Berit Larsson,
Göteborgs Universitet
k
i
t
i
r
k
m
r
o
?
n
k
i
r
t
i
ä
r
k
d
Va ör norm
f
r
a
v
h
c
o
Konferensen Jämställdhet 2.0
6 november 2014
BERIT LARSON
FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi
[email protected]
KVINNOFOLKHÖGSKOLAN
och
GÖTEBORGS UNIVERSITET
PIL-enheten
Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/
uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm
norm
norm (latin noʹrma ’rättesnöre’, ’regel’), det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex.
en social grupp; konvention, praxis.
Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör
överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska,
tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel
för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem.
De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i
traditioner, seder och bruk.
Författare:
Lars Bergström
VÄRDERINGAR Normer A/tyder
(hållning, inställning) Handlingsprinciper handlingsanvisningar seder, vanor, tradi7oner, beteenden juridiska lagar, regler och föreskri>er NORMTYPER Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska
språkregler
Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör
fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för
resultaten.
Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör
handla.
Handlingsnormer
MORALISKA NORMER
SOCIALA NORMER
• Anger vad som uppfattas som rätt
och riktigt uppförande.
Konsekvensetiska normer
Sinnelags- eller
dygdeetiska normer
• Normbrott manifesterar sig genom
förlust av socialt anseende eller
social respekt.
• Sociala normer anses vara
verksamma eftersom de
internaliserats.
NORMERS FUNKTION
Ett redskap för att styra och
Ett redskap för integration,
kontrollera individer, grupper,
sammanhållning och gemenskap
organisationer och
institutioner
Normer
SYMMETRISKA NORMER
(konjunkta)
Vänder sig till alla deltagare i en grupp.
(Normens adressat och normens
målgrupp sammanfaller)
ASYMMETRISKA NORMER
(diskonjunkta)
Skapas för en grupp som man själv inte tillhör
t.ex. ”barn skall lyda sina föräldrar”
t.ex. ”det är fel att stjäla”
Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory
Vem är den Andra?
–vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet–
Vem är jag?
Två sätt att tänka som har problem med ”den Andra”
LIKHETs-ideologi
NÄRHETs-ideologi
bara de som redan definierats som
bara de som redan definierats som ”lika”
”nära” kan verkligen vara lika.
som kan vara inkorporerade med varandra
och därmed nära varandra.
De andra får nöja sig med att
”likna oss”.
De andra får hålla sig borta.
Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter
där vi bär privilegier eller är underordnade!
Frågor man bör ställa sig:
• Vem är bärare av skillnad?
• Vem tillhör och vem tillhör inte?
•När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön,
sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt?
•Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet)
beroende av?
Normer / avvikelser
v Funktions-normalitet
v Köns-normalitet
v Sexualitets-normalitet
v Etnicitets-normalitet
v Vithets- normalitet
v Friskhets-normalitet
Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som
vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att
kontrollera deras responser, kommer vi att beröva
oss själva och de andra möjligheten till handlande
och därmed subjektivitet.
Filosofen Hannah Arendt
en företeelse
en relation
en egenskap
BETECKNAR ett ord
en term
ett uttryck
likavärde INGÅR I Jämlikhet Jämställdhet normkri2k BETYDER ett begrepp
en företeelse
en relation
en egenskap
BETECKNAR ett ord
en term
ett uttryck
Rä4visa INGÅR I Makt Demokra2 BETYDER ett begrepp
Vad är makt?
- en egenskap?
- en relation?
- en förmåga?
- användandet av en förmåga?
- något man har?
- något som utövas?
av agenter (individuellt eller kollektivt)?
av strukturer eller system?
Hur utövas makt?
Foucault: en process
Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet
makt
Habermas: kommunikativt handlande
Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras.
Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital
Young: asymmetrisk ömsesidighet
Den maktlösa får inte:
• möjlighet att använda och utveckla sina talanger
• har inte makt över och frihet i sitt arbete
• blir ofta respektlöst bemött på grund av
den sociala position hen intar på det sociala fältet
Iris Marion Young
RÄTTVISA
Fördelning av
resurser,
inkomster, ägodelar
Kan fördelas
och ägas
(fördelningsparadigmet)
- att ha
Rättigheter,
möjligheter,
självrespekt
Relationer,
inte ting.
Något man
gör
– att göra
ORÄTTVISA
Hinder för människors
utveckling och
strävande
• Dominans
e”x.
olika härskartekniker
• Förtryck
exploatering
marginalisering
maktlöshet
kulturell dominans våld
Hur bör vi avgränsa frågor om rä@visa i en globaliserad värld? Ø Vilken slags aktörer har räP aP framställa räPviseanspråk? Ø Vems intressen och problem bör beaktas? Ø Vem 7llhör den krets som har räP 7ll likabehandling? Diskrimineringslagen Ø KÖN
Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET
Ø ETNISK TILLHÖRIGHET
Ø FUNKTIONSHINDER
Ø SEXUELL LÄGGNING
Ø ÅLDER
Ø RELIGION
De jämställdhetspolitiska målen
① En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma
villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få
omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET
Jämlikt deltagande mellan vilka?
Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer?
VAD skall jämlikt fördelas?
VEM ingår i jämlikheten?
HUR skall jämlikheten genomföras?
Få syn på makEördelningar ”Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn
på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka
kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser
ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så
vidare.
Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.
En social konstruktion av normalitet
NORM
Normal
Privilegierad
Subjekt
/
NORMBRYTARE
(avvikare)
Onormal
Marginaliserad
Objekt
NORMKRITISK GRANSKNING UR Systemperspektiv
Enskilda individers relationer till
varandra
Positivt: Integration
Negativt: strukturell diskriminering
Positivt: gemenskap och samhörighet
Negativt: stigmatisering, exkludering,
trakasserier…
Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, s. 131
Diskriminering i kontrakt
STRUKTURELL NIVÅ
(Vilar på ett samhällskontrakt)
Diskriminering i kontakt
INDIVIDUELL NIVÅ
(har ofta sin utgångspunkt i
det samhälleliga kontraktet,
men styrs också av andra
faktorer)
Spivak: före-träda ≠ re-presentera
Iscensättning av världen i representationer
RE-PRESENTERA (framställa)
FÖRE-TRÄDA (representera)
Hur den skrivs, beskrivs, illustreras
Maktutövande
Representation inom subjektsteori
Representation inom stat och politik
RETORIK SOM TROP
RETORIK SOM ÖVERTALNING
Afrofobiska hatbrott
Afrofobi,
en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige,
Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014
(Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa)
•
Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska
självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.
Strukturellt förtryck
• Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts
• Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner
• De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande
och åtlydda
• Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga
medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper
Mattias Lundin, ”Heteronormativitet- vad är det?” i Elmeroth (red.),
Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur,
2013, s. 63 ff.
Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin
helhet enligt Mattias Lundin:
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
Sju processer för att synliggöra
heteronormen i sin helhet enligt
Mattias Lundin:
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
De jämställdhetspolitiska målen
① En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och forma
villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och
villkor i fråga om utbildning och betalt arbete
som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för
hemarbetet och ha möjligheter att ge och få
omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN
Vilka är bakomliggande värderingar och normer?
Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs…?
1. TVÅKÖNSNORMEN
Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar
2. HETERONORMEN
Bygger på en heteronormativ matris
3.
NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT
4. MONOGAM FAMILJENORM
5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet,
feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm
Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet?
Att vara olik och jämlik
Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan
tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat
sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill
fortsätta att betrakta och fundera.
Michel Foucault, Övervakning och straff. Sv. övers. 1986, s. 12
