också vara rädd om maneter och andra små vattendjur. Allt hänger ju ihop i näringskedjor. Dessutom är det
bra att lära sig knepet hur man skriver en naturdikt tillsammans och använda alla sina sinnen.
Den här dikten skrev klassen tillsammans:
Fyrans fyra sinnen
Jag hör fågelkvitter.
Jag ser en fågel längst upp i ett träd.
Jag känner en hård sten.
Det luktar gräs.
Maneten är fin och den har två färger. Maneten låter ingenting.
Öga: Maneten. Ett träd.
Öga + öra: Havet. Vågorna Vinden.
Öra: En fågel. En eka.
Det luktar hav. Jag ser vatten och träd. Jag hör fåglar.
Jag ser havet.
Jag hör fågelkvitter.
Jag känner att det är blött i gräset.
Det luktar ingenting (för jag är förkyld).
Jag ser en pojke på en stenbrygga. Jag hör en bil. Jag ser en båt.
Jag ser ett par jättestora maneter.
Jag hör fåglar som kvittrar.
Jag känner lukten av hav.
Jag känner roligt.
Havet. Natur. Barn som skriker. Fåglar. Vattnet.
Ekensbergsskolan, klass Safiren årskurs 2-5
Så här gjorde de:
Klass Safiren på Ekensbergsskolan åkte på exkursion under en temavecka som handlade om vatten. De bestämde att de skulle se om vattnet såg rent ut och om de kunde ta med lite av det skräp de hittade tillbaka till
skolan. Två av de äldsta eleverna åkte med en lärare till Käppala reningsverk och fick i uppgift att berätta om
reningsprocessen som sker där.
Frågor som de ställde när de besökte havet var är vattnet salt eller sött? Varför släpper man skräp i vattnet?
Vad händer med fåglar som får olja på sig? Vad kan hända om det finns en massa smuts och skräp i Östersjön?
De byggde upp havsmiljöer med hjälp av stora kartonger där de skapade ett rent hav och ett smutsigt. Eleverna kom men många bra förslag om hur man kan rädda Östersjön.
Ektorpsringen, klass 4-6 B
Så här gjorde de:
Klass 4-6 B från Ektorpsringen började deras tema med en fiskeutflykt
till Motala ström i Norrköping, för att
väcka elevernas lust och intresse för
de naturresurser de har att tillgå för
rekreation. Därefter gjorde de ett besök
på den av kommunen arrangerade
utställningen ”Livet under ytan”. Tanken var att väcka elevernas nyfikenhet
genom att få ta del av guidens kunskaper på området, och framförallt ge
eleverna möjlighet att genom konkreta
undersökningar få upptäcka sådant man
aldrig tänkt eller funderat över tidigare.
Tillbaka i klassrummet förde de en diskussion med hur de skulle kunna lära
mer om det som intresserat dem. Det mynnade ut i att de läste fakta (på nätet, i böcker ex. Fakta om Östersjön, såg filmer om bl.a fiskar,att vara yrkesfiskare i Östersjön, blåmusslor, och miljöproblemet i Östersjön).
Det gjorde att eleverna blev intresserade av djurs och växters liv och funktion i naturen. Hur människan
påverkar miljön negativt, och vad kan man göra åt det både i förebyggande syfte, men också hur man kan
återställa det som redan skadats. Efter det gjorde eleverna ett väggkollage, där de specialstuderat växter och
djur som lever i Östersjön. De har också bokat in en ny tur i vår då de kommer fokusera mer på fisketik, vattenvård miljövård samt undersökning av havsekologi.
Guiden berättar.
Det här är exempel på vad eleverna lärt sig under arbetet med Östersjön:
Att människan påverkar vår havsmiljö.
Varför det är viktigt att vårda naturen. Annars kommer allt liv att dö ut. En frisk natur ger oss rekreation,
avkoppling och föda.
Ålder på Östersjön
Hur den bildades
Landhöjningen som fortfarande pågår
Havet förorenas av jordbruk och avgaser
Hornsimpan har överlevt sedan istiden
Att torsken är utrotningshotad
Salt, sött och bräckt vatten
Fiskarna och deras anpassning till sött/salt vatten
Alger- används i mat och tandkräm, största syreproducenten
Blåstångens viktiga funktion
Bottnarna dör
Musslornas viktiga funktion som vattenrenare
Fiskekvoter
De kunskaper eleverna tyckte var viktigast att sprida var:
• Att det är jätteviktigt att sköta om haven väl, för att barn och vuxna ska kunna njuta av havsbad och natur.
• Att Östersjön är värt att besöka!
