C-uppsats 10 poäng
Ekologisk ekonomi
seminarieversion
Ekonomihögskolan
Institutionen för Samhällsteknik
Box 883, 721 23 Västerås
Finansiell förändring mot
hållbar utveckling
En studie av medlemsbankerna
JAK och Ekobanken
Författare: Hanna Lunderbye
Anna Puggioli
Handledare: Magnus Linderström
Förord
Vi vill tacka vår handledare Magnus Linderström för visat tålamod och stort stöd i vårt
uppsatsskrivande. Vi vill även tacka våra kontaktpersoner på JAK medlemsbank och Ekobankendin medlemsbank för visat stort intresse och som även tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi riktar
även ett stort tack till övriga personer som har hjälpt och stöttat i vårt uppsatsarbete.
Måndagen den 20/10 2003
Hanna Lunderbye
Anna Puggioli
Sammanfattning
Datum:
Nivå:
2004C-uppsats/Examensarbete i företagsekonomi med inriktning mot
ekologisk ekonomi, 10 poäng
Författare:
Hanna Lunderbye(800206)
Bergsgatan 17
152 41 Södertälje
08-550 688 23
[email protected]
Handledare:
Magnus Linderström
Titel:
Ekobanken- Din medlemsbank & JAK medlemsbank
-förändringsalternativ mot en hållbar ekonomi?
Problem:
Den övergripande frågan är hur banker och den finansiella sektorn kan
arbeta för en hållbar utveckling. På vilket sätt kan JAK:s och
Ekobankens alternativa verksamheter bidra till hållbar utveckling? Hur
ser deras marknadsstrategier ut? Vad är det för skillnad mellan
alternativa och traditionella bankverksamheter?
Syfte:
Syftet med denna uppsats är att genomföra en aktörsstudie av banker
som valt en alternativ strategi och marknadsföring med inriktning mot
miljö, etik och socialt ansvar. Vi har därför valt att studera JAK
medlemsbank och Ekobanken - Din medlemsbank. Vi har även valt att
sätta in dessa aktörer i en historisk kontext samt relatera dem till ett
hållbart utvecklingsperspektiv.
Metod:
Vi har valt att använda oss av en aktörsinriktad kvalitativ metod som
innebär att vi studerat två aktörer som agerar i en för det traditionella
bankväsendet alternativ kontext. Vi har genomfört litteraturstudier samt
intervjuer utförda via personlig intervju och mailkontakt.
Resultat:
I vår uppsats har det framkommit att de alternativa banker vi studerat
skiljer sig från traditionella banker i många avseenden. De har andra
värderingar och grundpelare som de baserar sin verksamhet på. De
profilerar sig genom olika strategier, där traditionella banker använder
monetära verktyg medan de alternativa bankerna differentierar sig
genom att framhäva etiska och moraliska värden.
Anna Puggioli (800131)
Stora Gatan 71 A
724 60 Västerås
021-13 23 40
[email protected]
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ................................................................................................................................................................. 5
1.1 PROBLEMFORMULERING ........................................................................................................................................... 5
1.2 SYFTE ....................................................................................................................................................................... 5
1.3 AVGRÄNSNING ......................................................................................................................................................... 6
1.4 MÅLGRUPP ............................................................................................................................................................... 6
1.5 BEGREPPSFÖRKLARING............................................................................................................................................. 6
1.6 DISPOSITION ............................................................................................................................................................. 6
2. METOD OCH VETENSKAPSTEORI....................................................................................................................... 7
2.1 VETENSKAPSTEORI ................................................................................................................................................... 7
2.2 METOD OCH GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................. 7
3. TEORI ........................................................................................................................................................................... 9
3.1 FÖRÄNDRING MOT HÅLLBARHET .............................................................................................................................. 9
3.2 EKOLOGISK EKONOMI ............................................................................................................................................. 10
3.3 AKTÖRSSYNSÄTT .................................................................................................................................................... 11
4 BANKVÄSENDE ........................................................................................................................................................ 12
4.1 TRADITIONELLT BANKVÄSENDE ............................................................................................................................. 12
4.2 TRADITIONELLA BANKERS MILJÖARBETE ............................................................................................................... 14
4.3 BANKERNA OCH MILJÖN ........................................................................................................................................ 16
5. BAKGRUNDSBERÄTTELSE .................................................................................................................................. 17
5.1 NEOKLASSISK EKONOMI ......................................................................................................................................... 17
5.2 UTOPISK SOCIALISM OCH INSTITUTIONELL EKONOMI.............................................................................................. 19
5.3 RÄNTEKRITIKENS FRAMVÄXT FRÅN ANTIKEN TILL MODERN TID ............................................................................ 20
5.3.1 Antiken och medeltiden ....................................................................................................20
5.3.2 Räntekritiker under 1800-talet ..........................................................................................21
5.3.3 Räntekritiker under 1900-talet ..........................................................................................22
6. JAK- MEDLEMSBANK............................................................................................................................................ 24
6.1 IDEOLOGI ................................................................................................................................................................ 24
6.2 SYSTEM OCH ORGANISATION .................................................................................................................................. 26
6.3 STRATEGIER ........................................................................................................................................................... 28
7. EKOBANKEN ............................................................................................................................................................ 30
7.1 IDEOLOGI ................................................................................................................................................................ 30
7.2 SYSTEM OCH ORGANISATION .................................................................................................................................. 31
7.2 STRATEGIER ........................................................................................................................................................... 32
8. ANALYS...................................................................................................................................................................... 34
8.1 EN JÄMFÖRELSE MELLAN JAK MEDLEMSBANK OCH EKOBANKEN – DIN MEDLEMSBANK ........................................ 34
8.2 BANKERNAS SYSTEM OCH VÄRDERINGAR I JÄMFÖRELSE MED RÄNTEKRITIKERNAS TEORIER ................................. 36
8.3 RESULTAT OCH DISKUSSION ................................................................................................................................... 37
KÄLLFÖRTECKNING
4
1. Inledning
Det finns olika sätt att påverka samhällsutvecklingen mot en mer hållbar sådan. Ett exempel på det
är politisk påverkan vilket sker när vi röstar eller på andra sätt försöker inverka på de demokratiskt
folkvalda företrädarna. Ett annat alternativ är att utöva påverkan genom sin roll som konsument.
Detta kan exempelvis ske genom att bojkotta vissa företag. Ett tredje alternativ, vilket vi avser att
studera i denna uppsats är att utöva förändring genom finansiell makt. Genom vårt sparkapital har
vi möjlighet att bestämma hur våra pengar ska användas och vi kan på så sätt utöva inverkan på
samhällsutvecklingen. Detta sker dels genom att vi genom vårt sparade kapital är delägare i olika
företag och således har möjlighet att påverka hur dessa företag ska driva sin verksamhet och hur
pengarna ska investeras. Dels genom att sparandet även öppnar möjligheten att påverka företag med
vilka vi inte kommer i direktkontakt.1
Bankerna är en del av samhällsstrukturen och vi påverkas alla av dem i våra olika roller i vardagsoch arbetslivet. Globaliseringen, EU och IT-revolutionen har förändrat bankernas funktioner och
sätt att arbeta. Denna snabba utveckling anses vara en av anledningarna till att bankerna inte riktigt
har hittat sin roll i det postmoderna samhället. Tempot i den finansiella utvecklingen har sedan
mitten av 1980-talet accelererat. Konkurrensen om spararnas pengar ökar och nya kreditformer
växer fram. Den traditionella bankverksamheten är utmanad från många håll; däribland olika
nischbanker.2
Förmodligen anser sig få av oss ta något ansvar för hur de pengar vi har på banken används men
nästan ingen av oss är likgiltiga till hur pengarna används. Om vi kan välja mellan olika alternativ
skulle vi känna ett större angagemang. De flesta skulle nog hellre bidra till att lösa världssvälten än
att marknadsföra en ny ögonskugga. Dessutom finns det gränser för vad vi får tjäna pengar på
medan vi kan tänka oss att stödja vissa saker för en mycket liten ersättning. De flesta reflekterar inte
över vad våra pengar används till och att de har en central roll i världsekonomin.3
Men finns det några alternativ till de traditionella bankerna? Vi har valt att studera två aktörer som
kan utgöra alternativ till de traditionella banksystemet. JAK medlemsbank är en utmanare. Det är en
bank som inte använder sig av räntor. ”Föreningens ändamål är att sprida kännedom om räntans
skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri
finansiering4.” Ekobanken är ännu en utmanare vars verksamhet bygger på etiskt sparande och
utlåning där människan är utgångspunkten i bankens verksamhet. Ekobanken är även en ekologiskt
inriktad bank där miljöaspekten är en självklar del.5
1.1 Problemformulering
Den övergripande frågan är hur banker och den finansiella sektorn kan arbeta för en hållbar
utveckling. På vilket sätt kan JAK:s och Ekobankens alternativa verksamheter bidra till hållbar
utveckling? Hur ser deras marknadsstrategier ut? Vad är det för skillnad mellan alternativa och
traditionella bankverksamheter?
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att genomföra en aktörsstudie av banker som valt en alternativ strategi
och marknadsföring med inriktning mot miljö, etik och socialt ansvar. Vi har därför valt att studera
1
Pamlin, 2001
Ekman (red), 2003, s 74f
3
Ibid
4
www.jak.se, 2003-04-02
5
www.ekobanken.se, 2003-09-04
2
5
JAK medlemsbank och Ekobanken - Din medlemsbank. Vi har även valt att sätta in dessa aktörer i
en historisk kontext samt relatera dem till ett hållbart utvecklingsperspektiv.
1.3 Avgränsning
Vi avser inte att studera hur de båda bankernas ekonomiska sittuation ser ut. Vi ämnar heller inte
studera kundernas uppfattning om bankerna och dess system. Vidare tar vi inte upp åtgärder som
kan göras på statlig eller global nivå för att förändra det ekonomiska systemet.
1.4 Målgrupp
Denna uppsats riktar sig främst till kursdeltagarna och lärarna i kursen ”projektarbete i ekologisk
ekonomi C” samt andra intresserade individer.
1.5 Begreppsförklaring
Eftersparande- Ett regelbundet sparande som låntagaren förbinder sig att prestera under
amorteringstiden om låntagaren valt tilläggslån.
Jordränta- ersättning till produktionsfaktorn mark (naturresurser)
Kapitalränta- ersättning till produktionsfaktorn kapital
1.6 Disposition
Det första kapitlet inleds med en bakgrund till uppsatsens ämne. Därefter tar vi upp vår
problemformulering, syftet med uppsatsen, avgränsning och målgrupp.
I kapitel två kommer vi först att göra en kort beskrivning av vad vetenskapsteori och metod innebär.
Därefter beskrivs den metod vi har använt oss av i vårt uppsatsarbete samt hur vi har gått tillväga i
insamligen av relevant information. Vi tar även upp de faktorer som kan ha påvekrat uppsatsen
både positivt och negativt.
I det tredje kapitlet behandlas vår förförståelse, vilken kommer att påverka vår studie. Vi tar där upp
förändring mot hållbarhet, ekologisk ekonomi samt vårt aktörssynsätt.
I det fjärde kapitlet behandlar vi traditionella bankers respektive alternativa bankers utformning
samt traditionella bankers miljöarbete.
I det femte kapitlet gör vi en historisk tillbakablick på neoklassicismens uppkomst samt utopisk
socialism och institutionell ekonomi. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om räntans historia och dess
krititker genom tiderna.
Det sjätte och sjunde kapitlet behandlar JAK medlemsbank respektive Ekobanken- Din
medlemsbank. Bankernas organisation, lånesystem samt deras ideologi och strategier beskrivs..
I kapitel åtta gör vi en jämförelse mellan de båda bankerna samt jämför hur bankernas ideologier
stämmer överens med räntekritikernas teorier. Kapitlet avslutas med resultatet samt en diskussion
där JAK:s och Ekobankens strategier behandlas med utgångspunkt från vår teori.
6
2. Metod och vetenskapsteori
Detta kapitel kommer först att kort beskriva vad vetenskapsteori och metod innebär. Därefter
beskrivs den metod vi har använt oss av i vårt uppsatsarbete samt hur vi har gått tillväga i
insamligen av relevant information.
2.1 Vetenskapsteori
Det finns ett antal olika ansatser som kan användas i en aktörsstudie. Vi har valt att utgå från en
vetenskapsteoretisk beskrivning av hermenuetiken och positivismen. Positivismen har sin bakgrund
i naturvetenskapen och bygger i dess renodlade form på experiment, kvantitativ mätning och
logiska resonemang. Inom positivismen ligger vikten vid att beskriva och förklara utifrån
allmängiltiga lagar och strukturer. Inom hermenuetiken ligger tyngdpunkten vid att förstå och tolka
det som studeras. Denna helhetsförståelse för ett visst tillstånd, händelse, förlopp eller handling
uppnås genom en växelvis förståelse för helheten och delarna, med utgångspunkt i en viss
förförståelse. Hermenuetiken beskriva ofta som den hermeneutiska spiralen. Utgångspunkten i
denna spiral är forskarens förförståelse av det som ska studeras. Med hjälp av förförståelsen
utformas problem, frågor, idéer, hypoteser etc. Med bakrund av dessa börjar forskaren att bearbeta
undersökningsmaterialet genom en tvåvägsprocess. Genom denna bearbetningsprocess gör
forskaren en tolkning och får på så sätt ökad förståelse av det som studeras. Den ökade förståelsen
leder till nya frågor, idéer mm som i sin tur leder till ny bearbetning etc.6 Vi anser att vår studie
främst lämpar sig för en hermeneutisk ansats.
Metod är ett redskap som syftar till att hjälpa forskaren att uppnå de målsättningar som finns i
studien. Inom samhällsvetenskapen finns det främst två olika metodologiska tillvägagångssätt för
datainsamling. Dessa är ett kvalitativt och ett kvantitativt angreppssätt.7 Båda kan användas för att
ge en bättre förståelse av samhället och hur enskilda individer, grupper och institutioner handlar och
påverkas av varandra.8 I en kvantitativ metod kan det grovt sägas att information bearbetas till
siffror och mängder. Utifrån dessa genomför forskaren sedan statistiska analyser.9 Det används
således systematiska och strukturella observationer som exempelvis enkäter. Målet med en
kvantitativt bearbetning är att kunna generalisera de observationer som görs i urvalet till att gälla för
en hel population. På så vis genomför forskaren studier av delarna som sedan ger kunskap om
helheten.10 I denna metod sker det en förklaring och beskrivning av det fenomen som studeras
snarare än att det skapas en vidare förståelse för fenomenet.11
2.2 Metod och genomförande
I en kvalitativ plan är syftet att tolka och förstå det som observeras. Forskaren försöker se med den
studerades ögon och sätta sig in i dennes verklighet. Teoretiska perspektiv används då forskaren ska
försöka förstå den sociala verkligheten. Vidare används teorigenerering, vilket innebär att det sker
ett växelspel mellan datan och teorierna. Resultatet blir en beskrivning av hur delarna och helheten
hänger ihop och vilka variationer inom fenomenet som finns.12
Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vår studie och teoretiska
bakgrund främst lämpar sig till att använda oss av detta metodologiska angreppssätt. Vi har därför
6
Torsten Eriksson, Wiedersheim-Paul, 1999
Holme, Krohn Solvang, 1991
8
Ibid
9
Ibid
10
Frankfort-Nachmias, 1996
11
Ibid
12
Ibid
7
7
valt att använda oss av intervjuer samt att utföra artikel- och litteraturstuderier för att samla
material till uppsatsen. Vi har även gjort sökningar på Internet samt studerat hemsidor för att finna
relevant information. Vi avser att genom intervjuerna öka vår förståelse för det vi ska studera. I en
intervjusittuation tolkas det som sägs och sätts in i en kontext.13 Vår egen förmåga till förståelse
samt vår och respondentens förförståelse kommer både bidra och påverka vår intervju14. Vår
intervju var 30 min lång, som hjälpmedel hade vi bandspelare och en intervjuguide bestående av ett
antal områden och frågor som diskuterades. Genom denna öppna intervjuguide blev det lättare att få
respondenterna att prata mer fritt och uttrycka sina åsikter samt att det blev lättare för oss att ställa
motfrågor. För att få tillgång till fältet var vi tvungna att bli accepterade av respondenterna. Detta
skedde genom att vi först ”små pratade” lite så vi på så sätt ”värmde” upp personen i fråga.15
” De första minuterna av en intervju är avgörande. Den intervjuade vill ha en uppfattning om
intervjuaren innan hon tillåter sig att tala fritt och yppat erfarenheter och känslor för en främling.
Intervjuaren skapar god kontakt genom att lyssna uppmärksamt, genom att visa intresse, förståelse
och respekt för vad den intervjuade säger. På samma gång måste intervjuaren uppträda obesvärat
och vara klar över vad han vill veta”16
Vi tog kontakt med vår respondent från JAK medlemsbank genom mail. Vi informerade vad
intervjun skulle handla om, att han kunde vara anonyma samt att han kunde avbryta intervjun när
han ville. Att använda sig av intervjuer som metod har både för- och nackdelar. En av fördelarna är
att undersökningssittuationen liknar ett vanligt samtal.17 Dock kan även denna situation medföra att
en så kallad ”Hawthorneeffekt” uppstår, detta innebär att personen svarar det som han/hon tror att vi
vill ha till svar. Även att respondentern ljuger kan inträffa, detta kan ske medvetet eller omedvetet.
Med detta menas att respondentern känner ett större engagemang när till exempel miljöfrågor tas
upp, man lämnar verkligheten. Andra problem som kan uppstå är att den intervjuade är medveten
om detta och agerar därför annorlunda. Även personliga faktorer kan spela in som till exempel om
personen är trött eller hungrig. 18 Det ligger ett stort ansvar på oss som intervjuar eftersom vi
behöver vara inlästa på ämnet, inte ställa ledande frågor och låta respondenten prata klart et cetera.
Vi kan inte använda oss av så stort urval, vilket i ett längre perspektiv kan påverka vårt resultat.
