Klimatpåverkan från livsmedelsinköp i Västerås kommun 2010

Klimatpåverkan från livsmedelsinköp i
Västerås kommun 2010
– nulägesanalys och minskningspotential
Elin Röös och Sara Böhlmark, Incito AB
1
Innehåll
Sammanfattning
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och omfång
5
5
6
2. Matens klimatpåverkan
2.1 Källor till växthusgaser inom livsmedelsproduktion
2.2 Beräkning av klimatpåverkan från ett livsmedel
2.3 Lista på olika livsmedels klimatpåverkan
2.4 Klimat, klimatmärkning och andra miljömål
2.5 Klimat och ekologisk odling
2.6 Klimat och närproducerat
2.7 Råd i val av livsmedel
7
7
8
9
12
12
13
13
3. Klimatpåverkan från mat i Västerås kommun 2010
3.1 Beräkningsmetod
3.3 Resultat - klimatpåverkan från mat 2010
3.4 Exempelmåltider och deras klimatpåverkan
14
14
15
15
4. Vägar mot en hållbar livsmedelskonsumtion i Västerås
4.1 Mål för 2011 och 2012
4.2 Framåtblick till 2020 och 2050
4.3 Förslag för vidare arbete
16
16
16
18
5. Slutsats
19
6. Referenser
20
Appendix A
Appendix B
22
24
2
Sammanfattning:
Den mat vi äter, och slänger, står för 25% av medelsvenskens klimatpåverkan.
Jordbruket och övriga led i livsmedelskedjan måste bli bättre på att producera
livsmedel med minskade växthusgasutsläpp. Dock räcker inte det för att klimatmålen
ska nås, även konsumtionsmönstren, vad vi äter, måste förändras.
Syftet med detta projekt har varit att skatta den totala klimatpåverkan från alla
livsmedel inköpta av Västerås kommun under år 2010, samt skatta hur klimatpåverkan
minskar med de föreslagna målen för 2011 och 2012.
Under 2010 köpte Västerås kommun ca 3100 ton livsmedel som orsakade
växthusgasutsläpp på ca 7300 ton CO2e. Utsläppen dominerades av utsläpp från
gruppen Proteinkällor. Nötköttet stod för utsläpp på 2700 ton, följt av mejeriprodukter
910 ton, ost 420 ton, köttfärs 400 ton och charkprodukter 370 ton. Utsläppen från
Frukt och grönt uppgick till 590 ton och från Kolhydratkällor (potatis, pasta etc.) till
560 ton trots att betydligt större kvantiteter köptes in av dessa grupper.
Figur I. Klimatpåverkan från livsmedel i Västerås kommun
5 000 000
4 500 000
4 000 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
3 500 000
KLIMAT-PÅVERKAN
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
r
r
nt
or
kä llo r
roduk te Kolhy drat käll Fru kt oc h grö er oc h kryd do
Protein
s
Mejerip
å
s
Fetter,
ätter
esma t
Färdigr
Utrymm
Genom att minska på konsumtionen av animaliska produkter, speciellt nötkött, nås
stora minskningar av klimatpåverkan. Genom att minska svinnet kan också stora
miljövinster göras. Svinnets klimatpåverkan år 2010 uppgick till ca 1500 ton CO2e.
Med de mål som Västerås har föreslagit för minskad klimatpåverkan (10% av nötköttet
byts ut mot baljväxter årligen och årlig minskning av svinnet med 20%) minskas
klimatpåverkan med 8 respektive 14% för år 2011 och 2012. Om denna utbytes- och
minskningstakt bibehålls till 2020 resulterar det i en minskning av klimatpåverkan från
de inköpta livsmedlen i Västerås kommun med 38%, vilket ligger i linje med det
nationella klimatmålet att minska utsläppen med 40% till år 2020.
Det nationella målet till år 2050 är nettoutsläpp på noll men en minskning med 7080% från livsmedelssektorn skulle kunna bedömas som en rimlig nivå, då utsläppen
från biologiska processer såsom lustgas från mark och metan från idisslare är mycket
svåra att helt undvika. Det framkommer av analysen i denna rapport att det blir mycket
3
svårt att nå klimatmålet till 2050 med planerade mål då det skulle krävas en minskning
av utsläppen i produktionsled med 50%, noll svinn och ingen nötköttskonsumtion för
att nå en minskning med 74% till år 2050.
4
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I Västerås stad pågår ett arbete med att utforma en klimatstrategi för staden. Då den
mat vi äter, och slänger, står för 25% av medelsvenskens klimatpåverkan och då det
konsumeras en stor mängd livsmedel inom kommunen, är det viktigt att beakta och
arbeta med denna del. Jordbruket och övriga led i livsmedelskedjan måste bli bättre på
att producera livsmedel med minskade växthusgasutsläpp. Dock räcker inte det för att
klimatmålen ska nås, även konsumtionsmönstren, vad vi äter, måste förändras1.
Figur 1. Fördelning av medelsvenskens växthusgasutsläpp på olika sektorer2
Mat
Resa
Bo
Shoppa
Att arbeta med livsmedlens miljö- och klimatpåverkan inom kommunal verksamhet
uppfyller mer än syftet att minska påverkan från den egna verksamheten. Sådant arbete
fyller också en mycket viktigt pedagogisk funktion. Att grundlägga miljösmarta
kostvanor hos speciellt unga får positiva konsekvenser för miljön som följer med
individen även efter avslutat deltagande i den kommunala verksamheten. Mat
engagerar de flesta på något sätt. Genom att arbeta med, kommunicera och engagera i
miljöfrågor kring mat kan även intresse för miljöarbete inom andra områden väckas.
Dessa indirekta effekter för utsläppsminskningar är svårare att kvantifiera men ytterst
värdefulla och viktiga i arbetet med att nå klimatmålen3.