• Problemet med övergödning
• Att inte åka så mycket bil
• Att alla växter och djur är viktiga. T.ex. fiskarna som mat, och musslorna som renar vattnet.
Funderingar kring hur man skulle kunna sprida viktig kunskap startades också. Ett av förslagen var att bjuda
in skolans ettor för att visa kollaget och berätta en del av det som man tyckt varit viktiga fakta för framtiden.
Gnesta Waldorfskola, klass 5-6
Så här gjorde de:
Klass 5-6 från Gnesta Waldorfskola bestämde sig för att undersöka Frösjön vid deras skola, för att sen kunna
göra en jämförelse med Östersjön.
Eleverna undersöker Frösjön.
Tillbaka i klassrummet pratade de om vad de skulle kunna göra för att minska belastningen och samtalet kom
snabbt in på reningsverk. De tog reda på hur vattnet renas av jorden och barnen satte igång med att rita olika
förslag på hur man skulle kunna konstruera ett litet reningsverk genom att efterlikna naturen. De valde sedan
ett förslag på reningsverk för att bygga en modell på skolgården för att kunna testa hur effektivt det skulle
kunna rena.
De tog också kontakt med ortens dykarklubb för att få hjälp att titta på förhållandena i Östersjön. De fick
hjälp av dykaren under sin utflykt till Östersjön att hämta upp sådant de upptäckte på botten med hjälp av
sina verktyg och som de ville titta närmare på. Barnen använde sig av en gummibåt när de undersökte bundförhållanden och växtligheten i vattnet.
Innan de åkte iväg på deras utflykter ställde de sig frågorna hur rent är det i Östersjön jämfört med Frösjön?
Hur kan man rena vattnet ifrån sin grumlighet? Varför finns övergödsling? Går det att se alger
under oktober fastän vattnet är kallt?
De kom fram till att det gäller att i största möjliga mån minska nedsmutsningen av vattnet då det är mycket
svårt att rena det då det är en av vattnets fina egenskaper att förbinda sig med allt. Betydelsen av att välja
ekologiskt odlade produkter där gödsel i form av djurfekalier är en viktig del i produktionen i stället för en
besvärlig restprodukt kom fram, samtidigt som konstgödsling ansågs vara en genväg med stor risk för övergödsling.
Hemmestaskolan F-5, klass: 4 B
Så här gjorde de:
När klass 4 b från Hemmestaskolan åkte på utflykt hade de med sig en hel del frågor: reagerar räkor på ljud?
Kan fiskar kissa? Var är fiskarna på hösten? Kan räkor andas under vatten? Vad är det för slags räkor vi ser?
Vad är det för slags gräs? Vad är det för snäckor som växer på stenarna? Hur stiger vattnet? Vad gör alger?
Är alger bra för vattnet? Hur kommer räkorna och hur många räkor finns det? Hur förökar sig alger? Lever
Alger? Lägger räkor ägg? I så fall hur då?
Väl framme vid deras utflykts mål använde de sig av de material
de fått och samlade på sig en del saker som de sedan tog med sig
till klassrummet för att undersöka det närmare. I klassrummet diskuterade barnen frågorna gruppvis och fick sedan redovisa det för
resten av klassen, de redovisade i grupper med hjälp av en storbild
eller egna bilder. Några redovisade som en intervju och alla som
ville fick sedan ställa frågor. Det var en bra träning att redovisa
och att diskutera hur man kan redovisa på ett bra sätt, som att inte
prata för fort, träna innan, inte ha för långa texter.
De lärde sig väldigt mycket om Östersjön, dess utveckling, det
bräckta vattnet, vad salthalter beror på, hur olja kan skada djur
och växtliv, olika fakta om musslor, vad fiskar äter och hur de ser
ut, fakta om gröna och blågröna alger samt om blåstång. Att allt
påverkar och har ett samband med varandra i Östersjön.
Klassen ska sätta samman allt resultat och allt de har lärt sig till en
väggtidning så att andra klasser kan ta del av deras kunskaper.
I Ur och Skur Lötkärrsskolan, klass 4-5
Så här gjorde de:
Klass 4-5 från Ur och Skur Lötkärrsskolan åkte på ett två dagars läger till Gålö naturreservat i samverkan
med föräldrarna. De började att med att koppla av och använda sig av sina sinnen doft och hörsel. När alla
barn skrivit ner sina tankar började de att undersöka platsen med hjälp av material som håvar, silar, samlingskärl, luppar och uppslagsböcker.