Därför är det viktigt att vi använder oss av de individer som kan bidra med mest relevant
information i förhållande till vårt syfte med studien, samt att dessa individer har ett intresse att
delge oss av sina kunskaper och erfarenheter. Detta för att vi ska kunna skapa oss en djupare och
mer fullständig uppfattning om fenomenet vi studerar.19
Ekobanken har studerats genom en representant från denna bank. Denna person besvarade frågor
genom mail i stället för att delta i en personlig intervju. Vi är medvetna om att detta kan ha påverkat
vår studie och därmed våra slutsatser. De nackdelar som finns vid mailkontakt är bland annat att vi
inte lika lätt och spontant kan ställa motfrågor samt att vi missar andra faktorer som visar
intervjuarens svar till exempel om respontenten ser besvärad ut och så vidare. En del av de fördelar
som finns är att respontenten kan besvara frågorna när han vill och på så sätt kan vi minska pressen
på respontenten. Vi kan även genom detta sätt minska pressen på respondenten genom att inte
utsätta honom för en obehaglig situation.
Litteratur- och artikelsökningar har gjorts på biblioteket vid Mälardalens högskola i Västerås. Av
funnen litteratur har vi gjort ett urval, där litteratur som vi anser vara irrelevant för uppsatsen har
13
Gilje N, Grimen H, 1992
Wedin L, Sandell R, 1995
15
Kvale, 1997
16
Ibid s. 120
17
Wedin L, Sandell R, 1995
18
Kvale, 1997
19
Wedin L, Sandell R, 1995
14
8
tagits bort. Även i den relevanta litteraturen har vi valt ut avsnitt av intresse för uppsatsen. Vi är
medvetna om att detta kan medföra brister för uppsatsens trovärdighet. Vi har även genomfört
sökningar på Internet, där sökorden JAK medlemsbank, JAK, Pålsson Syll, räntefri ekonomi samt
Ekobanken har använts. Vi har även undersökt traditionella bankers miljöarbete genom att studera
deras hemsidor.
3. Teori
Inför denna uppsats har vi föreställningen att vår förförståelse kommer att påverka vår studie.
Därför anser vi att det är av yttersta vikt att vi förklarar vad den innebär för oss. Vi anser att
förförståelsen har präglat vårt sätt att se på samhället. Vi anser således att det sker en förståelse mot
bakrund av vissa förutsättningar, vi möter inte världen förutsättningslöst.
3.1 Förändring mot hållbarhet
Människans existens, hennes verksamheter och handlingsmönster bidrar till påverkan på naturen,
men genom att förändra dessa så kan ett mer hållbart levnadssätt utvecklas.20 Miljöproblematiken
handlar i stor utsträckning om både natur och kultur. Miljöforskning, undervisning och miljövård
bör baseras både på kunskaper om naturen så väl som om samhället. Naturen är en del av samhället,
och samhället är en del av naturen. Människan är således en biologisk varelse så väl som en
kulturell varelse. Det är följaktligen så att miljöproblemen till stor del är samhällsproblem eftersom
miljöproblemen har vävts in i samhällsstukturen, dess grundläggande sätt att fungera.21 Det är
således av vikt att kunna påverka och förändra olika samhälleliga skeenden som exempelvis
ekonomin och vår egen livsstil, då dessa i hög utsträckning påverkar oss i våra olika valsituationer.
Människor är olika och har olika egenskaper utifrån det perspektiv hon studeras, alla dessa
egenskaper är viktiga i hennes roll att genomföra förändringar. Att vi förstör miljön har många
bidragande orsaker så som en ökad befolkningstillväxt samt att vi styrs av kulturella och
ekonomiska vanor. Dessa kan verka naturgivna men de går att förändra.22
Samhället sätter gränser och styr människors agerande men det finns alltid en viss grad av frihet att
agera på ett annorlunda sätt. Dessa aktiva val att agera på ett annorlunda sätt kan i ett längre
perspektiv leda till samhällsförändringar som förändrar våra förutsättningar till ett mer hållbart
samhälle. I vissa avseenden leder höga priser, information, rådgivning etcetera till att individer
försöker att förändra omgivningsstrukturen för att kunna öka sina handlingsmöjligheter. I andra fall
är det nödvändigt för andra aktörer att ta ansvar för denna förändring.23 Människan kan således i
alla sina roller sätta igång förändringsprocesser. Miljöpolitik handlar om såväl miljöavgifter och
förbud som kunskaper, värderingar och ideologi. Det är viktigt att inte avvisa begränsade
förändringar så länge de sker i rätt riktning. En riktlinje kan vara att ”göra något hellre än inget”
eller ”de små förändringarnas princip”. Det finns även andra tumregler så som ”exemplets makt”
samt att en persons eller ett företags förändrade beteende kan sprida sig ”likt ringar på vattnet”.
Vidare är det även viktigt med en ideologisk omprövning.24
Människan är i mångt och mycket beroende av naturen för sin existens. Dagens samhällssystem
leder till en ökad miljöförstöring, energikriser, artutrotning och resursutarmning. Detta beror på att
vi är helt beroende av icke-förnyelsebara resurser och besatta av att ”växa i en ändlig värld”25. Om
20
Wärneryd mfl, 2002
Lundgren, Lars J, 1996
22
Wandén, 1997
23
Wärneryd mfl, 2002
24
Söderbaum, 1993
25
Friman, 1999, s. 105
21
9
produktionen och konsumtionen fortsätter att öka med nuvarande teknologi och med nuvarande
ekonomiska system kommer jorden och våra livsvillkor att fortsätta att skadas och utarmas.26
Människans begär kommer således att överskrida naturens förmåga att tillfredsställa dessa begär.
Det ligger visserligen i människans intresse att utnyttja naturen på dennas villkor.27 Varför sker då
inte detta? Genom att det har utvecklats ett allt större behov av materiella tillgångar för att förenkla
och effektivisera vardagen för en växande befolkning har det lett till ett allt större tryck på naturen.
Detta tryck har överskridit naturens gränser vilket har lett till att förutsättningarna för naturen har
förändrats.28 Således behövs det en grundläggande förändring för att bryta denna negativa
utveckling som kan få förödande konsekvenser för såväl människor som natur.29 Förändringen
måste ske genom en omvärdering av samhällets nuvarande utveckling genom att gradvis förändra
de nuvarande ekonomiska och sociala systemen. Tyngdpunkten ska läggas på individen för att
öppna upp dennes ögon för ett annorlunda samhälle.30I dagens samhälle är vi överlag inriktade på
maximal tillväxt, mätt i materiella mått. Vi ifrågasätter sällan eller aldrig vad detta leder till eller om
det gör oss mer tillfreds. För att uppnå ett hållbart samhälle bör vi i stället leva efter att uppnå ett
optimalt levnadssätt. Vi behöver således genomföra förändringar för att vi ska kunna anpassa oss
efter naturens krav och uppnå ett hållbart samhälle.31 Med hållbart samhälle menar vi att det är den
starka hållbarheten som ska råda. Stark hållbarhet är när de sociala, ekologiska och ekonomiska
komponenterna var för sig är hållbara. För att hållbarhet ska råda måste således den sociala
situationen likväl som den ekologiska och ekonomiska vara hållbara var för sig. I stark hållbarhet
hålls dessa tre komponenter isär. Detta till skillnad mot en svag hållbarhet där det råder hållbarhet
om komponenterna tillsammans uppvisar hållbarhet. Således kan den ekonomiska hållbarheten väga
upp en icke hållbar ekologisk situation.32
3.2 Ekologisk ekonomi
Ordet ekonomi kommer från grekiskans oikos som betyder hus. Ekonomi kan även översättas till
hushållning med knappa resurser.33 Ekologisk ekonomi har vuxit fram ur en kritik av den
neoklassiska världsbilden och vill förändra grunden för det ekonomiska systemet.34 I ett ekologisk
ekonomiskt synsätt ligger knappheten i naturen och miljön i fokus, medan det neoklassiska
synsättet begränsar sitt fokus till knapphet inom monetärt värderade resurser.35 I ekologisk ekonomi
är grunden för ekonomin och samhället att det ekologiska systemet fungerar36. I all ekonomisk
verksamhet är målet långsiktig ekologisk hållbarhet.37 Det är av vikt att koncentrationen ligger på
att uppnå optimum- det bästa möjliga och inte maximum- det mesta möjliga38.
Ekologisk ekonomi bygger på ett tvärvetenskapligt kunskapsutveckling. Således är
naturvetenskapen viktig liksom olika samhällsvetenskaper för att vi ska kunna nå ett hållbart
samhälle. I ekologisk ekonomi är alltså metodisk och teoretisk pluralism och öppenhet viktigt. Detta
innebär att både det positivistiska angreppssättet och det hermenuetiska finns företrädda.39
26
Ibid
Wandén, 1997
28
Ibid
29
Lundberg, Olsson, 1992
30
Söderbaum, 2000, s. 71 ff
31
Lundberg, Olsson, 1992
32
Hermele, 2002
33
Brännlund, 1998
34
Friman, 1999
35
Söderbaum, 1993
36
Ibid
37
Friman, 1999
38
Lundberg, Olsson, 1992
39
Söderbaum, 1993
27
10
Ekologisk ekonomi skiljer sig från neoklassisk ekonomi i synen på miljön och människan. I det
förstnämnda teorin anses det att människan inte alltid är rationell i sina beslut, utan hon är mycket
mer komplex och påverkas exempelvis av etik, värderingar och ideologi. Människans olika roller,
aktiviteter och intressen tillsammans med hennes olika kunskaper, informationsbaser och livsstilar
samt sociala och moraliska egenskaper påverkar hennes olika val i livet. Det är viktigt att det sker
ett hänsynstagande till detta.
Förespråkarna för ekologisk ekonomi menar att det är av vikt att det endimensionella monetära
maximeringstänkandet, som genomsyrar samhället idag, förändras.40 Detta snäva effektivitetstänkade leder till att människor och företag ska prestera mer och mer utan att ta hänsyn till
konsekvenserna. Detta tänkande leder till en ökad konsumtion, som leder till miljöförstörelse i form
av exempelvis utsläpp och ökade uttag av resurser. Vidare är ett stort problem att företag inte
”behöver” räkna med miljökonsekvenserna i sina kalkyler och handlingsplaner. Vilket i sin tur
bidrar till att företag kan utvecklas på bekostnad av miljön.41 Att värdera allt i monetära termer gör
att miljöeffekter kvittas mot exempelvis anläggningstillgångar, vilket i sin tur leder leder till att
skillnader mellan dessa typer av effekter lätt tappas bort. Således behövs en ekonomisyn som är av
mer djupgående förståelse. Det monetära i ekonomin är viktigt men det bör även kompletteras av
andra aspekter så som sociala och kulturella.42 Det ekonomiska systemet är inte ett system där
tillväxt och miljö är förenligt utan är ett instabilt system som förbrukar energi och materia i en
accelererande takt.43
3.3 Aktörssynsätt
Aktörssynsättet är en betydelsefull del inom ekologsisk ekonomi och vi är av den uppfattningen att
detta synsätt är fruktbart för vår studie. I vår uppsats utgår vi således från Peter Söderbaums
aktörsbegrepp. En aktör kan vara både en individ och en organisation. En aktör är någon som
agerar, vilket innebär att individen eller organisationen är aktiv i någon mening.44
Alla människor har en enskilt utformad världsuppfattning och ideologi som används som grund för
sina värderingar och handlingssätt i samhället. En individs ideologi och världsuppfattning speglar
därmed den bild individen har av samhället och således kan olika individers tolkning av samma
problem skilja sig avsevärt från varandra.45En människa har olika roller, relationer, aktiviteter,
motiv och intressen i samhället och dessa skapar tillsammans Political Economic Person, PEP. De
aktiviteter individen utför återspeglar individens livsstil och individens olika roller bildar dennes
identitet och alla relationer är individens nätverk. En människa är således inte en rationell
nyttomaximerare utan karaktäriseras av stor komplexitet.46
En aktör verkar även utifrån en kontext med insitutionella, sociokulturella, fysiska och ekologiska
aspekter.47 Aktören verkar på olika arenor vilka kan vara av privat eller offentligt slag.48 Arenorna
måste vara institutionellt designade för att aktörer ska kunna mötas i en öppen och transparant
dialog där olika aktörers handlingar görs synliga.49 Aktörer iträder olika roller på olika arenor och
40
Ibid
Kenedy, 1989
42
Söderbaum, 1993
43
Friman 1999
44
Söderbaum, 1993, s. 113
45
Söderbaum, 2000, s. 1 ff
46
Ibid, s. 32ff
47
Ibid
48
Söderbaum, 1993, s. 114
49
Söderbaum, 2000, s. 78
41
11
har därmed olika agendor på olika spelplaner.50
Individer, eller PEP, bygger upp organisationer och dessa kan därmed sägas vara Political
Economic Organizations, PEOs. Aktörerna inom en organisation kan således ha en ideologisk
orientering som till viss del skiljer sig från organisationens. Två olika aktörer, vilka kan vara både
en individ eller en organisation. Relationen mellan dessa aktörer är en del av ett nätverk som
aktörerna ingår i (se figur 1).51
CONTEXT
• Ecological
• Physical, man-made
• Institutional
• Socio-cultural
Relationship
ACTOR A
roles
activities
ideologicalorientation
resources
power
part of network
social aspect
interaction/dialogue
cooperation, conflict
trust, mistrust
history
habits, stability
incomplete information
search and other transaction cost
ACTOR B
roles
activities
ideologicalorientation
resources
power
Figur 1. Essential Aspects of Relationship between two Actors
Källa: Peter Söderbaum 2000.
4 Bankväsende
I detta kapitel behandlas vår förståelse och tolkning av traditionella bankers respektive alternativa
bankers utformning utifrån litteraturstudier. För att få en inblick i de traditionella bankernas
miljöarbete har vi även besökt ett antal hemsidor tillhörande dessa banker.
4.1 Traditionellt bankväsende
Bankerna påverkas av det ekonomiska systemets begränsningar. De följer samhällets förändringar
samtidigt som samhällsförändringar till stor del är beroende av bankers aktiviteter. För att ett
hållbart ekonomiskt system ska kunna uppnås krävs det att bankerna blir aktiva i den samhälleliga
successionen och bryter denna onda cirkel. Då bankerna har en unik ställning som ”spindeln i det
ekonomiska nätet” kan de påverka och skapa situationer för att aktivt bidra till en hållbar
utveckling. För att detta ska ske måste bankernas självuppfattning vad gäller deras betydelse för
sociala processer ändras.52
50
Ibid, s. 35 f
Ibid, s. 41 ff
52
Ibid, s. 226 f
51
12
En förenklad definition av en banks förehavanden är att banker köper in pengar via inlåning, och
säljer pengar via utlåning. De distribuerar även pengar mellan aktörer i nutid, så kallad
betalningsförmedling samt över tiden, det vill säga genom sparandeprodukter. Banker är i hög
utsträckning begränsade och styrda av teknosfären och i denna ingår exempelvis lagstiftning,
motpartsrisker och teknikberoende. De är även begränsade av institutionella synsätt som normerar
hur saker och ting ska vara.53
En bank kan ha flera olika institutionella funktioner, vilka kan delas in i insättningsinstitutioner och
icke-insättningsinstitutioner. Till insättningsinstitutioner hör kommersiella banker, sparbanker och
kooperativa banker och kreditföreningar och dessa lånar ut en större del av de pengar de får in i
form av hypotekslån och banklån. Icke- insättningsinstitutioner omfattar marknadsäkerhetsinstitutioner, investeringsbanker, sparavstalsinstitutioner och multilaterala och statliga finansiella
institutioner. Dessa institutioner finansierar sig genom kundavgifter och andelar på kapitalmarknaden. Banker som verkar inom samtliga ovanstående områden, förutom multilaterala och
statliga institutioner, kallas för universella banker. Den universella banken är ordnad utifrån tre
huvudaktiviteter: kommersiell och privat banktjänster; investeringar och samordning av sparavtal.54
I dagens samhälle har vi blivit allt mer beroende av bankernas funktioner och genom bankerna är vi
dagligen i kontakt med det finansiella systemet.55 Banker påverkar även ekonomin genom att bland
annat ge ut krediter vilket ger upphov till penningskapande. Genom detta penningskapande
påverkar banker penningtillgången i en ekonomi och därmed också ekonomins tillväxt. I figur 1
nedan åskådliggörs bankers roll i ekonomin (banker samt andra finansiella institutioner
representeras här av finansiella marknader). Pilarna visar det monetära flödet och de streckade
linjerna visar relationen mellan internationella och finansiella marknader. Utbyten mellan stat,
internationell handel, affärsliv och hushåll görs via finansiella transaktioner på den finansiella
marknaden där banker har en avgörande roll. Bankers existens brukar förklaras med att de minskar
friktioner på kapitalmarknader. Friktioner uppstår till följd av informationsbrist hos hushåll och
företag angående monetära underskott och överskott. Banker försöker balansera dessa underskott
och överskott genom att matcha låntagare och långivare med varandra. Dessutom förflyttar banker
pengar över tid och rum, exempelvis genom att fördela pengar från en långivare i Berlin till en
låntagare i Kapstaden. Banker har också större möjligeter att bedöma och sprida risker och kan
därför bistå hushåll och företag med bland annat rådgivning.56
53
Lundgren, 1999, s. 51
Jeucken, 2001, s. 53 f
55
Ekman (red), 2003, s. 8
56
Jeucken, 2001, s. 55
54
13
Internationella
marknader
Export
Import
Stat
Skatter
Investeringar
Finansiella
marknader
sparande
Hushåll
Investeringar
Konsumtion
Företag
Produktion
Figur 1: Finansiella marknader i en ekonomi
Källa: Jeucken, 2001, s. 55, egen bearbetning.
