Miljömedvetenhet Fil - TFE-Moodle 2

Miljömedvetenhet ur ett genusperspektiv
- en studie utförd på studenter i Umeå
Victoria Blomström
[email protected]
Hanna Jonsson
[email protected]
SAMMANFATTNING
I dagsläget är miljöfrågan ett mycket uppmärksammat
ämne där det ständigt talas om hur vi ska göra för att
minska vår miljöpåverkan. Men vilka är egentligen de
största miljöbovarna? Syftet med artikeln är att undersöka
och jämföra om det finns någon skillnad hur mycket
manliga respektive kvinnliga studenter på Umeå
universitet påverkar miljön. Artikeln är grundad på en
enkät med frågor som berör energianvändning,
källsortering samt mat. Resultatet visade på en viss
skillnad mellan könen där kvinnorna totalt sett agerar på
ett mer skonsamt sätt för miljön än männen vilket även
tidigare studier har visat på.
Nyckelord
Linda Lückner
[email protected]
Den stora frågan som undersöks i artikeln är följande:
Skiljer sig viljan att påverka miljön mellan kvinnliga och
manliga studenter i Umeå?
Resultatet visade på en viss skillnad mellan de olika
könen där kvinnorna totalt sett agerar på ett skonsamt sätt
för miljön än männen. Trots detta ansåg sig männen vara
mer miljömedvetna än kvinnorna.
I artikelns början beskrivs det tillvägagångsätt som
använts för att få fram teori och resultat. I resultatet
presenteras först tidigare studier inom de olika områdena
energianvändning, källsortering och mat. Därefter
redovisas
resultatet
som
tagits
fram
från
enkätundersökningen. Slutligen jämförs resultatet från
undersökningen med resultaten från de olika studierna
som tagits upp.
Miljömedvetenhet, genus, källsortering, energi, mat
METOD
INTRODUKTION
I dagens samhälle är miljöfrågan ett ständigt
återkommande ämne. Det talas ofta om att minska
utsläpp, energianvändning, konsumtion och liknande för
att uppnå en hållbar utveckling där människor kan leva
utan att tära på miljön och jordens resurser. Men vilka är
egentligen de största miljöbovarna?
En enkät utformades för att ta reda på studenters
inställning till miljömedvetna val inom områdena energi,
mat och källsortering. Undersökningen begränsades till
studenter på Umeå universitet. Studenterna fick ange kön
och födelseort för att kunna avgöra om det finns
skillnader mellan könen eller var man kommer från
geografiskt.
I en artikel skriven i Dagens Nyheter hävdas att kvinnor
gör mer för att skona miljön än män. Enligt en
undersökning har det visat sig att kvinnor oftare väljer att
köpa ekologiska eller lokalproducerade varor samt att de
är bättre på att källsortera och vara sparsam med
förbrukning av värme, el och vatten. Forskning har
påvisat att skillnaderna mellan män och kvinnor håller på
minska, men än så länge är männen fortfarande de största
miljöbovarna. [1] Stämmer denna teori in på studenterna
på Umeå Universitet?
De fick redogöra för vilka produkter de källsorterar, om
de har grönt elavtal och tänker på att spara energi i
hemmet samt om de tänker på vad de äter och vad de
köper för matvaruprodukter. Avslutningsvis fick de
gradera hur betydelsefull källsortering är för dem och om
de anser sig själv som miljömedveten.
Syftet med denna artikel är att undersöka om det finns
någon skillnad på hur mycket män respektive kvinnor
påverkar miljön. Artikeln är grundad på en enkät som
utförts på studenter mellan 20-30 år på Umeå Universitet.
I enkäten besvaras frågor som berör energianvändning,
källsortering och mat. Hur resultatet skiljer sig från
tidigare studier tas även upp i artikeln. Fokus ligger på att
jämföra resultatet ur ett genusperspektiv, finns det
skillnader mellan könen och deras inställning och
beteenden?
För att få fram användbara artiklar delades sökningen upp
i respektive område. Google scholar användes för att hitta
artiklar och några av de viktigaste sökorden var;
källsortering och genus, recycling and gender, organic
foods consumers, Gender and Energy efficiency,
Housing, Gender differences, Environmentalism
Resultatet av denna enkätundersökning jämfördes sedan
mot tidigare forskning inom de tre områdena;
energianvändning, källsortering och matkonsumtion.
RESULTAT
Kvinnor är mer oroade över miljöproblemen jämfört med
män och kvinnor ses även som mer miljömedvetna än vad
männen är [2]. Det finns många teorier om varför de här
skillnaderna finns och en vanlig teori baseras på de
könsroller vi har i samhället. Ståndpunkten i teorin är att
vi formas utifrån hur samhället förväntar sig att vi ska
bete oss. Generellt sett anses kvinnor utifrån ett
samhällsperspektiv vara mer omsorgsfulla, förstående och
hjälpsamma än män samt att de förväntas värdesätta
andras behov framför sina egna och agera på ett osjälviskt
sätt. Det kan förklara ett mer miljömedvetet beteende hos
kvinnor då miljömedvetenheten kan ses som en slags
hjälpande handling mot miljön. Kvinnorna är också mer
uppmärksamma på hur sämre miljöförhållanden påverkar
andra människor och omgivningen vilket också bidrar till
ett bättre förhållningssätt till miljön. [4]
I studier där arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i
hushållet granskats har det visat sig att kvinnor ägnar sig
mer åt energikrävande aktiviteter än vad männen gör i
hemmet [2]. I Sverige spenderar kvinnor dubbelt så
mycket tid än män på hushållssysslor. Den arbetsuppgift
som är mest ojämnt fördelad är att tvätta. Män spenderar
dock mer tid åt att reparera och sköta underhållningen av
huset. För att få mer förståelse för energianvändningen i
hushåll är därför kön en viktig aspekt att ta hänsyn till [3].
Mellan 1990 och 2000 kunde en trend ses där andelen
hushållsarbete som kvinnorna står för i hemmet minskar
med åren. Detta innebär att kvinnor och män blir mer och
mer jämställda i hushållet vilket bidrar till att
energiförbrukningen hos män respektive kvinnor också
blir mer jämnt fördelad.[2]
I en undersökning som gjordes av 800 svenska hushåll
1995 kunde skillnader mellan könen ses då resultatet
indikerade på att kvinnorna visade beteenden som var mer
energisparande än vad männen gjorde. Kvinnorna var
bland annat bättre på att släcka lampor i tomma rum,
sänka temperaturen i hushållet på natten och att inte tvätta
med halvtom maskin. I en senare undersökning som
gjordes 2001 där 600 hushåll i Stockholm deltog blev
dock inte resultatet detsamma, där kunde inte några
signifikanta skillnader mellan de olika könen ses när det
handlade om att släcka lampor i rum som inte används.[2]
Tidigare forskning har visat på att personer med
heltidsjobb lägger mindre tid på att återvinna och
källsortera än personer med halvtidsjobb. Hushåll som har
hög inkomst tenderar till att återvinna mindre än hushåll
med låg inkomst. Detta kan ha sin orsak i att rika hushåll
spenderar mer och har fler produkter i omlopp. Samma
forskare har även fått fram att äldre personer källsorterar
mer än vad yngre personer gör.[5]
Resultatet från en annan undersökning som bland annat
gjordes på gymnasieelever i USA visade att flickorna
generellt värnade mer om miljön än pojkarna och att
flickorna även kände ett starkare personligt ansvar över
att förbättra miljön. Flickorna visade också ett större
intresse i återvinning samt starkare avsikt att delta i
återvinning än vad pojkarna gjorde. [4]
En liknande undersökning utfördes mellan vuxna personer
i 14 olika länder och resultatet från denna undersökning
var att i 10 av länderna visades kvinnor ha mer
miljömedvetna attityder än män. I tre av de övriga
länderna visade männen ett större intresse för miljön än
kvinnorna och i det sista landet kunde man inte se att det
fanns en märkbar skillnad mellan könen i attityden till
miljön.[4]
Sammanfattningsvis kunde man se att kvinnors inställning
till miljön var positivare än mäns och detta gällde för de
flesta åldrarna i olika länder. En intressant aspekt som
kunde ses efter undersökningarna var att könsskillnaderna
var mest märkbara hos de yngre individerna. [4]
En annan undersökning visade att kvinnor tar ett större
ansvar för källsorteringen i hushållet och att kvinnorna
har ett större intresseför miljön än vad männen har på
grund av traditionella roller i förhållandet. Detta förklaras
