Sofia Karlsson, moderator #2punkt0 Åsa Regnér, Jämställdhetsminister Åsa Regnér, Jämställdhetsminister Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning Lillemor Dahlgren, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder Samt: socioekonomi, utbildningsnivå, geografi, utseende, politisk åskådning Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Jämställdhetsintegrering ”innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Europarådet Kartlägg och analysera • Resurser (tid, pengar, personal) • Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, resultat) • Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå, uppmärksamhet) • Beslut (konsekvenser för kvinnor och män) • Informationsmaterial (representation i text och bild) • Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering) Könsuppdelad statistik • Synliggör kvinnors och mäns delvis olika livsvillkor • Individbaserad statistik samlas in, analyseras, presenteras könsuppdelat • Alla resultat, både likheter och skillnader redovisas könsuppdelat Kunskapstrappan Omedvetet kompetent Medvetet kompetent Medvetet inkompetent Omedvetet inkompetent Berit Larsson, Göteborgs Universitet k i t i r k m r o ? n k i r t i ä r k d Va ör norm f r a v h c o Konferensen Jämställdhet 2.0 6 november 2014 BERIT LARSON FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi [email protected] KVINNOFOLKHÖGSKOLAN och GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-enheten Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/ uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm norm norm (latin noʹrma ’rättesnöre’, ’regel’), det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i traditioner, seder och bruk. Författare: Lars Bergström VÄRDERINGAR Normer A/tyder (hållning, inställning) Handlingsprinciper handlingsanvisningar seder, vanor, tradi7oner, beteenden juridiska lagar, regler och föreskri>er NORMTYPER Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska språkregler Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultaten. Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör handla. Handlingsnormer MORALISKA NORMER SOCIALA NORMER • Anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande. Konsekvensetiska normer Sinnelags- eller dygdeetiska normer • Normbrott manifesterar sig genom förlust av socialt anseende eller social respekt. • Sociala normer anses vara verksamma eftersom de internaliserats. NORMERS FUNKTION Ett redskap för att styra och Ett redskap för integration, kontrollera individer, grupper, sammanhållning och gemenskap organisationer och institutioner Normer SYMMETRISKA NORMER (konjunkta) Vänder sig till alla deltagare i en grupp. (Normens adressat och normens målgrupp sammanfaller) ASYMMETRISKA NORMER (diskonjunkta) Skapas för en grupp som man själv inte tillhör t.ex. ”barn skall lyda sina föräldrar” t.ex. ”det är fel att stjäla” Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory Vem är den Andra? –vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet– Vem är jag? Två sätt att tänka som har problem med ”den Andra” LIKHETs-ideologi NÄRHETs-ideologi bara de som redan definierats som bara de som redan definierats som ”lika” ”nära” kan verkligen vara lika. som kan vara inkorporerade med varandra och därmed nära varandra. De andra får nöja sig med att ”likna oss”. De andra får hålla sig borta. Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter där vi bär privilegier eller är underordnade! Frågor man bör ställa sig: • Vem är bärare av skillnad? • Vem tillhör och vem tillhör inte? •När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt? •Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet) beroende av? Normer / avvikelser v Funktions-normalitet v Köns-normalitet v Sexualitets-normalitet v Etnicitets-normalitet v Vithets- normalitet v Friskhets-normalitet Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att kontrollera deras responser, kommer vi att beröva oss själva och de andra möjligheten till handlande och därmed subjektivitet. Filosofen Hannah Arendt en företeelse en relation en egenskap BETECKNAR ett ord en term ett uttryck likavärde INGÅR I Jämlikhet Jämställdhet normkri2k BETYDER ett begrepp en företeelse en relation en egenskap BETECKNAR ett ord en term ett uttryck Rä4visa INGÅR I Makt Demokra2 BETYDER ett begrepp Vad är makt? - en egenskap? - en relation? - en förmåga? - användandet av en förmåga? - något man har? - något som utövas? av agenter (individuellt eller kollektivt)? av strukturer eller system? Hur utövas makt? Foucault: en process Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet makt Habermas: kommunikativt handlande Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras. Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital Young: asymmetrisk ömsesidighet Den maktlösa får inte: • möjlighet att använda och utveckla sina talanger • har inte makt över och frihet i sitt arbete • blir ofta respektlöst bemött på grund av den sociala position hen intar på det sociala fältet Iris Marion Young RÄTTVISA Fördelning av resurser, inkomster, ägodelar Kan fördelas och ägas (fördelningsparadigmet) - att ha Rättigheter, möjligheter, självrespekt Relationer, inte ting. Något man gör – att göra ORÄTTVISA Hinder för människors utveckling och strävande • Dominans e”x. olika härskartekniker • Förtryck exploatering marginalisering maktlöshet kulturell dominans våld Hur bör vi avgränsa frågor om rä@visa i en globaliserad värld? Ø Vilken slags aktörer har räP aP framställa räPviseanspråk? Ø Vems intressen och problem bör beaktas? Ø Vem 7llhör den krets som har räP 7ll likabehandling? Diskrimineringslagen Ø KÖN Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET Ø ETNISK TILLHÖRIGHET Ø FUNKTIONSHINDER Ø SEXUELL LÄGGNING Ø ÅLDER Ø RELIGION De jämställdhetspolitiska målen ① En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. ② Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. ③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. ④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET Jämlikt deltagande mellan vilka? Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer? VAD skall jämlikt fördelas? VEM ingår i jämlikheten? HUR skall jämlikheten genomföras? Få syn på makEördelningar ”Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så vidare. Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60. En social konstruktion av normalitet NORM Normal Privilegierad Subjekt / NORMBRYTARE (avvikare) Onormal Marginaliserad Objekt NORMKRITISK GRANSKNING UR Systemperspektiv Enskilda individers relationer till varandra Positivt: Integration Negativt: strukturell diskriminering Positivt: gemenskap och samhörighet Negativt: stigmatisering, exkludering, trakasserier… Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, s. 131 Diskriminering i kontrakt STRUKTURELL NIVÅ (Vilar på ett samhällskontrakt) Diskriminering i kontakt INDIVIDUELL NIVÅ (har ofta sin utgångspunkt i det samhälleliga kontraktet, men styrs också av andra faktorer) Spivak: före-träda ≠ re-presentera Iscensättning av världen i representationer RE-PRESENTERA (framställa) FÖRE-TRÄDA (representera) Hur den skrivs, beskrivs, illustreras Maktutövande Representation inom subjektsteori Representation inom stat och politik RETORIK SOM TROP RETORIK SOM ÖVERTALNING Afrofobiska hatbrott Afrofobi, en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige, Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 (Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa) • Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning. Strukturellt förtryck • Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts • Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner • De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande och åtlydda • Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper Mattias Lundin, ”Heteronormativitet- vad är det?” i Elmeroth (red.), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2013, s. 63 ff. Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: ① Upprepad önskvärdhet ② Dikotomisering av kön ③ Differentiering av sexualitet ④ Positionernas hierarki ⑤ Marginalisering ⑥ Problematisering ⑦ Personifiering Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: ① Upprepad önskvärdhet ② Dikotomisering av kön ③ Differentiering av sexualitet ④ Positionernas hierarki ⑤ Marginalisering ⑥ Problematisering ⑦ Personifiering De jämställdhetspolitiska målen ① En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. ② Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. ③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. ④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN Vilka är bakomliggande värderingar och normer? Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs…? 1. TVÅKÖNSNORMEN Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar 2. HETERONORMEN Bygger på en heteronormativ matris 3. NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT 4. MONOGAM FAMILJENORM 5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet, feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet? Att vara olik och jämlik Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill fortsätta att betrakta och fundera. Michel Foucault, Övervakning och straff. Sv. övers. 