Tempot i den finansiella utvecklingen accelererade hastigt under mitten av 1980-talet. I slutet av
1980- talet ökade kreditgivningen kraftigt i syfte att öka ränteintäkterna och därmed även bankernas
intäkter. Detta lyckades dock inte utan det slutade i en krasch på 1990- talet där en stor del av
banksystemet höll på att kollapsa. Efter denna kris utvecklades det två olika strategier vars främsta
syfte var att förbättra bankernas resultat. Den ena strategin gick ut på att bygga upp en försäljning
av egenproducerade tjänster. Detta innebar främst förvaltning av tillgångar och försäljning av
värdepapper och fonder. Den andra strategin byggde på att genom sammanslagning minska de fasta
kostnaderna och därmed öka intäkterna.57
Bankväsendet har anammat ett antal trender sedan 1980-talet. Dessa trender är bland annat
avreglering, internationalisering, teknisk utveckling, konsolidering samt ett otal andra trender. En
av de viktigaste trenderna är avregleringen som under 1980-talet ledde till konsolidering och
koncentrering av banker. Sammanslagningar kunde först ses inom banker, men utvidgades sedan
mellan banker och investeringsbanker et cetera. Liberaliseringen av kapitalmarknaden samt den
allmänna internationaliseringen har också medverkat till att gränserna mellan olika finansiella
institutioner har suddats ut samt att antalet banker på den globala marknaden har minskat.58
4.2 Traditionella bankers miljöarbete
I en jämförelse av bankernas hemsidor kan vi konstatera att det finns stora skillnader mellan de
traditionella bankernas miljöarbete. Vissa banker har inga fakta om sitt miljöarbete eller etiska
arbete på sina hemsidor medan andra har utförliga policys, strategier och ställningstaganden inom
dessa områden.
De banker som har ett mer omfattande miljöarbete beskriver miljöarbetet som en integrerad del av
verksamheten. En av bankerna beskriver att det finns ett intresse av att visa en utökad bild av
företagets verksamhet och agerande än den som traditionellt visas i års- och miljöredovisningar.
57
58
Ekman (red), 2003, s. 77 ff
Jeucken, 2001, s. 58
14
Detta eftersom företag i allt större utsträckning granskas av sin omgivning. Affärsverksamheten ska
därför bedrivas så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv. I detta arbete är det
av vikt att ha ett nära samspel med kunder och övriga intressenter.59 En annan bank beskriver att de
ska medverka till en långsiktig hållbar utveckling så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt
samt förenligt med bankens åtaganden. De ska även vidta åtgärder för att minimera sin
miljöpåverkan. De menar att ett miljöarbete som är konsekvent och långsiktigt både leder till
miljövinster samt kostnadsbesparingar.60
En av de studerade bankerna beskriver hållbarhet som att ekonomi, miljö- och samhällsfrågor
samverkar i en helhet. De anser att de har ett ansvar för att deras verksamhet ska verka utifrån dessa
tre delar. I detta ingår att minska den negativa miljöpåverkan, sträva efter långsiktiga
kundrelationer, värna om de anställda, arbeta för att förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna,
verka för bra arbetsmiljö och en god affärsetik. Denna bank anser att deras miljöarbete ska bidra till
en hållbar utveckling, uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke.61
De banker som har ett utvecklat miljöarbete har gjort en uppdelning mellan bankernas direkta och
indirekta miljöarbete. En av bankerna skriver att deras direkta miljöarbete är begränsat men att de
genom sina strategier avseende kreditgivning samt genom miljöinriktade sparprodukter kan påverka
miljön.62 En annan bank beskriver angående sin indirekta miljöpåverkan att miljöfrågorna har en
central roll i kreditanalyser. Det är dock mer traditionella företagsekonomiska faktorer som ligger
till grund i dessa analyser. Konkret innebär detta att det för varje kund görs en värdering av vad
eventuella miljörisker kan medföra för ekonomiska konsekvenser.63 De skriver vidare att ”det är
alltid kunden själv som ansvarar för hur verksamheten bedrivs, men återbetalningsförmågan och
därmed bankens kreditrisk påverkas av kundens vilja eller förmåga att hantera dessa risker”.64 En
bank har uppsatta mål för hur den indirekta miljöpåverkan ska minskas. Detta ska ske genom ökad
försäljning av miljövänliga produkter och tjänster, införa miljöbedömning vid affärs- produkt- och
systemutveckling samt öka andelen miljöanalyser vid kreditgivning.65 En annan bank avser att
minska sin indirekta miljöpåverkan genom att erbjuda kunderna Internetbaserade tjänster,
miljöinriktade sparprodukter som beaktar miljörisker vid kreditgivning.66
Flera av bankerna har etiska- och miljöinriktade fonder. Detta innebär att banken erbjuder kunderna
att investera i företag som förutom ekonomiska mål även har sociala mål och som strävar efter att
utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt.67 En annan bank uttrycker det som att investerare kan
välja att exkludera sektorer och företag som använder sig av miljömässiga eller etiskt tvivelaktiga
metoder. Denna bank ser även att både institutionella placerare samt hushållens efterfrågan på
etiska placeringar fortsätter att öka.68
De åtgärder som genomförs för att minska deras direkta miljöpåverkan är gemensam för de flesta
bankerna. Det består i pappersåtervinning, utsortering av miljöfarligt avfall samt att vid inköp av
bland annat el och papper välja miljömärkta varor. Flera av bankerna har även som mål att minska
el och pappersförbrukningen. En bank framhåller även att de prioriterar elektronisk kommunikation
59
www.foreningssparbanken.se , 2004-02-17
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
61
www.foreningssparbanken.se, 2004-02-21
62
www.nordea.se, 2004-02-17
63
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
64
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
65
www.foreningssparbanken.se, 2004-02-17
66
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
67
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
68
www.nordea.se, 2004-02-17
60
15
och videokonferenser framför resor. Denna bank menar även att IT-lösningar medför en minskad
förbrukning av energi och papper.69
En utav bankerna ställer alltid miljökrav på sina leverantörer vid upphandling av varor och tjänster.
Samma bank ställer dock inga krav på leverantörer, entreprenörer, konsulter eller andra
affärspartners vad gäller socialt ansvarstagande.70
En del av bankerna följer även frivilliga överenskommelser eller är medlemmar i medlemsnätverk
och organisationer. En av bankerna följer överenskommelser så som Internationella
Handelskammarens ”Näringslivsprogram för varaktigt hållbar utveckling” och Förenta Nationernas
program ”Bankerna och Miljön”71 En annan bank är med i medlemsnätverket CSR Europé som är
till för näringslivet. Deras syfte är att hjälpa företag att uppnå lönsamhet, hållbar tillväxt och ta
samhällsansvar. Denna bank är även en av grundarna till Nordic Partnership, som är en organisation
som består av 17 nordiska företag som ”delar med sig av kunskap och praktiska erfarenheter och
mobiliserar fler aktörer som verkar för hållbar utveckling i näringslivet.”72
4.3 Bankerna och Miljön
Tidigare har miljöfrågan inom bankväsendet setts som ett irrelevant arbete för denna sektor.
Anledningen till detta var att miljöarbetet ansågs höra till tillverkande företag. Genom
påtryckningar från omgivningen förändrades dock snabbt synen på miljöarbete gällande banker.
Trots att miljö numera är förenat med bankväsendet så utgör de ändå två skilda diskurser.
Bankdiskursen är inriktad på att uppnå så stor monetär vinst som möjligt, tidsperspektivet är kort
och rummet förringas och tonas ned. Miljödiskursen å sin sida lägger tyngdpunkten vid att alla arter
nu och i framtiden ska kunna leva ett fullgott liv. Dessa två diskurser har olika grundpelare att stå
på och uppfattar därmed världen på olika sätt.73 Grunden i dessa diskurser är således oförenliga men
för att miljöanpassningen ska bli lättare har många banker valt att reducera miljöfrågorna till att
endast omfatta ekonomiska aspekter. Risken med detta är att miljöfrågorna bara blir en fråga om
ekonomisk lönsamhet och risk och att dess andemening går förlorad. Vilket innebär att ingen
egentlig förändring sker utan enbart en anpassning av miljöfrågorna till bankväsendets kontext.74
Banker var sena med att implementera miljöfrågor i sina verksamheter i jämförelse med andra
företag och organisationer. En av anledningarna till detta var att de inte hade något externt tryck på
sig. Detta berodde på att de inte har någon direkt miljöpåverkan utan har en indirekt påverkan som
dess omgivning har haft svårt att uppfatta.75 I mitten av 1990-talet genomsyrade större delen av
samhället av miljöfrågorna, många företag hade redan börjat miljöanpassa sig. Detta fick till slut
följden att även bankerna var tvungna att anpassa sig till omgivningens normer och värderingar.76 I
bankernas arbete med att implementera miljöfrågor så är medarbetarna betydelsefulla aktörer. Detta
eftersom dessa måste vara mottagliga för nya idéer som de omvandlar till handling. Detta
begreppsliggörande kan ske på olika sätt vilket ger olika utvägar för bankerna. Aktörerna har
således i viss utsträckning ett val att tolka normer på olika sätt vilket kan vara till fördel eller
nackdel för bankens verksamhet.77
69
www.nordea.se, 2004-02-17
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
71
www.handelsbanken.se, 2004-02-17
72
www.nordea.se, 2004-02-17
73
Lundgren, 1999, s. 11ff
74
Lundgren, 1999, s. 169 f
75
Lundgren, 1999, s. 135
76
Lundgren, 1999, s. 137 ff
77
Lundgren, 1999, s. 140
70
16
En anledning till bankernas vilja att integrera hållbarhet anses vara tryck från staten, samhället,
konkurrenter och kunder. Det finns även interna drivkrafter för att skapa en miljövänlig identitet.78
Detta tror vi kommer att bli en allt viktigare strategi i framtiden. Banker tillhör inte en
resurskrävande sektor men bankväsendet är så omfattande att påverkan ändå blir betydande.
Problematiken ligger i bankernas indirekta påverkan. Exempelvis genom att de kan finansiera
företag som bedriver en miljöfarlig verksamhet. På grund av den indirekta påverkan är det svårt att
mäta hur stor miljöpåverkan banker åsamkar. Det har länge varit svårt för banker att utveckla ett väl
fungerande externt miljöarbete eftersom de då måste lägga sig i kundernas förehavanden. På senare
år har de tagit fram andra alternativ som kunderna kan välja.79 Liksom alla företag påverkas banker
av förändrade preferenser och världsuppfattningar i samhället, även NGOs spelar en viktig roll i
detta sammanhang. Både bankernas eget agerande samt deras samröre med kunder som ger upphov
till negativ miljöpåverkan har betydelse för hur bankerna uppfattas av samhället.80
Bankprodukter är i regel homogena och därför är det svårt för banker att profilera sig. Miljöaspekten öppnar däremot upp möjligheten för banker att differentiera sig, genom att på olika sätt
engagera sig i miljöfrågorna. Dock har de traditionella bankerna inte gjort några aktiva val utan har
istället genomfört aktiviteter som att komplettera kriterier för kreditgivning med miljöaspekter. Men
ändå tar de ingen aktiv ställning mot icke miljövänliga företag då de inte nekar sådana företag lån.
Ytterligare en möjlighet som banker kan använda för att profilera sig är att skapa ett varumärke som
direkt förknippas med bankens värderingar och når igenom dagens mediebrus.81
När samhället utvecklas mot ett mer hållbart sådant uppstår en rad förändringar som bankerna kan
hantera som hinder eller möjligheter. Bankerna måste först bestämma sig för om de ska komplettera
med nya miljövänliga produkter eller om miljöhänsynen ska genomsyra alla produkter.82 De hinder
eller möjligheter som kommer att efterfrågas är för det första kundernas efterfrågan på produkter
som försäkrar kunderna om att deras finanser investeras i projekt som har miljövänliga eller sociala
ändamål. För det andra finns möjligheten för bankerna att investera i projekt som har miljövänliga
avsikter. För det tredje krävs det att de satsar på långsiktiga investeringar som exempelvis solenergi.
Den fjärde möjligheten är att bankerna kan utveckla rådgivande tjänster för företag vars mål är
hållbarhet. För det femte kan välgörande institutioner upprättas inom bankerna för att bidra med
pengar och kunskap till hållbara projekt.83
5. Bakgrundsberättelse
I följande kapitel har vi för avsikt att ge läsaren en bakgrund till hur dagens ekonomiska system har
uppkommit och anledningar till att det finns kritik till räntesystemet. I studiet av ekonomin och den
finansiella sektorn har neoklassisk teori haft en dominerande ställning. Därför har vi valt att
beskriva neoklassisk ekonomi samt de två utgreningarna utopisk socialism och institutionell
ekonomi och det är ur den senare som ekologisk ekonomi har sprungit fram. Då räntan har stor
betydelse för det ekonomiska systemet vill vi också beskriva räntans historiska framväxt samt
kritiken av densamma.
5.1 Neoklassisk ekonomi
Neoklassisk ekonomi är en samhällsvetenskap som studerar hur människan använder sina
begränsade resurser till att tillfredsställa sina omättliga behov.84 Detta görs genom en monetär
78
Jeucken, 2001, s. 61 f
Ibid, s. 63
80
Ibid, s. 65
81
Lundgren, 1999, s. 132 ff
82
Jeucken, 2002, s. 117
83
Jeucken, 2002, s. 83
84
Pindryck, Rubinfield, 2001
79
17
värdering där konsumenten ska maximera nyttan.85 Enligt den neoklassiska teorin måste människan
i varje samhälle bestämma sig för hur de knappa resurserna ska användas på bästa sätt. Med
resurser avses humankapital, realkapital och naturresurser, dessa ska bidra till människans välfärd.86
I dagens samhälle gör sig växande miljöproblem mer och mer märkbara och neoklassisk teori är
inte anpassat för att handskas med denna typ av problem.87
I början av 1870-talet då företagskapitalismens hade sin höjdpunkt började det neoklassiska synsättet göra sig gällande. Naturvetenskapen började spela en större roll än tidigare och nya
vetenskapliga metoder från cartesianska idéer började tillämpas.88 Anledningen till detta var att
industrisamhällets tillväxt skapade hög välfärd för allt fler människor i samhället. Tidigare hade de
klassiska ekonomerna sett på ekonomin utifrån ett makroperspektiv, men de neoklassiska
ekonomerna började istället applicera ett mikroekonomisk perspektiv. De neoklassiska ekonomerna
försökte förklara hur samhällsekonomin fungerade genom att studera individers, företags och
konsumenters agerande för att miximera nytta.89
Enligt tre nationalekonomiska skrifter som anses vara av central betydelse för det vetenskapliga
genombrottet (”The Theory of Political Economy” av William Stanley Jevon, ”Gründsätze der
Volkwirschaftlehre” av Karl Menger samt ”Eléments d’économie politique pure” av Léon Walras)
ska ekonomin vara uppbyggd av en riklig mängd småproducenter och konsumenter, vilka inte i
någon större utsträckning kan påverka marknaden. Slutprodukternas priser och
produktionsförhållanden anses vara förutbestämda och det enda som producenterna har möjlighet
att kontrollera är den egna produktionsprocessen och produktionsmängden. Hushållens uppgift är
att tillhandahålla jord, arbete och kapital till priser fastställda av marknaden. Intäkterna för detta ska
hushållen sedan använda till att konsumera varor och tjänster. De tre nationalekonomerna ansåg att
nytta var mätbar och utvidgade därmed sina ekonomiska teorier med generella matematiska
formler, som skulle påvisa sambandet mellan den nytta ett företag eller en individ uppfattar och den
mängd produktionsfaktorer eller varor och tjänster som företaget eller individen förvärvar. Enligt
dessa matematiska formler strävar företag och konsumenter efter att maximera sin nytta , vilket sker
när nyttan av att anskaffa ytterligare en produktionsfaktor, vara eller tjänst går mot noll. För att
ovanstående teori ska fungera krävs det att marknadens aktörer drivs av nyttomaximering och att
staten inte lägger sig i marknaden utan låter den vara helt fri, så kallad ”laissez-faire”.90
Föreställningen att marknadens aktörer drivs av sitt egenintresse härstammar från Adam Smith, som
åskådliggjorde denna idé under den senare hälften av 1700-talet. Smith menade att byte av varor
och tjänster på marknader gynnar både köpare och säljare och att samhället upprätthålls av
egenintresset hos marknadens aktörer. I anknytning till detta presenterade Smith även sin teori om
”den osynliga handen”. Den osynliga handen är en hos marknaden inneboende kraft som ser till att
allting blir rätt även om enskilda aktörer agerar utifrån sina egna intressen. Sålunda behöver staten
heller inte blanda sig i marknadens skeenden.91
Den fullständigt fria marknaden existerar inte i verkligheten och på grund av detta har många
nationalekonomer sedan den neoklassiska teorins uppkomst valt att laborera med matematiska
modeller vilka fungerar bäst i teorin. Dock finns det vissa neoklassiska ekonomer inom den andra
och tredje generationen som har valt att förändra teorin för att bättre stämma överens med
verkligheten. Uppfattningen att det råder perfekt konkurrens på marknaden hade sina svagheter. De
85
Söderbaum 1993, s. 15 ff
Brännlund, Kriström, 1998
87
Söderbaum 1993, s. 15 ff
88
Ibid, s. 28
89
Pålsson Syll, 2002
90
Hunt, 1992, s. 134 ff
91
Söderbaum 1993, s. 25 f
86
18
mest framträdande felen var: att det fanns konsumenter och producenter som var tillräckligt stora
för att kunna påverka priserna; att vissa varor inte var lönsamma att sälja, utan borde användas
socialt, exempelvis vägar, skolor och polis; producentens kostnad för vissa produkter (exempelvis
bilar) understeg samhällets kostnad (i form av föroreningar) för varans produktion. Företagen kan
göra ekonomisk vinning på att förorena luft och vatten medan samhället får betala för detta; att ett
fritt marknadssystem var labilt och gav upphov till lågkonjunkturer med samhälleligt slöseri som
följd.92
Inom neoklassisk ekonomi råder det konsensus om att defekter som rubbar det annars så lönande
kapitalistiska systemet förekommer. Det anses dock att problemen kan lösas genom att staten
ingriper i marknadssystemet. Staten kan ingripa mot karteller, så att storföretag pressas till att agera
som konkurrerande företag. Socialt konsumerade varor, som skola och polis, ska staten stå för och
olika sorters skatter och subventioner ska minska skillnaden mellan privata kostnader och
samhällets kostnader. Staten kan även åtgärda systemets instabilitet genom att driva en genomtänkt
finans- och penningpolitik. Somliga ekonomer inom den neoklassiska teorin anser att ovan nämnda
svagheter i systemet är små och flyktiga, medan andra menar att bristerna är stora och spridda. De
förstnämnda anser att staten ska åtgärda problemen och sedan låta marknaden sköta sig själv genom
den osynliga handen. De sistnämnda menar däremot att staten avsevärt kan behöva åtgärda det
ekonomiska systemet.93
5.2 Utopisk socialism och institutionell ekonomi
Vid ungefär samma tid som den neoklassiska teorin utvecklades, dock något tidigare under 1800talet, avvek två grenar inom nationalekonomin åt två helt andra håll. Dessa var utopisk socialismrespektive institutionell ekonomi. De utopiska socialisterna ville att de fattiga skulle få bättre
levnadsvillkor. Robert Owen (1771-1858) skapade bättre levnads- och arbetsmiljö förs sina
anställda genom att köpa en textilfabrik i New Lanark i Skottland. Arbetsdagarna och barnarbetarna
minskade och Owen byggde ett helt samhälle med regelsystem och straffbestämmelser för sina
arbetare i närheten av fabriken. Owen påverkade på detta sätt samhällsutvecklingen. Ur den
utopiska socialismen växte sedermera marxistisk ekonomi fram. Utifrån arbetsvärdeläran utvecklade Marx idéer om att kapitalägare utnyttjar sina anställda för att maximera sina vinster.
Arbetsvärdeläran innebär att arbetstiden som läggs ner på en produkt är direkt sammankopplad med
dess värde. Enligt Marx skiljs produktionsredskapen och slutprodukten från arbetaren, vilken då får
en känsla av att stå utanför och inte kunna påverka något. Marxs menade att detta kunde motverkas
genom att arbetarna organiserade sig i fackföreningar för att motverka orättvisor. Förespråkare för
institutionell ekonomi ansåg att för att allmänintressen på bästa sätt ska uppfyllas är det nödvändigt
för statsmakten att reglera vissa saker i samhället.94
Inom institutionell ekonomi är det viktigt att miljöfrågor står i centrum i ekonomiska frågor och
försvarare för denna skola anser även, i motsats till neoklassisk ekonomi, att naturvetenskapen inte
är den enda vetenskap som är relevant för ekonomin, utan psykologi, sociologi, statskunskap och
ekonomisk historia också är användbara inom ekonomisk teori. Neoklassisk ekonomi har kritiserats
av den institutionella ekonomin för att vara just alltför envetenskaplig och oförmögen att hantera de
miljöproblem som förekommer i samhället idag. En orsak till detta kan vara att de metoder som
används för att bestämma värdet på naturtillgångar är allt för missvisande. En värderingsmetod som
används för beslutunderlag inom den neoklassiska skolan idag är cost-benefit-analyser. Detta
innebär att kostnader och intäkter för olika handlingsalternativ jämförs och det monetärt mest
lönande alternativ blir det som genomförs. Cost-benefit-analyser används även när naturtillgångar
92
Hunt, 1992
Ibid, s. 134 ff
94
Söderbaum, 1993, s. 27
93
19
ska värderas och eftersom naturtillgångarnas värde ska omvandlas till monetära termer är detta inte
alltid en rättvisande metod.95 Ett annat sätt att försöka bestämma naturtillgångars värde är att
undersöka betalningsviljan för dessa. Betalningsviljan framkommer genom marknadspriser i en
fulländad marknadsekonomi. Inkomsten har också en betydelse för hur stor betalningsvilja en
individ har, ju större inkomst desto högre betalningsvilja föreligger för ett framlagt förslag. Om fler
individer har råd att avsätta pengar för exempelvis en urskog, desto större sannolikhet är det att den
samlade betalningsviljan räcker för att bevara skogen istället för att den avverkas.96 Ett sätt att ta
reda på betalningsviljan är att med hjälp av enkäter eller intervjuer fråga ett representativt urval
personer hur mycket de är villiga att betala för att försöka bevara den biologiska mångfalden. Alla
de värden som associeras med biologisk mångfald kan med denna metod hypotetiskt sett täckas
ekonomiskt. Men det belopp som individer verkligen är villiga att betala kan i verkligheten
understiga det hypotetiska beloppet avsevärt.97
5.3 Räntekritikens framväxt från antiken till modern tid
Något som tas för givet inom dagens ekonomiska system är räntor. Nedan följer en beskrivning av
räntans uppkomst samt hur den har betraktats genom tiderna. Genom att räntefoten tas för given
förväntas den bringa jämvikt mellan efterfrågan på lånekapital och viljan att spara pengar (utbudet).
Räntefoten kan sägas vara det pris på kapital som skapas när viljan att spara och efterfrågan på
lånekapital är lika stora. Räntefoten avgör villkoren för lånekapital som banker erbjuder, men
räntefoten ändras ideligen och med denna ändras även villkoren för lånekapital. Benägenheten att
spara är dels beroende av räntefotens förändring, men även hur stor del av sin inkomst en individ
avsätter för framtida konsumtion. Om räntan är låg minskar sparandet och efterfrågan på lånekapital
ökar, vid hög ränta är förhållandet omvänt.98
5.3.1 Antiken och medeltiden
Pengar och ränta började användas någon gång under antiken i samband med uppkomsten av
patriarkat och det privata ägandet någon gång mellan 1300 och 800 före Kristus. Före denna tid
präglades samhällena av matriarkat, där dotter ärvde mor, och av mansdominerade feodalsystem.
Patriarkat, privategendom och penningekonomi skapades av enskilda män, eftersom det av olika
anledningar, som till exempel naturkatastrofer eller överbefolkning, inte längre fanns plats för
männen i matriarkatet eller feodalsystemet. De enskilda männen förenade sig och förvärvade ny
mark som fördelades lika. Den enskilda individen fick fritt förfoga över sin mark och blev
därigenom inte beroende av andra för sin överlevnad. I matriarkatsamhällena hjälptes alla åt med
jordbruket och lånade varandra redskap. Men i patriarkaten blev männen tvungna att skuldsätta sig
för att få den hjälp och de redskap de behövde. Skuldkontrakt skrevs som stipulerade omfattningen
av lånet och lånen betalades tillbaka i form av ädelmetaller eller arbete motsvarande lånet.
Patriarken kunde låna ut de resurser som han inte behövde, men utlåningen medförde risker för
långivaren och för att jämna ut dessa användes ränta.99 En annan förklaring till räntans uppkomst är
att en individ inte kan skilja sig från det som han inte direkt behöver om inte låntagarna betalar
tillbaka mer än lånets värde eller gör en arbetsinsats som motsvarar mer än det som lånades.100
Grekland bestod under antiken av jordbruks- och handelssamhällen. Politik och statsstyre spelade
en betydande roll för samhällsutformningen under denna tid och uppfattningen att
95
Söderbaum, 1993, s. 27
Brännlund, Kriström, 1998
97
Naturvårdsverket monitor 14, s. 252 f
98
Keynes, 1993
99
Gunnar Heinsohn, (Kennedy 1993, s. 124 f)
100
Paul C Martin (Kennedy, 1993, s. 125 f)
96
20
effektivitetsfrågor skulle integreras med etik- och rättvisefrågor genomsyrade samhället.101
Åsikterna om hur handel skulle utföras var att alla parter inblandade i ett byte skulle vinna lika
mycket på affären. Att en part skulle vinna mer genom att suga ut någon annan var förbjudet.102
Många av de grekiska filosoferna under antiken, bland annat Hesodius och Aristoteles, ansåg att
pengar och räntor var negativt. Samhället och ekonomin stod, enligt grekisk filosofi, inte över
naturen utan skulle följa dennas lagar.103
Hesiodus skrev en bondepraktika med titeln “Verk och dagar” där han gav moraliska råd och
praktiska direktiv för böndernas vardagliga sysslor och handel. Han skrev att människorna måste
fördela arbete, tid och resurser effektivt, eftersom naturens resurser är begränsade. Hesiodus
menade att den som försökte förvärva sig något på olaglig väg skulle straffas av gudarna.
Aristoteles studerade vad ekonomin grundas på och kom in på människors behov och hur de
tillfredsställs. De mänskliga behoven kan tillgodoses, men människors önskningar är obegränsade.
Att tillfredsställa behoven ansågs naturligt och gav upphov till naturliga byten medan byten för att
tillgodose önskningar var onaturliga affärer. Då alla affärsmän strävar efter att kontinuerligt öka sin
förmögenhet leder handel med pengar som medel till en önskan om att göra en penningvinst. Alla
aktiviteter där pengar är målet och inte medlet fördöms av Aristoteles.104
Även i bibeln i de kanoniska böckerna (katolska kyrkans lagar)105 står det att läsa: ”du skall icke
taga ränta av din broder, varken på pengar eller på livsmedel eller på något annat varpå ränta kan
tagas.”106 Ränta får dock tas av en utlänning. Under medeltiden lät kyrkan judarna ta ut ränta och
därigenom fick de en betydande roll i dåtidens affärsverksamheter. I enlighet med bibelns
kanoniska lagar förbjöd kyrkan räntetagande under 300-talet. De kanoniska lagarna var inte särskilt
systematiserade, men Franciskus Gratianus började under mitten av 1100-talet utforma lagar som
skulle avpassa kyrkan till den alltmer tilltagande kapitalismen och det växande privata ägandet.
Tidigare hade den privata äganderätten förkastats, men i och med Gratianus ändrades denna
inställning och det privata ägandet ansågs vara en rättighet. Gratianus och hans efterträdare försökte
även påvisa att det är rätt att ta ut ränta och beredde därmed vägen för den moderna tidens
räntesystem107
5.3.2 Räntekritiker under 1800-talet
Under 1800-talet dök det upp ett antal ekonomer som kritiserade förekomsten av både kapitalränta
och jordränta.108 Några av dessa kritiker var, Robert Owen (1771-1858), Pierre Joseph Proudhon
(1809-1865) och Henry George (1839-1897).109
Robert Owen ansåg att dilemmat för ekonomin var att guld och silver användes för värdering av
varor. Owen menade att detta värdemått var konstgjort och inte speglade varornas rätta värden.
Varors värden skulle istället bestämmas genom det arbete som lades ner på dem. Arbete som
värdemått var enligt Owen det naturliga sättet att värdera varor och för att kunna utföra handel
skulle produkter bytas med så kallade arbetspengar. Tack vare arbetspengarna skulle det
traditionella onaturliga lönesystemet tillsammans med fattigdom och ignorans försvinna. Idén om
arbetspengar fungerade emellertid inte eftersom det uppstod svårigheter i att värdera de varor som
101
Pålsson Syll, 2002, s. 23 f
Gunnar Heinsohn, (Kennedy 1993, s. 126)
103
Pålsson Syll, 2002 s. 24 ff
104
Pålsson Syll, 2002, s. 24, 27 f
105
Sandelin mfl. s. 15
106
Femte Mosebok 23:19 jfr Andra Mosebok 22:25
107
Pålsson Syll, 2002, s. 30 ff
108
Ibid, s. 444
109
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 37
102
21
skulle bytas.110
I verket ”Quést-ce que la propriété?” angrep Pierre Joseph Proudhon de arbetsfria inkomsterna där
bland annat räntan ingår. Proudhon menade att det är skillnad mellan innehav och egendom. Han
förklarade detta med att arbete är basen för förmögenhet och att producenten äger rätten att inneha
produkterna av utfört arbete. Detta innebär dock inte att någon har rätt att äga produktionsmedel
eller att lägga beslag på andras prestationer. I ett rättrådigt samhälle ska varor bytas mot priser som
motsvarar den mängd arbete som lagts på varan, men när detta inte inträffar existerar det sannolikt
ett monopol som saboterar varubytets normer. För att åtgärda dessa missförhållanden förordade
Proudhon reformer av bank- kreditapparaten samt upprättande av en så kallad Folkets Bank.
Papperspengar med underlag av arbetstid skulle ersätta guld- och silvermyntfoten. Syftet med
Folkets Bank var att den skulle göra varje vara till bytesmedel och på så sätt få bort människors
strävan att samla på sig pengar. Även bristen på pengar skulle på detta ombesörjas. Proudhon ansåg
att det var just bristen på pengar som skapade räntan. Under Proudhons tid var den franska
centralbanken privatägd och tjänade kapitalägarnas syften, genom att banken höll tillbaka de
monetära medlen och gjorde de till en bristvara. Eftersom även guld är en knapphet bidrog
guldmyntfoten till räntan. På grund av detta ville Proudhon att det privata bankväsendet skulle
avskaffas och istället nationaliseras. Räntan skulle sänkas så att den enbart motsvarade de
administrativa kostnaderna.111
Henry George var en av de jordräntekritiker som verkade under 1800-talet. Denne politiker var inte
kritisk till kapitalräntan, utan han ansåg att den var en rättmätig kompensation för det arbete som
byggt upp kapitalet. Kapitalräntan var enligt George rättvis eftersom långivaren ska ha samma
möjlighet till vinst oavsett om han investerar pengarna eller använder kapitalet till egna försök att
höja sin inkomst. George sympatiserade däremot inte med jordräntan utan denna ansågs vara en
monopolinkomst utan bakomliggande arbete. Henry George förklarar jordräntans uppkomst med
hjälp av David Ricardos (1772-1823) teori. Enligt denna uppkom jordräntan till följd av knappheten
på jord. När nybyggarna lade under sig ny fri jord steg markpriserna och jordräntan på redan
uppodlad jord. Orsakerna till att ny jord brukas berodde enligt George på ökande befolkningstryck,
ny och effektiv teknik samt spekulation. Han menade att spekulationen drev upp jordräntan till
orimligt höga nivåer. De som påverkades av de höga markpriserna som jordbruk och industri
tvingades erlägga var arrendatorer, arbetare och kapitalägare. Enligt George fördelas inkomsterna så
pass ojämnt till följd av spekulationen på mark att den är den största anledningen till ekonomiska
depressioner och arbetslöshet. För att komma tillrätta med detta problem menade han att staten
borde förvärva sig den alltigenom orättvisa jordräntan genom att ta upp den i skatt.112
5.3.3 Räntekritiker under 1900-talet
Även de moderna kritikerna tar upp jordräntan, men det är inte längre jordränta och priset på jord
som är den avgörande faktorn för ekonomin. Nu är det istället kapitalräntan som står i fokus för
kritiken, vilken baseras på argument liknande de Henry George förde fram mot jordräntan. Kritiker
som har verkat under 1900-talet är Silvio Gesell (1862-1930), Johan Kjellén (1881-1959), Dieter
Suhr och Margrit Kennedy.
Den tyske affärsmannen Silvio Gesell verkade långa perioder i Argentina och började intresserade
sig för ekonomiska frågor i samband med en argentinsk ekonomisk kris under slutet av 1880-talet.