Inom proAros, Västerås stads utförare av tjänster inom vård, skola och omsorg, arbetar
man sedan flera år med miljöfrågor inom ramen för Ät S.M.A.R.T-konceptet4. Det
pågår just nu ett arbete med att formulera konkreta mål på miljöområdet för år 2011
och år 2012. Flera av dessa mål har som syfte att minska klimatbelastningen från
livsmedelskonsumtionen inom kommunen. Dock är det okänt hur mycket dessa mål
kommer sänka utsläppen totalt sett och om hur de relaterar till de nationella och
globala klimatmålen5. För att kunna följa upp kvantitativa mål krävs kunskap om
utgångsläget och ett sätt att sedan praktiskt kunna följa upp förändringar.
1
Audsley m fl, 2009; Garrett, 2011
Naturvårdsverket, 2008
3
Whitmarsh m fl, 2011
4
Jangesjö & Konradsson, 2011
5
Se stycke 4.2
2
5
1.2 Syfte och omfång
Syftet med detta projekt har således varit att:
o Skatta den totala klimatpåverkan från alla livsmedel inköpta av Västerås
kommun under år 2010 (nulägesanalys)
o Skatta hur klimatpåverkan minskar med de föreslagna målen för 2011 och 2012
o Exemplifiera hur olika typer av livsmedel påverkar klimatet genom att
klimatberäkna måltider för en typisk skolvecka
o Relatera i målen föreslagen minskningstakt till de nationella klimatmålen för
2020 och 2050
o Kortfattat och i stora drag föreslå hur fortsatt arbete inom området kan bedrivas
Projektet genomfördes av företaget Incito AB under två veckors tid. Författare och
projektledare har varit Elin Röös, doktorand vid Institutionen för energi och teknik,
SLU, Uppsala. Beräkningarna har utförts av Sara Böhlmark, Incito AB.
6
2. Matens klimatpåverkan
2.1 Källor till växthusgaser inom livsmedelsproduktion
Inom energi- och transportsektor uppstår växthusgaser nästan uteslutande från
förbränning av fossila bränslen. Även inom livsmedelsproduktionen används stora
mängder fossil energi; som drivmedel i traktorer och för transporter, för torkning av
spannmål och för tillverkning av konstgödsel bl.a. Men inom jordbruket är dessa bara
en liten del av de totala utsläppen. Här domineras utsläppen av gaserna metan och
lustgas. Metan bildas i idisslarnas magar när de bryter ned cellulosan i fodret. Lustgas
bildas i jorden från biologiska processer. Att lustgasutsläppen blir stora beror på de
stora mängder kväve som tillförs marken i form av konstgödsel, växtrester och
stallgödsel. Metan och lustgas är dessutom 25 respektive 298 gånger mer potenta som
växthusgaser än koldioxid.
Figur 2: Fördelning av jordbrukssektorns växthusgasutsläpp6
Lustgas från mark
Metan från djur
Koldioxid från mulljordar
Mineralgödseltillverkning
Metan och lustgas från lagring och spridning av gödsel
Koldioxid från fossila bränslen
Importerat foder
Genom att energieffektivisera och använda förnybar energi kan vi minska utsläppen
från fossila bränslen mycket. Däremot är det mycket svårare att minska utsläppen av
metan och lustgas eftersom dessa beror på nödvändiga biologiska processer som är
svåra att kontrollera. Det är bl.a. därför vi inte kan lita enbart till produktionsåtgärder
för att nå klimatmålen. Vi måste se till att utnyttja den mat vi framställer på ett
energieffektivt sätt.
Produktion av kött är mycket belastande för klimatet. Det beror på att stora mängder
av den energi vi stoppar i djuren i form av foder går förlorad i djurens metabolism. För
att en gris ska producera ett kilo kött krävs ca sju gånger så mycket foder som man får
ätbart kött ut. Alla utsläppen från de sju kilona foder koncentreras alltså på det enda
kilot kött. Till detta kommer växthusgasutsläpp från gödsel och i idisslarnas fall stora
mängder metan från fodersmältningen. Olika djurslag är olika bra på att omvandla
foder till kött. Bäst är fisk och kyckling, följt av gris, lamm och nöt.
Köttproduktion är generellt sätt oftast ett ineffektivt sätt att producera livsmedel på.
Det finns dock vissa undantag. Djurproduktion med djur som går ute och betar på
marker som inte lämpar sig för odling av andra grödor, steniga och otillgängliga
hagmarker t.ex., s.k. naturbetesmarker, konkurrerar inte med produktion av
vegetabiliska livsmedel och biobränsle. Dessutom bidrar betesdjuren till att
6
Jordbruksverket, 2011
7
upprätthålla en miljö som många hotade arter behöver, d.v.s. de hjälper till att
bibehålla den biologiska mångfalden. Dock blir klimatbelastningen från dessa djur
minst lika stor som för djur som står inne och äter stora mängder spannmål. Idag äter
varje svensk 85 kg kött per år. Ca 15-20 kg kött per person kan produceras på de
naturbetesmarker som finns i Sverige idag, så vi kan inte räkna med att ersätta allt kött
med naturbeteskött.
En-magiga djur som gris och kyckling släpper bara ut mycket små mängder metan i
sin fodersmältning och är bättre än idisslare på att omvandla foder till kött, vilket ger
upphov till betydligt mindre klimatpåverkan per kg kött. Dagens produktion av gris
och kyckling är baserad på spannmål och stora mängder soja som odlas i Syd-America
intensivt på samma åkrar år efter år, vilket leder till stor kemikalieanvändning och
andra problem. Efterfrågan på soja på världsmarknaden driver också på skövling av
regnskog i jakt på mer odlingsmark, vilket leder till stora utsläpp av växthusgaser och
stor förlust av biologisk mångfald.