av särskilda sociodemografiska och psyko grafiska
faktorer. Utöver dessa resultat leder även slutsatsen i
denna undersökning till att återvinningsbeteende är
flerdimensionell och innefattar åtagandet av olika roller
med kausala egenskaper.[6]
En studie som gjordes på Linköpings Universitet och i
Landstinget i Östergötland visade på att det inte gick att
urskilja någon skillnad mellan kön eller ålder när det
gällde intresset för källsortering. Den relevanta skillnaden
som denna undersökning fick fram var att personer som
bor i villa källsorterade mer än personer som bor i
lägenhet. Detta har sin orsak i de ekonomiska besparingar
som hushållen får i och med sänkt avgift på
sophämtningen och att de som bor i lägenhet inte anser att
de har det utrymme som krävs för att lagra och separera
soporna. [7]
Enligt flera undersökningar är många konsumenter
obekanta med de ekologiska normer och praxis som finns
men det har en övergripande medvetenhet om att
ekologiska livsmedel betyder att det är livsmedel utan
kemikalier.[8] Många konsumenter känner inte igen
symbolerna för ekologiska livsmedel och användningen
av positivt tillhörande mattermer och produktkategorier
kan också förvirra konsumenterna. Konsumenterna måste
kunna skilja mellan två produkter annars väljer de ofta det
billigare alternativet.[9]
Konsumtion av ekologiska livsmedel är ofta relaterade till
en alternativ livsstil som innefattar en aktiv miljörörelse,
vegetarianism och/eller alternativ medicin. [8]
Majoriteten anser att hälsan är den primära orsaken till
inköp av ekologiska livsmedel då man vill undvika
kemikalier och många tror att ekologisk mat är mer
näringsrik. Miljön är en annan aspekt till varför många
konsumenter köper ekologiska produkter. [8] Många
konsumenter prioriterar privata och personliga fördelarna
mer än de sociala vid val av produkter. [9]
Larmrapporter om salmonella, mul- och klövsjuka i
livsmedel har ökat konsumenternas oro och uppfattningar
och många väljer ekologiskt för att de anser att de är
säkrare, hälsosammare och mer miljövänligare än andra
alternativ. [9]
Prispåslag, brist på kunskap och svårt att hitta
produkterna i livsmedelsaffärerna är de vanligaste
faktorerna till att många konsumenter inte handlar
ekologiska livsmedel. Ett högre pris på produkterna kan
signalera skillnader i produktegenskaper och många
konsumenter är villiga att betala ett högre pris för
ekologiska produkter med kortare hållbarhet jämfört med
spannmål. [9]
Svenskar har svårt att skilja på de många typer av
märkning av livsmedel. Många svenskar köper inte
ekologiska produkter för att priset är för högt, de köper av
vana och bekvämlighet samt att föreställningarna så som
smak, lång hållbarhet och kvalitetsaspekter inte stämmer
för de ekologiska produkterna. [10]
Enligt olika studier så är oftast konsumenterna av
ekologiska livsmedel äldre kvinnor med barn. [9]
Kvinnorna handlar oftare är män i många hushåll och är
mer informerade om kost och livsmedelssäkerhet. Andra
studier visar på att män är mer villiga att betala högre
premiepris för ekologiska produkter än kvinnor. Yngre
konsumenter håller positivare attityd till ekologisk odlad
mat medan äldre är mer benägna att vara köpare.[8] De
yngres positiva attityd beror på att de vill köpa
kemikaliefria produkter samt att de har ett större intresse
för miljön än äldre. [9]
Inkomsten är inte en väsentlig variabel för att förklara
skillnader i köpbeteende för köpare och icke-köpare av
ekologisk mat. Studier i Kanada visar positivt samband
mellan inkomst och vilja att köpa en ekologisk produkt,
upp till en viss inkomstnivå. Äldre konsumenter över 55
år köper ekologisk mat för hälsans skull. De är väl
medvetna om att hälsorisken är större för dem än för
yngre och vill därför förebygga genom att köpa bra mat.
[9]
Enligt en svensk studie om ekologiska konsumenter så är
grupper som är mest positiva till de ekologiska livsmedlen
kvinnor, högutbildade eller personer mellan 18-25 år.