Höga räntor skapade starka incitament för sparande, vilket medförde avtagande efterfrågan med
fallande priser som följd. Gesell skrev i sitt huvudverk ”Die natüliche Wirtschaftsordnung durch
110
Ibid, s. 38
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 38 f
112
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 40 f
111
22
Freiland und Freigeld” (1916) att implementering av hans form av antimarxistisk socialism kan
avvärja regelbundna ekonomiska kriser.113 Den antimarxistiska socialismens grundstenar var att all
jord skulle köpas upp av staten, som sedan omfördelar jorden till individer och kollektiv efter deras
behov. Inkomsten som staten skulle dra in från jordbrukarna skulle delas mellan landets mödrar
efter antalet barn.114 Vidare skulle guldmyntfoten avskaffas och ett system med stämplade pengar
skulle istället introduceras. Gesell skilde mellan låneränta och kapitalränta genom att låneräntan
begränsar kapitalets tillväxthastighet och avgör realkapitalets avkastning. Räntan uppstår tack vare
den näst intill obefintliga lagerkostnaden av pengar. Genom att stämpla pengar och därigenom
belägga dem med en lagringskostnad skulle räntan reduceras. Gesell har både fått positiv och
negativ kritik för sin teori om stämplade pengar. Kritikerna menade att konceptet var fullt gångbart i
liten omfattning, men om systemet infördes i större utsträckning skulle pengar enbart ersättas av
substitut som exempelvis ädelstenar och ädla metaller.115
En svensk riksdagsman vid namn Johan Kjellén anförde idéer liknande Gesells. Kjellén gav 1938 ut
boken ”varifrån kommer kapitalräntan?”. I denna skriver han att räntan ”flyttar” över köpkraft och
inkomster från fattiga till rika vilket orsakar minskad köpkraft och därmed minskad efterfrågan på
varumarknaden. Kjellén menar också att räntan ger upphov till inflation, genom att den förs på
varors produktionskostnader.116 Kjelléns recept för att få bort räntorna var att förstatliga bankväsendet och belägga pengarna med ett ”bäst före datum” för att de inte skulle undanhållas från det
ekonomiska kretsloppet.117
Dieter Suhr var professor i offentlig rätt vid Augsburgs universitet. Även denna man har anammat
Gesells tankespår och utvecklat hans teorier. 1989 utkom Suhr med en studie, ”The Capitalistic
Cost-Benefit Structure of Money”, i vilken han undersöker penningekonomin i dagens samhälle och
dess ”strukurella icke- neutralitet”.118 Med detta menar Suhr att fördelningen av kostnader och
nyttor mellan marknadens aktörer påverkas av existerande pengar i ekonomin.119 Suhr menar
liksom Kjellén att räntan omfördelar kapital från fattiga till rika och att det är alldeles för lönande
att spara pengarna, vilket påverkar klimatet för investeringar. För att få pengarna strukturellt
neutrala vill han påföra dem en bärarkostnad, som över tiden kan likställas med räntenivån i
ekonomin. Denna idé visar en tydlig koppling till Gesells idé om lagerkostnader för pengar. Suhr
vill dock modernisera detta system genom att ersätta de fysiska pengarna vid varuköp med
kontoöverföringar i en centralbank. En avgift dras från varje konto som visar underskott eller
överskott i nettoställningen jämfört med övriga. Med detta hoppas Suhr att ekonomins tillväxt ska
avta.120
Även Margrit Kennedy influerades av Silvio Gesell och Henry George. Liksom ovanstående
kritiker ville hon att jordräntan skulle tillägnas staten samt att penningsystemet skulle ombildas.121
Det system som Margrit Kennedy förespråkar stämmer mer överens med dagens system (kolla
upp). Användaravgift anses som nödvändig för att få sparräntan att gå mot noll och utlåningsräntan
uppskattas till 2,5 % och täcker osäkerhet och administrativa kostnader. När räntan ”försvinner”
antas inflationen sjunka till noll.122 För att hennes system ska fungera krävsockså en markreform för
att eliminera markspekulationen123 samt en skattereform för att ekonomins inverkan på miljön ska
113
Pålsson Syll, 2002, s 445
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 41
115
Pålsson Syll, 2002, s 445
116
Pålsson Syll, 2002, s. 446
117
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 46
118
Pålsson Syll, 2002, s 446
119
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 44
120
Ibid, s. 44
121
Pålsson Syll, 2002. s. 446
122
Pålsson Syll, Lingärde, 1998, s. 45
123
Ibid, s. 45
114
23
minskas.124
6. JAK- medlemsbank
Idén till Jord arbete kapital (JAK) skapades i Danmark under 1930-talet som en följd av att
”vanligt” folk inte fick ta lån hos de traditionella bankerna. De beslutade sig i stället för att bilda en
ideell förening. Medlemmarna sparade och lånade ur den gemensamma kassan.125 JAK i Sverige
bildades 1965 och var då en riksförening för ekonomisk upplysning. Ändamålet var redan då att
sprida kunskap om räntans skadeverkningar på samhället samt att främja ett genomförande av en
räntefri finansiering.126 JAK ekonomisk förening övertog verksamheten från JAK riksförening
1993, de förband sig samtidigt att fortsätta att driva vidare samma verksamhet som JAK
riksförening tidigare bedrivit. JAK fick banktillstånd i december 1997 och är Sveriges första
medlemsbank. 127 Den främsta uppgiften är att tillhandahålla räntefria sparlån för medlemmarna.128
Vem som helst får bli medlem i JAK och de reglerar inte vad pengarna får användas till men de
flesta använder lånen till att lösa huslån och billån.129 Medlemskapet är öppet för både privatpersoner, företag, föreningar och organisationer.130 Medlemsantalet var år 2003, 23 000
personer131, som medlem blir även individerna delägare.132 Inlåningen våren 1998 uppgick till 400
Mkr och utlåningen till 395 Mkr.133 I JAK medlemsbank tas det inte ut någon ränta vid utlåning av
kapital men det ges inte heller någon ränta på sparat kapital. I stället för ränta vid inlåning så delas
det ut sparpoäng som bestämmer hur mycket individen sedan kan låna.134
6.1 Ideologi
JAK grundades till följd av att ett antal människor ansåg att räntan var ett systemfel i ekonomin som
måste förändras. JAKs syfte är därför inte enbart att bedriva en bank som inte använder sig av
räntor, utan också att sprida information om en räntefri ekonomi.135 Syftet med föreningen är även
att ändra på det ekonomiska systemet. De anser att dagens räntesystem är felaktigt och skapar
problem som bottnar i sättet att tänka på ekonomin. Räntan ses som en tydlig symbol för ett
felaktigt ekonomiskt system och sättet att se på ekonomi.136 Föreningens långsiktiga
samhällsekonomiska mål är att samhället helt ska avskaffa räntan137. JAK menar att i en räntefri
ekonomi kan långsiktiga projekt som exempelvis solkraftverk bli lönsamma. Räntorna utgör idag
den största utgiften för stadsbudgeten (86 miljarder i januari-94). Indirekt betalar vi genom vår
konsumtion 40-70% av andras räntor. Utöver detta betalar vi även våra egna låneräntor. De menar
att om JAK medlemsbank blir tillräckligt stora får det effekter på hela samhället.138 JAK
medlemsbank arbetar för att främja en ekonomi som inte exploaterar människor eller natur. Detta
görs genom räntefria sparlån och genom att upplysa om räntans effekter. De förespråkar en uthållig
ekonomi som tar hänsyn till hela samhällets kostnader och intäkter, såväl monetära som icke
124
Kennedy, 1993 s. 57
Artikel, Hallandsposten, 26.9.94
126
www.jak.se, 2003-04-27
127
www.jak.se, 2003-04-27
128
Broschyr om JAK, B
129
Personlig kontakt, 2003-05-15
130
Broschyr om JAK, B
131
www.jak.se, 2003-04-27
132
Broschyr om JAK, A.
133
Ibid
134
www.jak.se, 2003-04-28
135
Broschyr om JAK, A
136
Personlig kontakt, 2003-05-15
137
Artikel, HP 26.9.94
138
Artikel Hallandsposten 26-09-94
125
24
monetära.139
För JAK medlemsbank är det viktigt att det sker ett stort hänsynstagande till både människor och
miljö i samhället.140 De anser även att det är viktigt med en rättvis ekonomi där ingen missbrukar
sin makt över andra. Det ska ske ett leverne på egen arbetsinsats och inte ett utnyttjande av sitt
ägande för att leva på andras arbetsinsats. Att utnyttja andras risktagande och arbete genom att
begära ränta på utlånade pengar innebär en risk- och arbetsfri avkastning på sitt ägande. Detta får då
bekostas av räntetagande, vilket inte är förenligt med en rättvis ekonomi. Detta för att det sker ett
utnyttjande genom ett övertag över andra.141 De som gynnas av räntans existens är benägna att
använda sina pengar till spekulation och på så vis flyttas pengarna från varumarknaden till
kapitalmarknaden. Således används inte pengar som betalningsmedel mellan producent och
konsument vilket JAK anser borde vara fallet. I stället används pengar för spekulation och inte som
ett räntefritt bytesmedel som JAK förespråkar.142 JAK medlemsbank anser att individer ska mötas
som fria och jämlika individer.143 Alla ska även ha tillgång till information som behövs till grund
för att fatta beslut. Vidare är etik och moral i ekonomi viktigt, vilket för JAK medlemsbank betyder
medmänsklighet och solidaritet för naturen och ansvar för kommande generationer. De anser att det
är viktigare med etiska avvägningar än egoistiska vinstmotiv144. JAK är en demokratisk förening,
vilket är minst lika viktig som att de har en bankverksamhet, ”bankverksamheten är vårt verktyg
men det viktigaste är egentligen vårt demokratiska jobb, hur sätter man in ekonomin och hur
kommer man fram till ett hållbart samhälle.”145
JAK anser att ekonomin måste fungera inom ramen för ekologin, den ekonomiska verksamheten är
således underordnad denna. JAK medlemsbank tar avstånd från kravet på ständig tillväxt.146
Respondenten från JAK som vi intervjuade menar att det behövs en omdefiniering av ordet tillväxt.
”Det finns mycket som kan växa utan att det behöver vara ekonomisk tillväxt, detta kan exempelvis
vara positiva lösningar på olika problem. Dessa kräver inte ränta och avkastning till privatpersoner.”147 JAKs avståndstagande mot ekonomisk tillväxt bottnar i att de anser att en ständig
ekonomisk tillväxt bidrar till miljöförstöring, då detta fenomen ökar trycket på naturen.148 Detta
beror på att räntans exponentiella tillväxt är oförenlig med naturens villkor.149 För att samhället ska
kunna verka mot en hållbar utveckling anser JAK att en räntefri finansiering är en förutsättning.150
JAK menar att det blir ett mer rättvist samhälle utan räntor, då de anser att dessa ekonomiska
spelregler inte skapar klyftor mellan människor och regioner.151 Detta eftersom de menar att
räntesystemet flyttar monetära medel och därmed även den ekonomiska makten uppåt och
koncentreras till ett fåtal.152 Räntekostnaderna betalas av privatpersoner, företag och stat. När det
gäller privatpersoner blir det således en maktförskjutning och de rika blir än mer rika och de fattiga
blir fattigare. För företag blir räntan en produktionskostnad i företaget som måste kompenseras
genom höjda priser, sänkta löner eller genom effektiviseringar, vilka ofta är miljöfarliga eller skapar
arbetslöshet. Staten å sin sida måste agera kontraktivt, vilket betyder åtstramningar eller expansivt,
vilket leder till inflation. Således anses systemfelet vara dels räntans missriktade betalningsström
och dels den positiva delgivning som dock förväntas öka räntans andel av det totala varupriset. De
139
Broschyr om JAK, A
Broschyr om JAK, B
141
www.jak.se, 2003-05-03
142
Häften för kritiska studier, nr 3, 1998
143
www.jak.se, 2003-05-08
144
Ibid
145
Personlig kontakt, 2003-05-15
146
www.jak.se, 2003-05-08
147
Personlig kontakt, 2003-05-15
148
Arbetaren, Nr 44 1994
149
Häften för kritiska studier, nr 3, 1998
150
www.jak.se, 2003-05-08
151
Broschyr om JAK, B
152
Artikel Hallandsposten 26.9.94
140
25
menar att räntan således är långsiktigt inflationsdrivande.153 Detta gäller så väl lokalt som globalt.154
JAK menar att utan räntor kan individer få större kontroll på sin ekonomiska situation.155 ”Vi vill
inte vara i händerna på bankerna.”156
JAK menar att det finns en stor orättvisa mellan stora företag och små- och medelstora företag i
deras möjligheter att finansiera sin utveckling. Det finns i huvudsak två olika sätt möjliggöra en
finansiering, antingen lockar företaget till sig riskkapital exempelvis genom att emittera nya aktier
eller så tar företaget ett lån. Skillnaden mellan dessa alternativ är betydande. Om finansieringen
görs genom ett låntagande med ränta förbinder sig företaget att betala långivaren en ersättning
oavsett hur det går för företaget. Om företaget däremot finansierar utvecklingen med hjälp av nytt
riskkapital får aktieägarna vänta tills stämman konstaterat om det blev ett överskott samt om det
sker någon utdelning. Företag som i huvudsak finansierar sin utveckling med hjälp av banklån med
räntor är mer känsliga för finansiella förändringar som exempelvis oljeprishöjningarna på 70-talet.
Små- och medelstora företag har dock inte samma tillgång till någon riskkapitalmarknad som ett
stort företag har. De är därför hänvisade till lånemarknaden i större utsträckning än vad stora företag
är, vilket i sin tur har lett till att små- och medelstora företag är mer lånefinansierade än vad som
anses lämpligt. Om dessa företag hade varit mindre lånefinansierade hade de inte bara klarat
finansiella chocker bättre utan de hade även varit mindre beroende och påverkade av bankernas
omstrukturering till större banker med växande avstånd mellan företag och bank. På så vis menar
JAK att landsbygden hade kunnat vara mer levande.157
6.2 System och organisation
JAK medlemsbank är partipolitiskt och religiöst obunden, vars huvudkontor är beläget i Skövde.158
Från Skövde sköts själva bankverksamheten med hjälp av ett 30-tal anställda.159 De 24 lokalavdelningarna i JAK är centralt anslutna men är i sig fristående organisationer som arbetar för att
sprida kunskap om en räntefri ekonomi med stöd från centralorganisationen.160 Kontakten med
medlemmarna sker även genom medlemstidningen Grus och guld (fd Räntefri). Namnet förklaras
genom,
”Gruset, så vanligt, men ändå viktigt. Vad sätter vi för värde på sådant som finns i mängd omkring
oss? En vacker sten blir värdefull i det ögonblick någon plockar upp den från vägkanten.
Småpengarna i fickan kan verka värdelösa. Men tillsammans kan vi bygga något av dem. I Grus &
Guld tittar vi på hur människor i samverkan gör något bestående av de små pengarna.”161
”Guldet, förrädiskt vackert. Ska vi verkligen jaga allt som glimmar? Grus & Guld försöker se vad
vi tjänar på att hoppa av guldjakten. När vi mäter avkastning i annat än pengar, blir nya
investeringsformer plötsligt intressanta. Guldets makt är stark, men det finns en del som försöker
bryta den. Här får andra värderingar synas än de som är förhärskande i de vanliga
ekonominyheterna”162
I Grus och guld sker det rapportering från lokalavdelningarnas arbete. Det finns även utrymme för
153
Häften för kritiska studier, nr 3, 1998
Personlig kontakt, 2003-05-15
155
Arbetaren, nr 44 1994
156
Ibid
157
www.jak.se, 2003-05-08
158
Ibid, 2003-05-08
159
Artikel, Hallandsposten, 26.9.94
160
www.jak.se, 2003-05-03
161
www.jak.se, 2003-05-03
162
www.jak.se, 2003-05-03
154
26
att föra en dialog mellan ledningen och medlemmarna. I större artiklar belyses privatekonomiska
frågor samt företeelser som har anknytningar till JAK medlemsbanks visioner om en rättvis och
uthållig ekonomi. I medlemstidningen finns det även reportage om framförallt miljöfrågor, globala
frågor, glesbygd, konsumentfrågor och kultur. Tyngdpunkten i tidningen ligger på hur sparande och
finansiering ser ut i dagens samhälle, samt hur en enskild individ kan påverka i en mer rättvis
riktning.163
JAK:s första lokalkontor öppnades i Orsa 2002. Orsa är dalarnas minsta kommun, där finns det 232
JAK medlemmar, vilket innebär att Orsa har flest antal medlemmar i förhållande till invånarnas
storlek. Eftersom målet med banken är att gynna medlemmarna och inte att ge någon vinst så väljer
JAK att finnas och öka servicen där medlemmarna finns. Detta beror även på att JAK har ett lokalt
perspektiv på ekonomin. Orsa kommer att ha hela Dalarna som upptagningsområde och kommer att
bokföras separat. Detta för att se om lokalkontoret bär sig om några år. JAK räknar med att
lokalkontoret kommer att gå med förlust de två-tre första åren och att det sedan kommer att gå ihop
och bära sina egna kostnader.164
För att få låna i JAK måste det först ske en inbetalning på årsavgiften och grundinsatsen som är på
200 kr st/år (2002), sedan måste individen spara i minst sex månader innan han kan låna. Den
genomsnittliga spartiden är dock cirka tre år. Grundinsatsen är en engångsinsats som går till
bankens eget kapital. Utlåningen bestäms av hur mycket som försparats, dels under hur lång tid
lånet ska förlöpa samt det så kallade fördelningstalet. I stället för ränta delas det ut så kallade
sparpoäng, vilket är utgångspunkten för hur mycket och hur länge som en viss individ får låna.165
Sparpoängen räknas ut genom att den genomsnittliga summan på kontot multipliceras med
sparfaktorn, vilken bestäms av styrelsen. Låntagaren kan välja att låna på de redan ihopsparade
sparpoängen eller låna på ytterligare ett belopp. Sparkravet för detta tilläggslån måste då uppfyllas i
efterhand. Det är fördelningstalet i förhållande till grundlånet som bestämmer hur mycket
låntagaren kan tilläggslåna. Fördelningstalet bestäms av JAKs styrelse och är beroende på hur hög
likviditet JAK har. Eftersparandet till ett tilläggslån görs samtidigt som tilläggslånet betalas av.166
För att JAK ska kunna täcka kostnaderna för administration, löner, information och utveckling tas
en låneavgift ut. Låneavgiften är för närvarande (2002) 3,5% av lånebeloppet samt 1% av
lånebeloppet per återbetalningsår. Betalningen av låneavgiften betalas samtidigt som amorteringar
och eftersparande. Sparpengarna skyddas på flera sätt. Försparandet omfattas av insättningsgarantin
som gäller alla svenska banker. Eftersparandet tryggas av att JAK har en mycket hög
kapitalsättningsgrad. När lånet är färdigamorterat sätts efter minst tre månader efter sista
amorteringen eftersparandet in på baskontot.167
Genom låneinsatsen kan JAK uppfylla banklagen om att alla banker ska ha ett betydande eget
kapital. Låneinsatsen uppgår till 6% av lånebeloppet. Sparandet måste vara minst lika stort som
låneinsatsen två bankdagar före utbetalningen av lånet. När lånet är återbetalat ges låneinsatsen
tillbaka. Detta sker alltid i juli.168 JAK förvarar pengarna som finns kvar mellan inlåning och
utlåning i stadsskuldsväxlar, på dessa få JAK ränta. De har försökt att träffa en lösning med någon
så de ska kunna få ett räntefritt alternativ men de har inte lyckas med det. Ränteintäkterna fonderar
JAK till olika projekt.169
163
Ibid
Grus och Guld, nr 5, 2002
165
Broschyr om JAK, A
166
Ibid
167
Broschyr om JAK, A
168
Ibid
169
Personlig kontakt, 2003-05-15
164
27
Det diskuteras nu ett förslag inom JAK som föreslår att ett försparande inte längre ska vara
obligatorisk. Detta för att systemet ska kunna passa fler och lösa vissa problem som JAK har
brottats med. För de som sitter fast i en skuldfälla, eller för de som av någon anledning behöver ett
lån snabbt men som inte har försparat tillräckligt har svårt att låna i JAK. Detta trots att de har
säkerhet för ett lån. Andra problem som är grunden till detta förslag är att medlemmarna lånar
mindre än vad de sparar. Sparlånesystemet fungerar bäst om allt sparande, förutom en viss summa i
kassareserv, är utlånat till medlemmarna. Ett annat problem med JAK-systemet är att det är
krångligt för medlemmarna att beräkna hur mycket de kan låna. Enligt det nya förslaget ska
storleken på lånen bestämmas av hur mycket pengar som finns tillgängliga för utlåning i JAK. När
sparandet är högt så kan hela det sökta beloppen beviljas medan om sparandet är lågt så får vissa
medlemmar låneförslag på en mindre summa. Även i denna låneform skulle det ske ett användande
av sparpoäng, dessa ska beräknas på samma sätt som tidigare. Medlemmen som som inte har
försparat måste i stället efterspara mer. Det ska även finnas regler för att prioritera lån tillexempel
skulle en medlem som varit medlem längre eller de som har ett högt sparande bli prioriterade. Även
mindre lånesummor skulle gå före större. Vissa kritiker menar att denna form brister, detta för att de
anser att fokus flyttas från räntans avskaffande, rättvisan i ekonomin och en ekologisk hållbar
ekonomi till mer privatekonomiska intressen.170
6.3 Strategier
Det finns ett strategiskt syfte med att JAK är en medlemsbank, detta eftersom banken på så vis inte
behöver gå med vinst, syftet är i stället att många människor ska kunna gå i hop och hjälpa varandra
att kunna låna och spara pengar på ett mer rättvist sätt. JAKs strategi är således att deras verksamhet
bygger på samarbete som grund och inte på konkurrens och en fixering vid monetär vinst.171 “På
detta sätt bryter JAK spiralen som bygger på en uppskruvning- en spiral som skruvas upp tills det
kommer att ske en krasch, ett krig et cetera då ekonomin byggs upp på nytt igen.”172
JAKs främsta strategi för att nå ett hållbart samhälle är deras alternativa banksystem. Detta
alternativa system har två centrala produkter, sparlån och bygdekonto. Sparlånet utvecklades av
danska JAK på 30-talet men har sedan vidarutvecklats av svenska JAK till ett balanserat
sparlånesystem. Detta innebär att all utlåning finansieras helt av medlemmarnas inlåning.173
Den nya sparformen hos JAK medlemsbank är bygdekonto. Grundtanken är att spararen själv ska
kunna bestämma vad dennes pengar används till, spararen styr pengarna direkt till ett konkret
utlåningsbehov med miljövänlig och etisk inriktning.174 Projekten måste godkännas av JAK innan
ett konto öppnas.175 Bygdekontot är avsett för de sparare som vill hjälpa lokala projekt. På så vis
kan individen påverka den lokala utvecklingen genom sitt sparande.176 Spararen överlåter sina
sparpoäng till det tänkta projektet. Vinsten för spararen blir att detta projekt överlever.177 Genom att
ett antal personer och organisationer öppnar ett bygdekonto för projektet kan stödsparandet börja.