Några tankar:
”Det var skönt att sitta och titta på vattnet. Man var själv och tänkte på när vi gick hit. Vattnet lät som om det
slog i kanten. Jag såg en svan som åkte på vattnet” – Kasper
”Jag tyckte det var skönt att sitta där. Jag tittade ner i vattnet. Jag såg tång. Det var tyst och skönt att sitta där
mot berget. Jag kände vinden mot min sida och jag såg vassen gunga sida till sida” – Johan
Eleverna undersökte både en sandstrand och en klippstrand/stenstrand. Elevernas frågor efter att de besökt
två olika miljöer anser vi tyder på att deras perspektiv vidgades. Från fokus på det lilla och nära, till försök
att kunna se samband i havsmiljön. Elevernas nyfikenhet och upptäckarlust väcks när de får
vistas i en inspirerande miljö och de får chans att använda alla sina sinnen. Väl hemma på skolan igen kan arbetet bygga vidare på elevernas egna frågeställningar och det som de upplevt.
På så sätt integreras flera ämnen i arbetet.
Fem minuters stillhet.
Förmågor som eleverna fick chans att öva och utveckla under lägret och efter arbetet är bland annat:
• Samarbeta
• Samtal
• Använda sina olika sinnen
• Slå upp i uppslagsböcker
• Reflektera
• Rita
• Ställa frågor
• Söka på Internet
• Skriva på dator
• Skriva för hand
• Dokumentera
Veckan efter lägret fick barnen parvis välja ut en fråga som de ville arbeta vidare med. Arbetsgången var följande. Eleverna valde sina frågor och sökte sedan svar i böcker, på internet, experimentera samt kontaktade
olika expert, bland annat på Naturhistoriska riksmuseet.
Vad de vill att andra elever ska lära sig:
Naturkunskap
”Vi tycker att andra elever ska lära sig mer om djur och växter som lever i vattnet.” (Johan och Jacob)
Miljöperspektiv
”Om man gör detta så blir man lätt vän med naturen och blir oftast rädd om den, och det är mycket bra för
miljön.” (Elin, Klara och Ida)
Hälsoperspektiv
”Man ska känna lugnet för det är något som alla barn och vuxna behöver. Nu för tiden stressar många så det
är viktigt att man tar det lite lugnt och bara lyssnar och slappnar av i naturen.” (Felicia och Matilda)
Utomhuspedagogiska vinster
”Det är också viktigt att lära sig att utforska havet, inte bara läsa i olika böcker utan att vara
där.” (Elin, Klara och Ida)
Josua Kristna Skola, klass 5-6
Så här gjorde de:
Klass 5-6 från Josua Kristna Skola var uppdelade i tre grupper när de åkte på sin utflykt till Östersjön.Innan
utflykten hade de ställt en rad frågor som de försökte besvara under och efter utflykten.
Vad det finns för djur? Fiskar?Är vattnet förorenat? Är
vattnet surt? Ph-värde? Sjögräs? Alger? Vass? Vad består
botten av? Temperatur? Ph-värde?
Klassen använde sig av hjälpmedel som vattenkikare,
ph-mätare , håv och förstoringsglas när de letade efter
svar till sina frågor. Barnen var väldigt engagerade för att
hitta svaren.
Eleverna undersöker sina fynd.
Kunskaper som de tycker att andra elever ska lära sig är
att ta hand om miljön och Östersjön och att det viktigt att
inte skräpa ner. Det är viktigt att det inte är för lågt phvärde, det ska vara minst 7 i ph-ärde.
Klastorpsskolan, klass 3-4
Så här gjorde de:
Klass Piloten 3-4 har under tre år arbetat med vatten som tema. Alla elever har under arbetet fått dokumentera sitt arbete i ”Min vattenbok”. Bland annat har de skrivit rapporter om vad de använder vatten till under
en hel dag. De lärde sig om sjöar, vattenrening och vattnets väg till hemmet. Eleverna har också skrivit berättelser till vattenbilder, läst mycket om vatten och övat läsförståelse samt studerade åstider vid vattnet.
De genomförde också en hel del experiment som till exempel, koka vatten, gissa vätskor, kan man göra
kristaller av koksalt? samt byggde om en petflaska till termos. Klassen har satt ihop en vattenantologi där alla
eleverna har skrivit vattendikter och byggt et akvarium med rörliga havsbilder.
Eleverna avslutade sitt tema med vatten med att sätta upp en vattenmusikal som på ett lättsamt sätt förklarade
cirka 40 olika vattendrag, begrepp och företeelser.
Kiaby skola, klass 4-6
Så här gjorde de:
Kiaby skola ligger vid en insjö och tog tillfället i akt att i och med utflykten till Östersjön kunna jämföra hav
och sjö. De studerade havsbotten, maneterna, håvade småfisk, räkor, tång och upptäckte mycket skräp som
inte hör hemma där. De tog sand- och vattenprover för att ta med till klassrummet för att jämföra. De byggde
även dammar vid en bäck för att se vad som händer om det blir stopp för vattnets naturliga flöde.
Tillbaka i klassrummet handlade de flesta frågorna om maneter, men de hade också andra frågor och funderingar och diskuterade vad som kan vara bra och mindre bra i och för havet. De fick också besök av en "vattenexpert" som visade hur man kan rena vatten och hur vatten påverkas av bensin, olja och andra gifter. Efter
all information och efter deras utflykt gjorde de en kalender med 23 luckor, en från varje elev.
Det som har varit uppseendeväckande och väckts många frågor kring är bräckt vatten. Samspelet i naturen
och människans påverkan av samspelet är en annan del som de diskuterat mycket i miljöarbetet
kring vatten (de har Grön Flagg och har vatten som tema denna termin).
Käppala skola, klass 5c
Så här gjorde de:
Klass 5 c från Käppala skola arbetade utifrån fyra olika stationer, där eleverna fick utforska strandmiljö,
havet och klipporna. De mätte temperatur, salthalt och jämförde vatteninnehåll på olika djup samt letade efter
växter och djur på stranden, samt tittade på nedskräpningen och annat som påverkar Östersjön negativt. Vi
undersökte havsmiljön med hjälp av vattenkikare, luppar, silar, håvar, petriskålar och akvarium.
Frågor som de ställde sig var:
Kommer Östersjön att försvinna eller dess liv dö?
Vid vattenhöjning, vad skulle hända? (Danmark)
Om vi fortsätter släppa ut föroreningar i samma takt, vilka djur och växter dör då?
Vilka djur är utrotningshotade?
Hur mycket bräckt vatten kan man dricka utan att dö?
Hur mycket vatten finns i Östersjön?
Skulle människor dö när man simmar i Östersjön om man fortsätter släppa ut gifter?
Hur lång tid skulle det ta för allt att dö i Östersjön om vi inte ändrar på oss?
Hur lång tid tar det innan vårt vatten blir odrickbart?
Om alla hjälps åt, kan vi vända den negativa trenden?
Kan vattnet bli lika rent som det en gång varit?
Klassen har arbetat med ett tema kring Östersjön, där no, so, matematik, svenska och bild integreras. Fakta
har samlats ifrån böcker, internet, experiment i skolan och på utflykten. De sammanställde allt i häften med
texter och bilder.
De vill att andra ska lära sig att:
Vara rädda om miljön och vill att alla andra runt Östersjön borde få lära sig om hur mycket människan påverkar.
Tänk miljövänligt, vad man handlar och hur mycket.
Inte skräpa ner.
Sopsortering.
Tänk på alla andra människor man påverkar.
Tänk på alla andra städer som påverkas.
Inte åka korta sträckor i onödan.
Tänk på hur djur och växter påverkas.
Att man kan påverka andra.
Käppala skola, klass 5 a
Så här gjorde de:
Klassen gjorde sin utflykt till ett område som har både strand, klippor och bryggor. Där mätte de temperaturen i luften och på olika djup i vattnet, de observerade havsvatten ifrån olika djup, testade salthalten, håvade
djur och växter, silade bottenmaterial genom olika fina silar och tittade på växter och djur i luppar och akvarium. De undersökte också vad det fanns för skräp och miljöförstörande runt omkring samt gjorde tankekartor och funderade kring dessa frågeställningar:
Varför är det varmare i vattnet än i luften? (För att det känns varmare i luften.)
Varför är det samma temperatur på olika djup? (För att det borde bli kallare och kallare.)
Blir det is på Östersjön och i så fall när? (För att det var så kallt.)
Överlever alla djur när algblomningen kommer? (Funderingar kring miljöns förändringar.)
Överlever djur som kommer till Östersjön som kommer ifrån Atlanten? (Eftersom vi såg få djur och att här
finns färre arter.)
Hur stor skillnad är det på temperaturen mellan sommar och vinter?
Hur länge har Östersjön funnits? (Med tanke på att den förändras hela tiden.)
Vad händer med djuren när det börjar bli kallare? (Olika sätt att överleva.)
Varför förorenas Östersjön? (Vill veta vem och vad som förstör miljön.)
Hur många fiskarter har funnits i Östersjön? (Eftersom det verkar finnas färre och färre arter efterhand.)
Hur tror du att Östersjön kommer att se ut om tio år? (Framtidsfunderingar.)
Hur varmt är det som varmast i Östersjön? / Hur kallt? (Jämfört med andra hav.)
Vad händer med yrkesfiskarnas avfall? (Miljö.)
