Utformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig?

Hållbar avfallshantering: Projekt 5
Utformning och effekt av miljöinformation:
Vem bryr sig?
Chris von Borgstede
Göteborgs universitet
Projekt 5: ‘Evaluating the design and impact
of environmental information’
Projektledare
–Chris von Borgstede Fil dr., Psykologiska
institutionen, Göteborgs universitet
Medarbetare
–Ola Norrman Eriksson Fil dr., Högskolan i
Gävle, 10%
–Kristin Andersson, Fil kand., Psykologiska
institutionen Göteborgs universitet, 50%
Grundantagande och ansats
Antaganden: av all information som går ut till
hushållen är det endast en bråkdel som når fram till
mottagaren och som beaktas. Därifrån är det än
mindre som leder till en faktisk förändring.
Socialpsykologisk ansats
– Under vilka betingelser är man beredd att göra
förändringar?
– Under vilka betingelser tar man till sig information?
– När leder information till förändrat beteende?
Information för att…
Ändra attityder
Öka kunskap
Förändra beteendet
Olika typer av information
–Normativ
–Kunskapsargument
–Negativ eller positiv
Den socialpsykologiska forskning visar…
För att information ska kunna påverka
beteendet måste den:
1.
Uppmärksammas och processas
– Antingen centralt eller perifert
2.
Innehållet i informationen ska vara kopplade till
det direkta beteendet
– Motiverande information – Undanröja upplevda hinder (kunskapsbaserad)
När uppmärksammar man information?
Forskning visar att när man…
–Upplevd behov av information och kunskap
–Motivation – när man vill förändra sitt beteende
–Miljöomsorg – positiva attityder gentemot miljö
och källsortering
–Sociala normer – undvika sociala sanktioner
–Personliga normer – undvika dåligt samvete
Hur och när processas information?
Medvetet processande – ’central route’
–Gott om tid
–Motiverad
–Upplevd relevans
– Noggrant evaluerande av argument
Perifer processande – ’heuristisk route’
–Ont om tid
–Lågt motiverad
–Inte så relevant
– Använder tumregler
Informationens roll – vad ska den åstadkomma?
Informationens effekt beror dels på om man vill:
–få hushållen att göra uppoffringar – ändra sitt
beteende
–vädja till människors välvilja
–undanröja social och miljö osäkerhet
Erbjuda individen just det den behöver för att
komma över upplevda trösklar för att nå målet
Information som styrmedel? Komplext problem:
Många steg som kan fela
Informationen når inte fram
Informationen beaktas inte
Processas via perifer väg
– Informationen skapar inte ett förändrat beteende,
åtminstone inte över en längre tid…
Och det kan bero på …
– budbäraren och källan – vem som säger vad
– budskapets innehåll och utformning – positivt eller negativt
– mottagaren – var individen befinner sig
Enkätstudie (steg 1); Syften och frågor
När uppmärksammas information och av
vem?
Hur ser inställningen ut till information?
Vilka faktorer är viktiga för att man ska
aktivt söka upp information?
Finns det skäl att tro att moraliska normer
kan påverka hur man tar till sig
information?
Enkät
Respondenter
– rikstäckande slumpmässigt urval 1000 individer med ett
ålderspann mellan 18 och 65 år
Tillvägagångssätt
– Mellan maj och juni 2007 skickades en postenkät ut &
samlades in.
– Data bearbetas med statistikprogrammet SPSS
– Bortfallsanalys gjordes med telefonintervju av var tionde
som ej svarat
Svarsfrekvens
– 42%
Frågorna
– 5 avdelningar och sammanlagt 38 frågor
Enkätfrågornas fokus
1. Attityder och uppfattade normer kring
information om källsortering
2. Motiverande faktorer att uppmärksamma
information
3. Kunskapsfrågor kring källsortering – vad
och var man källsorterar
4. Beteendefrågor om hushållssopor och
hantering kring dessa
5. Demografiska frågor
Resultat
Bakgrundsdata
–55.5% kvinnor
–Medelåldern för samtliga 42,5 år
–Kvinnor: 44,8 år
–Män: 45,3 år
–45% bor på landsbygd eller i mindre tätort
–58% har som högst treårigt gymnasium
Uppmärksammas information?
2%
Uppmärksamma
40%
Ej uppmärksamma
58%
Ej svar
Hur har information erhållits?
(svar kan ha angetts för fler alternativ):
Kommunens hemsida
18 %
Vänner och bekanta
14 %
Anslag hyresvärd/bostadsbolag
19 %
Anslag avfallsföretag
22 %
Åkt/gått förbi miljöstation
47 %
Annat*
14 %
*exempel på andra källor är: kommunens utskick, kommunens kalender
Vem uppmärksammar informationen?*
* via en logistisk regression fann vi att…
Intention att förändra sitt beteende – att sortera
mera
Bor i lägenhet i större utsträckning än den som bor i
villa
..däremot ingen skillnad med avseende på:
Grad av miljöomsorg
Upplevda sociala normer
Upplevda personliga normer
Grad av källsortering
Söks eller undviks information?
30
25
Procent
20
15
10
5
0
undvikande
2,00
3,00
varken eller
5,00
informationssökningsbeteende
6,00
sökande
Vad kan förklara ’att söka information’
Teoretiska modellen:
–
–
–
–
–
Attityder (positiv eller negativ inställning till informationen)
Intention att sortera mera i framtiden
Upplevd behov av kunskap
Personliga normer – vad jag anser att jag bör göra
Vanor – nuvarande grad av beteende
Beroende variabeln: Informationsökning
Resultat från en hierarkisk regression visar att:
– Personliga normer är den viktigaste prediktorn som förklarar ’att
söka information’.
Medelvärden för hela gruppen
Intention att söka information
4,1
Positiv inställning till information
4,7
Social norm att sortera
4,7
Personlig norm för källsortering
5,3
Miljöomsorg
5,7
Intention att källsortera mera
3,7
Grad sorterar sopor
3,8
Behov kunskap
1,8
7-gradig skala från 1 (stämmer inte alls) 7 (stämmer mkt bra)
Sambandsmått mellan att söka information
och prediktorer (som ingår i analysen)
Intention att sortera mera
Social norm
Personlig norm
Grad av källsortering
Behov av kunskap
Inställning till information
r=.17*
r=.14*
r=.35**
r=.18*
r=-.01
r=-.01
Samband mellan personlig norm och hur mycket man sorterar
är r=.52**
Samband mellan behov av kunskap och inställning till
information är r=.28**
** Pearson korrelation signifikant på 0,01 nivå
* Pearson korrelation signifikant på 0,05 nivå
I korthet…
90 % anser att det är mycket viktigt att man sätter in
åtgärder
87% anser att de är miljövänliga
77 % anser att de vet tillräckligt om källsortering
56 % anser att det borde finnas mer information
36 % anser att de skulle kunna källsortera mera
28 % anser att de källsorterar tillräckligt
23 % anser informationen för knapphändig
5 % anser att det läggs för mycket statliga och
kommunala medel på miljöfrågor
1 % blir arga över all information om att man ska
sopsortera
Summering
”Om bara människor hade de rätta kunskaperna så…”
Är information meningslöst?
Många av våra vardagshandlingar är vanemässiga
Information blir relevant först när vi behöver den!
Procedurinformation