Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
Analysschema
Mätning och rumsuppfattning
I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad barnet kan som hur barnet
visar sina kunskaper. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren väljer att fokusera i sin
analys. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad.
Visar tilltro till sin förmåga
Visar glädje, intresse osv.
Tar ansvar för sitt lärande.
Vid mätning, arbete med mönster
osv.
Hanterar och löser problem
Använder kunskap från ”Mätning
och rumsuppfattning”.
Använder ”Mätning och
rumsuppfattning”
I olika situationer t ex matlagning.
Kommunicerar ”Mätning och
rumsuppfattning”
Argumenterar för sina tankar.
Med gester, bild, ord, symboler.
Vardagsord
Förstår ord som längre, tung,
störst osv.
Grundläggande rumsuppfattning
Har uppfattning om kroppen.
Uppfattar föremåls storlek, form,
placering osv.
Avbildning, förstoringar och
förminskningar
Tolkar, gör själv.
Kartor och ritningar
Tolkar ritningar och kartor, gör
egna.
37
Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
Fortsättning Mätning och rumsuppfattning
Geometriska objekt
Jämför, sorterar, känner igen,
beskriver kroppar, figurer osv.
Mönster
Uppfattar, avbildar, fortsätter, gör
egna.
Symmetri
Uppfattar.
Längd
Har begreppsförståelse, jämför,
sorterar, mäter.
Volym
Har begreppsförståelse, jämför,
sorterar, mäter.
Massa (vikt)
Har begreppsförståelse, jämför,
sorterar, mäter.
Area
Har begreppsförståelse, jämför,
sorterar, mäter.
Vinklar
Har begreppsförståelse, jämför,
sorterar.
Tid
Funderar kring begreppet, mäter,
avläser analog klocka, avläser
digital klocka, beräknar
tidsskillnader.
38
Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
Sortering, tabeller och diagram
I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad barnet kan som hur barnet
visar sina kunskaper. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren väljer att fokusera i sin
analys. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad.
Visar tilltro till sin förmåga
Visar glädje, intresse osv.
Tar ansvar för sitt lärande.
Vid tolkning av tabeller och
diagram osv.
Hanterar och löser problem
Använder kunskap från ”Sortering,
tabeller och diagram” som
redskap.
Använder ”Sortering, tabeller
och diagram”
I olika situationer.
Kommunicerar ”Sortering,
tabeller och diagram”
Argumenterar för sina tankar.
Med gester, bild, ord, symboler.
Vardagsord
Förstår ord som vanligast, oftast,
minst, mest, lika.
Klassificering och sortering
Urskiljer egenskaper.
Håller fast vid klassificeringskriterier.
Lägesmått
Förstår typvärde, median,
medelvärde.
Tabeller
Bokför vid sortering.
Gör egna tabeller.
Tolkar tabeller.
Diagram
Gör egna diagram.
Tolkar diagram.
39
Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
Taluppfattning
I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad barnet kan som hur barnet
visar sina kunskaper. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren väljer att fokusera i sin
analys. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad.
Visar tilltro till sin förmåga
Visar glädje, intresse osv.
Tar ansvar för sitt lärande.
Vid jämförelse av tal, beräkningar
osv.
Hanterar och löser problem
Använder kunskap från
”Taluppfattning”.
Använder ”Taluppfattning”
I olika situationer.
Kommunicerar
”Taluppfattning”
Argumenterar för sina tankar.
Med fingrar, bild, ord, symboler.
Vardagsord
Förstår ord som fler än, färre än
osv
Uppfattning om antal
Ser räkneorden som antal.
Sorterar. Ordnar i serie.
Talområde 1–5, 1–10, 1–20, 1–100 osv
Parbildning
Behärskar ett till ett-principen.
Räkneorden som ordningstal
Förstår och anger.
Talområde 1–5, 1–10, 1–20, 1–30 osv
Omedelbar uppfattning av antal
Uppfattar upp till 3–5.
Ser större antal i grupper.
40
Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
Fortsättning Taluppfattning
Symboler och obekanta tal
Förstår informella talsymboler,
siffror, tecken.
Förstår likhetstecknets innebörd.
Positionssystemet
Förstår tiotal, hundratal osv samt
betydelsen av 0 (noll).
Har känsla för tals storlek.
Räknesekvensen
Räknar uppåt, neråt, från vilket tal
som helst.
Har kunskap om stora tal.
Talområde 1–5, 1–10, 1–29, 1–100 osv
Uppdelning av tal
Utför i handling, med bild, i
huvudet.
Med ord, matematiska symboler.
Talområde 1–5, 1–10, 1–20, 1–100 osv
Huvudräkning
Har strategier.
Bedömer rimlighet.
Talområde 1–5, 1–10, 1–20, 1–100 osv
Skriftliga räknemetoder
Har fungerande metoder.
Hittar egna metoder.
Bedömer rimlighet.
Miniräknare
Använder vid behov.
Använder för olika räknesätt.
Förståelse av räknesätten
Använder räknesätten som
redskap.
Tolkar matematiska uttryck.
Ser samband.
Mönster
Har kunskap om mönster som
bygger på antal och tal.
Talområde 1–5, 1–10, 1–20, 1–100 osv
Hälften/dubbelt
Utför beräkningar i handling, med
bild, i huvudet.
Med ord, matematiska symboler.
Tal i bråk- och decimalform
Förstår begreppen.
Jämför i handling, med bild, i
huvudet.
Med ord, matematiska symboler.
41
Ur Analysschema i matematik – för åren före skolår 6, Skolverket 2000.
42