Kan hur många som helst bosätta sig runt Östersjön och varför? (Miljö.)
Hur fungerar ett reningsverk. (Filtreringen.)
Klassen har arbetat med ett temaarbete där eleverna har tagit reda på olika saker om djur, växter, miljö, historia mm med hjälp av böcker och internet samt funderat kring egna frågeställningar.
Detta vill de att andra ska lära sig:
Hur många som bor och påverkar miljön kring Östersjön.
Hur mycket människan påverkar och kan förändra.
Hur snabbt vattenlivet kan försämras och hur lång tid det tar att återställas.
Att man får vara rädd om djur och växter som lever där eftersom de är extra känsliga.
Vad man kan göra för att förbättra Östersjöns miljö.
Fundera kring nedskräpning.
Hur olika länder hjälps åt för att miljön ska förbättras.
Om utrotningshotade djur och vad som görs åt detta.
Hur man själv kan bli påverkad av föroreningarna i längden, till exempel inte kunna bada i havet.
Hur ett reningsverk fungerar och hur man kan hjälpa reningsverket.
Norrbackaskolan, klass 5 k
Så här gjorde de:
Klass 5 k från Norrbackaskolan arbetade under en hel termin under årskurs 2 med tema Östersjön. De samlade ihop en hel del material från sin utflykt som de tog med till klassrummet för att undersöka. Klassens
arbete om Östersjön utmynnade i en utställning som de visade för klasskamrater, föräldrar och syskon.
Deras arbetssätt gick till så här:
1. Målet var att elevernas artkunskaper om livet i havet och att barnens engagemang för dessa skulle öka.
Att skapa förståelse för ekologiska samband och få barnen att förstå att vi människor kan påverka hur det
kommer att gå för dessa organismer.
2. Eleverna skulle ta reda på fakta om vissa arter för att lära känna dem bättre.
3. I och med att artkunskaperna skulle öka var förhoppningen från pedagogen att intresset för
arternas levnadsvillkor även skulle öka.
4. Hur mår vårat hav? Milöfrågor; utsläpp och övergödning och hur dessa påverkade miljön för våra fiskar,
fåglar och andra organismer i havet.
5. Allt som eleverna arbetat med under temat skulle sedan sammanställas i en utställning och meningen
med detta var att de då fick ytterligare ett tillfälle att berätta om allt de lärt sig.
En bra källa till kunskap och artkännedom om Östersjön
var och är www.vattenkikaren.gu.se.
Barnen målade alger, tillverkade maneter av plasplåsar,
målade fiskar och tillverkade strömmingar av aluminiumfolie. Grönslick, rödslick och havsmossa gjorde
de tavlor av samt en stor havsbild som svampmålades
med vattenfärg och sedan fick alla barn klistra upp sina
fiskar och alger på bakgrunden. Alla barn skrev en egen
faktatext om sin fiskart som sattes upp i utställningen
och en varsin näringskedja där deras fiskarter ingick.
De lärde sig också mer om fåglar och sälar och la till
nya fakta och bilder till väggutställningen allt eftersom
de lärde sig och diskuterade nya saker. Bland annat
arbetade de med salthalten i Östersjön och barnen fick
med hjälp av teskedar, salt och vatten mäta upp så att de
fick exakt den saltkoncentration som det är i havet runt
Gotland där de bor.
Alger, fiskar, maneter i vårt friska vackra hav.
Arbetet om Östersjön ledde till att förståelsen för miljön
och livet i havet ökade markant i klassen. Att få förståelse för hur natur och miljö hänger ihop är viktigt. Eftersom de arbetade med ämnen under så lång tid ökade
nyfikenheten hos barnen och deras frågor och tankar om
havet och miljöfrågor fördjupades.
Pershagenskolan, klass 4a
Så här gjorde de:
Klass 4a från Pershagenskolan använde sig av all utrustning under deras utflykt och eleverna håvade och undersökte tång, räkor, husmask och blåstång. De hittade också en del skräp som inte hörde hemma i Östersjön.
Frågor de ställde sig under utflykten var:
Varför hittar vi så lite växter och djur?
Var för är det nästan bara räkor vi hittar?
Varför? Är det klimat påverkan, utsläpp eller
årstiden? Hittar man mer på våren? De bestämde
sig för att återkomma i vår igen för att se om de
får ett annat resultat
De hade böcker och bestämmningsnycklar som
använde sig av under utflykten. Det de inte fick
svar på på plats tog de reda på tillbaka i klassrummet via litteratur och internet.
Klassen lärde sig att Östersjön är ett innanhav och
något man måste vara rädd om. Det vill de att även
andra elever också ska vara.