Köpfrekvensen mellan yngre och äldre är densamma, trots
att de yngre är mer positiva så köper de inte ekologiska
varor oftare än äldre. I den svenska studien så tyckte
många även att det var svårt att hitta ekologiska varor i
butikerna samt så upplevde många att föreställningarna av
ekologiska livsmedel inte stämde överens.[10]
År 2006 konsumerades det 674 miljoner kg gris-, nöt- och
lammkött i Sverige. Det innebär nästan 80 kg kött per
person och år och jämfört med andra länder i Europa
ligger Sverige på 10:e plats i köttkonsumtion. [11]
Maten står för 30 procent av hushållens totala
klimatpåverkan och en stor del av denna orsakas av
köttproduktionen. Spannet för utsläpp av växthusgaser
från nötproduktion är 22-40 kg
ekv./kg kött. I Sverige
ligger växthusgasutsläppen mellan 25 kg
ekv/kg kött.
[12]
För griskött så ligger utsläppsnivåerna av växthusgaser
runt 4-7 kg
ekv/kg kött och är betydligt lägre än för
nötköttsproduktionen. Förklaringen till de lägre talen av
utsläpp är att grisar inte genererar metan,
foderomvandlingen är effektivare än för nötkreatur och
slaktarutbytet är högre för grisar vilket ger lägre siffror
utslaget per kg kött. [12]
Uppfödning av kyckling påminner mycket om
grisköttsproduktion och
studier
visar
på
att
utsläppsnivåerna ligger mellan 1,7 och cirka 5 kg
ekv/kg kött. Kyckling framställs därför ofta som det
”klimat smartaste köttet”. [12]
Det finns ingen större skillnad mellan kvinnor och män
när det gäller konsumtion av kött och fisk. I en
undersökning svarade 97 % av männen att de åt kött
dagligen medan den var 94 % av kvinnorna. Likande
resultat visades för fisk där 76 % av männen åt fisk
dagligen och 80 % av kvinnorna.[13]
Resultatet av den enkätundersökning som har genomförts
i denna studie visas i figurerna nedan. Det var totalt 30
studenter som medverkade i undersökningen och de fick
bland annat svara på frågor angående deras energivanor,
se figur 1, 2 och 3.
Har du grönt elavtal
100
50
0
Ja
Nej
Kvinna
Vet inte
Man
Figur 1. Hur många av de tillfrågade studenterna som
har grönt elavtal. Resultatet anges i procent
Släcker du lampor
100
50
0
Ja
Iband
Kvinna
Nej
Man
Figur 2. I hur stor utsträckning släcker
personerna som tillfrågats lamporna. Resultatet
anges i procent
Från figur 4 ser man att kvinnor källsorterar mer plast,
metall och glas än vad männen gör, medan männen
däremot sorterar mer papper, kartonger och kompost.
Kvinnor pantar även lite mer och anser att det är viktigare
med källsortering än vad männen gör. Medelvärdet för
hur viktigt det är för de tillfrågade kvinnorna är 4 och
männens medelvärde är något lägre, 3.58, se tabell 1.
Lämnar elapparater i
stand-by läge
100
50
0
Ja
Nej
Kvinna
Studenterna fick ange vilka påståenden som stämde in på
dem inom området mat, se figur 5. De fick även ange hur
många dagar i veckan de äter kött eller fisk, se tabell 2.
Ibland
Man
Figur 3. Hur manga av de tillfrågade studenterna
som lämnar el-apparater i sand-by läge. Resultatet
anges i procent.
Från figur 1 ser man att de flesta av kvinnorna inte vet om
de har grönt elavtal eller inte. Männen var mer säkra på
den här frågan och lika många män svarade ja som nej.
De flesta männen svarade dock att de inte visste precis
som kvinnorna.
Figur 2 visar att kvinnor tänker mer på att släcka lampor
efter sig än vad männen gör. Det var fler män än kvinnor
som svarade att de släcker lampor ibland och bara män
som svarade nej på frågan.
I frågan om elapparater lämnas i stand-by läge var svaren
jämnt fördelade, se figur 3. Större andel kvinnor svarade
dock ja på frågan, även om skillnaden här var väldigt
liten. Nästan inga, vare sig man eller kvinna, svarade nej
på frågan.
I enkäten fick studenterna svara på vilka produkter de
källsorterar, se figur 4. De fick även ranka hur viktigt de
anser det är med källsortering på en skala från 1-5, se
tabell 1.
Källsortering
100
50
Kvinna
0
Man
Figur 5. Studenterna fick ange vilka påstående som
stämde in på dem. Resultatet anges i procent.
Antal dagar
1
2
3
4
5
6
7
Inget svar
Medel
Kvinna
0
2
0
2
5
3
3
3
5
Man
0
1
0
1
0
3
6
1
6
Tabell 2. Studenterna fick ange hur manga dagar i vecka
de äter kött eller fisk.
Figur 4. Vilka produkter studenterna källsorterar.
Resultatet anges i procent
Rankning
1:a
2:a
3:a
4:a
5:a
Medel
Kvinna
0
1
3
11
3
4
Man
1
0
2
9
0
3,58
Tabell 1. Studenterna fick rangordna 1-5
hur viktigt de anser att källsortering är.
Figur 5 visar att är det övervägande fler kvinnor som tittar
på vart matvarorna kommer ifrån medan det är fler män
som valt alternativet ”Jag bryr mig inte hur maten
påverkar miljön”. Det är även några fler kvinnor som
ofta köper ekologiska produkter jämfört med vad män
gör. Dock är det inte många studenter totalt sett som ofta
köper ekologisk mat. Kvinnorna väljer oftare det
billigaste matvarumärket än vad männen gör.
Från tabell 2 fås resultatet att män i genomsnitt äter kött
och fisk en dag mer i veckan än vad kvinnor gör.
Figur 6. Studenterna fick svara på om de anser sig
miljömedvetna eller inte.
Studenterna fick svara på frågan angående hur
miljömedvetna de anser sig vara, se figur 6. Resultatet av
denna fråga visar att männen anser sig mer miljömedvetna
än vad kvinnorna gör.
Det var för få studenter som var födda i södra Sverige
som svarade på enkäten för att kunna avgöra om det finns
någon skillnad i miljömedvetenhet beroende på vart
studenterna kommer ifrån geografiskt sett.
DISKUSSON
Från enkätundersökningen som utförts i denna studie
visade det sig att kvinnor var bättre på att släcka lampor
efter sig än männen. Detta stämmer överens med en
undersökning i FOI:s rapport där det visade sig att
kvinnor var bättre på att släcka lampor i tomma rum. I
samma rapport togs dock även en annan undersökning
upp som visade att det inte fanns några signifikanta
skillnader mellan män och kvinnor i den här frågan. Detta
stämmer överens med resten av resultatet i energifrågorna
då vi egentligen inte kunde se några större skillnader
mellan män och kvinnor. Kvinnorna var bättre på att
släcka lampor men lämnade oftare elapparater i stand-by
läge jämfört med männen.
Detta innebär att
miljöpåverkan från energianvändningen jämnar ut sig
mellan män och kvinnor.
I både artikeln ”Energy efficiency in residencesChallenges for women and men in the North” och FOIrapporten som nämndes ovan tar författarna upp att
kvinnor sköter mer energikrävande hushållsarbete än
män. I artikeln hävdar man att män istället sköter större
delen av reparationer och underhåll av bostaden som
också kräver energi. Det innebär även i detta fall att man
kan dra slutsatsen att energianvändningen är relativt jämnt
fördelad mellan könen. Dessutom hävdas i FOI-rapporten
att jämställdheten mellan män och kvinnor blir mer och
mer jämnt fördelad med åren. Eftersom att männen var
mer säkra på om de har grönt elavtal eller inte verkar det
som att de har mer kunskap om energin i hushållet.
Resultatet från enkätundersökningen stämmer delvis
överens med tidigare forskning som säger att kvinnor
källsorterar mer än män. Även att kvinnorna anser att det
är viktigare med källsortering stämmer överens med att
kvinnor känner och tar ett större ansvar för miljön än vad
män gör.
Enligt tidigare forskning och undersökningar så tar
kvinnor ett större ansvar för källsortering i hemmet. I
enkäten som användes i denna undersökning togs inte
hänsyn till om personen i fråga var ensamstående, gift
eller sambo. I efterhand skulle detta varit en relevant fråga
då studier har hittats att i parförhållande så tar kvinnor
mer ansvar för källsorteringen än vad männen gör. Om
enkäten innefattat en fråga om detta hade man även
kunnat utföra en jämförelse med tidigare forskning inom
detta område.
Åldern på de som svarade på enkätundersökningen var
studenter mellan 20-30 år. Jämför man detta mot
forskningen som säger att låginkomsttagande källsorterar
mer än höginkomsttagande så källsorterar de flesta
studenterna som svarade på enkäten som definitivt inte är
höginkomsttagande. Att unga människor källsorterar lite
stämmer inte in på de studenter som tillfrågades. Dock
innefattade inte denna undersökning äldre personer så en
jämförelse mellan äldre och yngre är inte möjlig i detta
fall.