Vid fångst av vild fisk och för att sköta fiskeodlingar åtgår fossila bränslen för att
driva båtar. Odling av fisk kräver också bränslen för att fiska och/eller producera
foder. Växthusgasutsläppen per kg fisk varierar mycket beroende på hur fisket bedrivs.
Ett annat mycket allvarligt problem med fisk är naturligtvis att fiskebestånden är
mycket överutnyttjade över nästan hela världen.
Genom att minska svinnet i alla led i livsmedelskedjan räcker maten till fler och
klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen sjunker. Idag slängs mellan 10-20
procent av alla livsmedel som skulle kunna ätas vilket är ett oerhört slöseri och ger
upphov till stor miljöpåverkan helt i onödan7.
2.2 Beräkning av klimatpåverkan från ett livsmedel
Beräkning av klimatpåverkan och annan miljöpåverkan från livsmedel sker ofta med
metoden livscykelanalys, LCA. I livscykelanalys beaktas utsläpp från produktens hela
livscykel. För ett livsmedel innebär det processer såsom odling inklusive produktion
och transport av insatsvaror såsom gödsel, utsäde, diesel, bekämpningsmedel etc.,
samt förädling, transporter, tillagning och avfallshantering. Utsläppen av
växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas från hela kedjan räknas sedan om till
koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel genom att mängden metan
multipliceras med 25 och mängden lustgas med 298 för att få ut ett mått på
klimatpåverkan.
Det har framkommit att de allra största utsläppen (ca 80% generellt för livsmedel, 9095% för kött8) sker i jordbruksledet (primärproduktionen) för nästan alla livsmedel.
Det har således mindre betydelse hur livsmedlet paketeras och transporteras, varför
många livscykelanalyser slutar sin analys vid gårdsgrind.
7
8
Modin, 2011
Angervall m fl, 2008
8
Figur 3. Inverkan av transporter, förädling och transporter i totala
växthusgasutsläppen från två typiska livsmedel9
gram CO2‐ekvivalenter
4500
4000
3500
BRÖD
3000
GRISKÖTT
2500
2000
1500
1000
500
0
Primärproduktion Bageri / Slakteri
Transport
Förpackningar
Lagring &
tillagning
Att beräkna klimatpåverkan för ett livsmedel är komplicerat av flera anledningar.
Livsmedelskedjan är lång och komplex och det kan vara svårt att få fram tillförlitliga
data. Dels finns inom jordbruksproduktionen stora variationer vilket gör att det kan
skilja mycket i klimatpåverkan för samma livsmedel. Aspekter såsom att kol kan
lagras i betesmarker och att stora koldioxidutsläpp sker när skog röjs för att bereda
plats för foderproduktion och bete är inte medräknande i de livscykelanalyser som
gjorts hittills.
Det kan också ha betydelse att produkter jämförs per kg livsmedel och att de är olika
energikrävande att lagra och tillaga. Potatis t.ex. släpper ut ca 0,1 kg CO2e per kg
potatis vilket är bara ca en tiondel av utsläppen från pasta (ca 1 kg CO2e per kg pasta).
Däremot innehåller potatis ca 80% vatten vilket gör att det krävs mer potatis till en
portion. Dessutom försvinner en del av potatisen som skal, och potatis kräver mer
energi att koka än pasta. Det är således inte så enkelt att uttala sig om vad som är mest
klimatsmart; potatis eller pasta. Men samtidigt är det fel att fokusera på valet mellan
potatis eller pasta då de minskningar som kan uppnås genom att välja det ena eller det
andra är små. Genom att välja potatis eller pasta istället för ris (ca 1 kg CO2e per kg
ris) kan något mer uppnås, men inte i närheten av vad vi kan vinna genom att minska
konsumtionen av kött.
2.3 Lista på olika livsmedels klimatpåverkan
Det finns tusentals olika livsmedelsprodukter i Sverige. Livscykelanalyser har bara
gjorts på några hundratal då de är dyra att genomföra och snabbt föråldras. Men dessa
analyser har gett värdefull kunskap som kan sättas i användning för att minska
klimatpåverkan från mat. Siffrorna som presenteras här är grova skattningar av en
representativ siffra för hela gruppen. Variationen kan vara stor inom gruppen, men
storleksordningen på siffrorna stämmer för de flesta varor inom gruppen. Sifforna ska i
detta inledande skede med att minska klimatbelastningen användas till att identifiera
vad som är stort och smått, och vart fokus i första hand bör ligga i försöket att minska
9
Data från LRF, 2002
9
den totala klimatbelastningen från mat. I fortsatt arbete kan en förfining av listan göras
för de grupper där det är relevant.
I kategoriseringen av livsmedel som har använts i beräkningarna och som presenteras i
Tabell 1 har transporter beaktas enbart för gruppen Frukt och grönt. En distinktion om
frukten kommer från Norden eller är importerad längre ifrån, samt om varan
flygtransporterats har gjorts. Även frysta rot- och grönsaker har belastats med en något
högre klimatsiffra p.g.a. den extra energi som krävs för frysning. Portionsstorlekar,
mängd torrsubstans, näringsinnehåll, oundvikligt svinn och tillagningsenergi har inte
beaktas då detta inte är möjligt eller meningsfullt på denna höga nivå. Livsmedlen bör
således bedömas utefter hur de används i recepten och hur mycket svinn som uppstår
(se diskussionen i stycke 2.2 angående potatis kontra pasta). Om mycket svinn uppstår
t.ex. vid användningen av en viss färsk grönsak kan frysta vara ett bättre
klimatalternativ.
Kategoriseringen som använts här bygger i stort på arbetet som gjorts av forskare på
Chalmers inför projektet OneTonneLife10, där man utifrån forskningsresultat
sammanställt en grov lista på klimatpåverkan för olika livsmedel på den svenska
marknaden11. Denna lista har granskats och några modifieringar har gjorts, vilket
kommenteras i Tabell 1.