Spararnas pengar sätts in på ett bygdekonto hos JAK, sedan överlåter spararen sparpoängen och
lånemöjligheten till det bygdekonto som spararen bestämmer. För den som tar lånet gäller samma
villkor som för övriga medlemmar, således måste låntagaren vara medlem i JAK. De som
stödsparar behöver dock inte vara medlemmar. JAK betalar ut lånet när stödsparandet uppnått
170
Grus och Guld, nr 5, 2002
Personlig kontakt, 2003-05-15
172
Personlig kontakt, 2003-05-15
173
www.jak.se, 2003-05-08
174
Ibid
175
Personlig kontakt, 2003-05-15
176
www.jak.se, 2003-05-08
177
Personlig kontakt, 2003-05-15
171
28
samma storlek som lånet. 178
JAK menar att det måste utvecklas en riskkapitalmarknad för små- och medelstora företag, vilket
exempelvis kan bestå av ett nätverk av bygdefonder. Således behövs det ske en finansiell
omstrukturering så att spararna själva kan bestämma vad pengarna ska användas till. För att detta
ska kunna vara möjligt behövs stabila lokala ekonomier med mindre avstånd mellan företagare och
kreditbeviljare. Genom dessa omstruktureringar menar JAK att hela Sverige skulle kunna leva.179
JAK har även en strategi i form av så kallade arbetsgrupper. Deras uppgift är att fungera som en
intressegrupp i en viss fråga. Vissa av dessa grupper är utsedda av stämman eller styrelsen medan
andra har växt fram själva. Exempel på arbetsgrupper är bygdekapitallistan, i vilken det diskuteras
vad som kan göras för att stoppa läckaget från lokala ekonomier till globala ekonomier. De
diskuterar även hur bygdekonton och fonder ska vara utformade för att möta hushållens och
småföretagens behov av finansiella tjänster. Demokratigruppens uppgift är att ta fram riktlinjer för
JAK medlemsbank och förenings demokratiska utformning. Studiekommitténs uppgift är att
Vidarutveckla kursprogrammet. Pakkamgruppens strävar efter att hjälpa indiska bönder att odla
ekologiskt utan bekämpningsmedel samt hjälpa dem med räntefri finansiering.180
Strategin att nå ut till allmänheten består främst av mun-till-mun-metoden av de ideella
lokalavdelningar som anordnar studiecirklar, informations- och medlemsmöten, utställningar med
mera.181 Av JAKs lokalavdelningar samt centralt anordnas kurser, seminarium och föreläsningar.182
JAK arbetar även med så kallade informatörer som arbetar ideellt med att ”Sprida ordet till
folket”183. Dessa informatörer får utbildning av huvudkontoret i Skövde, där det bland annat går en
grundkurs och en fördjupningskurs om JAK och räntefri ekonomi.184
JAK anordnar kurser och seminarier där intresserade kan lära sig mer om JAK och räntefri ekonomi
som en strategi att nå ut sitt budskap. Lokalt anordnas en grundkurs om JAK medlemsbank och
deras grundläggande idéer. Efter att genomgått grundkursen finns det möjlighet att fortsätta med en
fördjupningskurs. Där diskuteras JAK och dess idé om en räntefri ekonomi mer ingående. Syftet
med fördjupningskursen är:185
”Kursen/cirkeln syftar till att Du ska
· kunna föra ett resonemang kring vilka värderingar som gäller för dagens ekonomiska spelregler
jämfört med de värderingar Du verkligen har
· få möjlighet att diskutera frågor rörande räntefri ekonomi med andra
· kunna de vanligaste argumenten för och emot en räntefri ekonomi
· kunna räkna på en egen sparplan och ett eget JAK-lån
· kunna jämföra JAK-lån med vanliga banklån på olika sätt
· veta mer om JAKs ändamål och organisation.” 186
På riksnivå hålls två gånger per år JAK- skolan. Vid dessa tillfällen hålls flera kurser parallellt om
JAK och dess idéer för medlemmar. JAK skolan är även tänkt att vara ett tillfälle för medlemmar att
få utbyte av varandra. JAK genomför även tre gånger per år ett kvalitetsseminarium, vilket går ut på
att JAKs medlemmar ska bli mer insatta i verksamheten och på så vis kunna påverka bankens
178
www.jak.se, 2003-05-08
Ibid
180
www.jak.se, 2003-05-08
181
Ibid, 2003-04-29
182
Broschyr om JAK, B
183
Personlig kontakt, 2003-05-15
184
Ibid
185
Ibid
186
personlig kontakt, 2003-05-11
179
29
utveckling. De anordnar även andra seminarier med särskilda teman, dessa kan anordnas
tillsammans med andra organisationer.187
JAK bedriver även kurser på distans för de som inte kan delta i de ordinarie kurserna. Distanskursen
är öppen både för medlemmar och icke medlemmar. Syftet med kursen är att deltagarna ska
utveckla sitt ekonomiska tänkande kring ekonomiska teorier, värderingar och nuvarande
ekonomiska regler. Syftet är även att öka deltagarnas förståelse för JAKs åsikter. Eftersom JAK
menar att det är viktigt med personliga kontakter som en studiecirkel eller en helgkurs ger, men som
saknas i distanskursen, så räknar de med att kursdeltagarna deltar vid minst ett tillfälle på något av
seminarierna eller andra sammankomster som anordnas av JAK.188
7. Ekobanken
Ekobanken är liksom JAK en medlemsbank, vilket innebär att banken ägs av dess kunder.
Ekobanken lånar främst ut pengar till idéburna verksamheter som tillhör den sociala ekonomin eller
har ekologiska mål. Det är endast en liten del av utlåningen som går till privatpersoner.189
Ekobanken bildades den 30:e september 1998. Innan 1998 fanns det en sparkassa samt flera olika
initiativ inom alternativa finansieringsformer. På grund av att lagstiftningen kring sparkassor
ändrades tog de klivet och blev en bank.190
7.1 Ideologi
Ekobanken är en etisk bank som bland annat erbjuder etiska placeringar av pengar. De anser att
pengar ska användas för att underlätta människors samarbete. De värdesätter ett hållbart
företagandet där miljön och människorna räknas.191 Utgångspunkten i bankens verksamhet är
människan och de har allmännytta och medlemsnytta som dess främsta drivkraft. Ekobanken är
även en ekologisk inriktad bank vilket innebär att de anser att miljöaspekten är en självklar del,
detta både i det dagliga arbetet och i de beslut som fattas.192 Ekobanken menar att det finns ett
växande problem med finansiering av lokala samhällsprojekt och småföretagande. De menar att det
är ett finansiellt utanförskap som missgynnar utsatta grupper och geografiska områden. Ekobanken
ser det som en central fråga hur lokalt kapital kan aktiveras för att stödja lokal utveckling.193
Ekobanken menar att lokalekonomi har som syfte att öka människors medvetenhet om att de kan
påverka omvärlden med hjälp av hur de använder sina pengar. Det kan ske genom geografiskt
lokala pengar riktade mot ett intresseområde, förening eller ett projekt. Lokal ekonomi kan även bli
global när människor sammarbetar ekonomiskt kring ett ändamål eller en utveckling som påverkar
hela jorden.194 Ekobankens lånekoncept bygger på deras tro att det finns människor som vill hjälpa
till så att olika projekt kan genomföras. Ekobanken är tänkt att erbjuda dessa socialt och juridiskt
hållbara lösningar. Ekobanken tar avstånd från spekulationsekonomin och har inte något vinstsyfte
med banken. Det är många kunder hos ekobanken som helt tar avstånd från ränta och använder sig
därför av de räntefria kontoformer och sparformer för deras ändamål.195
187
Ibid, 2003-05-08
Ibid, 2003-05-11
189
www.ekobanken.se, 2003-09-04
190
Personlig kontakt 2003-10-06
191
www.ekobanken.se, 2003-09-04
192
Ekobanken, A
193
Ekobanken, medlemsinformation, augusti, 2003
194
Ekobankens årsberättelse, 2002
195
www.ekobanken.se, 2003-09-04
188
30
Bankens målsättning är även att ”vara en attraktiv arbetsgivare med en bra inre miljö och goda
utvecklingsmöjligheter för den enskilda medarbetaren”.196 Det genomförs ett årligt
utvecklingssamtal där varje medarbetares behov av kompetensutveckling planeras. Kompetensutvecklingen sker dels via externa kurser och seminarier men även internt genom stöd och
rådgivning. Ekobanken har tillsammans med två andra nordiska banker, Cultura och Merkur, ett
årligt möte för medarbetare och styrelse. Medarbetare inom Ekobanken erbjuds både
företagshälsovård och friskvård.197
7.2 System och organisation
För att få ha ett konto i banken måste individen vara medlem. Medlemmarna väljer en
förtroendekrets som i sin tur utser bankens styrelse. Medlemmarna får regelbundet information och
det förs en dialog genom bankens nyhetsblad och genom broschyren ”Ekobankens låneprojekt”.
Dessa skickas årligen ut till medlemmarna och där presenteras även utlåningen till verksamheter
och projekt. Medlemmarna får även regelbundna inbjudningar i att delta i bankens stämma.198
Ekobanken är öppen för alla människor.199 Banken omfattas av den statliga insättningsgarantin,
vilket innebär att staten garanterar insättningar i banken upp till ett belopp på 2 500 000 kr/kund.200
Det löpande arbetet sköts av åtta personer fördelat på sex helårstjänster. Fördelningen mellan män
och kvinnor inom arbetsplatsen är jämnt fördelad.201 På grund av att Ekobanken endast har kontor i
Järna202 så eftersträvar de hög tillgänglighet via telefon. De värdesätter även ett personligt och
mänskligt bemötande för alla sorters människor.203 Bankens lokaler är belägna på en biodynamisk
gård i ett timmermagasin.204 Lokalen blir uppvärmd med hjälp av en värmepump som utnyttjar
spillvärmen från gårdens ladugård. De använder sig även av vedkamin och el som reserv. Lokalen
har ingen mekanisk ventilation. Vid val av material efterfrågas naturliga och miljöanpassade
produkter. De har även källsortering. Bankens tjänsteresor sker främst med tåg men kontorets läge
gär att de flesta medarbetarna tar sig till och från arbetet med bil.205
Ekobanken är verksam i hela Sverige, kontakten med banken sker främst genom internet, telefon,
fax och brev, vilket de ser som en miljömässig fördel. Medlemmarnas post- och bankgiro kan
kopplas direkt till kontot i Ekobanken för löpande överföringar. De uppdrag som banken får
genomförs samma dag, överföringar till Föreningssparbanken sker två gånger per dag. Till andra
banker tar det upp till två bankdagar och utlandsbetalningar tar upp till tre bankdagar. Överföringar
till konton i Cultura Sparebank i Norge och Merkur Andelskasse i Danmark sker samma dag. De
som är kunder i Ekobanken får regelbundet hem information om banken och dess olika låneprojekt,
dock publiceras ej privatlånen.206
Antalet medlemmar ökade med tio procent år 2002. Medlemmarna är fördelade enligt förljande.
Enskilda medlemmar 1 696, Stiftelser 146, Ideella föreningar 81, Aktiebolag 46, Ekonomiska
föreningar 34 och Enskilda firmor och handelsbolag 19 stycken. Medlemsinsatserna var
sammanlagt år 2002 18,3 miljoner kr. Inlåningen ökade med 20% och utlåningen ökade med 21
procent år 2002. Inga kreditförluster har konstaterats något år. Utlåningen är fördelat enligt
följande. Vård och hälsa 31%, Skolor och förskolor 25%, Privatpersoner 13%, Kultur 12%, Social
196
www.ekobanken.se, 2003-09-04
www.ekobanken.se, 2003-09-04
198
www.ekobanken.se, 2003-09-04
199
www.ekobanken.se, 2003-09-04
200
Broschyr om Ekobanken, B
201
www.ekobanken.se, 2003-09-04
202
Är beläget utanför Södertälje
203
Ibid
204
www.ekobanken.se, 2003-09-04
205
www.ekobanken.se, 2003-09-04
206
Ibid
197
31
verksamhet 11% och Ekologi och energi 8%.207 Ekobanken fastställer räntenivåerna per kvartal
vilka följer det gångna kvartalets marknadsränta. Räntenivåerna i Ekobanken publiceras i Dagens
Nyheter, Göteborgsposten samt på Ekobankens hemsida.208
Vanliga säkerheter vid lån är pantprev i fastigheter, pantsatt bostadsrätt och borgen. Fastigheter kan
belånas upp till 75% av värdet och bostadsrätter upp till 60%. Ekobanken ser positivt på att en
låntagare har många borgensmän. Detta eftersom det tyder på att låntagaren har stöd från många
människor. Vanligtvis beviljar inte ekobanken lån med stora enskilda borgensåtaganden. De som
går i borgen för låntagare inom ekobanken får normalt endast gå i borgen för högst motsvarande två
månadslöner. Detta beslut har ekobanken tagit på grund av att de anser att det är en risk att gå i
borgen och då är det bättre att fler delar på den risken. Krediter utan säkerhet förekommer normalt
inte i ekobanken. Ett låns löptid får max vara 30 år. Ekobanken anser att det är positivt om
individen kan amortera mer än överenskommet. ”Att betala av ett lån är på sätt och vis att spara
till sig själv och att stimulera till eget sparande är ett av Ekobankens ändamål” Därför är extra
amorteringar och förtidslösen av lånet kostnadsfritt. Ekobanken har både annuitetslån och
amorteringslån. Det som skiljer dessa åt är att vid annuitetslån betalas samma summa (amortering
och ränta) varje gång, vilket innebär att låntagaren amorterar mindre i början eftersom då är andelen
ränta stor. Detta till skillnad mot amorteringslån då låntagaren betalar samma amorteringsbelopp
hela tiden medan räntebeloppet minskas successivt vart efter lånet amorteras ned. De som är
låntagare i Ekobanken måste betala en grundinsats på 100 kr och därutöver kan låntagaren köpa
insatser i banken med 5% av lånebeloppet. Varje andel om 100 kr ger en röst på föreninsstämman
men det finns en begränsning på att ingen får rösta för mer än 10 % av de andelar som är företrädda
på stämman. Genom att köpa andelar i banken hjälper individen banken att utvecklas så den kan ge
fler möjligheter att ge lån till olika projekt.209 Större placeringar sker i så kallade förlagslån.
Garantifonder och associationslånekonton har vid utlåning till biståndsprojekt används som
säkerhet. Banken har vid dessa tillfällen haft rollen som ett instrument för att människor ska kunna
ta ett personligt ansvar för ett projekt eller en medmänniska.210
7.2 Strategier
Ekobanken exemplifierar sig själva som ”ett exempel på att det går att tänka nya tankar och skapa
nya institutioner som är bättre ägnade för en positiv samhällsutveckling.”211 En av bankens
strategier är att vara ”en naturlig samarbetspartner för den sociala ekonomin i Sverige”212 För att
genomföra denna strategi finansierar de projekt och verksamheter som förnyar samhället samtidigt
som de har en sund ekonomi och organisation.213 Vid utlåning gör de en värdering av projektets
behov och dess betydelse för samhället. Det är denna värdering som blir vägledande vid beslut om
utlåningen och inte lönsamheten för banken. Detta innebär att banken inte har något emot små
lån.214
Ekobankens huvudsakliga strategi är att erbjuda sparande på ett etiskt och tryggt sätt. Vid inlåning i
Ekobanken har individen full kontroll på vad pengarna används till och kunden får regelbunden
information om låneprojektet och bankens verksamhet. Således har de en strategi i att erbjuda olika
sparalternativ med skiftande räntor och inriktningar. 215 Medlemmarna kan välja mellan fyra olika
207
Ekobanken, årsberättelse 2002
www.ekobanken.se, 2003-09-04
209
www.ekobanken.se, 2003-09-04
210
Ekobanken, årsberättelse 2002
211
Ekobanken, årsberättelse, 2002, s. 3
212
www.ekobanken.se, 2003-09-04
213
www.ekobanken.se, 2003-09-04
214
Ibid
215
www.ekobanken.se, 2003-09-04
208
32
intresseområden vid inlåning, dessa är: Ekologi; Vård/Hälsa; Barn samt Kultur/Bildning.