Ytterligare en aspekt som man kan anta när det gäller de
tillfrågade studenter är att de troligtvis bor i lägenheter.
Denna fråga ställdes inte i enkäten som borde ha gjorts
men det är inte många studenter som bor i villa så vi kan
anta att de bor i lägenheter. Tidigare forskning visar på att
villaägare källsorterar mer än personer som bor i
lägenheter men resultatet av denna undersökning visar
ändå att studenter som bor i lägenhet källsorterar i relativ
stor utsträckning.
Vi tror även att frågan angående källsortering av
mat/kompost kan ha misstolkats som att man har
hushållssopor. Detta på grund av att en del av männen
endast har angivit att de källsorterar mat/kompost. Vi
skulle varit tydligare i denna frågeställning och haft med
ett alternativ om de endast har hushållssopor, dvs. att de
inte källsorterar alls.
Det är fler kvinnor som tittar på vart matvarorna kommer
ifrån medan det är fler män som valt alternativet ”Jag
bryr mig inte hur maten påverkar miljön. Enligt tidigare
studier har man kommit fram till att kvinnorna är mer
informerade om kost och livsmedelssäkerhet vilket
stämmer väl överens med vårt resultat där många kvinnor
vill veta mer om matvaruprodukterna innan de köper dem.
Påståendet ”Jag bryr mig inte hur maten påverkar miljön”
kunde vi ha omformulerat för att få ett bättre resultat. Vi
antar att de som svarat detta påstående bryr sig om miljön
men kanske inte låter det vara en avgörande faktor vid val
av livsmedel. Vi kunde ha valt ett påstående som ”Jag
tänker inte på hur mina val av livsmedel påverkar miljön”
eller något liknade.
Det är fler kvinnor än män som alltid väljer det billigaste
matvarumärket. Detta kan bero på att kvinnor är mer
prismedvetna än män när det gäller livsmedel. Studier
visar även på att män är mer villiga att betala högre
premiepris på ekologiska produkter än kvinnor och vi tror
att detta kan ha ett samband med att kvinnor är mer
prismedvetna.
Från denna enkätundersökning kan vi inte se några större
skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter med
avseende på vilka som oftast köper ekologiska matvaror. I
resultatet är det ingen stor skillnad procentuellt sett
mellan kvinnor och män, detta tror vi kan bero på att den
åldersgrupp vi undersökt är mellan 20-30 år. Enligt
studierna vi tittat på så har denna ålderskategori varit mest
positiv till ekologiska varor men de är inte lika benägna
att köpa varorna. Där har oftast priset varit en bidragande
faktor till att många i den kategorin inte köper ekologiska
produkter och det stämmer bra överens med vårt resultat
då många studenter inte har någon hög inkomst.
Männen svarade att de i genomsnitt äter kött och fisk en
dag mer i veckan än vad kvinnorna svarade. Enligt
tidigare studier finns det inga större skillnader mellan
kvinnor och män när det gäller konsumtion av kött och
fisk. Förutom det faktum att män äter mer än kvinnor så
kan man inte se några större skillnader i antalet måltider
som innehåller kött eller fisk. Vi tror dock att vårt resultat
visar att det kan finnas en liten skillnad mellan könen
bland studenter mellan 20-30 år. Vi tror att denna skillnad
kan bero på att kvinnor är mer medvetna om deras hälsa
och om kost och väljer att inte äta kött lika ofta som
männen. För att få en mer exakt inblick i varför vi kan se
en liten skillnad i matvanorna i vårt resultat hade vi
behövt ställa ytterligare frågor om varför man välja att
inte äta kött och fisk varje dag.
Eftersom det skiljer sig mycket mellan hur nötkött,
fläskkött och kyckling påverkar miljön borde vi delat upp
frågan om kött och fisk i fler delar. Då skulle vi fått en
bättre bild av hur den totala köttkonsumtionen påverkar
miljön samt om det skiljer sig mellan könen vilken sorts
kött man äter.
Männen anser sig mer miljömedvetna än kvinnorna trots
att de anser att det är mindre viktigt med källsortering, de
bryr sig inte om hur maten påverkar miljön och de låter
lamporna vara tända i lite större utsträckning än vad
kvinnorna gör. Detta tolkar vi som att männen inte ser
miljöproblemen som speciellt stora, utan det lilla de gör
anser de är tillräckligt. Kvinnorna däremot anser att de
inte gör tillräckligt för att skona miljön. Detta kan kopplas
till att kvinnor är mer oroade för hur sämre
miljöförhållanden påverkar andra människor och
omgivningen än vad männen är samt att kvinnor känner
ett större ansvar inför miljön.
