Tillsyn på läkemedels- och
laborationsverksamheter
Mars 2014
1 (5)
Checklista lab/ läkemedel
1.
Administrativa uppgifter
Diarienr:____________________________________________________________________
Datum:_____________________________________________________________________
Närvarande vid inspektion:______________________________________________________
Företag
Org.nr
Utdelningsadress/fakturadress
Fastighetsbeteckning
Adress verksamhetsställe (om annan än
ovan)
Fastighetsägare/Förvaltare
E-post
Telnr
Kontakt/miljöansvarig
Ägare/Innehavare
Verksamheten bedrivs sedan
Antal anställda
2.
Lokalisering
Bostadshus
Industriområde/industrifastighet
Nära bostäder:…………….m.
Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929.
E-post: [email protected]. www.miljosamverkanstockholm.se.
3.
Verksamhetsbeskrivning
Vilka processer har verksamheten? Ska de klassas enligt Miljöprövningsförordningen
(2013:251)?
4.
Ansvarsfördelning
4.1 Vem har övergripande ansvaret för laboratorieverksamheten?
Kommentar: vid större verksamheter t ex C-verksamheter bör det finnas en dokumenterad
riskbedömning i samband med laboration samt dokumenterade rutiner för skötsel och
kontroll av utrustning. För tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter gäller även
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
4.2 Vem ansvarar för miljö- och kemikaliefrågor? Finns kännedom om MB, hur sker
ajourhållning av lagstiftning och andra regler?
4.3 Har verksamheten egen miljöpolicy? Är de t ex certifierande enligt ISO 14000 el EMAS?
4.4 Vilka rutiner finns för kontroller som rör hälsa, miljö och säkerhet? Egenkontroll MB 26
kap 19§
4.5 Hur är tillgång till kompetens för att bedöma kemiska produkter ur miljö-, hälso- och
olycksrisksynpunkt? (Kunskapskravet MB 2kap 2§) Egen personal på plats? Personal på
annat håll inom företaget? Konsult? Annat?
4.6 Vilken utbildning får personal?
4.7 Kännedom om produktvalsregeln (MB 2 kap 6§)? Finns rutiner för hur man ska arbeta efter
den?
4.8 Vem ansvarar för beställningar och inköp av kemiska produkter?
4.9 Vem ansvarar för hantering, borttransport av farligt avfall?
5.
Kemiska produkter
5.1 Säkerhetsdatablad. Finns väl samlade och tillgängliga för dem som arbetar med
verksamheten? Finns ej? Aktuella (högst 3 år)? Inaktuella SDB bortgallrade?
5.2 Finns märkning av kemiska produkter?
5.3 Sker journalföring över inköpta kemiska produkter?
5.4 Finns kemikalieförteckning?
Kommentar: förslag på hur en kemikalieförteckning kan ställas upp finns bl a att hämta på
www.stockholmvatten.se alternativt www.kappala.se.
5.5 Hur arbetar företaget med att minska användningen av utfasningsämnen och prioriterade
riskminskningsämnen?
Kommentar: Kemikalieinspektionens databas ”Prioriteringsguiden PRIO” och
”Begränsningsdatabasen” är användbara verktyg. Läs mer på www.kemi.se.
5.6 Finns kemikalier eller instrument som innehåller kvicksilver?
5.7 Används radioaktiva ämnen? Hur hanteras avfallet? Se punkt 9 nedan.
2
Checklista lab/ läkemedel
5.8 Förs kemiska produkter in till Sverige?
Kommentar: Om man t ex yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in kemiska produkter
eller biotekniska produkter kan man bli tvungen att göra en verksamhetsanmälan och
produktanmälan till KemI. Läs mer på www.kemi.se.
5.9 Vilka kemiska produkter används mest och hur mycket förbrukas/köps in per år
Ämne
6.
Förbruk/år
Märkning/ ”miljöfarl”
Utfasn/ Prio
Förvaring och hantering av kemiska produkter
6.1 Hur förvaras kemiska produkter? Tillräckliga skyddsåtgärder?
Kommentar: finns invallning eller annat sekundärt skydd som t ex avloppslöst tätt utrymme
inomhus med tröskel? Vid förvaring utomhus ska nederbördsskydd även finnas. För större
verksamheter, t ex C-verksamheter bör det finnas dokumenterade rutiner för hantering av
kemikalier.
6.2 Sker samförvaring av kemiska produkter, av vad och vad finns för rutiner kring detta?
Kommentar: t ex bör inte syror och baser eller starka syror och organiska ämnen förvaras
tillsammans.