1986, s. 12 Paulina de los Reyes, Stockholms universitet Intersek7onella perspek7v på jämställdhet Paulina de los Reyes Stockholms universitet [email protected] Vad är intersek7onalitet? • Hemvist i den an7rasis7ska feminismen i USA • Synliggör kvinnors olika erfarenheter av förtryck • Problema7serar hur makt och ojämlikhet är kopplad 7ll kön, klass, sexualitet, ras, ålder, kroppslighet • Undersöker beräPelser, normer och föreställningar som skapar o(jäm)likhet i olika kontexter [email protected] Behövs intersek7onaliteten? • Vi är mer än ”bara” kvinnor och män • Våra livschanser formas inom ramen för olika former av ojämlikhet, förtryck och underordning • Olikhet och ojämlikhet är inte givna utan görs • AP göra skillnad är en fråga om makt • Skillnadskapandet ser annorlunda ut i olika sammanhang [email protected] Vi diskuterar kön men jag kan inte erinra mig aP vi diskuterat etnicitet särskilt mycket och så… Är det för aP jag är kvinna eller för aP jag är invandrare? Det var en kvinna som alltid beställde en ”negerboll”. Så här med ett flin… då brukade jag svara, vill du ha en chokladboll? Min chef tyckte att jag inte skulle bråka med kunden, hon sa att det är sånt man får ta. [email protected] Inte bara jämställdhet-­‐ SOU 2014:34 • Intersek7onella perspek7v på jämställdhet • Intersek7onella perspek7v på regleringar, reformer och rumsliga förändringar • Intersek7onella perspek7v på arbetslivets hierarkier [email protected] Makt a@ forma samhälle och si@ eget liv • Kvinnor och män skall ha samma makt aP forma samhället och sina egna liv • En jämn fördelning av makt och inflytande • Ekonomisk jämlikhet • En jämn fördelning av det obetalda hem -­‐ och omsorgsarbete • Mäns våld mot kvinnor skall upphöra • Maktens komplexitet • Rasismens och heteronormens betydelse • Arbetslivets prekaritet • Vem får lov aP vara medborgare? • Jämställdhetsidealet och framväxten av en marknad för hem och omsorgstjänster • Våld i arbetslivet vem drabbas? [email protected] Intersek7onella utmaningar • Ojämlikhetens olika uPryck; räcker jämställdheten? • Vilka kvinnliga erfarenheter räknas? • Tystnaden om rasism, homofobi och arbetslivets förändrade villkor • Jämställdhetens gränser; vilka inkluderas? Och vilka ställs utanför? • Ins7tu7onellt utrymme och legi7mitet • Kunskap om skillnadskapandets följder i olika kontexter • Motstånd och möjligheter; hur ser fram7den ut? [email protected] Lucas Gottzén, Linköpings universitet Asgeir Persson, Machofabriken Machofabriken.se [email protected] Asgeir Persson Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Utgångspunkter • Jämställdhet handlar om kvinnor, män och personer som inte identifierar sig som kvinnor eller män • Grupper av kvinnor respektive grupper av män har olika levnadsvillkor Utgångspunkter • Alla män är inte överordnade alla kvinnor, alla kvinnor är inte underordnade alla män • Både kvinnor och män upprätthåller ojämställdhet • Både kvinnor och män förlorar på ojämställdhet Utgångspunkter • Reflektera kring vad det är för jämställdhetsperspektiv vi vill integrera och vilka normer som ligger i sättet vi talar om jämställdhet på • Använd kunskap om könsnormer och könsmakt för att se andra normer och maktförhållanden • Kön har inte alltid störst förklaringsvärde Vinster • Jämställdhetsarbetet bidrar till jämlikhet • Arbetet inkluderar fler och får bättre förutsättningar att bidra till de jämställdhetspolitiska målen • Fler engageras i arbetet när det är tydligt att både kvinnor och män vinner på jämställdhet • Intersektionalitet motverkar perspektivträngsel Kartläggning och analys • Tre könsalternativ i enkäter • Fler bakgrundsvariabler i enkäter, t.ex. bostadsort och ålder • Komplettera kvantitativ data med kvalitativ eller befintlig forskning Befolkningen Källa: NTU 2013, Brå Kön Källa: NTU 2013, Brå Ålder Källa: NTU 2013, Brå Resursfördelning Källa: ChartIKS, Lycksele Kommun Styrdokument • Det ska framgå att verksamheten ska fungera likvärdigt och bra oavsett mottagarens kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionalitet, sexualitet och ålder • Fundera på ”beköning” av styrdokument Arrangemang • Perspektiven ska genomsyra innehåll och aktiviteter • Representation bland talare • Taltid bland talare • Vem som förväntas tala om vad • Representation bland deltagare • Taltid bland deltagare • Perspektiven ska genomsyra val och utformning av lokaler Medborgardialog • Representation vid sammansättning av fokusgrupper • Taltid fördelas jämnt mellan medverkande • Inkluderande mötesformer • Tillgänglig lokal • Bjud särskilt in underrepresenterade grupper • Förenkla språk och erbjud flerspråkig information Kommunikationsmaterial • Representativt urval speglar målgruppen • Lyft fram underrepresenterade grupper • Utmana normer kring kön och andra kategorier • Erbjud information i tillgängliga format och på flera språk Kompetensutveckling • Jämställdhets- och genusutbildning har med avsnitt om intersektionalitet och normkritik • Jämställdhets- och genusutbildning genomsyras av intersektionellt och normkritiskt perspektiv • När ordinarie utbildningsutbud jämställdhetsintegreras är det med ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv Allt börjar och slutar med Laholm Emil Jensen, Artist