Tabell 1. Klimatpåverkan från olika livsmedelsgrupper
Kategori
Klimatpåverkan Källa
(kg CO2e/kg)
PROTEINKÄLLOR
Röös, 2011
Nöt
24
Allard & Wallman, 2011
Lamm
20
Hedenus, 2011
Vilt
1
Röös, 2011
Fläsk
6
Röös, 2011
Fågel
3
Beräknat
Köttfärs
15
Beräknat
Chark
6
Hedenus, 2011
Ost
9
Hedenus, 2011
Fisk
3
Hedenus, 2011
Skaldjur
2
Hedenus, 2011
Ägg
2
Finnigan m fl, 2010
Quorn
5
Hedenus, 2011
Baljväxter
0,7
MEJERIPRODUKTER
Lagerberg-Fogelberg,2008
Mjölk
1
Hedenus, 2011
Fil/Yoghurt
1
Hedenus, 2011
Mejeri övrigt
1,5
10
11
OneTonneLife, 2011
Hedenus, 2011erad
10
Kommentar
Snitt 16 produktionssyst.
NZ, UK + överslag SE
Se nedan *
Snitt 24 produktionssyst.
Snitt 10 produktionssyst.
50% nöt och 50% fläsk
Falukorv 40% kötthalt
KOLHYDRATKÄLLOR
Hedenus, 2011
Ris
2
Hedenus, 2011
Pasta
1
Hedenus, 2011
Potatis
0,1
Hedenus, 2011
Potatis fryst
0,7
Hedenus, 2011
Bröd
1,7
Hedenus, 2011
Gryn
1
Hedenus, 2011
Mjöl
0,6
FRUKT OCH GRÖNT
Hedenus, 2011
Frukt norden
0,4
Hedenus, 2011
Frukt import
0,7
Hedenus, 2011
Frukt fryst
1
Hedenus, 2011
Salladsgrönsaker 0,7
Hedenus, 2011
Salladsgr. frysta 1,3
Hedenus, 2011
Grova grönsaker 0,2
Hedenus, 2011
Grova gr. fryst
0,8
Hedenus, 2011
Grönt flyg
11
Hedenus, 2011
Juice
1,3
Hedenus, 2011
Sylt
0,8
F E T T E R, S Å S E R O K R Y D D O R
Hedenus, 2011
Margarin
0,9
Hedenus, 2011
Olja
2,5
Hedenus, 2011
Sås, kryddor
1
UTRYMMESMAT
Hedenus, 2011
Kaffe
3
Hedenus, 2011
Te
3
Nilsson m fl, 2011
Läsk
0,3
Nilsson m fl, 2011
Godis
7
Nilsson m fl, 2011
Chips
2
Hedenus, 2011
Kaffebröd,kakor 1,8
Hedenus, 2011
Glass
2
FÄRDIGRÄTTER
Hedenus, 2011
Rätt med kött
2,5
Hedenus, 2011
Rätt med fisk
1,5
Hedenus, 2011
Rätt vegetarisk
0,8
* Viltkött ger mycket små utsläpp om viltet anses ingå i ett naturligt ekosystem. Dock
utgör viltkött endast ca 2% av den totala köttkonsumtionen i Sverige idag och det är
inget alternativ varken praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan
utsträckning att viltköttet kan substituera betydande mängder av det kött vi
konsumerar idag. Konsumtionen av vilt inom Västerås kommun utgjorde under år
2010 endast en mycket liten del av den totala köttkonsumtionen (<1%). Skulle
viltkonsumtionen ökas väsentligt (över 2%) kan den låga klimatsiffran på 1 kg
CO2e/kg inte längre användas, då en ökad användning av vilt i Västerås kommun
skulle ta bort vilt från marknaden som behöver ersättas med annat kött.
11
2.4 Klimat, klimatmärkning och andra miljömål
Klimatfrågan har fått stort genomslag och är utan tvekan en av mänsklighetens största
utmaningar. Dock påverkar vår livsmedelskonsumtion även många andra
miljöområden. Vi har i Sverige 16 miljömål, varav de flesta påverkas av jordbruket.
Som tur är leder val av klimatsmarta livsmedel, om vi koncentrerar oss på det som är
stort d.v.s. att välja mindre kött och mer vegetabilier, till fördelar på många
miljöområden. Genom att minska köttkonsumtionen minskar även övergödningen då
mindre mark behöver odlas för foder, vilket minskar läckaget från åkermarken totalt
sett. Även försurningen minskar då mindre ammoniak läcker ut från stallar och
gödsellager. Väljer vi att låta det kött vi äter vara naturbeteskött bidrar vi också till att
hålla landskapet öppet och främjar den biologiska mångfalden.
Används däremot klimatinformation på detaljerad produktnivå finns risker att råka ut
för konflikter mellan miljömål. Ökade skördar ger t.ex. mindre klimatpåverkan per kg
vara eftersom utsläppen från traktorer, gödsel, mark etc. fördelas över en större mängd
livsmedel. Om skördarna ökas genom högre användning av bekämpningsmedel kan
det leda till att miljömålet En giftfri miljö förvärras.
Bland annat därför har det svenska klimatcertifieringsinitiativ som utarbetats av
KRAV och Svensk Sigill12 valt att inte beräkna siffror på klimatpåverkan för enskilda
livsmedel. Istället har man utarbetat ett antal regler som producenter måste uppfylla
för att få märka sina produkter. Det kan handla om att kartlägga sin energianvändning
och hushålla med kväve för att minska utsläppen av lustgas. Denna typ av
klimatmärkning är bra för att stimulera producenter att minska sina utsläpp och kan
guida konsumenter inom en viss grupp, t.ex. vilka är de mest klimatsmarta tomaterna?
Däremot ger märkningen ingen vägledning mellan produktgrupperna och kan inte
guida mot de val som gör stor skillnad.
2.5 Klimat och ekologisk odling
Inom ekologisk produktion är inte kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel
tillåtet. Det leder till att man i djurproduktionen stimulerar ett slutet kretslopp genom
att utnyttja de lokala resurserna som stallgödsel för att ge näring år marken och
djurfoder som odlas på gården. En hel del forskning har genomförts som jämfört
ekologisk och konventionell produktion ur miljösynpunkt13. Riskerna med att gifter
läcker ut i vår natur betydligt mindre inom ekologiskt jordbruk. När det gäller
kategorier som klimatpåverkan, övergödning och försurning är produktionssätten
relativt jämförbara. Mäter man utsläppen per hektar är de oftast mindre i ekologisk
produktion, men om man mäter per kilo produkt blir de oftast högre, eftersom
avkastningen från ekologisk produktion oftast är lägre än från konventionell odling.
Dock förhåller sig utsläppen både för ekologisk odling och konventionell odling i de
storleksordningar som angivits i stycke 2.3. D.v.s. även ekologiskt kött ger upphov till
stora växthusgasutsläpp.
12
13
Klimatcertifieringen, 2011
Nilsson, 2007
12
Tidigare har man inte inom KRAV beaktat klimatfrågan specifikt men nu håller man
gradvis på att införa klimatcertifieringens regler (se stycke 2.4) även inom KRAVs
regelverk. Precis som för klimatcertifieringen ger inte KRAV och annan ekologisk
märkning någon vägledning mellan produktgrupper.
2.6 Klimat och närproducerat
Det finns ett stort antal varor som marknadsförs under parollen närproducerat. Det är
inte självklart att varor som producerats i Sverige eller regionen är mer miljövänliga än
varor som importeras. Transporterna står för en relativt liten del av miljöpåverkan från
ett livsmedels hela livscykel (se exempel i Figur 3). Dock finns det generella fördelar
med t.ex. svensk djurproduktion. I Sverige finns hårdare regler kring hur gödsel får
spridas t.ex. för att minska övergödning och försurning. Svenska djur får inte utfodras
med antibiotika i förebyggande syfte vilket minskar risken för antibiotikaresistens.
Samtidigt är svenska djur generellt friskare än djur internationellt, vilket ger både
bättre djurvälfärd och mindre miljöpåverkan genom högre produktion14.
Det finns även andra fördelar med att köpa närproducerat. Lokala ekonomier gynnas,
förutsättningar finns att ställa krav på och kontrollera verksamhet som ligger i Sverige
och förutsättningar för förbättrade kretslopp möjliggörs. Däremot finns ingen
definition av vad som menas med lokal- eller närproducerat, vilket kräver
uppmärksamhet. Svenskt jordbruk är idag beroende av importerade insatsvaror såsom
foder och konstgödsel, så även om livsmedlet producerats lokalt är det på många sätt
en global produkt. Det viktiga att komma ihåg är återigen att det i första hand är valen
bort från produkter högt upp i näringskedjan som har stor betydelse för minskningen
av klimatpåverkan.
2.7 Råd i val av livsmedel
Följande råd rekommenderas i val av klimatsmarta livsmedel:
1. Gör val mellan grupper som får stort utslag; byt kött, speciellt nötkött, och
ost mot vegetabilier
2. När det valet är gjort, välj ett livsmedel inom den gruppen som är
klimatcertifierat
3. Gör val inom gruppen baserat på; naturbeteskött, ekologisk produktion,
närproducerat, djurvälfärd etc.
Det är en minskning av nötköttet som ger störst effekt på minskningen av
växthusgasutsläpp. Att byta ut nötkött mot kyckling och gris ger naturligtvis också en
tydlig effekt. Dock rekommenderas här att fokus i första hand läggs på att byta ut kött
mot vegetabilier då allt kött har en betydligt högre klimatpåverkan än vegetabilierna
och om de långsiktiga klimatmålen ska nås måste den totala köttkonsumtionen minska
(se vidare stycke 4.2).
14
Lundström m fl, 2009
13
3. Klimatpåverkan från mat i Västerås kommun 2010
3.1 Beräkningsmetod
En grov skattning av klimatpåverkan från livsmedel inköpta av Västerås kommun
2010 har gjorts enligt följande:
1. Från upphandlingssystemet BASERA har en sammanställning på antal kg
livsmedel inom olika huvudgrupper (gryn, ost, kött oberett etc.) tagits fram.
Dessa huvudgrupper har grupperats i enlighet med kategoriseringen i Tabell 1.
2. Från detta har lagts till 12307 kg naturbeteskött som inhandlats utanför
BASERA
3. Ytterligare 13,7 miljoner kronor har används för inköp där statistik saknas, men
där man vet att ungefär hälften av inköpen utgörs av frukt och grönt och hälften
av kolonialvaror. Således har inköp för 13,7 miljoner adderas över samtliga
kategorier förutom proteinkällor och mejerivaror i samma proportioner som
uppgifterna i BASERA.
4. Mängderna livsmedel per kategori har multiplicerats med klimatpåverkan för
en viss grupp enligt Tabell 1.
5. Klimatpåverkan per grupp har adderats till ett totalt värde.
Svinnet beräknas uppgå till 20% av totala mängden inköpta livsmedel, vilket är en
grov uppskattning baserat på svinnmätningar från skolbespisningar 200915. Detta svinn
fördelas jämnt över alla livsmedelskategorier och innehåller även oundvikligt svinn
såsom skal och ben.
Alla beräkningar redovisas i Excelarket ”Klimatpåverkan från livsmedel i Västerås
kommun 2010.xls”. Där finns även underliggande siffror till alla diagram och
fördelningen av olika livsmedelsgrupper i BASERA på kategorierna i Tabell 1.
(Kategorierna Non-food och Nutrition har inte tagits med i beräkningarna.)
15
Jangesjö, 2011, I denna rapport innefattar svinn allt som släng, d.v.s. även oundvikligt svinn såsom ben och
skal.