Ex. på olämplig samförvaring:
Hypoklorit + saltsyra = klorgas.
Sulfider + syra = svavelväte
Cyanider + syra = cyanväte
Zink + syra = vätgas
Na/K + vatten/syra = vätgas
Konc. Syror + alkalier = frätande aerosol
Brandfarliga varor + oxiderande kemikalier = explosionsrisk
Brandfarliga varor + giftiga ämnen = spridning av gift vid brand
6.3 Sker separat förvaring av giftiga kemiska produkter?
6.4 Vilka rutiner finns för att rensa ut kemiska produkter som inte längre används? Hur ofta
sker utrensning?
6.5 Finns rutiner vid spill av kemiska produkter och andra olyckstillbud? Saneringsmaterial?
Vilka kontaktas vid ev olyckstillbud? Skyddsutrustning?
Kommentar: för större verksamheter, t ex C-verksamheter bör det finnas dokumenterade
rutiner för hantering vid en olycka samt för rapportering av tillbud till berörda
myndigheter.
Checklista lab/ läkemedel
3
6.6 Dragskåp.
Kommentar: vid hantering av kemikalier i dragskåp bör det finnas t ex en kantlist eller
annat likvärdigt sekundärt skydd (täckskiva, propp). Förvaring/lagring av kemikalier bör
inte förekomma, undantag kan göras om det finns invallning alternativ att avlopp pluggas
som inte används. Förvaring i dragskåp bör ej användas för att ersätta ett kemikalieskåp.
7.
Utsläpp till vatten
7.1 Spolas några kemiska produkter ut i vasken? I så fall vilka? Reningsverket kontaktat?
Kommentar: om företaget har motivering/bedömning kring vilka kemikalier som skulle
kunna släppas på spillvattennätet kan en diskussion ske mellan verksamhetsutövaren,
reningsverket och miljökontoret.
7.2 Sker någon rening på utgående vatten? Finns det några provtagningsresultat?
7.3 Töms vattenlås?
Kommentar: flytande och fast avfall från vattenlåsen bör hanteras som farligt avfall om
det inte finns provtagningsresultat som visar status för ev annan hantering. Se även punkt
9 nedan.
8.
Utsläpp till luft
8.1 Används lösningsmedel, i så fall vilka och hur stora mängder per år?
8.2 Finns reningsutrustning på ventilationen, vilken typ?
8.3 Vart sker utsläpp till luften från dragskåpen, ventilationen m.m.?
8.4 Avstånd till närmaste bostäder (från utsläppspunkt)?
9.
Farligt avfall (FA)
9.1 Kontrolleras att transportör och mottagare har tillstånd för att hantera FA?
Kommentar: för större verksamheter, t ex C-verksamheter bör det finnas dokumenterade
rutiner för hantering av FA.
9.2 Sker journalföring av FA, mängd, avfallsslag, mottagare? Spara anteckningar i 3 år.
Kommentar: kontrollera transportdokumentet.
9.3 Sker förvaring av FA avskilt från övrig avfallshantering?
9.4 Hur förvaras det farliga avfallet? Tillräckliga skyddsåtgärder?
Kommentar: finns invallning eller annat sekundärt skydd som t ex avloppslöst tätt utrymme
inomhus med tröskel? Vid förvaring utomhus ska nederbördsskydd även finnas.
9.5 Finns märkning av det farliga avfallet?
4
Checklista lab/ läkemedel
9.6 Vilka fraktioner av FA uppkommer i verksamheten?
Kommentar: av försiktighetsskäl bör t ex förpackningar som innehållit kemiska produkter
märkta med farosymbolen dödskalle (mycket giftig T+, giftig T) samt död fisk (miljöfarlig
N) klassas som FA. För mer information, läs NV:s rapport ”Klassning av farligt avfall –
detta är farligt avfall”. Om verksamhetsutövaren kan visa underlag på att riskerna för att
giftiga eller miljöfarliga ämnen i förpackningarna är helt försumbara, kan ev
förpackningarna klassas som vanligt avfall.
Fraktion
Mängd/år
Förvaring
Transp/mottagare
10. Reach
Kommentar: företag som hanterar kemiska produkter faller under Reachförordning
(Förordning (EG) nr 1907/2006). År 2012 genomförde KemI och NV ett nationellt
samverkansprojekt angående Reach-tillsyn tillsammans med kommunerna. I samband med
det togs det fram material (checklista och handledning). Det materialet kan med fördel
användas på lab/läkemedelsföretag.
11. Övrigt
Checklista lab/ läkemedel
5