Ekologikontots ändamål är att placera pengarna för att främja alternativ energi, ekologisk och
biodynamisk odling, förädling, forskning och andra ekologiska projekt. Vård- och hälsokontot
stödjer äldre- och handikappomsorgen, alternativ medicin och terapier, missbruksvård och sociala
projekt. I Barn- och ungdomskontot placeras pengarna i friskolor, förskolor och särskolor,
ungdomshem, barn- och ungdomsverksamhet. I kulturkontot sker utlåningen till kulturhus,
konstnärlig verksamhet, folkhögskolor, förlag och tidskrifter och vuxenutbildning. Det finns även
en ytterligare kontoform, Ekokontot som finns för den som inte kan välja område. De olika
kontoformerna kan kombineras eftersom de har olika vilkor som exempelvis uttagsmöjligheter,
ränta, bindingstid osv.216 Ekokontot är bankens allmänna konto och där placeras pengarna i
verksamheter som skapar sociala eller ekologiska mervärden, denna kontoform används även vid
lån till medlemmarna.217 Genom räntefria kontona kan banken bevilja lån utan annan ränta än
bankens administrationskostnad som för närvarande är på 3,5%. Det ger även möjlighet att ge
ränterabatter. Dessa fördelades enligt följande 2002: Biståndsverksamhet 24 tkr, Ekologi 33 tkr,
Vård och hälsa 36 tkr, Kultur 19 tkr och Barn och ungdom 50 tkr.218 I och med att Ekobanken tar
avstånd från den världsomspännande spekulationen som är en orsak till hur räntan utvecklas så
menar de att banken inte skulle behöva följa räntemarknaden. Det finns räntebärande konton i
banken för att de ska kunna tillfredsställa de individer som av någon anledning måste ha ränta på
sitt konto. Exempel på sparare som måste ha ränta är är de som förvaltar ideella fonder eller
pensionspengar, dessa är nämligen tvingade enligt lag att få en viss avkastning. Barn och ungdomar
upp till 18 år får särskild förmånlig ränta. Det finns även speciella konton som är direktanslutna till
något specifikt projekt, exempel på detta är Associationslånekontot som är ett konto utan ränta. I
stället pantsätts kontot ett år i taget som säkerhet för mikrokrediter till ekologiska kaffeodlare i
Dominikanska Republiken.219
Ekobanken har olika strategier för att utforma ett etiskt och tryggt lånekoncept, dessa består av
Borgenkrets, Garantifonden och Lånegemenskap. Borgenkrets innebär att ett antal människor går
med hjälp av en liten summa i borgen för ett visst projekt som inte har några egna säkerheter att
lämna. Garantifonden går ut på att ett eller flera konton i Ekobanken pantsätts som en säkerhet för
ett lån till ett projekt. Det tredje konceptet, Lånegemenskap, innebär att en grupp människor
gemensamt får fram kapital genom att varje person lånar en viss summa och samtidigt går i borgen
med samma belopp. På så vis delar alla i gruppen på ansvaret men ingen tar på sig för mycket.
Detta är dels tryggare för personer inom gruppen, i och med att om någon inte klarar av att betala
sitt lån så fördelas det på övriga i gruppen, vilket även är tryggare för banken. Utöver dessa tre
koncept erbjuder Ekobanken även ett räntefritt alternativ, så kallat Stödkonto, vilket ger banken
möjlighet att låna ut pengar med en ränta som motsvarar bankens administrationskostnad.
Ekobanken har även strategier för att nå ut till allmänheten. Detta sker bland annat genom
inbjudningar till exempelvis Rosendals skola i Stockholm, SIDA eller Ekocentrum i Göteborg där
representanter från banken diskuterar alternativ ekonomi och samhällsfrågor samt sprider idéerna
bakom Ekobanken. Representanterna medverkar även på mässor, konferenser och utställningar. I
augusti 2002 var Ekobanken med och arrangerade en konferens i kulturhuset i Järna som
behandlade ekonomi och demokrati. Banken själv har fått besök av ett antal organisationer, bland
annat Amnesty, Förbundet Sveriges Småbrukare, Företagsekonomiska Institutet, Föreningssparbankens ledarutbildning med flera. Ekobanken har tillsammans med Föreningen Kooperativ
Utveckling, Växjö Universitet och JAK medlemsbank en arbetsgrupp kring lokal ekonomi.
Projektet stöds av Nutek och syftar till dels en litteraturstudie och lokalekonomi och dels en årlig
nationell konferens om lokal ekonomi. Den första nationella konferensen var planerad till hösten
216
Ekobanken, årsberättelse 2002
www.ekobanken.se, 2003-09-04
218
Ekobanken, årsberättelse 2002
219
Ekobanken, årsberättelse 2002
217
33
2003, det hålls även förberedande konferenser. Ekobanken var även en av initiativtagarna till
”Lokalekonomiska finansieringsinitiativ” som höll en stor konferens på Växjö Universitet den 2324 Oktober 2003 som behandlade lokal ekonomi. Genom denna konferens presenterades och
diskuterades olika finansieringsinitiativ och forskningsprojekt. På lokalekonomidagarna kunde
aktörer, forskare, debattörer och andra intresserade mötas och diskutera hållbar lokal ekonomi.220
Tillsammans med Merkur Andelkasse i Danmark och Cultura Sparebank i Norge har Ekobanken ett
sammarbete på flera olika sätt, exempel på detta är bland annat ett likviditetssamarbete. De har även
en årlig utvecklingskonferens. Mötet 2002 hölls i Oslo och behandlade respektive banks vision och
verksamhetsidé. Ordförande och VD för de tre bankerna träffas två gånger per år.221
8. Analys
I analysen kommer vi att göra en jämförelse mellan de båda bankerna samt jämför hur bankernas
ideologier stämmer överens med räntekritikernas teorier. Analysen avslutas med en diskussion där
JAK:s och Ekobankens strategier behandlas med utgångspunkt från vår teori.
8.1 En jämförelse mellan JAK medlemsbank och Ekobanken – Din
medlemsbank
JAK medlemsbank och Ekobanken är två alternativ till de traditionella bankerna, deras
gemensamma grund är att båda anser att det rådande samhället behöver genomgå förändringar. JAK
vill genom sin räntefria bankverksamhet trycka på de ekonomiska förändringarna som de anser
behöver förändras. Ekobanken å sin sida lägger större vikt vid de etiska förändringarna som de
anser att samhället måste genomgå.
Ingen av bankerna har något vinstsyfte med sin verksamhet och kunderna måste vara medlemmar i
respektive bank. De är öppna för alla, såväl privatpersoner, företag som organisationer. De riktar sig
dock främst till privatpersoner och mindre företag då de anser att dessa grupper är de som blir mest
missgynnade i det rådande samhällssystemet. JAKs medlemsantal är 2003, 23000 personer. Detta
skiljer sig mot Ekobanken som endast har 2022 st. Även personalantalet skiljer sig väsentligt mellan
bankerna, Ekobanken har sex anställda som bedriver bankverksamheten medan JAK har ett 30-tal
anställda. JAK har även nyligen öppnat sitt första lokalkontor. Vidare skiljer sig inlåningen
bankerna emellan. Ekobanken har en inlåning på 18,3 Mkr medan JAK har en inlåning på 400 Mkr.
Även när tidpunkten för när respektive bank bildades skiljer sig avsevärt, JAK bildades 1965 och
visserligen fick de banktillstånd 1997 men Ekobanken bildades 30:e sept 1998. Således är JAK
äldre och driver en större verksamhet som är mer utspridd till jämförelse med Ekobanken.
Ekobanken har sitt huvudkontor i Järna, därifrån sköts hela verksamheten. JAK har sitt huvudkontor
i Skövde där de bedriver själva bankverksamheten, men JAK har även olika lokalavdelningar som
arbetar för att sprida information om en räntefri ekonomi genom informanter. Ekobanken sprider
även de information om alternativ ekonomi och samhällsfrågor genom representanter från banken.
Dialogen som förs mellan medlemmarna och styrelsen sker genom respektive medlemstidning. JAK
för även debatter i sin tidning då de anser att det är viktigt att alla ska kunna komma till tals. De
belyser även privatekonomiska frågor och företeelser som kan knytas till JAKs vision om en rättvis
och uthållig ekonomi. De tar även upp hur en enskild individ kan påverka i en mer rättvis riktning,
de genomför även reportage som presenteras i tidningen. I Ekobankens medlemstidning presenteras
de olika låneprojekten och där får även medlemmarna inbjudningar till att delta i bankens stämma.
220
221
Ekobanken, medlemsinformation, augusti 2003
Ekobanken, årsberättelse 2002
34
JAK vill aktivt förändra samhällssystemet och vidareutveckla JAKs egen organisation, för detta
ändamål använder de så kallade arbetsgrupper. Vidare vill de öka medlemmarnas kunskap om JAK
och räntefri ekonomi genom olika kurser, seminarium et cetera. Dessa är även i viss utsträckning
riktade till allmänheten för att på så sätt öka genomslagskraften för JAK- systemet samt utveckla en
debatt i samhället om dagens räntesystem. JAK har således till syfte att förändra det rådande
samhällssystemet samt utveckla JAKs egen organisation. De arbetar således för att sprida kunskap.
Detta dels genom sin verksamhet som bank men även genom upplysning av de så kallade
informanterna. Ekobanken vill i stället i högre utsträckning stödja det projekt som de anser vara på
väg åt en "hållbar" riktning. Även de använder sig av representanter från banken som sprider
bankens idéer samt kunskap om alternativ ekonomi. De tar dock som bank inte samma ställning
mot dagens ekonomiska system. Både JAK och Ekobanken vill att samarbete ska vara till grund vid
finansiering och de tar avstånd från spekulationsekonomin. JAK tar dock ett kliv till och ser räntan
som en tydlig symbol för ett felaktigt ekonomiskt system och tar även avstånd mot kravet på
ständig tillväxt. De vill även att pengar ska fungera som ett räntefritt bytesmedel mellan producent
och konsument. Ekobanken vill att pengar ska användas för att underlätta människors samarbete.
Båda bankerna vill att det ska ske ett stort hänsynstagande till människor och miljö och att
ekonomin ska vara rättvis och ingen ska missbruka sin makt över andra. Vidare värdesätter de båda
bankerna betydelsen av medmänsklighet och solidaritet för naturen och ansvar för kommande
generationer. JAK uttalar att de anser att den ekonomiska verksamheten är underordnad ekologin
men så är inte fallet med Ekobanken. Ekobanken ser sig själva som ett exempel på att det går att
tänka nya tankar och skapa nya institutioner medan JAK även har visioner om att förändra grunden
för det ekonomiska samhällssystemet.
De båda bankernas lånesystem är balanserat vilket innebär att all utlåning finansieras helt av
medlemmarnas inlåning. JAK:s system för utlåning bygger på hur mycket som försparats och under
hur lång tid lånet ska förlöpa samt det så kallade fördelningstalet. I stället för ränta delas det ut
sparpoäng som är utgångspunkten för hur mycket och hur länge en viss individ får låna. Inom
Ekobanken är det endast en liten del som går till utlåning till privatpersoner. I stället lånar de ut
pengar till idéburna verksamheter som tillhör den sociala ekonomin eller har ekologiska mål. De
riktar sig till de privatpersoner som vill spara på ett etiskt och tryggt sätt och de har olika alternativ
med skiftande räntor och inriktningar. JAK gör ingen skillnad mellan privatpersoner och företag i
möjligheterna att få låna kapital. I stället bestäms om och hur mycket som utlånas genom hur
mycket sparpoäng som innehas. Ekobanken å sin sida värderar först det projekt som lånet ska gå till
innan lånet godkänns. Vidare bygger Ekobankens lånekoncept på att de vill erbjuda juridiska och
socialt hållbara lösningar för de människor som vill hjälpa till att förverkliga olika projekt som är
miljömässigt- och/eller etiskt positiva för samhället. Även Ekobanken har räntefria alternativ, de
sparade pengarna gör det möjligt att kunna bevilja räntefria lån samt ge ränterabatter. JAK skiljer
sig från Ekobanken genom att den förstnämnda inte använder sig av någon kontroll av vad pengarna
används till. Således är det en stor skillnad mellan dessa banker i avseende på lånekoncept. Dock
kan JAKs produkt "bygdekonto" liknas vid ekobankens kontoform som är direktanslutet till ett
specifikt projekt. I båda dessa produkter så går sparandet direkt till ett specifikt projekt som
spararna själva väljer att stödja, som har miljövänlig och/eller etisk inriktning. I båda bankerna
måste dessa projekt godkännas av banken innan ett ekonomiskt stöd kan påbörjas. JAK menar att på
detta sätt kan individerna påverka den lokala utvecklingen genom sitt sparande. Även Ekobanken
ser det som en central fråga hur lokalt kapital kan aktiveras för att stödja lokal utveckling.
Ekobanken menar att lokalekonomi har som syfte att öka människors medvetenhet om att de kan
påverka omvärlden med hjälp av hur de använder sina pengar. Ekobanken och JAK har tillsammans
med andra samarbetspartner en arbetsgrupp kring lokal ekonomi.
Ekobanken lägger stor vikt vid att tillfredsställa sina medarbetare genom kompetensutveckling,
företagshälsovård och friskvård. De har även ett samarbete med bankerna Cultura och Merkur för
att utveckla sina medarbetare. De vill således erbjuda en bra inre miljö med goda
35
utvecklingsmöjligheter för de enskilda individerna. Banken lägger även vikt vid bankens lokaler
som är belägna på en biodynamisk gård, även naturliga och miljöanpassade produkter eftersträvas
vid val av material.
8.2 Bankernas system och värderingar i jämförelse med räntekritikernas teorier
Parralleller kan dras mellan de värderingar JAK för fram till både antikens skeptisism mot att ta ut
ränta på lån och 1800- och 1900-talets ekonomers negativa syn på räntan. Under antiken ansågs det
vara fel och omoraliskt att ta ut ränta på lån och därmed få en arbetsfri inkomst. Likaså ansåg
många av kritikerna under 1800- och 1900 –talet att den arbetsfria inkomsten som uppstod till följd
av räntan var orättvis då det orsakade snedfördelningar av kapitalet i samhället.
Enligt JAK är räntan en symbol på att det ekonomiska systemet samt sättet att se på ekonomin är
felaktigt. Även Proudhon (1800-talet) ansåg att räntan gav upphov till ett defekt ekonomiskt system.
Hesodius och Aristoteles (antiken) ansåg att pengar och räntor hade en negativ inverkan på naturen.
Enligt dem skulle samhället och ekonomin underställas naturens lagar. JAK överensstämmer även
med denna idé genom att de vill skapa en ekonomi som inte exploaterar vare sig människor eller
natur samt att ekonomin ska verka inom ekologins ramar. Även Ekobanken ser miljön som en
självklar del av sitt arbete. Ekobanken vill att pengar ska användas som rena bytesmedel och
därigenom underlätta för människors samarbete. Detta kan liknas vid den filosofi som kritiker under
1800-talet förde: att varor ska bytas till sitt rätta värde ( Proudhon och Owen). Owen ville
visserligen att handel skulle ske med arbetspengar eftersom guld- och silvermyntfoten fortfarande
låg bakom vanliga pengars värden på hans tid.
JAK hyser också samma uppfattning som antikens kritiker; att ingen ska kunna missbruka sin makt
över någon annan och att ingen ska kunna leva på någon annans arbete. JAK anser även att
samhället skulle bli mer rättvist utan räntor. Dessa idéer går åter igen hos Proudhon som menar att
ingen har rätt att äga produktionsmedel eller förvärva sig någon annans arbetsinsatser samt att
varubyte ska ske till rättvisa priser som motsvarar den arbetsinsats som lagts på varan. Räntorna
skapar enligt JAK en omfördelning av kapitalet från fattiga till rika i och med att det är människor
med monetära resurser som kan låna ut pengar till mindre bemedlade människor. De rika inhöstar
därigenom räntor och blir rikare och de fattiga blir fattigare i takt med räntebetalningar. Johan
Kjellén och Dieter Suhr (1900-talet) ansåg också att räntan ger upphov till kapitalflyttningar från
fattiga till rika. JAK hävdar att de som tjänar på räntan tenderar att använda sina pengar till
spekulation. JAK och likaså Ekobanken tar fullständigt avstånd från spekulation eftersom denna
flyttar pengar från varumarknaden till kapitalmarknaden. Ekobanken menar att de inte skulle
behöva följa räntemarknaden i och med deras avståndstagande från den världsomspännande
spekulationen. Några kritiker som också tog avstånd till detta var Henry George (1800-talet) och
Margrit Kennedy (1900-talet). George och Kennedy kritiserade dock markspekulationen eftersom
den orsakar en stegrande jordränta. George menade att spekulationen orsakade ojämn
inkomstfördelning och skapade ekonomiska depressioner och arbetslöshet. Ekobanken förklarar
förekomsten av sina räntebärande konton med att de vill kunna tillfredsställa de kunder som av
något skäl vill ha ett sådant konto.
Både JAK och Ekobanken erbjuder räntefria konton vilket innebär att de kan ge lån utan ränta med
undantag för administrativa kostnader som uppgår till 3,5%. Kennedy förespråkade en administrativ
procentsats på 2,5% så JAK och Ekobanken ligger lite högre men idén med en administrativ ränta
är densamma.