14
3.3 Resultat - klimatpåverkan från mat 2010
Den totala klimatpåverkan från livsmedel för Västerås kommun för år 2010 uppgick
till ca 7300 ton CO2e, varav ca 1500 ton CO2e utgjordes av mat som kastades i kök
och från tallrikar . I Figur 4 visas utsläppen per kategorier.
Figur 4. Klimatpåverkan från livsmedel i Västerås kommun
5 000 000
4 500 000
4 000 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
3 500 000
KLIMAT-PÅVERKAN
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
r
r
nt
or
kä llo r
roduk te Kolhy drat käll Fru kt oc h grö er oc h kryd do
Protein
s
Mejerip
å
s
,
r
e
tt
Fe
ätter
esma t
Färdigr
Utrymm
Utsläppen domineras av utsläpp från huvudkategorin proteinkällor även om denna
grupp är låg mätt i inköpt mängd livsmedel. Inom denna grupp dominerar utsläppen
från nötköttet som ensamt ger upphov till utsläpp på ca 2700 ton. I Appendix A
redovisas utsläppen inom varje kategori.
3.4 Exempelmåltider och deras klimatpåverkan
Klimatpåverkan från fem typiska skolmåltider har beräknats baserat på klimatsiffrorna
i Tabell 1. För mer utförlig information om de olika måltiderna se Appendix B.
Tabell 2. Klimatpåverkan från olika typer av måltider
Klimatpåverkan (gram CO2e per måltid)
Måltid
Maten
Mjölk* Bröd** Grönsaker*** Totalt:
Kalops o
2400
150
30
30
2610
potatis
Kyckling á
440
150
30
30
650
la Thai, ris
Falukorv,
790
150
30
30
1000
potatismos
Fiskgratäng, 600
150
30
30
810
potatis
Potatisbullar, 190
150
30
30
400
lingonsylt
* 1,5 dl mjölk
** 15 g bröd och 5 g margarin
*** 80 g grönsaker (70% grova grönsaker, 10% baljväxter, 20% salladsgrönsaker)
15
4. Vägar mot en hållbar livsmedelskonsumtion i Västerås
4.1 Mål för 2011 och 2012
En rad mål för minskad miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen i Västerås
kommun är under utarbetning16. I denna rapport har det beräknats hur klimatpåverkan
påverkas av följande två mål:
o En årlig sänkning av mängden nötkött med 10%, nötköttet byts mot baljväxter
o En årlig sänkning av mängden svinn med 20%
Resultatet redovisas i Tabell 3.
Tabell 3: Minskning av klimatpåverkan för mål på minskad nötköttskonsumtion
med 10% årligen och minskat svinn med 20% årligen
Minskning i %
År
Minskning med ton CO2e
2011
550
-8%
2012
990
-14%
4.2 Framåtblick till 2020 och 2050
För att kunna göra en bedömning av om de mål som sätts upp är tillräckligt kraftfulla
för att nå de nationella och globala klimatmålen är det nödvändigt att blicka framåt.
Det övergripande målet i Sverige och även i FNs ramkonvention för
klimatförändringar är att ”halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en
nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig”. För att
göra målet mer konkret har man enats om två kvantitativa mått.
1. Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2°C jämfört
med förindustriella nivån
2. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån
högst 400 ppm koldioxidekvivalenter.
Dessa har mynnat ut i en målsättning att utsläppen till år 2020 ska minskas med 40 %17
från 1990 års nivå. Vid 2050 ska nettoutsläppen vara noll18.
Det är svårt att omsätta dessa mål till rimliga nivåer för utsläppsminskningar för
livsmedel på kommunal nivå. Livsmedelsproduktion kommer att fortsätta släppa ut
växthusgaser då det inte verkar rimligt att producera växter och djur som vi gör idag
helt utan utsläpp av metan och lustgas. I Storbritannien har man antagit ett politiskt
mål som innebär att klimatbelastningen från livsmedelskedjan ska minska med 70%
till 205019. I samma studie slår man också fast att det krävs både produktions- och
konsumtionsåtgärder för att nå denna minskning. Det är mycket svårt att förutsäga hur
stor minskningen kan bli i produktionsled. Ett helt fossilfritt jordbruk kan minska
16
Jangesjö & Konradsson, 2011
Från de sektorer som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter.
18
Naturvårdsverket, 2011
19
Audsley m fl, 2009
17
16
utsläppen med ca 20%, metan och lustgasavgångarna kan minska med kanske 5-10%.
Således kan det verka rimligt att minska utsläppen i produktionsled med ca 25%. Ny
teknikutveckling som vi inte kan förutsäga idag kanske kan bidra med ytterligare
sänkning, men med hur mycket är högst osäkert. Vi kan använda dessa antaganden för
att sätta upp ett antal scenarier för att studera hur Västerås klimatmål står sig i relation
till de nationella klimatmålen (se Tabell 4).