Prästslättsskolan, klass 6
Så här gjorde de:
Klass 6 från Prästslättsskolan fokuserade på sin närmiljö och gjorde en historisk vandring på ön som de
besökte. Men de hade också med sig utrustning som böcker, håvar, luppar , kameror, bestämningsnycklar och
vannor för att kunna göra lite undersökningar på plats. Eleverna fick en ny insikt att mycket hänger samman.
Håva och undersöka livet på Boön.
Att uppleva och känna igen sig är viktigt. Barnen såg sin stad och närområde från ett annat håll och upplevde
att det finns mycket fint nära dem. Det behöver inte vara så exklusivt för att vara spännande. Havet är en
väldigt viktig del i vårt landskap.Att binda samman teori och praktik är viktigt och genom den här utflykten
fick de in många områden samtidigt.
Rocknebyskolan, klass 4
Så här gjorde de:
Klass 4 från Rocknebyskolan gjorde en utflykt till en musselodling i Kalmarsund och lärde sig bland annat hur musslorna bidrar till att minska övergödningen. Efter att ha jobbat med kretsloppet och diskuterat
växthuseffekten. Eftersom det är ett sådant abstrakt begrepp bestämde sig klassen för att göra en serietidning
för barn och vuxna där budskapet skulle vara vad vi alla kan göra i vår vardag för att minska människans
påverkan på miljön. Tidningen delades sedan ut som julklapp till elevernas familjer för att sprida kunskapen
vidare.
De hade tre uppdrag förutom informationen om musselodlingen.
Titta på musslorna/tång/alger
Gräva efter havsborstmaskar
Identifiera alla löv och barrträd man kunde.
Tillbaka i klassrummet gjorde klassen läste de en hel del texter samt testade ett experiment som fokuserade
på försurningen. De la ett ägg i ättika för att se hur skalet bryts ner.
Klassen blev också uppmärksammade i lokaltidningen Barometern som gjorde ett reportage om utflykten.
Romaskolan F -6, klass 5
Så här gjorde de:
Klass 5 forskade om Östersjön på Norderstrand i närheten av Visby ringmur. De började måla och skriva
fakta om Östersjön innan de började utforska stranden och vattnet. Deras uppgift var att samla saker som de
hittade på stranden och sen bygga av det. Eleverna var uppdelade i lag, där lag 1 byggde ett havstorn, lag 2
en dödskalle och lag 3 en bläckfisk.
Eleverna fick i uppdrag att som avslutning fundera ut frågor angående Östersjön. Vid hemkomsten till skolan
skrev de upp alla frågor på tavlan. Eleverna var fortfarande uppdelade i grupper och skulle besvara dessa
frågor själva, tillvägagångssättet var upp till varje grupp. Vissa valde att söka på internet och böcker medans
andra valde att ringa kommunen och länsstyrelsen.
De hade många intensiva diskussioner om hur Östersjön mår och har blivit varse om att näringskedjorna i
havet påverkas av allt gift som vi människor orsakat havet. Några frågeställningar som kom upp var: Hur
mår Östersjön? Varför dumpas olja från stora fartyg i havet? Vem bär ansvaret för utsläppen? Kaptenen eller
rederiet? Hur kan människan göra så mycket skada på havet och dess invånare? Hur kan de leva med detta
faktum att oljan skadar miljön?
De genomförde också några enkla labbar med oljespridning och dess påverkan på fåglars fjädrar samt över
vilka enorma ytor ett litet oljeutsläpp sprids.
Utifrån fakta de samlat på sig vill de förmedla följande till andra elever:
Att ett litet oljeutsläpp har stor påverkan på havet och sjöfåglar. Några droppar olja sprids över enorna ytor
och fåglar fjädrar klibbas samman och leder till att flygförmågan försvinner samt att dunet som skyddar mot
kyla förstörs? Samt att människan som individ har ett stort ansvar att inte skräpa ner vår natur.
Rosenkällaskolan, klass 6
Så här gjorde vi:
Innan klass 6 från Rosenkällaskolan åkte på sin utflykt, diskuterade de miljöpåverkan, vilka länder som ligger runt Östersjön och om bräckt vatten.
Klassen åkte till skärgårdsön Sävö där de
bland annat fick en historisk och biologisk
rundvandring av naturskolan. Eleverna stannade på stationer längs vägen där de fick
utföra en del arbetsuppgifter. De utrustades
också med håvar, luppar, midjehöga gummistövlar, vattenkikare och böcker om smådjur
om Östersjön. Alla smådjur som de hittade
fick de ta med sig till en ladugård som var
ombyggd för studier och forskning. Där kunde eleverna studera smådjuren, artbestämma
och titta på dem i riktiga mikroskop. Eftersom
eleverna hade funderat mycket på artrikedomen i Östersjön, hur djur och växter anpassar
sig i det bräckta vattnet var det väldigt nyttigt
för dem att själva se och uppleva Östersjön.
De upptäckte bland annat att vissa fiskar är
mindre än vad samma art kan
vara i en sjö.
Tillbaka i skolan ville eleverna lära sig mer om Östersjöns djur och växter. De läste och skrev
faktatexter, ritade på genomskinlig plast och sammanställde allt i en utställning i klassrum-
met. En grupp elever samlade in vattenprover på Östersjövatten, kranvatten och vatten från en vattenpöl. De
använde sig sedan av pH-papper och en pH-skala och jämförde resultaten.
De vill att andra elever ska lära sig att Östersjön är ett unikt och ömtåligt hav. Eleverna ska känna att de kan
vara med och påverka miljön runt och i Östersjön genom att t.ex. inte skräpa ner.
Skepparslövsskola, klass 5 a
Så här gjorde de:
Klass 5a från Skepparlövsskolan fokuserade på vad för slags djur och växter de kunde hitta i vattnet under
sin exkursion. De håvade och samlade en hel del växter som de sorterade upp i tråg vid stranden. Under utlfykten uppkom det en hel del frågor från eleverna.
Hur gamla blir de? Hur mycket väger de? Hane eller hona? Hur ser man skillnaden? Vad äter de? Finns de
alla årstider? Hur snabba är de? Har de gälar? Har de blod i kroppen? Har de hjärna och hjärta?
För att få svar på alla frågor tog klassen med sig en hink med havsvatten och en del av växterna och djuren
för att kunna studera djuren och växterna lite mer noggrant.
För att eleverna skulle förstå hur allt hänger ihop fick de i uppgift att klippa ut bilder av de olika djuren och
växterna och klistra upp dem på ett ritpapper. Sen skulle de med hjälp av pilar och text förklara sambandet
mellan de olika växterna och djuren. Vem äter vem, vad har djuren för nytta av växterna osv. På det viset fick
eleverna en bättre bild av hur ekosystemet fungerar.
Eleverna målar av naturen.
Klassen fortsatte att studera vattnet efter sin utflykt till havet. Bland annat undersökte de hur mycket vatten man gör av med hemma under en vecka. Alla elever fick med sig ett papper som fylldes i hemma om
hur länge man duschade, hur mycket vatten som går åt vid en maskindisk m.m. Det blev många intressanta
diskussioner. De testade också att rena vatten och även om det inte gick så bra fick de en större förståelse för
hur kommunens reningsverk fungerade.
Eleverna vill att andra barn ska lära sig vara rädda om vattnet och inte släppa ut ämnen som är farliga. Men
också lära sig hur livet för djur och växter hänger ihop och att alla är beroende av varandra. Man måste hålla
rent så att alla små plankton och stora fiskar kan leva sitt liv i ett rent Östersjön.
Svarteskolan, klass 4
Så här gjorde de:
Klass 4 från Svarteskolan åkte på besök till en fiskehamn i Simrishamn. Där blev de bland annat informerade
om fångstkvoterna i Östersjön och träffade danska fiskare.
De testade även att göra olika vattenexperiment vid Svartenåns mynning. De använde sig av håvar, vattenkikare och lupp. De upptäckte en tankbåt som hade gått på grund och undersökte om det fanns olja i vattnet.
Andra frågor de ställde sig var; finns det skräp och sopor i vattnet och på stranden? Finns det liv i vattnet?
De såg en film om Östersjön och gjorde därefter en utställning om Östersjön för andra barn och vuxna i deras
bibliotek.
De vill att andra barn ska lära sig att inte slänga skräp på stranden och hjälpa till att städa stranden när åren
kommer.
Klassens collage om Östersjön, finns nu i deras biblioteket.
Villaskolan, klass 5-6 A och B
Så här gjorde de:
Klass 5-6 A och B från Villaskolan gjorde två olika utflykter. Den första utflykten fokuserade de på att hitta
och undersöka olika djur och växter. De samarbetade med Naturskolan för att få ut så mycket som möjligt
av utflykten. De hade olika frågeställningar som de sökte svaren på under utflykten, exempelvis, varför kallas tången havets skog? Vad finns i vattnet längs strandkanten? Vem äter vem? Kan de lägga samma djur i
samma hink? Utflykten avslutades med en diskussion om alger, tång och de olika djuren.
Den andra utflykten förbereddes hemma genom att alla fick svara på frågan; Vad är sand? Eleverna fick slipa
stenar med isblock för att se och förstå vad som hände med berget under istiden. Genom att sila sand i allt
finmaskigare såll fick de till sist fram ett fint pulver, som sedan med vattnets hjälp kunde pressas samman till
lera. Efter de genomfört experimentet fick eleverna åter svara på frågan Vad är sand? Och de flesta hade nu
fått förståelse att sand ingår i ett kretslopp.
Eleverna studerade också fåglar under den andra utflykten och fick sitta ner och njuta av naturen
innan de gjorde en varsin akvarellmålning.
Klass 5-6 a och b vill att andra barn ska lära sig hur djur och växter lever under vattnet t. ex
att vissa musslor lever under sanden och sticker upp ett rör till vattnet, att sand kan bli sten och ingår i ett
kretslopp, att brun tång innehåller grönt färgämne (klorofyll), att djur/växter är mycket mindre på vår kust
p.g.a. den låga salthalten, att ta tillvara saltet i Östersjön tar så mycket energi att djur/växt inte blir lika stora
som på västkusten.
Öregrunds skola, klass 6
Så här gjorde de:
Klass 6 från Öregrunds skola delade upp sin exkursion i två delar. Den första utflykten besökte de havet och
stranden för att uppleva med sina fem sinnen.
Eleverna arbetade enskilt och hade fått ett formulär med frågor att besvara med hjälp av sinnena smak, lukt,
känsel, syn och hörsel. Dagen efter utflykten skrev de ner sina sinnesupplevelser.
Vid det andra tillfället tog de med all sin utrustning som håvar, vattenkikare och luppar och gick på jakt
gruppvis efter sådant som de ville veta mer om. De arbetade sedan vidare med dessa frågor tillbaka i klassrummet. De samlade ihop alla texterna efter att eleverna var klara med sina grupparbeten och tillsammans
med havstexterna och gjorde en utställning av det i skolans korridor så att andra kunde ta del av det.
Elev undersöker havets stenbotten med vattenkikare.
Eleverna har bland annat lärt sig att det är gasblåsor som håller blåstången flytande och att det sitter alger
runt blåsorna. Blåstången kan bli upp till en meter hög. Utsläpp från fabriker har fått blåstången att minska.
Tången har man ibland i hudprodukter och bantningsmedel.
Ösbyskolan, klass 7c
Så här gjorde de:
Arbetslaget Celsius 2 på Ösbyskolan i Värmdö kommun har sedan läsåret 2005/2006 arbetat med "Östersjön
och dess miljöproblem" som ett ämnesövergripande tema. I årskurs 6 eller 7 studerar eleverna flora och fauna
samt ekossystem kopplat till temat. De studerar även miljöproblem med dess orsaker och konsekvenser, och
de gör enkla analyser för att själva komma med förslag på vem som borde göra vad för att "rädda" Östersjön.
I årskurs 8 studerar eleverna mer djupgående Östersjön ekosystem och miljöproblemen. De
skriver då individuellt en faktauppsats med en ordentlig analys med förslag på åtgärder och
aktörer som är/ borde vara ansvariga.
Snorkelexkursionen var startskottet till deras arbete om Östersjön. Lärarna fick för ett par år sedan hjälp av
kommunekologerna att välja ut tre bra bottnar för att se skillnaden i artförekomst och för att se eventuella
tecken på mänsklig påverkan.
Under snorkelexkursionen delade de upp sig
i två grupper undersöker tre platser/bottnar;
en plats med hårdbotten och två platser med
mjukbotten. Uppdelade i två grupper simmade eleverna med snorkel och cyklop eller
vadade på de tre platserna för att samla växter
och djur med håv.
De samlade ihop växter och djur för att sen
försöka artbestämma på land med hjälp
av litteratur som de har med sig. Eleverna
kunde därefter dra enkla slutsatser om de tre
olika platserna. De kom fram till att en av
mjukbottnarna är klart påverkad av mänsklig aktivitet. De såg tecken på utsläpp och
övergödning i form av mycket grönalger på
En av eleverna undersöker botten.
bekostnad av blåstång, inga blåmusslor osv.
De kunde också se att hård bottnen är opåverkad och att havet kan klara av att ”parera”
mänskliga aktiviteter. Det senare gav eleverna en känsla av att det är värt att försöka lösa miljöproblemen,
och att framtiden inte med automatik innebär att Östersjöns miljöproblem förvärras, t.ex. att döda bottnar tar
överhanden.
Syftet med fältexkursionen var att eleverna skulle undersöka bottenväxtligheten på olika platser för att dra
slutsatser om tillståndet för Östersjön samt lära sig mer om djur- och växter i Östersjön samt få en känsla av
att havet är något värt att vara rädd om.