En avslutande kommentar om enkätundersökningen är att
det skulle blivit ett bättre och tydligare resultat om fler
studenter hade genomfört den.
SLUTSATS
I energifrågan kan vi inte se att det är någon signifikant
skillnad mellan kvinnorna och männen som tillfrågades i
enkätundersökningen.
Intresset för källsortering var något högre hos kvinnorna
än hos männen. Det skiljer sig vilka produkter som
männen respektive kvinnorna prioriterar att källsortera.
Kvinnorna är mer intresserade av var maten kommer ifrån
samt att kvinnorna köper något fler ekologiska produkter
än vad männen gör. Männen bryr sig mindre om hur
maten de äter påverkar miljön än vad kvinnorna gör.
Sammanfattningsvis
visade
resultatet
från
vår
enkätundersökning att det finns en viss skillnad i viljan att
påverka miljön mellan de olika könen. De kvinnliga
studenterna agerar totalt sett på ett något mer skonsamt
sätt för miljön än de manliga studenterna. Resultatet
stämmer i många avseenden överens med vad tidigare
forskning har kommit fram till.
REFERENSER
[1]Victor Lindbom, (2011), Kvinnor är mer
miljömedvetna än män, Dagens Nyheter, 13 september
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnor-mermiljomedvetna-an-man/ (Hämtad 2013-10-24)
[2] FOI: Energieffektivisering i bostaden – förändringar i
hushållsarbete för kvinnor och män (2005)
http://www.teknik.uu.se/ftf/education/effektiv_energi_by
ggn/bredvid/pdf_filer/FOI-rapport.pdf, (Hämtad 2013-1022)
[3] Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.: Energy efficiency
in residences—Challenges for women and men in the
North. Energy Policy, (2007), Vol.35, Issue 4, pp 21632172
[4] Zelezny, L., Chua, P., Aldrich, C.: Elaborating on
Gender Differences in Environmentalism. Journal of
Social Issues, (2000), Vol.56(3), pp 443-453
[5] Sidiquea, S., Lupib, F., Joshib, S.: The effects of
behavior and attitudes on drop-off recycling activities.
Resourses, Conservation and Recycling, (2010), Vol.54,
Issue 3, pp 163-170
[6] Meneses, G., Palacio, A.: Recycling Behavior: A
Multidimensional Approach. Environment and Behavior,
(2005), Vol.37, Issue 6, pp 837-860
[7] Schultzén, M., Magnusson, B.: Källsortering attityder och beteenden. (2008), C-uppsats, Linköpings
Universitet, Institutionen för Teama Campus Norrköping,
s.26
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:18540/FULLT
EXT01.pdf
[8] Shaw Hughner, R., McDonagh, P., Prothero, A.,
Shultz II, C., Stanton, J.: Who are organic food
consumers? A compilation and review of why people
purchase organic food. Journal of Consumer Behaviour,
(2007), Vol.6, Issue 2-3, pp 94-110
[9] Yiridoe, E., Bonti-Ankoma, S., Martin, R.:
Comparison of consumer perceptions and preference
toward organic versus conventionally produced foods: A
review and update of the literature. Renewable
Agriculture and Food Systems, (2005), Vol.20, Issue 4,
pp 193-205
[10] Magnusson, M., Arvola, A., Koivisto Hursti, U.:
Attitudes towards organic foods among Swedish
consumers. British Food Journal, (2001), Vol. 103 No. 3,
pp 209-226
11] Naturskyddsföreningen: Kött- övergödning och klimat
(2008)
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/d
okumentmedia/2008_miljogifter_jordbruk_mat_kott_rapport.pdf
(Hämtad 2013-10-24)
[12] Naturskyddsföreningen: Kött är mer än klimatköttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv
(2009)
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/d
okumentmedia/2009_jordbruk_mat_kott_mer_an_klimat.pdf
(Hämtad 2013-10-24)
[13] Livsmedelsverket, Vad äter svenskarna? Livsmedelsoch näringsintag bland vuxna i Sverige.(2011),
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/
2012/riksmaten_2010_2011_kortversion.pdf
(Hämtad
2013-10-24)