Tabell 4: Minskning av klimatpåverkan från livsmedel i Västerås kommun under
olika antaganden
Minskning
Scenario Förändring i
Förändring i
Minskning
till 2050
produktionsled
konsumtionsled
till 2020
ton CO2e
ton CO2e
1
Oförändrade
10% av nötköttet byts ut 1700
2600
utsläpp
mot baljväxter per år
(-24%)
(-36%)
2
Oförändrade
Svinnet minskar med
1300 *
1500 **
utsläpp
20% per år
(-18%)
(-20%)
3
Oförändrade
10% av nötköttet per år 2700*
3600**
utsläpp
byts ut mot baljväxter
(-37%)
(-49%)
och
Svinnet minskar med
20% per år
4
25% minskning 10% av nötköttet byts ut 3100
3800
av utsläppen
mot baljväxter per år
(-42%)
(-52%)
5
25% minskning Svinnet minskar med
2800*
2900**
av utsläppen
20% per år
(-38%)
(-40%)
6
25% minskning 10% av nötköttet per år 3900*
4500**
av utsläppen
byts ut mot baljväxter
(-53%)
(-62%)
och
Svinnet minskar med
20% per år
7
50% minskning 10% av nötköttet byts ut 4500
4900
av utsläppen
mot baljväxter per år
(-62%)
(-68%)
8
50% minskning Svinnet minskar med
4300*
4400**
av utsläppen
20% per år
(-59%)
(-60%)
9
50% minskning 10% av nötköttet per år 5000*
5400**
av utsläppen
byts ut mot baljväxter
(-69%)
(-74%)
och
Svinnet minskar med
20% per år
* 3% svinn
** 0% svinn
17
Det framkommer av denna analys att målet till 2020 är, en sänkning med 40%, ligger
inom räckhåll med de mål som ligger i nuvarande plan, d.v.s. årlig minskning av
nötköttet med 10% och årlig minskning av svinnet med 20% (genom något av scenario
3-9). Andelen nötkött utgår då år 2020 på 9% av mängden proteinkällor, som
domineras av baljväxter med 20%. Detta nötkött bör då utgöras av naturbeteskött för
att stödja miljömålet om bevarandet av biologisk mångfald. Vidare innebär målet om
minskat svinn att svinnet minskar till endast 3%; en nivå som kan vara svår att komma
ned till20.
För att nå målet till 2050, en sänkning med 70-100%, krävs sänkningar i
produktionsled i storleksordningen 50% för att nuvarande mål ska vara tillräckliga
(scenario 9). Det innebär dessutom att nötköttet, inklusive naturbetesköttet, helt
utesluts och att svinnet minskar ned till nära noll, vilket inte är realistiskt. Därmed får
det anses som mycket svårt att nå klimatmålen till 2050 med enbart nuvarande mål.
För att kunna fortsätta konsumtionen av naturbeteskött krävs att konsumtionen av
annat kött och/eller mejeriprodukter minskas. Det är nödvändigt att utarbeta mer
detaljerade mål och åtgärdsplaner längre fram som inbegriper mer än nötkött och
svinn. I detta inledande skede ger dock fokus på minskat svinn och nötkött stora
minskningar av klimatpåverkan och kan således betraktas som en klok prioritering.
4.3 Förslag för vidare arbete
På kort sikt:
o Relatera utsläppen till lämpligt mätetal/nyckeltal t.ex. antalet serverade
portioner/personer eller annat mått som gör det möjligt att följa upp
utvecklingen över åren då antalet barn/elever/boende förändras
o Beräkna hur mycket protein som serveras och utred en lämplig nivå för
proteininnehåll i den mat som kommunen serverar
o Utvärdera, omarbeta och förfina föreslagna mål som beaktar aspekter som att
ett visst mått naturbeteskött, mjölk kontra köttkvot, andel importerat kött etc.
Fastställ utifrån detta kort- och långsiktiga mål för sänkning av klimatpåverkan
från livsmedelssektorn (genomför processen helst så brett som möjligt inom
kommunen för bred förankring, vad som är en rimlig sänkning till år 2050 är i
viss mån ett subjektivt beslut som kan diskuteras i en stor grupp)
o Utarbeta en plan för hur målen följs upp och kommuniceras
o Utarbeta en strategi och en budget för att nå målen som innehåller bl.a.:
o Förankring av målen i alla led och för alla berörda (ledning,
kökspersonal, lärare, föräldrar, elever etc.) genom utbildning och
engagemang i frågan
o Utbildning av kockar i matlagning med baljväxter som huvudkomponent
o Fortsatt arbete för minskat svinn
o Etc.
20
Det krävs ytterligare analys kring vad som är oundvikligt svinn och inte, och vad som är en realistisk nivå för
svinn.
18
På längre sikt:
o Inför klimatberäkningar som en naturlig del i planering av måltider och
matsedlar (integration i system som BASERA och Mashie)
o Förfina klimatsiffrorna och mål för arbete med konsumtionsmönster på mer
detaljerad nivå
5. Slutsats
Under 2010 köpte Västerås kommun ca 3100 ton livsmedel som orsakade
växthusgasutsläpp på ca 7300 ton CO2e. Utsläppen dominerades av utsläpp från
gruppen Proteinkällor. Nötköttet stod för utsläpp på 2700 ton, följt av mejeriprodukter
910 ton, ost 420 ton, köttfärs 400 ton och charkprodukter 370 ton. Utsläppen från
Frukt och grönt uppgick till 590 ton och från Kolhydratkällor (potatis, pasta etc.) till
560 ton trots att betydligt större kvantiteter köptes in av dessa grupper.
Genom att minska på konsumtionen av animaliska produkter, speciellt nötkött, nås
stora minskningar av klimatpåverkan. Genom att minska svinnet kan också stora
besparingar göras. Svinnets klimatpåverkan år 2010 uppgick till ca 1500 ton CO2e.
Med de mål som Västerås har föreslagit för minskad klimatpåverkan (10% av nötköttet
byts ut mot baljväxter årligen och årlig minskning av svinnet med 20%) minskas
klimatpåverkan med 8 respektive 14% för år 2011 och 2012. Om denna utbytes- och
minskningstakt bibehålls till 2020 resulterar det i en minskning av klimatpåverkan från
de inköpta livsmedlen i Västerås kommun med 37%, vilket ligger i linje med det
nationella klimatmålet att minska utsläppen med 40% till år 2020.
Det nationella målet till år 2050 är nettoutsläpp på noll men en minskning med 7080% från livsmedelssektorn skulle kunna bedömas som en rimlig nivå, då utsläppen
från biologiska processer såsom lustgas från mark och metan från idisslare är mycket
svåra att helt undvika. Det framkommer av analysen i denna rapport att det blir mycket
svårt att nå klimatmålet till 2050 med planerade mål då det skulle krävas en minskning
av utsläppen i produktionsled med 50%, noll svinn och nötköttskonsumtion för att nå
en minskning med 74% till år 2050.
19
6. Referenser
Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., Williams,
A.,2009. How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the
UK food system and the scope to reduce them by 2050. WWF-UK.
Allard, H., Wallman, M., 2010. Utsläpp av växthusgaser vid produktion av lammkött.
Underlag till klimatcertifiering. Rapport 2010:2. Klimatcertifieringen för mat.
http://www.klimatmarkningen.se/underlagsrapporter
Angervall, T., Sonesson, U., Ziegler, F., Cederberg, C., 2008. Mat och klimat En
sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. SIK-rapport Nr
776 2008.
Lagerberg-Fogelberg, C., 2008. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt
underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 92008, Livsmedelsverket.
Garnett, T., 2011. Where are the best opportunities for reducing greenhouse gas
emissions in the food system (including the food chain)? Food Policy. 36, 23–32.
Hedenus, F., 2011. Report prepared for “One Tonne Life project”. Method for
estimation of the family’s greenhouse gas emissions. Institutionen för energi och
miljö, Fysisk resursteori, Chalmers.
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=135085
Jangesjö, M. och Konradsson, S., 2011. Skolans och förskolans mål och kriterier för ät
S.M.A.R.T. 2011-2012. Arbetsmaterial 2011-04-04. Västerås stad.
Jangesjö, M., 2011. Excelark ”resultat svinnmätning -09”
Jordbruksverket, 2011. Jordbruket släpper ut växthusgaser, Webbplats:
http://www.sjv.se/amnesomraden/miljoochklimat/begransadklimatpaverkan/jordbruket
sutslappavvaxthusgaser.4.4b00b7db11efe58e66b8000986.html (2011-04-15)
Klimatcertifieringen för mat, 2011. Webbplats: http://www.klimatmarkningen,se
(2011-04-15)
LRF, 2002. Maten och miljön - LCA av sju livsmedel.
Lundström, J., Albihn, A., Gustafsson, G., Bertilson, J., Rydhmer, L., Magnusson, U.,
2009. Lantbrukets djur i en föränderlig miljö - utmaningar och kunskapsbehov. SLU
och SVA.
Modin, R., 2011. Livsmedelssvinn i hushåll och skolor - en kunskapssammanställning.
Rapport 4 – 2011. Livsmedelsverket.
20
Naturvårdsverket, 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903.
Naturvårdsverket, 2011. Sveriges klimatmål, Webbplats:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Klimatpolitik/Sverigesklimatpolitik/Sveriges-klimatmal/
(2011-04-15)
Nilsson, J., 2007. Ekologisk produktion och miljökvalitetsmålen – en
litteraturgenomgång. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU.
Nilsson, K., Sund, V., Florén, B., 2011. The environmental impact of the consumption
of sweets, crisps and soft drinks. Nordiska ministerrådet.
Röös, E., 2011. Att vägleda konsumenter mot miljösmartare proteinkällor.
Del 1a: Kategorisering av proteinkällor – Revision 1. Rapport inom projektet
Klimatmärkt butik. Kommer publiceras under 2011.
Whitmarsh, L., O’Neill, S., Lorenzoni, I., 2011. Engaging the public with climate
change – behavioural change and communication. ISBN 9781844079285
21
Appendix A. Klimatpåverkan inom olika kategorier
Proteinkällor
3 000 000
2 500 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
KLIMAT-PÅVERKAN
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
Nöt
Vi lt
m
Lam
Fläs
k
el
rs
Fåg Köt tfä
rk
Cha
Fis k
r
ld ju
Sk a
Ägg
O st
Mejeri
800 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
700 000
KLIMAT-PÅVERKAN
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
lk
Mj ö
h urt
oug
Y
/
F il
22
t
v ri g
eri ö
j
e
M
rn
er
Q uo al jv äxt
B
Kolhydratkällor
250 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
KLIMAT-PÅVERKAN
200 000
150 000
100 000
50 000
0
ta
Pas
Ris
atis
Pot
atis
Pot
t
fry s
d
Brö
G ry
l
Mj ö
n
Frukt och grönt
250 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
KLIMAT-PÅVERKAN
200 000
150 000
100 000
50 000
0
Fru
n
orde
kt N
Fru
p
kt i m
Fru
er
er
st
st
ys t
s ak
s ak
. fr y
. fry
kt fr
öns
öns
gr ön
gr ön
r
r
s
g
g
a
d
s
v
a
d
va
G ro
Sal l
G ro
Sal la
yg
n t fl
G rö
e
J uic
Sy lt
Fetter, såser, kryddor, utrymmesmat och färdigrätter
120 000
100 000
INKÖPT MÄNGD (KG)
KLIMAT-PÅVERKAN
80 000
60 000
40 000
20 000
0
in
gar
Mar
r
e
O lja
ddo
ch t
, k ry
fe o
Kaf
Sås
k
Läs
is
G od
23
ps
Chi
tt
g
k
or
ss
tt fi s
tt k ö
tt v e
k ak
G la
igrä
igrä
igrä
öd,
r
d
d
d
r
r
r
b
ä
ä
ä
e
f
F
F
F
Kaf
Appendix B. Klimatpåverkan från olika måltider.
Kryddor
3000
Sås
Margarin
Olja
2500
Sylt
Salladsgröns. fryst
Grova gröns. fryst
2000
Salladsgrönsaker
Grova grönsaker
Mjöl
1500
Ris
Potatis fryst
Potatis
1000
Mjölk
Ost
Chark
500
Skaldjur
Fisk
Fågel
0
Kalops, potatis
Marinerad kyckling ala
Thai, ris
Ugnsstekt falukorv,
potatismos
24
Fiskgratäng i smögensås,
potatis
Potatisbullar lingonsylt
Nöt