36
8.3 Resultat och diskussion
Aktörerna i vår uppsats är två olika organisationer. Organisationen JAK verkar utifrån en kontext
med ekologiska, kulturella och finansiella aspekter medan Ekobanken har betoning på sociala,
kulturella och finansiella aspekter. De arenor som JAK agerar på är främst kopplade till det privata
sparandet. Båda bankerna agerar på den finansiella arenan genom att deras huvudverksamhet är av
finansiell karaktär. Dock har JAK även ett underliggande syfte med sin verksamhet vilket gör de
aktiva på miljöarenan genom utbildning och engagemang i olika projekt. Ekobanken agerar i större
utsräckning på den sociala arenan då deras verksamhet är mer av sådan kararktär, så som
tillexempel att främja barn- och ungdomsverksamhet. Således har de båda bankerna olika roller i
samhället och agerar utifrån olika agendor. JAK agerar på den finansiella arenan i rollen som
drivande för att ekonomin ska anpassas till naturens förutsättningar och är en aktiv stöttare av
projekt med miljövänlig inriktning. På miljöarenan agerar JAK som en aktiv deltagare och bidrar
med stöd och utbildning. Både JAK och Ekobanken innehar rollen som en alternativ förvaltare av
människors monetära medel. Ekobanken har en drivande roll i sociala projekt såväl på den privata
arenan som på den offentliga. Med detta menar vi att de försöker påverka individer och företag att
investera sina pengar i socialt hållbara projekt. Att de båda bankerna agerar utifrån en annan kontext
än traditionella banker, visar på att banker kan ta steget att förändra sina förutsättningar och därmed
ge upphov till samhällsförändringar.
Att dessa banker har valt den profil de har anser vi beror på dels interna drivkrafter hos eldsjälar
samt upplevt behov av alternativa banker hos samhällsmedborgarna. Dessa banker har
uppmärksammat den indirekta påverkan som traditionella banker åsamkar och försöker därför aktivt
bygga upp ett alternativ som leder mot en hållbar utveckling. Bankerna har som tidigare nämnts
utvecklats som ett alternativ till traditionella banker, då dessa inte i samma utsträckning kan lägga
sig i kundernas förehavanden.
Banker i allmänhet följer samhällets förändringar samtidigt som de själva påverkar
samhällsutvecklingen. JAK och Ekobanken strävar efter att bryta detta mönster genom att aktivt
påverka samhällsutvecklingen genom sina verksamheter. De båda bankerna har en unik ställning
som “spindeln i det ekonomiska nätet”. Det kan således skapa situationer som bidrar till en hållbar
utveckling och detta gör de också. Det sker bland annat i form av kompletterande projekt med
miljövänlig/etisk inriktning. Genom detta uppvisar de en annorlunda sjävuppfattning angående
deras förmåga att förändra sociala processer. Dessa banker har dock en begränsning i att de aldrig
varit en traditionell bank utan bara har kunder som redan har tagit aktiv ställning för kultur, etik och
miljö. Således har de begränsade möjligheter att påverka de individer och företag som gjort detta
ställningstagande.
Vi har fått intrycket att båda bankerna uppfattar miljöproblemen som komplexa till stor del för att
de har blivit en del av samhällsstrukturen. De vill därför verka för förändring i olika samhälleliga
skeenden som exempelvis ekonomin och vår livsstil, då dessa påverkar oss i våra olika
valsituationer. Trots att det finns samhälleliga begränsningar finns det alltid en viss grad av
valmöjlighet. Det är denna valmöjlighet som Ekobanken och JAK vill ta till vara. JAK och
Ekobanken bidrar till valmöjligheter för individer genom deras blotta existens men även inom
bankerna finns det valmöjliheter. Genom att de bidrar med valmöjligheter i samhället kan de även
skapa förändring i det. Ju fler individer och företag som får vetskap om och intresserar sig för dessa
banker så kommer de på sikt att åstadkomma förändringar i samhället. Båda bankerna strävar även
efter att integrera sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer i sin verksamhet liksom i samhället.
Också detta tycker vi är en viktig aspekt i deras arbete då vi anser att dessa är viktiga komponenter i
samhällets fortgående utvecklingsarbete.
JAK medlemsbank och Ekobanken anser att dagens samhällssystem ger upphov till exploatering av
naturen, men genom sina verksamheter tar bankerna avstånd från detta. JAK tar dock en tydligare
37
ställning för att det rådande systemet som bygger på att "växa i en ändlig värld" ska brytas.
Ekobanken å sin sida tar tydligare in etik genom sin inriktning mot etiskt sparande. Vi anser att
JAK för en tydligare linje mot hållbarhet genom att de aktivt försöker förändra samhället. De tar
även en tydligare ställning mot de faktorer som de anser är fel i samhället, så som ränta. De vill
således göra en grundläggande förändring i samhället. Vi tycker dock att JAK skulle kunna
förtydliga sina etiska ställningstaganden genom att ge kunderna möjlighet att välja vad de insatta
pengarna ska användas till. Med detta menar vi att kunden ska kunna spara på etiskt men behålla
sina sparpoäng. Kunden ska således kunna välja ett specifikt område dit de inlånade pengarna går
till. Problemet med detta är dock att mängden tillgängligt lånekapital till ospecifierade projekt
minskas om många kunder väljer att spara etiskt. Vi anser att Ekobanken borde ta en tydligare
ställning för sina åsikter och vara mer konsekventa i sitt utbud av spar- och låneformer. Vi tycker att
det ger dubbla budskap när de å ena sidan vill förändra samhället men samtidigt försöker anpassa
sig till det rådande ekonomiska systemet. Denna tvetydighet försvårar möjligheterna för grundläggande förändringar i samhället. Vi förstår ändå att Ekobankens dubbla system lockar till sig fler
kunder eftersom alla människor är inte redo för ett räntefritt sparande.
Vidare anser vi att JAK vill göra en omvärdering av samhällets nuvarande utveckling genom att
förändra det ekonomiska och sociala systemet. De har dock koncentrera sig på att förändra det
ekonomiska systemet där det sociala systemets förändring blir en bonus. Ekobanken vill också
förändra samhällsutvecklingen men de har koncentrerat sig till det sociala systemet där inte det
ekonomiska systemet ligger i fokus. Både JAK och Ekobanken försöker att påverka sina
medlemmar till att förändra sin livsstil så att de i sin tur kan påverka samhällsutvecklingen.
Bankerna försöker även påverka icke medlemmar att tänka på vad de värdesätter i framtiden och
om deras livsstil verkligen gör de lyckliga. Medlemmarna i de båda bankerna försöker genom
bankernas system att uppnå ett mer optimalt i stället för ett maximalt levnadssätt. Vår tolkning av
Ekobankens värderingar är att de vill att individer ska värdesätta mer än matriella tillgångar och de
tar avstånd från spekulationsekonomin men däremot inte från ekonomisk tillväxt. JAK vill även de
att fixeringen vid matriella tillgångar ska brytas och de tar även avstånd mot spekulationsekonomin
samt ekonomisk tillväxt. Enligt vår åsikt verkar det som att Ekobanken försöker anpassa sig både
till individer som är beredda att förändra sin livsstil och till individer som lever som majoriteten i
samhället. Vi anser att detta ger ett ambivalent intryck.
JAK och Ekobanken vill liksom de traditionella bankerna att deras varumärke tydligt ska förknippas
med bankens värderingar. De alternativa bankerna har dock i högre utsräckning differentierat sig då
de vill föra fram ett budskap samtidigt som de även har alternativa banksystem vilket de hoppas ska
leda till förändringar i samhället. Det är dock svårt för dessa banker att marknadsföra sig då de
saknar resurser på grund av deras ringa storlek. Ytterligare en svårighet för JAK ligger i deras
namn. “Jord, Arbete, Kapital” är svårt för gemene man att förstå kopplingen till hållbar utveckling
et cetera om de inte har information om den bakomliggande kontexten. Namnet Ekobanken har i
detta avseende fördelen av att “eko” väldigt lätt kan sammankopplas med natur och miljö. Vad
gäller JAK är det dock ofta vanskligt för ett företag att byta namn eftersom vi anser att det finns ett
naturligt inneboende motstånd till förändringar hos människan. De människor som redan förknippar
JAK med deras värderingar, både inom och utanför organisationen, kan vid ett namnbyte känna att
något går förlorat i och med förlusten av det gamla namnet. Ett sätt i marknadsföringsstrategin som
skiljer de alternativa bankerna från de traditionella är att de sistnämnda främst försöker värva
kunder genom att locka med fördelaktiga räntevillkor, spar/låneformer samt diverse
fondförsäkringar mm. Tack vare de alternativa bankernas obefintliga vinstsyfte marknadsför de sig
genom andra värden. De vill få sina kunder att förstå att det finns andra sätt att värdera sin tillvaro
än i monetära termer.
Miljödiskursen och Bankdiskursen är två oförenliga diskurser, dess grundpelare är fundamentalt
olika. Att dessa trots detta har förenats utan större problem beror till stor del på att miljöfrågorna
38
har ekonomiserats. Detta anser vi även går att utläsa från de traditionella bankerna vi studerat. De
har i mycket låg omfattning tagit till sig av miljödiskursen utan har i stället fortsatt i bankdiskursen
men har miljöanpassat den. Bankerna ska exempelvis så långt det är ekonomiskt möjligt ta hänsyn
till miljön och de ser ekonomiska fördelar med att miljöanpassa sin verksamhet. Detta skiljer sig
från JAK och Ekobanken då dessa banker vill förändra grunden i samhällsstrukturen. De har i
stället anammat miljödiskursen och vill att banksystemen ska anpassas efter denna. Således har
JAK och Ekobanken uppfattat att det krävs förändringar och inte bara anpassningar för att vi ska nå
en hållbar utveckling. De har även uppmärksammat att miljödiskursens andemening går förlorad
när den ekonomiseras. Båda bankerna tar avstånd från miljödiskursens ekonomisering i den mening
att de bedriver bankverksamheten utan vinstsyfte och försöker bryta fixeringen vid monetär vinst.
Deras strategi är i stället att bygga sina verksamheter på alternativa värden så som samarbete, etik
och moral. JAK har även en klar strategi i att upplysa om denna situation genom arbetsgrupper,
informationsmöten, seminarier et cetera. De vill även genom sitt alternativa banksystem försöka
göra om denna anpassning till att bli en förändring så att en hållbar utveckling uppnås. Även
Ekobanken har en liknande strategi men denna koppling är inte lika tydlig, då de inte aktivt tar
avstånd från dagens ekonomiska system. Ekobanken har i stället strategin att försöka anpassa sitt
system till att passa flera potentiella kunder. Detta gör de genom att erbjuda olika sparalternativ
med skiftande räntor och inriktningar. Vi anser att detta både har fördelar och nackdelar. Det är en
fördel i och med att det kan locka fler kunder som på så vis tillsamans kan påverka samhället i en
positiv riktning. De som väljer att investera sina pengar i Ekobanken kan även bli mer påverkade
och göra större individuella förändringar vilket dels i sig påverkar samhällsutvecklingen och dels
kan det sprida sig likt ringar på vattnet. Det är svårare för JAK att locka till sig kunder i och med att
de har ett så starkt ställningstagande, vilket kanske kan skrämma vissa individer. Det negativa med
Ekobankens strategi är att den inte tar någon aktiv ställning vilket innebär att det inte i lika hög
utsträckning bidrar med förändringar i samhället.
JAK och Ekobanken har valt strategin att vara helt miljö- eller etiskt anpassade. De har således inte
valt att ha kompletterande produkter som är miljö- eller etiskt anpassade utan miljön och etiken
genomsyrar hela deras verksamhet och är även en av deras tydligaste strategier. De har även valt att
hantera de förändringar som uppstår när samhället går mot mer hållbart som möjligheter och inte
som hinder. De ser dock inte samhällets förändringar som något som de måste svara mot eller
anpassa sig till utan deras strategi är att driva på denna utveckling. De vill även, till skillnad från
traditionella banker som anpassar sig efter omgivningen, ligga steget före för att påverka
samhällsutvecklingen. De hinder/möjligheter som uppkommer i och med denna samhällsförändring
går alla att finna i JAK och Ekobanken. Den första är att kundernas finanser investeras i projekt som
har miljövänliga och/eller etiska ändamål. För JAK kan detta jämföras med deras bygdekonto där
spararen själv styr till vilket konkret utlåningsbehov pengarna ska gå till. I Ekobanken har spararen
full kontroll på vad pengarna går till och får även information om projekten. Även båda dessa
banker investerar bara i projekt som har miljövänlig- eller etisk inriktning. Ekobanken gör en
bedömning om ett projekts behov och dess betydelse för samhället innan det sker någon utlåning.
Det är denna bedömning som ligger till grund för utlåning och inte de monetära aspekterna. Detta
gör att det är lättare i denna bank än i traditionella banker att få lån till långsiktiga projekt, så som
exempelvis solenergi. En annan möjlighet består i att utveckla rådgivande tjänster för företag vars
mål är hållbara.Vi anser att JAK och Ekobanken mycket väl vill bidra med rådgivning i den mån de
kan. Detta anser vi bero på att deras strategi är att hjälpa företag och privatpersoner som vill agera
mer hållbart, de har även olika seminarier och utbildningar som syftar till att informera och ge stöd.
De har dock inte någon uttalad tjänst för rådgivning, vi anser att detta skulle kunna stärka både JAK
och Ekobankens utbud då det kan locka fler kunder. Den sista möjligheten som vi tog upp var att
bankerna kan bidra med pengar och kunskap till hållbara projekt. Då dessa banker inte har något
vinstsyfte har de inga möjligheter att bidra med pengar. I ett vidare perspektiv kan dock båda dessa
banker bidra med pengar då deras banksystem är anpassade för att gynna projekt som är etisktoch/eller miljömässigt hållbara. Vi anser vidare att de skulle dela med sig av den kunskap de
39
besitter för att hjälpa dessa projekt. Detta eftersom det ligger i dessa bankers strategier att hjälpa
sådana projekt.
Vi anser att det är positivt att se att två banker kan gå före samhällsutvecklingen. Vi tror att
traditionella banker kan dra lärdom av JAK:s och Ekobankens strävan efter ett hållbart samhälle.
Eftersom vi tror att det är framtidens melodi. Vi ser också JAK och Ekobanken som hjälpmedel för
individer och företag att förändra sig och sin omgivning. Att byta till någon av dessa banker är inte
svårare än att byta till vilken annan bank som hälst enda skillnaden är att JAK och Ekobanken har
en mer positiv påverkan på samhället än vad en tradiotionell bank troligtvis har. Att byta bank är
inte livsstilsavgörande men är ändå ett litet steg på vägen mot en mer hållbar framtid likt “de små
förändringarnas princip”. Vi hoppas att JAK och Ekobanken i framtiden kommer att leva vidare och
sprida sina idéer likt ringar på vattnet.
40
Källförteckning
Litteratur
Bernes, Claes red, 2001, Naturvårdsverket monitor 14 biologisk mångfald i Sverige – en
landsstudie, Naturvårdsverket, Stockholm
Bibeln
Brännlund, Runar, Kriström, Bengt, 1998, Miljöekonomi, Studentlitteratur, Lund
Ekman, Bo, 2003, Bank, kund och samhälle i globaliseringens tid, ScandBook AB, Falun
Eriksson, Torsten, Wiedersheim-Paul, Finn, 1999, Att utreda forska och rapportera, Liber, Malmö
Frankfort-Nachmias, Chava, 1996, Research methods in the social sciences, Arnold cop, London
Gilje Nils, Grimen Harald, 1992, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Diadalos, Göteborg
Hermele, Kenneth, 2002, Vad kostar framtiden?, Ordfront, Stockholm
Holme, Idar Magne, Solvang Krohn Bert, 1991, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa
metoder, Studentlitteratur, Lund
Hunt, Emery Kay, 1992, De ekonomiska ideologiernas utveckling, Storken, Stockholm
Jeucken, Marcel, 2001, Sustainable Finance & Banking, The Financial Sector and the Future of the
Planet, Earthscan Publications Ltd, London
Kennedy, Margrit, 1989, Ekonomi utan ränta och inflation, Korpen, Göteborg
Kennedy, Margrit, 1993, Pengar utan ränta och inflation, Korpen, Göteborg
Kvale, Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund
Lundberg, Bo, Olsson, Kåre, 1992, Optimum, Utbildningsradion, Stockholm
Lundgren, Lars J, 1996, Livsstil och miljö, Naturvårdsverket, Stockholm
Lundgren, Maths, 1999, Bankens natur, Företagsekonomiska institutionen, Stockholm
Maynard Keynes, John, 1994, Allmän teori om sysselsättning ränta och pengar, Pontes, Lysekil
Pamlin, Dennis, 2001, En gränslös accelererad ekonomi, Miljöförbundet Jordens Vänner, Göteborg
Pindryck Robert S, Rubinfield Daniel, 2001, Microeconomics, Prentice Hall, Upper Saddle River
Pålsson Syll, Lars, 2002, De ekonomiska teoriernas historia, Studentlitteratur, Lund
Sandelin, Bo, m.fl., 2001, Det ekonomiska tänkandets historia, SNS, Stockholm
Söderbaum, 1993, Ekologisk ekonomi, Studentlitteratur, Lund
41
Söderbaum 2000, Ecological economics, Earthscan, London
Wandén, 1997, Miljö, livsstil och samhälle, Nerenius & Santérus, Stockholm
Wedin Lage, Sandell Rolf, 1995, Psykologiska undersökningsmetoder: en introduktion,
Studentlitteratur, Lund
Wärneryd, Olof, m.fl., 2002, Hållbar utveckling: om kris och omställning i stad och samhälle,
Studentlitteratur, Lund
Tidsskrifter
Arbetaren, nr 44 1994
Hallandsposten, 26.9.94
Pålsson Syll, Lars, Lingärde, Svante, Räntefri ekonomi –Häften för kritiska studier, nr 3 1998
Internetkällor
www.jak.se
www.ekobanken.se
Övrigt publicerat material
Friman, 1999, Ekologisk ekonomi – ett nytt ekonomiskt tänkande.
Grus och Guld, nr 5, 2002
Broschyr om JAK, (A) Ekonomi i balans med människa och natur
Broschyr om JAK, (B) JAK medlemsbank.
Ekobanken, (A) Förening/Företag
Ekobanken, (B) Privat
Ekobanken, Årsberättelse i sammandrag, 2002
Ekobanken, Medlemsinformation, augusti 2003
Personlig kontakt
Andersson Roine, Informatör, JAK medlemsbank, 2003-05-15
Granstedt, Paul, Anställd, Ekobanken, 2003-10-06, 2003-08-02
42
