Fakta Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom är en

advertisement
Fakta Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är en neurologisk degenerativ sjukdom som orsakas av brist på
signalsubstansen dopamin i hjärnan.
Cirka en procent av Sveriges befolkning över 60 år har Parkinsons sjukdom, totalt handlar det om
cirka 18 000 personer. Sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor.
Parkinsons sjukdom kan se olika ut hos olika individer och kommer ofta smygande. Sjukdomen
utvecklas långsamt och i takt med sjunkande nivåer av dopamin, den processen kan pågå under
årtionden. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet. När det blir
brist på dopamin förändras nervimpulserna och det blir problem med att starta och styra
kroppsrörelser. Även andra delar av hjärnan påverkas, exempelvis humör, koncentrationsförmåga,
vakenhet, sväljförmåga och tal.
Några av de vanligaste tidiga symtomen på Parkinsons sjukdom är förstoppning, depression och
nedsatt luktsinne. Dessa symtom kan visa sig många år före de rörelserelaterade symtomen, men
eftersom de är så allmänna är det oftast först efter diagnos som de kopplas till sjukdomen.
Orsaker
Redan när de första typiska symtomen visar sig, har 50–80 procent av de celler som producerar
dopamin förstörts. Varför de dopaminproducerande cellerna dör är okänt men ålder är den främsta
riskfaktorn för att utveckla Parkinsons sjukdom. Motoriska symtom kan uppstå redan i 40-årsåldern,
men de flesta som får sjukdomen är över 60 år. Totalt uppskattas endast fem procent av
patienterna ha ärftlig bakgrund. För övriga är orsaken sannolikt en kombination av åldrande,
miljöfaktorer och genetiska faktorer.
Symtom
De fyra klassiska symtomen på Parkinsons sjukdom är:
 Långsamma rörelser
 Skakningar
 Muskelstelhet
 Balansproblem
De långsamma rörelserna, så kallad bradykinesi, och stelheten gör det svårt att komma igång,
rörelsen ”fryser” och finmotoriken blir sämre. Att knäppa knappar, knyta skor eller skära mat kan bli
besvärliga uppgifter.
Personer med Parkinsons sjukdom går ofta lätt framåtlutade och med långsam, hasande gång.
Steglängden blir kortare, och det är vanligt att man svänger mindre med armen på den sida av
kroppen som är mest påverkad av sjukdomen. Balansen blir sämre, vilket ökar risken för fall.
Det kan också vara svårt att resa sig upp, vända sig i sängen och över huvud taget förflytta sig.
Skakningar i händerna är vanligt vid Parkinsons sjukdom. Skakningarna blir värre i vila men
minskar eller försvinner när man rör armar och händer.
Den drabbade skriver ofta långsamt och får en mindre handstil, så kallad mikrografi. Mimiken brukar
minska och ansiktsuttrycket bli stelt, vilket kan försvåra kommunikationen och missuppfattas som
irritation, ointresse eller bristande förståelse.
Andra symtom som inte har med rörelseförmågan att göra är till exempel depression som anses ha
störst inverkan på livskvaliteten. Många drabbas också av sömnstörningar, ångest, minnesproblem
och svårigheter att svälja. Orsaken är dels att dopamin påverkar fler funktioner än
rörelseförmågan, dels att sjukdomen har effekter på fler signalsubstanser än dopamin. Även
smärta är vanligt vid Parkinsons sjukdom och kan orsaka stort lidande. Ofta blir smärtan värre
under perioder då medicinen inte har full effekt. Smärta är också vanligare i senare sjukdomsfaser.
SEDUO170178
Behandling
Det finns idag inga läkemedel som botar sjukdomen och inga så kallade bromsmediciner. Men
forskningen är intensiv för att hitta metoder som kan bromsa upp sjukdoms förloppet.
Idag finns det bra symtomlindrande behandlingar i samtliga faser av Parkinsons sjukdom.
Grundstenen i behandlingen är Levodopa, en aminosyra som i kroppen omvandlas till dopamin.
Detta är som regel en tablettbehandling som börjar i låga doser för att öka till dess att maximal
symtomlindring har uppnåtts.
Med tiden brukar det blir svårt att få kontroll över sjukdomen då läkemedelseffekten inte sitter
kvar lika länge. Symtomen återkommer. Det kan också uppstå biverkningar i form av ofrivilliga
rörelser, så kallade dyskinesier.
Efter hand kan besvären försvåras ytterligare, så att patienten växlar snabbt mellan fungerande
rörlighet (on) och tydliga sjukdomssymtom (off), så kallat on/off-fenomen. Ett anfall med on/offväxlingar kan pågå i flera timmar. Patienten har nu kommit in i det som kallas ”komplikationsfas”,
en fas som ca hälften av patienterna når efter fem till tio år med sjukdomen.
Specialistläkare ska då enligt Socialstyrelsens riktlinjer utreda om så kallad avancerad behandling ska
sättas in. Denna kan vara av tre slag:
 Pumpbehandling av levodopa direkt kopplad till tunntarmen.
 Pumpbehandling av apomorfin under huden.
 Djup hjärnstimulering där man med hjälp av elektroder som opereras in i hjärnan stimulerar
nervsystemet.
Sjukdomens historia
Parkinsons sjukdom är uppkallad efter den engelske läkaren James Parkinson. I en skrift som han gav
ut år 1817 beskrev han symtomen och kallade det ”den skakande förlamningen” (the shaking palsy).
Sjukdomen hade då varit känd sedan länge men inte haft något namn eller några diagnoskriterier för
läkare. Namnet Parkinsons sjukdom myntades i slutet av 1800-talet av en fransk neurolog, Jean
Martin Charcot.
SEDUO170178
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards