Adrian Georgiev (HOME)

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.11.2013
COM(2013) 807 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Femte rapporten om Republiken Moldaviens genomförande av handlingsplanen om
viseringsliberalisering
SV
SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Femte rapporten om Republiken Moldaviens genomförande av handlingsplanen om
viseringsliberalisering
1.
INLEDNING
Dialogen mellan EU och Moldavien om villkoren för viseringsfritt resande för moldaviska
medborgare till EU inleddes den 15 juni 2010 med ett första möte för högre tjänstemän.
Den 24 januari 2011 lade kommissionen fram handlingsplanen om viseringsliberalisering1
(nedan kallad handlingsplanen) för de moldaviska myndigheterna, vilket följdes upp med ett
andra möte för högre tjänstemän i februari. I handlingsplanen fastställs ett antal konkreta
riktmärken för Moldavien inom fyra ”grupper”2 av tekniskt relevanta frågor för att se till att
landet både inför en rättslig, politisk och institutionell ram (fas 1) och sedan även tillämpar
denna på ett varaktigt sätt (fas 2).
Kommissionen har regelbundet rapporterat till Europaparlamentet och rådet om
genomförandet av handlingsprogrammet. Den första lägesrapporten lades fram den
16 september 20113. Ett tredje möte för högre tjänstemän ägde rum den 7 oktober 2011.
I oktober/november 2011 organiserades kontrollbesök avseende grupperna 2, 3 och 4 i
handlingsplanen, i vilka experter från EU-medlemsstaterna, samt tjänstemän från
kommissionen och Europeiska utrikestjänsten deltog. Syftet med dessa besök var att utvärdera
den rättsliga, politiska och institutionella ramen utifrån riktmärkena i handlingsplanens första
fas och dess överensstämmelse med europeiska och internationella normer. Den
andra lägesrapporten lades fram den 9 februari 20124 och det fjärde mötet för högre
tjänstemän ägde rum den 27 februari 2012.
Den tredje lägesrapporten lades fram den 22 juni 20125. Detta var den slutliga
lägesrapporten om handlingsplanens första fas och presenterade kommissionens samlade
bedömning av Moldaviens uppnående av riktmärkena i handlingsplanens första fas. Den
3 augusti 2012 lade kommissionen fram en bedömning av eventuella effekter på
migrationen och säkerheten av en framtida viseringsliberalisering för moldaviska
medborgare som reser till EU6 som hade involverat relevanta EU-organ och intressenter.
Efter dessa rapporter antog rådet den 19 november 2012 sina slutsatser, i vilka man instämde i
kommissionens bedömning att Moldavien har uppfyllt alla riktmärken i handlingsplanens
första fas. Den nödvändiga rättsliga, politiska och institutionella ramen hade införts. Därefter
inleddes bedömningen av riktmärkena för den andra fasen.
Ett femte möte för högre tjänstemän ägde rum den 28 januari 2013. En ny omgång
kontrollbesök avseende alla fyra grupper i handlingsplanen organiserades mellan den
18 februari och den 15 mars 2013. Kontrollbesöken utgjorde den mest fördjupade
utvärderingen någonsin – fyra veckor med deltagande av experter från tolv medlemsstater,
1
2
3
4
5
6
SV
Rådets dokument 18078/10.
Det handlar om följande grupper: i) Dokumentsäkerhet, inklusive biometri, ii) irreguljär migration,
inklusive återtagande, iii) allmän ordning och säkerhet och iv) yttre förbindelser och grundläggande
rättigheter.
Den första rapporten om Republiken Moldaviens genomförande av handlingsplanen om
viseringsliberalisering, SEC(2011) 1075 final.
SWD(2012) 12 final.
COM(2012) 348 final.
COM(2012) 443 final.
2
SV
samt tjänstemän från kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Syftet med
kontrollbesöken var att både bedöma uppnåendet av riktmärkena i handlingsplanens andra fas
och tillämpningen av den rättsliga, politiska och institutionella ramen i enlighet med
europeiska och internationella normer. Särskild uppmärksamhet ägnades frågor som
antidiskriminering och integrering av minoriteter, samt människohandel. Vissa av dessa
frågor togs även upp i rådets slutsatser av den 19 november 2012. Moldavien åtog sig att ta
upp expertrapporternas rekommendationer i den uppdaterade nationella handlingsplan som
utarbetades i slutet av maj 2013. Den fjärde lägesrapporten lades fram den 21 juni 20137
och beskrev situationen när det gäller tillämpningen av den rättsliga och institutionella ramen,
institutionernas funktion och graden av samordning mellan olika organ.
I denna femte rapport beskrivs hur långt man har kommit i genomförandet av
rekommendationerna i den fjärde rapporten och i uppnåendet av riktmärkena i
handlingsplanens andra fas överhuvudtaget. Särskild vikt läggs vid om reformerna och
resultaten är varaktiga, t.ex. genom att det sörjs för lämplig bemanning, kapacitet och
finansiering. Denna rapport baseras även på de slutsatser som drogs under det sjätte mötet
för högre tjänstemän den 15 oktober 2013 i Chişinau, och på det besök som
generaldirektören på generaldirektoratet för inrikes frågor gjorde vid administrativa gränsen
nära floden Nistru och i regionen Transnistrien. Den inkluderar en bedömning av hur långt
man har kommit i genomförandet av de rekommendationer som riktades till Moldavien i
rapporten om konsekvensbedömningen från augusti 2012.
2.
BEDÖMNING
2.1.
Grupp 1: Dokumentsäkerhet, inklusive biometri
2.1.1.
Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering

AV GENOMFÖRANDET NÄR DET GÄLLER DE FYRA GRUPPERNA I DEN
ANDRA FASEN AV HANDLINGSPLANEN OM VISERINGSLIBERALISERING
Gradvist införande av biometriska pass som uppfyller Internationella civila
luftfartsorganisationens (Icaos) krav, även på Moldaviens utländska konsulat, samt
utfasning av pass som inte uppfyller Icaos krav
Moldavien utfärdar sedan den 1 januari 2011 uteslutande biometriska pass som uppfyller alla
Icaos krav8 och all nödvändig lagstiftning har införts och tillämpas. Det finns ett konsoliderat
regelverk för säker identitetshantering. De nuvarande passen testades av det franska företaget
Ingelis Expertise, som i september 2010 slog fast att de uppfyller alla Icaos krav 9. Den
11 juni 2013 blev Moldavien även den 38:e medlemmen i Icao PKD (Icaos register över
offentliga nycklar) och i september 2013 mottog centrumet för statens informationsresurser
(nedan kallat Registru) sex nyckelcertifikat. Insamlingen och hanteringen av biometriska
uppgifter uppfyller alla krav i lagen om skydd av personuppgifter10.
För att börja utfärda biometriska pass med integrerade chip undertecknade Registru och
aktiebolaget Gemalto ett avtal den 27 september 2013 om tillverkning och leverans av pass
med kontaktlösa integrerade kretsar. Avtalet överlämnades den 30 september 2013 till
7
8
9
10
SV
COM(2013) 459 final.
ICAO 9303 Machine Readable Travel Documents, Part 1 Machine Readable Passports, Volume 2
Specifications for Electronically Enabled Passports with Biometric Identification Capability.
ICAO Technical Report, Durability of Machine Readable Passports (Version 3.2, 206.8.30); ISO/IEC
10373-1 SE: 206.5.01 – Identification cards – Test Methods – General Characteristics; ICAO
Technical Report, RF Protocol and Application Test Standard for e-Passport – Part 2 (Version 1.02,
207.2.20); ICAO Technical Report, RF Protocol and Application Test Standard for e-Passport – Part 3
(Version 1.01, 207.2.20).
Lag nr 133 av den 8 juni 2011.
3
SV
finansministeriets upphandlingsorgan för registrering och ska därefter träda i kraft. De nya
passen ska enligt planerna börja utfärdas första kvartalet 2015.
Pass utan biometriska uppgifter som utfärdats före den 1 januari 2011 i Moldavien och pass
som utfärdats fram till och med den 31 december 2011 utomlands ska vara giltiga fram till
förfallodatumet. Den 1 september 2013 fanns 2 623 225 pass för medborgare i Moldavien i
cirkulation, varav 680 836 (eller 25,19 %) var biometriska pass. Utfasningen av
icke-biometriska pass ska vara slutförd vid utgången av 2020.

En hög nivå av integritet och säkerhet i tillämpningen, anpassningen och
distributionsprocessen för pass, identitetskort och andra referenshandlingar
Tjänsten för civilrättslig ställning har ett centralt system för alla former av referenshandlingar
om civilrättslig status med en hög grad av skydd (intyg om civilrättslig ställning och utdrag ur
intyg om civilrättslig ställning). Alla former av officiella referenshandlingar om civilrättslig
ställning är försedda med fem skyddstecken. Från den 7 mars 2013 utfärdas nya ID-kort i det
nya ID-1-formatet.
För att automatisera produktionsprocessen har kvarvarande manuella förfaranden på följande
områden avskaffats: utformning av lamineringsmaskinen för kort i ID-1-format, produktionen
av specialutrustning vid en av specialfabrikerna, utformning och produktion av skärmaskiner
för kort i ID-1-format för den befintliga lamineringsmaskinen (i ID-2-format), utformning av
svarven med programkontroll (numerisk kontrollprogramvara) för att automatisera den
tekniska ingraveringsprocessen med laser, skärning etc.
När det gäller korruptionsbekämpning genomförs fortlöpande både planerade och oaviserade
inspektioner. Nya regler för oaviserade inspektioner godkändes genom förordning nr 51 av
den 18 juni 2013. Tjänsten för civilrättslig ställning utarbetade en strategi för att förebygga
och bekämpa korruption bland personalen som godkändes genom förordning nr 58 av den
16 juli 2013. All personal, även ledningen på det centrala kontoret och på regionala kontor för
bevis och dokumentation intygade med sin namnteckning att de informerats om förordningen
”om vissa åtgärder för att förhindra korruption och protektionism”. De etiska reglerna för
personal som arbetar med folkbokföring och utfärdande av handlingar har varit i kraft sedan
den 1 april 2011. År 2012 skedde en överträdelse av de etiska reglerna och den skyldige blev
föremål för en disciplinär åtgärd enligt Registrus interna föreskrifter. Inga överträdelser ägde
rum 2013.

Snabb och systematisk rapportering till Interpols/LASP:s databas över förlorade
och stulna pass
År 2012 rapporterades 33 349 moldaviska pass ha stulits eller tappats i Interpols databas över
stulna eller förlorade resehandlingar och 1 676 pass raderades ur databasen. Under de första
sju månaderna 2013 var antalet stulna eller förlorade pass som rapporterades 2 000 färre än
samma period 2012. Under 2012 inleddes nio brottsutredningar om stulna resehandlingar och
ytterligare sex inleddes under de första åtta månaderna 2013.
Åtgärder vidtogs för att minska antalet fall där moldaviska medborgare anmäler förlorade
pass. Enligt regeringsbeslut nr 125 av den 18 februari 2013 får medborgare ansöka hos den
utfärdande myndigheten om att få fortsätta att använda ett pass under en begränsad period,
under förutsättning att det har perforerats, om passet innehåller en visering eller ett
uppehållstillstånd som utfärdats av en utländsk myndighet eller om de har varit föremål för ett
rättsligt beslut på grundval av detta dokument. Ministeriet för informationsteknik och
kommunikation och inrikesministeriet inledde en gemensam bedömning av orsakerna till
förlorade och stulna pass och ska lägga fram allmänna rekommendationer i slutet av året.
SV
4
SV

Regelbundet utbyte av provexemplar av pass och samarbete om dokumentsäkerhet
med EU
EU-medlemsstaternas diplomatiska beskickningar hålls uppdaterade och får provexemplar av
nya pass varje år genom en etablerad kommunikationskanal. Den senaste uppdateringen
gjordes den 8 augusti 2013. Den sista uppdateringen i Prado11-systemet gjordes i mars 2013.
Det handlade om provexemplar av nya säkerhetsdetaljer i moldaviska biometriska pass.
2.1.2.

Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar
Införa och tillämpa proportionerliga, ändamålsenliga och avskräckande påföljder för
personer som är dömda för att ha sålt eller lånat ut sina pass
I artikel 361.1 i Moldaviens strafflag fastställs påföljder för tillverkning, innehav eller
användning av förfalskade officiella handlingar: böter upp till 300 konventionella enheter
(1 konventionell enhet motsvarar 20 moldaviska lei12), 150–200 timmar obetald
samhällstjänst eller upp till två års fängelse. För att minska anmälningarna av förlorade pass
får den utfärdande myndigheten enligt regeringsbeslut nr 125 av den 18 februari 2013 lämna
tillbaka pass som innehåller viseringar eller uppehållstillstånd till innehavaren för användning
under en begränsad tid, under förutsättning att de är perforerade. För att uppmuntra
ansvarsfullhet hos passinnehavarna är avgiften för att utfärda sådana handlingar högre om de
tappas bort.

Regelbundet dela uppgifter med EU om förlorade och stulna biometriska pass, särskilt
med hjälp av Interpols databas över förlorade och stulna resehandlingar
Se riktmärken i handlingsplanen ovan.

Stärka den rättsliga och institutionella ramen för civilregistret för att förhindra missbruk
genom ändring av namn eller identitet för att få ett nytt pass. Det bör införas och
tillämpas tydliga regler i fråga om namnändring. Den rättsliga och institutionella ramen
bör stärkas och omfatta effektiv kontroll samt åtgärder för spårbarhet
Enligt regeringsbeslut nr 333 av den 18 mars 2002 om godkännande av det automatiserade
informationssystemet (”statliga befolkningsregistret”) och förordningen om det statliga
befolkningsregistret, ska varje person som ska identifieras inom Moldaviens territorium få ett
personligt identifikationsnummer (IDNP). För att göra identifikationsprocessen säkrare läggs
ytterligare personuppgifter till. Personuppgifternas innehåll och struktur kan ändras, men
IDNP-numret är detsamma. Därmed förhindras att namn- och identitetsändringar utnyttjas för
att skaffa nya pass.
Allmän bedömning av grupp 1
Moldavien vidtar tillräckliga åtgärder när det gäller förlorade pass och påföljder i samband
med detta. Pass med inbyggda chip ska börja delas ut 2015 och de nuvarande passen med
stämplar ger de säkerhetsgarantier som krävs.
Moldavien har på ett tillfredsställande sätt genomfört de åtgärder som krävdes i
rekommendationerna i den fjärde rapporten om handlingsplanen om viseringsliberalisering,
och har samtidigt fortsatt att genomföra den relevanta lagstiftningen. Kommissionen anser att
Moldavien uppfyller de riktmärken i den andra fasen som anges i grupp 1.
11
12
SV
Offentligt register över autentiska identitets- och resehandlingar på nätet.
1 euro = 17,26 moldaviska lei (MDL) den 21 oktober 2013.
5
SV
2.2.
Grupp 2: Irreguljär immigration, inklusive återtagande
2.2.1.
Grupp 2/ämnesområde 1 – Gränsförvaltning
2.2.1.1. Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering

Ändamålsenlig tillämpning av lagstiftningen om gränskontroll genom lämpliga
gränskontroller och lämplig gränsövervakning, förfaranden och verkningsfull
verksamhet, lägesbeskrivning på nationell och lokal nivå, inklusive genomförande av
riskanalyser, hantering av underrättelser och uppgiftsflöden samt direkt åtkomst för
och samråd med berörda nationella och internationella databaser
Gränspolismyndigheten arbetar för att stärka systemet för gränsövervakning med hjälp av
modern specialutrustning, bl.a. fasta gränsövervakningssystem. Inom ramen för det
EU-finansierade projektet om ”nätverk för fast och mobil kommunikation för den moldaviska
gränsbevakningsmyndigheten (gränspolisen efter reformen)” installerades 125 fasta
övervakningskameror och 53 kamerahus för övervakningskameror längs 575 km av gränsen
för att övervaka den och i direkt anslutning till torn på offentliga platser, vid gränsposteringar
och byggnader som tillhör gränsbevakningsmyndighetens underavdelningar och kring
gränsövergångar. Nationella samordningscentret ansvarar för genomförandet av förordningen
om inrättande av systemet för gränskontroll och har funnits sedan den 12 oktober 2012.
Fem regionala samordningscenter och 41 lokala samordningsbyråer har inrättats som ska vara
tillgängliga dygnet runt. Detta har lett till att 16 tjänster har inrättats på central nivå, 66 på
regional nivå och 205 på lokal nivå. För att se till att verksamheten följer bästa praxis inom
EU gjordes flera studiebesök i EU:s medlemsstater under 201313.
EU:s gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EUBAM) bistod
gränsbevakningsmyndigheten i upprättandet av flera riskprofiler och i genomförandet av ett
online-system för daglig rapportering av situationen vid gränserna, som innehåller relevanta
uppgifter om gränsbrottslighet i hela landet. Dessa analysverktyg används av regionala och
lokala chefer för att optimera resursfördelningen längs gränsen och för att välja ut person- och
nyttofordon för sekundärkontroller. Som en del av det automatiserade systemet för
registrering av gränspassager utvecklade gränsbevakningsmyndigheten riskkriteriemodulen
”PASENGER” som innefattar riskindikatorer och även ger tjänstemännen på
gränsbevakningsmyndigheten automatiska meddelanden som underlättar selektivitet. Denna
modul är även tillgänglig för gränsbevakningsmyndighetens nyligen inrättade mobila enheter
(se nedan).
Under de första sex månaderna 2013 stoppades 2 786 personer från att korsa Moldaviens
gräns, varav 2 212 försökte lämna landet. De viktigaste skälen var: ogiltiga handlingar,
resehandlingar som upphört att gälla, avsaknad av visum till destinationslandet, samt att
passagen inte var i enlighet med gränsövergångens ställning. Inrikesministeriets
gränsbevakningsmyndighet utredde 173 brott. Av dessa gick 45 vidare till rättegång och
33 har överlämnats till åklagare. Fallen fördelar sig enligt följande: 8 fall av smuggling, 8 fall
av irreguljär migration, 73 fall av olaglig gränspassage, 2 fall av människohandel, 3 fall av
olagligt innehav av ammunition och 79 fall av urkundsförfalskning.
Gränspolisen använder databaser med riskprofiler när de utför kontroller för att lättare
upptäcka gömda personer som försöker undgå gränskontroll. Gränsbevakningsmyndighetens
riskanalyssystem använder riskprofiler när det gäller människohandel som ingår i
gränspolisens integrerade informationssystem. Alla gränskontrollkontor har tillgång till dessa
riskprofiler på nätet och de uppdateras löpande. Med utgångspunkt i riskindikatorerna
hanterade gränspolisen elva fall under 2013 som rörde människohandel (och involverade
13
SV
Frontex lägescentral och den rumänska gränspolisens generaldirektorat.
6
SV
24 personer). I ett fall handlade det om ett försök att föra ut barn från landet. Gränspolisen
utredde två fall, medan övriga överlämnades till relevanta brottsbekämpningsorgan.

Tillhandahållande av lämplig infrastruktur, teknisk utrustning, it-system, finansiella
och mänskliga resurser i enlighet med den strategi och handlingsplan för integrerad
gränsförvaltning som ska antas och verkningsfullt genomförande av
utbildningsprogram och åtgärder mot korruption
Under 2013 genomfördes 80 % av de 91 åtgärder som ingick i handlingsplanen rörande den
integrerade gränsförvaltningen, medan resterande 20 % inte hade avslutats. Gränspolisens
omorganisation avslutades. Gränsbevakningsmyndighetens totala antal underavdelningar
minskades med 50 % på regional nivå och med 42 % på lokal nivå. Det maximala antalet
anställda på gränsbevakningsmyndigheten fastställdes till 3 500. För närvarande utgör de
anställda på institutionen 86 % av det maximala antalet. Under 2013 avslutade
gränsbevakningsmyndigheten strukturreformen av de lokala enheterna och genomförde
därmed
EUBAM:s
relevanta
rekommendationer.
Under
2013
genomförde
gränsbevakningsmyndigheten flera insatser som rörde kapacitetsuppbyggnad. En betydande
mängd modern utrustning14 köptes in.
En rad aktiviteter och kurser anordnades för att förhindra och bekämpa korruption. Under de
första sex månaderna 2013 genomförde personal på gränsbevakningsmyndighetens
specialiserade underavdelning 25 oaviserade inspektioner på gränspolisens underenheter och
196 utredningar, som ledde till 227 påföljder, varav 15 avskedanden. Kameraövervakning
installerades på Chişinaus flygplats som gör det möjligt att inte bara övervaka registrering,
verifiering och kontroller av passagerare, utan även hur inspektörer vid gränsövergångarna
uppträder, i syfte att förhindra aktiv korruption. Med hjälp av Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning genomgick 220 anställda hos gränsbevakningsmyndigheten och
tullmyndigheten utbildning. I oktober 2013 häktades 31 tjänstemän på den moldaviska
tullmyndigheten och gränspolisen som anklagades för bestickning.

Förbättra samarbetet mellan olika organ (bland annat utbyte av uppgifter mellan
gränsbevakningsmyndigheten och de brottsbekämpande myndigheterna) och det
internationella samarbetet, inbegripet samarbete med grannländer och införande av
samarbetsavtal med Frontex för att uppnå hög effektivitet.
Samarbetet
med
Frontex
var
fortsatt
intensivt
och
tjänstemän
från
gränsbevakningsmyndigheten deltog i den gemensamma insatsen ”Focal Points Land and Air
2013” tillsammans med gränsmyndigheter från Polen, Rumänien och Spanien. Moldavien
stod som värd för Frontex samordningsorgan 2013 vid två gränsövergångar: Criva och
Tudora. Från mars till maj 2013 genomfördes den regionala insatsen Romoluk av den
nationella tullmyndigheten tillsammans med Europeiska kommissionens byrå för
bedrägeribekämpning (Olaf) för att stoppa smuggling av tobaksprodukter och alkohol. Under
2013 fördes ett intensivt samarbete med EUBAM i linje med den nionde fasen i
handlingsplanen om viseringsliberalisering. I samband med Frontex gemensamma insatser
som Moldavien har deltagit i har informationsutbytet främjats genom att moldaviska
tjänstemän fått tillgång till FOSS (Frontex One-Stop Shop), som är Frontex webbportal för
informationsutbyte med medlemsstater och tredje parter, samt till JORA (Joint Operations
Reporting Application), som är Frontex verktyg för rapportering, hantering och analys av
uppgifter om incidenter som upptäckts i samband med gemensamma insatser.
14
SV
Det handlade bl.a. om följande: Dacia Duster (bilar) – 80, terrängfordon – 105, värmekameror –
32, dagkikare – 420, nattkikare – 304, bärbara gamma- och neutrondetektorer – 354, inspektionsspeglar
– 66, endoskop – 62, ”Regula 1019”-dokumentkontrollutrustning – 32, och ”Regula 7337”dokumentläsarutrustning – 47.
7
SV
Informationsutbytet mellan gränsbevakningsmyndigheten och Byrån för migration och asyl
har blivit bättre, men det krävs ytterligare investeringar. Det måste installeras en modul för
elektroniskt utbyte av information mellan gränsbevakningsmyndighetens och byråns
databaser.
De moldaviska myndigheterna har länge haft som mål att förbättra systemet för att övervaka
migrationsströmmarna över det transnistriska avsnittet av den moldavisk-ukrainska gränsen.
De moldaviska myndigheterna har utvecklat en särskild mekanism15 för att övervaka
migrationsströmmarna. Den bygger på att utländska besökare som anländer via det
transnistriska gränsavsnittet är skyldiga att registrera sin vistelse i Moldavien inom 72 timmar
och sörjer för att det finns en administrativ kapacitet och rutiner för att underlätta
registreringsprocessen. Registreringen är kostnadsfri. Byrån för migration och asyl har inrättat
sex regionala kontor längs den administrativa gränsen som togs i bruk i oktober 2013. De
regionala kontoren drar nytta av den befintliga infrastruktur tillhörande de inre
tullkontrollstationerna som inrättades 2004. Man bör även överväga att utforma en förordning
med entydiga bestämmelser om att utländska besökare måste registrera sig. En
informationsstrategi för att förklara dessa nya regler måste genomföras så snart som möjligt.
Bestämmelserna får framför allt inte stoppa upp strömmen av besökare eller föreskriva
administrativa sanktioner för omständigheter som de inte råder över. Detta hänger samman
med att de moldaviska myndigheterna inte har någon gränskontroll längs den centrala delen
av den ukrainsk-moldaviska gränsen.
2.2.1.2. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Fortsätta stärka gränskontrollerna, bland annat genom riskanalys och
övervakningsåtgärder samt genom att förebygga och bekämpa korruption vid gränsen,
och fortsätta utöka samarbetet med EUBAM inom alla gränsförvaltningsområden
Se grupp 2/ämnesområde 1, riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering.
Under 2013 organiserade EUBAM mer än 20 gemensamma biståndsinsatser, som
genomfördes med deltagande av Moldaviens och Ukrainas gränsmyndigheter. De
gemensamma insatserna utgick från fastställda risker, t.ex. smuggling av tobak och andra
punktskattepliktiga varor (etanol etc.), fordonsbrott, irreguljär migration/människosmuggling
och människohandel, smuggling av konsumtionsvaror och kött. I enlighet med de fastställda
målen omfattade de gemensamma biståndsinsatserna hela den gemensamma gränsen,
inklusive gränsövergångsställen och gränser till havs och på land, samt platser inne i länderna.
En utvärdering av insatserna visade att det behövs vidareutbildning och förbättringar när det
gäller samarbete mellan olika myndigheter, förmåga att göra riskanalyser och användning och
utrustning av mobila enheter.

Utöka samarbetet med grannländerna. Stärka det bilaterala och internationella
samarbetet och informationsutbytet om statistiska och analytiska uppgifter och taktiska
och operativa uppgifter/underrättelser, genom åtgärder som att inleda/delta i
gränsöverskridande insatser, gemensamma utredningsgrupper och gemensamma
underrättelsegrupper, underlätta sambandsmäns utbyte i sådana insatser, erbjuda
utbildning för att göra gemensamma gräns- och tullkontroller
Under 2013 var gränsbevakningsmyndighetens verksamhet främst inriktad på genomförandet
av de samarbetsavtal som ingåtts med gränsmyndigheterna i Polen, Lettland, Litauen, Estland
15
SV
Relevanta åtgärder ska förhindra nya hinder för den fria rörligheten för invånarna i Transnistrien och
respektera nuvarande arrangemang i säkerhetszonen. Mekanismen gäller endast utländska medborgare
som inte är bosatta i Transnistrien och som korsar det transnistriska avsnittet av den ukrainskmoldaviska gränsen.
8
SV
och
Georgien.
I
detta
sammanhang
utbildades
96
tjänstemän
från
gränsbevakningsmyndigheten i Polen i samband med ett projekt om riskhantering och
brottsanalyser: ”Informationshantering i systemet för att bekämpa gränsöverskridande
brottslighet.” Representanter för gränsbevakningsmyndigheten gjorde ett studiebesök i
Estland för att titta på ett system för dokumentsäkerhet och dokumentkontroll som uppfyller
EU-kraven. Två gemensamma insatser – Ovidius och Pontus Euxinus – genomfördes under
EUBAM:s överinseende för att bygga upp kapaciteten hos inrikesministeriets
underavdelningar och på tull- och säkerhetsmyndigheterna genom åtgärder som genomfördes
tillsammans med Ukraina, EU, medlemsstaterna och internationella experter för att förhindra
och motverka gränsöverskridande brottslighet.
Gränsbevakningsmyndigheten och Byrån för migration och asyl deltar aktivt i de regelbundna
och särskilda möten som hålls i EUBAM:s arbetsgrupp I om irreguljär migration och
människohandel. I arbetsgruppen deltar utredare från alla moldaviska och ukrainska
brottsbekämpningsmyndigheter och från EU:s medlemsstater, Europol, Frontex och Selec för
att utbyta information och bygga upp en kapacitet för gemensamma utredningar av irreguljär
migration
och
människohandel.
Representanter
för
moldaviska
brottsbekämpningsmyndigheter
(tullmyndigheten,
inrikesministeriet,
gränsbevakningsmyndigheten) deltar även aktivt i andra EUBAM-projekt som arbetsgrupp II
om frågor som rör smuggling av varor och cigaretter, i arbetsgruppen om frågor som rör
immateriell äganderätt, i specialistgruppen för vapenfrågor, i specialistgruppen för
narkotikafrågor och i specialistgruppen för frågor om fordonsbrott. Alla dessa forum bidrar
till att uppdatera den samlade bilden av den nuvarande situationen genom att slå ihop sina
resurser och organisera gemensamma insatser mot de hot som olagliga gränsöverskridande
aktiviteter i respektive område utgör.

Förbättra utbildning och kapacitetsuppbyggnad i fråga om internationellt tull- och
brottsbekämpningssamarbete och informationsutbyte
Se grupp 2/ämnesområde 1, riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering.

Samordna kontrollverksamheterna vid den gemensamma gränsen. Dela underrättelser
och förbättra gemensamma lägesbeskrivningar på operativ nivå
Den 4 juli 2013 inleddes förhandlingarna om ett avtal mellan Moldaviens och Ukrainas
regeringar om kontaktpunkter längs den moldavisk-ukrainska gränsen. Avtalet ska lägga
grunden för ett nytt slags informationsutbyte och för nya typer av kontakter genom att
kontaktpunkter inrättas och upprätthålls längs den moldavisk-ukrainska gränsen i enlighet
med EU:s bästa praxis.
Ett protokoll mellan gränspolisavdelningen på Moldaviens inrikesministerium och Ukrainas
gränsbevakningsmyndighet om utbytet av analyser och statistik håller på att uppdateras.
Under 2013 förbättrades protokollet genom att ett dagligt utbyte av information infördes om
situationen vid ett gemensamt gränsavsnitt. Gränsmyndigheterna i Moldavien och Ukraina
sammanställer dessutom gemensamma riskbedömningsrapporter varje månad. EUBAM gav
vidare gränsmyndigheter i båda länderna stöd för att förbättra det operativa
informationsutbytet och tillämpningen av systemet för den dagliga övervakningen av
migrationsströmmen över det transnistriska centrala avsnittet av den moldavisk-ukrainska
gränsen. Utbytet av icke-nominella uppgifter om tredjelandsmedborgare som korsade den
gemensamma gränsen via den centrala delen har upprättats.

Förstärka samarbetet med grannländerna, särskilt Ukraina
I maj–juni 2013 hölls flera möten i gemensamma arbetsgrupper med experter från
gränsbevakningsmyndigheten, centret för bekämpning av människohandel, Byrån för
SV
9
SV
migration
och
asyl,
Ukrainas
gränsbevakningsmyndighet,
Internationella
migrationsorganisationen (IOM) och EUBAM. De lade fram en särskild rapport om migration
och människohandel vid den moldavisk-ukrainska gränsen.
Gränsdragningen mellan Moldavien och Ukraina förväntas vara klar i slutet av 2014. För
närvarande har 1 202,5 av 1 222,0 km markerats. Av det centrala gränsavsnittet återstår
19,2 km och på de södra delarna av den gemensamma gränsen återstår 0,3 km att markera.
Dokumentationen om den slutliga gränsdragningen håller på att utarbetas avseende alla
gränsavsnitt. Med tanke på de framsteg som har uppnåtts har arbetet med ett fördrag mellan
Moldavien och Ukraina om gränsordningen redan påbörjats. Fyra förhandlingsomgångar om
förslaget till fördrag mellan Moldavien och Ukraina om gränsordningen ägde rum 2013. Den
21 maj 2013 hölls förhandlingar om ett trilateralt dokument på regeringsnivå för att fastställa
och markera mötespunkterna (triplex confinium) för den moldaviska, rumänska och ukrainska
gränsen.

Fortsätta samarbetet med EUBAM och genomföra EUBAM:s rekommendationer för att
förbättra och utöka användningen av mobila enheter
EUBAM konstaterar16 att antalet moldaviska medborgare (83) som upptäcktes när de lämnade
Moldavien i avsikt att ta sig vidare till EU sjönk med 29 % 2012 jämfört med 2011 (117).
Rapporten visar även att det har skett fortsatta förbättringar av systemen för gränsförvaltning
och hantering av migrationsströmmar i samband med arbetet för viseringsliberalisering, en
totalt sett sjunkande trend när det gäller irreguljär migration i Moldavien och bättre kontroll
av irreguljär migration vid den moldaviska gränsen.
Kontroller av internationella transportrutter genom landets territorium med hjälp av mobila
enheter spelar en viktig roll för att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande
brottslighet. Gränsbevakningsmyndigheten har inrättat ett direktorat för mobila enheter som är
väl utrustat på central och regional nivå. En förordning om gränsbevakningsmyndighetens
mobila enheter godkändes genom regeringsdekret nr 752 av den 20 september 2013 om
fastställande av mobila enheters funktioner, uppgifter och rättigheter i
gränsbevakningsmyndighetens taktiska och operativa insatser och i inrikesministeriets
uppdrag rörande allmän ordning och säkerhet. Enligt förordningen kan gemensamma mobila
enheter inrättas på grundval av samarbetsavtal. Moldaviens trafikförordning ändrades för att
införa bestämmelser som gör det möjligt för gränsbevakningsmyndighetens mobila enheter att
agera på allmänna vägar.
Från februari–mars 2013 genomförde gränsbevakningsmyndighetens och tullmyndighetens
mobila enheter gemensamma insatser. 477 transportmedel kontrollerades, varav 396 hade
nationella registreringsnummer och 81 utländska registreringsnummer. Under dessa insatser
upptäcktes och dokumenterades följande fall: 1 fall av olaglig transport av punktskattepliktiga
varor (etylalkohol), 3 fall av transport av konsumtionsvaror utan ursprungsintyg, 2 fall av
förfalskad fullmakt beträffande transportmedlet och 2 fall av ändring av fordonsnummer.
2.2.2.
Grupp 2/ämnesområde 2 – Hantering av migrationsströmmar
2.2.2.1. Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering
SV

Fortsatt effektivt genomförande av återtagandeavtalet mellan EU och Moldavien och
åtgärder för återanpassning av moldaviska medborgare (som återvänder frivilligt
eller genom återtagande)
16
EUBAM, särskild rapport om irreguljär migration och människohandel vid den moldavisk-ukrainska
gränsen 2012, den 16 juli 2013.
10
SV
I enlighet med återtagandeavtal med EU och länder utanför EU granskade inrikesministeriet
under perioden 1 januari–31 juli 2013 83 ansökningar om återtagande från följande länder:
Frankrike 35, Österrike 8, Tyskland 7, Spanien 10, Schweiz 6, Rumänien 7, Belgien 9,
Sverige 1. Under samma period återtogs 42 moldaviska medborgare till Moldavien och
2 EU-medborgare återtogs från Moldavien till EU-medlemsstaterna Rumänien (1) och
Ungern (1). Av det totala antalet ansökningar om återtagande som mottogs från EU-länderna
befanns åtta personer inte vara moldaviska medborgare eller sakna anknytning till Moldavien.
Två EU-finansierade projekt startades som rörde återvändande och återtagande.
MIGRECO-projektet (för en bättre hantering av migrationsströmmar och samarbete när det
gäller återtagande i östra Europa)17 inleddes den 21 mars 2013 och kommer att pågå i två år.
Projektet genomförs av Internationella migrationsorganisationen (IOM). FIRMM-projektet
(för att stödja Moldaviens genomförande av EU–Moldaviens handlingsplan om
viseringsliberalisering – motverka irreguljär migration i Moldavien)18 inleddes den
20 mars 2013.
Projektet
ska
genomföras
av
Internationella
centret
för
migrationspolitikutveckling (ICMPD) under de kommande två åren. Båda projekten bidrar till
att stärka Byrån för migration och asyl genom att ge färdigheter i förhandling och
genomförande av återtagandeavtal med tredjeländer och genomförandeprotokoll med EU:s
medlemsstater19.

Effektivt genomförande av den rättsliga ramen för hantering av
migrationsströmmar, bland annat genom att skapa administrativa strukturer med
tillräckliga personalresurser som har tydliga och relevanta befogenheter för alla
aspekter på hantering av migrationsströmmar samt effektivt samarbete mellan
berörda organ
I samband med inrikesministeriets reformprocess och för att stärka den övergripande
hanteringen av migrationsströmmar i Moldavien gjordes en grundlig genomgång av den
institutionella uppbyggnaden hos Byrån för migration och asyl (enligt inrikesministeriets
beslut nr 70 av den 28 februari 2013). Byrån för migration och asyl uppgraderades till ett
departement och personalen nästan fördubblades från 104 till 198.
Avtalet mellan Moldavien och EU om ändring av avtalet mellan Moldavien och
Europeiska gemenskapen om förenklat utfärdande av viseringar, som undertecknades i
juni 2012, trädde i kraft den 1 juli 2013. Genomförandet av avtalet bedömdes gå framåt på ett
bra sätt vid det senaste mötet i EU–Moldaviens gemensamma kommitté för frågor om
genomförande som hölls den 12 juni 2013 i Bryssel. Under 2012 ökade antalet EU-viseringar
som utfärdades till moldaviska medborgare till 157 974. Det genomsnittliga antalet avslag
sjönk under 2012 till 3,05 % från 7,02 % 2010. Under 2012 utfärdade EU:s medlemsstater
101 135 viseringar till moldaviska medborgare, varav 45,01 % var viseringar för flera inresor,
däribland 26,71 % Schengenviseringar. Under 2008 var bara 11,6 % av det totala antalet
viseringar som utfärdades viseringar för flera inresor.
Under 2012 utfärdades de flesta viseringar för flera inresor av Rumänien (61,94 % eller 32 533
av totalt 52 520 viseringar för flera inresor), Litauen (45,15 % eller 647 av totalt 1 433
viseringar för flera inresor) och Italien (36,07 % eller 3 795 av totalt 10 521 viseringar för flera
17
18
19
SV
Budget för Moldavien: 673 000 euro.
Budget för Moldavien: 1 200 000 euro.
Elva genomförandeprotokoll har trätt i kraft mellan Moldavien och följande EU-medlemsstater:
Estland, Ungern, Rumänien, Slovakien, Tyskland, Österrike, Litauen, Lettland, Malta, Danmark,
Bulgarien och Tjeckien. Ytterligare genomförandeprotokoll har undertecknats med Beneluxländerna
(Belgien, Luxemburg och Nederländerna) och ett bilateralt återtagandeavtal har undertecknats med
Danmark. Förhandlingar pågår om genomförandeprotokoll med Grekland, Finland, Storbritannien och
Sverige.
11
SV
inresor). Flest ansökningar avslogs under 2012 av Frankrike (9,8 % eller 434 av
4 391 viseringsansökningar), Tjeckien (9,52 % eller 439 av 4 610 viseringsansökningar) och
Italien (8,03 %20 eller 918 av 11 439 viseringsansökningar). Lägst procent avslag noterades
för Bulgarien (0,04 % eller 25 av 56 864 viseringsansökningar), Rumänien (2,78 % eller 1 502
av 54 022 viseringsansökningar) och Tyskland (2,43 %21 eller 162 av
6 679 viseringsansökningar).

Inrättande av migrationsprofil som regelbundet uppdateras, samt ändamålsenlig
analys av uppgifter om migrationsgrupper och flöden
Moldaviens rapport om den utvidgade migrationsprofilen offentliggjordes i april 2013.
Moldaviens regering kommer att fortsätta låta en oberoende part regelbundet sammanställa
denna rapport under samordning av inrikesministeriets Byrå för migration och asyl.
Uppdaterad statistik för de olika indikatorerna i detta sammanhang ska offentliggöras före
slutet av 2013.
En oberoende omfattande enkät bland migranter och hushåll22 genomfördes23 av centret för
sociologiska, politiska och psykologiska analyser och utredningar (Civis) och International
Agency for Source Country Information inom ramen för det EU-finansierade projektet för att
stärka kopplingen mellan migration och utveckling (Nexus Moldova). Undersökningen visade
att 370 000 moldavier befinner sig utomlands som långvariga arbetskraftsinvandrare, vilket
utgör 11 % av den samlade befolkningen, och ytterligare 109 000 moldavier är
säsongsmigranter i andra länder, vilket utgör 6,6 % av den samlade befolkningen. Av
säsongsmigranterna migrerar 81 % till Ryssland och 7 % till Italien. Undersökningen fann att
91,2 % av den totala befolkningen som inte redan har migrerat inte har några planer på att
migrera (arbetskraftsmigration, migration för studier, säsongsmigration eller intern
migration). Omkring 56 000 personer eller 3,4 % av den totala befolkningen har planer på att
bli långvariga arbetskraftsmigranter och 51 000, eller 3,3 % av den totala befolkningen har för
avsikt att söka säsongsarbete utomlands.

Konsekvent tillämpning av en verkningsfull metod för upptäckt av irreguljär
migration inne i landet, riskanalys (däribland rapportering från berörda organ och
analys på varje förvaltningsnivå, till exempel lokal eller central), samt utredning av
fall av organiserad människosmuggling, bland annat genom ändamålsenligt
samarbete mellan berörda organ
Under de första sex månaderna av 2013 registrerades 312 överträdelser av reglerna för
uppehållstillstånd (till följd av inrikesministeriets metoder för kontroller inom landet): 270 fall
där utlänningar och statslösa brutit mot reglerna för uppehållstillstånd och 42 fall där
utlänningar har saknat arbetstillstånd. Byrån för migration och asyl fattade 73 beslut om att
skicka tillbaka utlänningar och domstolar utfärdade 26 beslut om utvisning av utländska
medborgare.
För att förbättra hanteringen av migrationsströmmar i alla områden och stärka kapaciteten att
förhindra och hantera fall där utlänningar uppehåller sig olagligt i Moldavien, gjordes en
översyn av byråns direktorat för åtgärder mot illegal vistelse. Översynen ledde till att
personalen ökade från 11 till 47 personer. Tre regionala enheter för att förhindra illegala
vistelser i landet inrättades på direktoratet (Balti i norr, Chişinau mitt i landet, och Comrat i
20
21
22
23
SV
Detta sjönk till 5 % 2013.
Detta sjönk till 1,4 % 2013.
Som ett led i projektet för att stärka kopplingen mellan migration och utveckling: test av en leverantör
av integrerade servicetjänster för moldaviska migranter och deras samhällen (Nexus Moldova).
Nexus Moldova – hushållsenkät maj–augusti 2013.
12
SV
söder) med sammanlagt 34 anställda. I september 2013 hade 85 % av de nyinrättade tjänsterna
tillsatts.
Det EU-finansierade FIRMM-projektet (för att stödja Moldaviens genomförande av
EU-Moldaviens handlingsplan om viseringsliberalisering – motverka irreguljär migration i
Moldavien) ska förbättra centrala och lokala myndigheters möjligheter att upptäcka illegala
migranter inom landet och bidra till inköp av nödvändig utrustning. Som ett led i
FIRMM-projektet har Byrån för migration och asyl inrättat en ny avdelning för
informationsutveckling, datahantering och riskanalys som ska få stöd att stärka sin
verksamhet och analyskapacitet. Det inrättades även en intern arbetsgrupp för att ta fram en
metod för analys och riskbedömning när det gäller invandrings- och asylfrågor.
Arbetsgruppen kommer att få stöd från EU-medlemsstaternas experter.
Under de första sju månaderna 2013 registrerades 34 fall av irreguljär migration, vilket kan
jämföras med 82 samma period 2012 (en minskning med 58,5 %). Under 2013 hänsköt Byrån
för migration och asyl tre fall till åklagare och en brottsutredning inleddes.

Tillhandahålla lämplig infrastruktur (däribland förvarsenheter) och stärka
ansvariga organ för att se till att tredjelandsmedborgare som olagligen vistas i eller
passerar genom Moldavien utvisas
För att stärka förmågan och effektivisera både återvändanderutiner och tjänster till utlänningar
gjordes en översyn av inrikesministeriets center för tillfälligt förvar av utlänningar
(ministerbeslut nr 70 av den 28 februari 2013). Den nya strukturen ledde till att personalen
ökade från 29 till 40. Antalet anställda på avdelningen för frågor om säkerhet och tillträde
ökade från 17 till 25 och på avdelningen för identifiering och eskortering från 5 till 6.
Logistikavdelningen fick två nya tjänster.
För att se till att migranter på förvarsenheter får juridiskt bistånd undertecknades ett
samförståndsavtal mellan Byrån för migration och asyl, Nationella rådet för rättshjälp och
Advokatcentrum (en icke-statlig organisation) den 6 augusti 2013. Enligt samförståndsavtalet
ska Nationella rådet för rättshjälp och Advokatcentrum erbjuda alla personer som är placerade
på centrumet för tillfälligt förvar av utlänningar rådgivning och nödvändigt juridiskt bistånd.
Under de första sex månaderna 2013 var 34 utlänningar placerade i centret. Den
genomsnittliga förvarstiden är över två månader. Den relativt långa genomsnittliga tid det tar
att komma därifrån beror på bristen på svar från vissa tredjeländer.
2.2.2.2. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Organisera kontinuerliga, riktade informationskampanjer för att klargöra de rättigheter
och skyldigheter som följer av viseringsfritt resande, däribland information om de
bestämmelser som reglerar tillträdet till EU:s arbetsmarknad (bland annat genom EU:s
immigrationsportal) och ansvarsskyldighet för eventuellt missbruk av rättigheter inom det
viseringsfria systemet
En styrkommitté för frågor om information och kommunikation om europeisk integration
inrättades i juli 2013. Den leds av vice utrikesministern och består av premiärministerns
rådgivare om EU-kommunikation, premiärministerns språkrör, premiärministerns rådgivare,
företrädare för utrikesministeriets generaldirektorat för europeisk integration och medieenhet.
Styrkommittén träffas varje eller varannan vecka. En praktisk handlingsplan om prioriteringar
på kort, medellång och lång sikt upprättades och började genomföras i juli 2013.
Liberalisering av viseringsreglerna är en av de huvudfrågor som tas upp i diskussioner med
allmänheten. Bara mellan augusti och oktober 2013 organiserades mer än 20 allmänna
evenemang som rörde viseringsfritt resande. I september hade Moldaviens ministerium för
utrikesfrågor och europeisk integration separata och gemensamma informella möten med
SV
13
SV
medierepresentanter (redaktörer från alla tevekanaler, radio, webbmedier och tidningspress)
för att förklara prioriteringarna i EU–Moldaviens dialog inför toppmötet i Vilnius, och
agendan efter detta toppmöte, plus den senaste utvecklingen när det gäller genomförandet av
handlingsplanen om viseringsliberalisering.
2.2.3.

Grupp 2/ämnesområde 3 – Asylpolitik
Effektiv tillämpning av asyllagstiftningen, bland annat genom att tillhandahålla
ändamålsenlig infrastruktur och stärka ansvariga organ (personal, finansiering),
särskilt i fråga om asylförfarande, mottagning av asylsökande och skydd av deras
rättigheter, samt integrering av flyktingar. Se till att de personer som beviljats
internationellt skydd får resehandlingar i enlighet med lagen
Under 2012 ansökte 162 personer om asyl, varav 19 hade flyktingstatus, 45 beviljades skydd
av humanitära skäl och 55 inte beviljades någon form av skydd. Mellan den 1 januari och den
30 juni 2013 ansökte 54 personer om asyl, varav 9 hade flyktingstatus, 43 beviljades skydd av
humanitära skäl och 22 inte beviljades någon form av skydd. Under 2012 tog det i genomsnitt
107 dagar från ansökan till beslut i första instans, medan det tog 401 dagar från ansökan till
ett slutligt beslut. Under första hälften av 2013 tog det administrativa förfarandet i genomsnitt
129 dagar, eller 289 dagar om ärendet överklagades. Det tar 1–6 månader att granska
asylansökningar under det administrativa förfarandet. Den 1 juli 2013 uppehöll sig
272 personer med skyddsstatus, varav 79 var flyktingar och 135 personer som beviljats skydd
av humanitära skäl inom Moldaviens territorium. I dag finns det 58 personer som väntar på
beslut i första instans eller besvärsinstans. De flesta kommer från Syrien, Armenien,
Afghanistan, Ryssland, Azerbajdzjan, Kirgizistan eller Sudan.
Regeringsbeslut nr 362 om ekonomiskt stöd till flyktingar och personer sin beviljats
humanitärt skydd under 2013 antogs den 12 juni 2013. Stödet fastställdes till
577,50 moldaviska lei, vilket motsvarar 15 % av den beräknade genomsnittslönen 2013.
Under 2013 inkom 25 ansökningar om stöd, varav 22 bifölls (21 från Syrien och 1 från
Sudan) och 3 avslogs (från Armenien). Under första halvåret 2013 anmälde sig 59 personer
hos arbetsförmedlingar och 15 hittade arbete.
I april 2013 undertecknades ett avtal om genomförandet av det EU-finansierade initiativet för
att förbättra asylsystemen i östra Europa och projektet i södra Kaukasus, och personer som
arbetar med bedömning av flyktingstatus deltog i kontinuerlig utbildning. Inom detta projekt
ska även den ryska versionen av UNHCR:s plattform Refworld startas. Personer som arbetar
med bedömning av flyktingstatus deltar även i genomförandet av pilotprojekt 4 inom ramen
för Pragprocessen om utbildning om kvalitet i asylprocessen, som genomförs med stöd av den
tyska migrationsbyrån och svenska Migrationsverket. Alla handläggare på direktoratet för
asyl- och integrationsfrågor på Byrån för migration och asyl deltog i EAC-programmet
(European Asylum Curriculum) – kurser finns online för följande moduler: Information om
ursprungsland, klausuler om flyktingskäl, samt utformning och fattande av beslut. Den person
som utreder information om ursprungsland och personer som fattar beslut på Byrån för
migration och asyl genomgick EAC-programmets kursmodul om information om
ursprungsland och har tillgång till alla officiella databaser med sådan information.
Inom projektet för lokal integration och programmet för regionalt skydd, vilka finansieras av
EU och genomförs av UNHCR, fortsatte utbildningen av personal på direktoratet för asyl- och
integrationsfrågor, av gränspoliser och för domare om asylrätten och asylförfaranden, samt
om asylsökandes och flyktingars rättigheter24 under 2013. Instruktionen om bevis,
24
SV
Ett seminarium om flyktinglagstiftning hölls i Cahul den 16 april 2013 för 37 högre polistjänstemän. En
gränsöverskridande delegation från Byrån för migration och asyl och UNHCR organiserades i landets
14
SV
underhållsbidrag och bevarande av akter rörande personer på förläggningen godkändes den
5 juni 2013 i enlighet med förordningen om förläggningen, som godkändes genom
regeringens beslut nr 1023 av den 28 december 2012. Dess etiska regler är för närvarande
föremål för samråd.
Allmän bedömning av grupp 2
Moldavien har börjat installera tekniska övervakningssystem längs landgränsen. Annan
utrustning och fordon har köpts in. De mobila enheterna har inrättats och börjat användas.
Byrån för migration och asyl har fått ökad kapacitet och räckvidd, och sex regionala kontor har
öppnat i den transnistriska regionen. Alla asylinsatser har genomförts och utbildningen av
poliser och domare har förbättrats.
Moldavien har på ett tillfredsställande sätt genomfört de åtgärder som krävdes i
rekommendationerna i den fjärde rapporten om handlingsplanen om viseringsliberalisering,
och har samtidigt fortsatt att genomföra den relevanta lagstiftningen. Kommissionen anser att
Moldavien uppfyller de riktmärken i den andra fasen som anges i grupp 2.
2.3.
Grupp 3: Allmän ordning och säkerhet
2.3.1.
Grupp 3/ämnesområde 1 – Förebyggande och bekämpande av organiserad
brottslighet, terrorism och korruption
2.3.1.1. Riktmärke i handlingsplanen – Förebyggande och bekämpande av organiserad
brottslighet och terrorism

Genomföra strategin och handlingsplanen för att förebygga och bekämpa
organiserad brottslighet, bland annat genom ändamålsenlig samordning mellan
berörda myndigheter och effektiva åtgärder för att utreda, väcka åtal och beslagta
inkomster från brott
Förordningen om inrikesministeriets allmänna polisinspektorats organisation och funktioner
godkändes den 24 april 2013. Efter reformen av polisväsendet i mars 2013 minskades antalet
ledningsfunktioner med 20 % och antalet poliser som arbetar inom territoriet ökade med 19 %.
Polisens utryckningstid efter ett larmsamtal från allmänheten förkortades under 2013 från
45 minuter till omkring 30 minuter. Antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av olyckor
minskade med 20 % under 2013. Ett beslut om en höjning av lönen med 30 % för
polistjänstemän, utöver övriga lönehöjningar för tjänstemän, ska läggas fram inför regeringen
före årets slut. Under de första sju månaderna 2013 upplöstes 40 kriminella grupperingar med
175 aktiva medlemmar25.
25
SV
norra del för att informera om principerna om skydd av flyktingar inom gränsförvaltningen och
förbättra det gränsöverskridande samarbetet mellan Rumänien och Moldavien på detta område.
Sex domare och tio advokater deltog i EAC-programmets webbkurs om flyktingskäl. Byrån för
migration och asyl organiserade följande seminarier om migrationsfrågor för domare och åklagare
tillsammans med Nationella rättsinstitutet: ”Nationella och internationella standarder när det gäller
migrations- och asylfrågor” (den 22–23 maj 2013), för 30 domare och 7 företrädare för Byrån för
migration och asyl, ”Nationella och internationella standarder när det gäller migrations- och asylfrågor”
(den 17–18 oktober 2013), för 15 domare, 10 åklagare, 5 advokater, 7 företrädare för Byrån för
migration och asyl, och 5 trafikpoliser, samt ”Migranters, flyktingars och asylsökandes rättigheter” (den
12–13 september 2013), för 30 domare.
Häri ingick 8 grupper (55 medlemmar) som var specialiserade på inbrott, rån, stölder, produktion och
spridning av sedelförfalskningar, varusmuggling och svindlerier, 20 grupper (78 medlemmar) som var
specialiserade på ekonomiska bedrägerier, 6 grupper (20 medlemmar) som var specialiserade på
narkotikasmuggling och 6 grupper (22 medlemmar) som var specialiserade på människohandel,
prostitution och irreguljär migration.
15
SV
Den 24 december 2012 inrättades centret för informationsanalys (CIA) på Nationella
inspektoratet för brottsutredningar. Centret har två enheter på central nivå (enheten för
analytiska
utredningar
och
enheten
för
informationsanalyser)
och
lokala
brottsutredningsavdelningar som finns på varje polisinspektorat i Moldavien. CIA:s
verksamhet är i full gång och fungerar. Centret har tolv utredare. Ett projekt26 om
konsolidering av inrikesministeriets kapacitet när det gäller vapenkontroll och att motverka
brottslighet genomförs med stöd från Rumäniens program för offentligt bistånd (rumänska
utrikesministeriet) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP).
Under 2013 inköpte inrikesministeriet följande utrustning för att förhindra och bekämpa
organiserad brottslighet: 90 bilar för Nationella patrulleringsinspektoratet (via statsbudgeten),
10 kriminaltekniska specialkit för brottsplatsundersökningar, 5 särskilda digitalkameror,
13 alkoholmätare och 30 datorer för Allmänna polisinspektoratet, en ny byggnad för
Allmänna polisinspektoratets centrum för kriminaltekniska undersökningar och
sakkunnigutlåtanden (som ska stå klar i slutet av 2013). Ett projekt om inköp av
specialutrustning för att förbättra kriminaltekniska laboratoriers kapacitet pågår och
utrustningen ska levereras och installeras under 2014 (upp till 2,4 miljoner euro från
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets övergripande program för
institutionsuppbyggnad 2011). Inrikesministeriets budgetplan för 2014 omfattar även
ytterligare inköp av fordon för polisinspektorat, särskild utredningsutrustning och
uppgradering av befintliga operativa databaser.
Inrikesministeriet, allmänna åklagarmyndigheten och Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning granskar praktiska frågor i samband med inrättandet av ett kontor för
återvinning av tillgångar.
Det är i dagsläget fortfarande inte möjligt i Moldavien att avlyssna kommunikation i samband
med brottsutredningar som uteslutande bedrivs av brottsbekämpningsmyndigheter. Orsakerna
är tekniska, juridiska och ekonomiska. Den ungefärliga kostnaden för att utrusta alla
brottsbekämpningsmyndigheter med nödvändig utrustning skulle uppgå till omkring
220−250 miljoner moldaviska lei. Moldavien skulle behöva ekonomiskt bistånd för att kunna
genomföra denna modernisering.
2.3.1.2. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Förbättra uppgiftsinsamlingen om brottslingar och organiserade brottsliga
sammanslutningar på nationell nivå, bland annat genom att upprätta och/eller förbättra
nationella databaser
För att se till att det finns en effektiv kommunikation mellan olika institutioner och
datainsamling fattades ett beslut den 1 augusti 2013 om att en gemensam databas före slutet
av 2013 skulle inrättas över kriminella grupperingars och organisationers verksamhet som ska
vara tillgänglig för inrikesministeriet, allmänna åklagarmyndigheten, informations- och
säkerhetstjänsten, Nationella centrumet för korruptionsbekämpning, tullmyndigheten,
utbildningsministeriet, ministeriet för ungdoms- och idrottsfrågor, statskansliet och
Vetenskapsakademin.
SV

Fortsätta förbättra dataindikatorer och uppgiftsinsamling om brott inom alla
brottsområden
26
Inom detta projekt inköptes under 2013, 5 i2 Analyst’s Notebook-licenser, 4 iBase-användarlicenser,
1 iBase Designer-licens och 1 I2 Text Chart-licens, 8 Hewlett-Packard-datorer anpassade till analytikers
arbetskrav samt annan specialutrustning.
16
SV
Brottsstatistik samlas in genom att alla anmälningar och rapporter om begångna brott matas in
i en central databas som sköts och kontrolleras av inrikesministeriets IT-avdelning. För att
förbättra och underlätta insamlingen av uppgifter om organiserad brottslighet inrättades en
webbportal för anmälningar som rör organiserad brottslighet på ministeriets officiella
webbplats27. Sedan början av 2013 har 29 anmälningar inkommit. Den 15 mars 2013 invigdes
Allmänna polisinspektoratets officiella webbplats, där medborgarna kan anmäla brott eller
skicka in foton, videofilmer eller information om brott som de har blivit vittne till. De totalt
1 767 anmälningar som inkom (fram till den 15 augusti 2013) visar att människor känner ökat
förtroende för polisen och i synnerhet dess förmåga att agera mot olika typer av brott.
I och med att det nya registret med brottsrelaterad och kriminologisk information inrättades
den 1 januari 2013 har insamlingen av brottsstatistik i Moldavien effektiviserats. Varje
avdelning på inrikesministeriet som är uppkopplad mot databaserna kan få fram vilken
statistik som helst när som helst beroende på typen av brott eller region. Pappersarbetet har
eliminerats från processen för insamling av brottsstatistik. En interinstitutionell arbetsgrupp
för utformning av en förordning om enhetlig bearbetning och analys av statistiska uppgifter
rörande brottmål påbörjade slutligen sitt arbete i början av 2013.
2.3.1.3. Riktmärke i handlingsplanen – Förebygga människohandel

Tillämpa lagstiftning om att förebygga människohandel och den nationella planen
för detta, bland annat genom en god samordning mellan statliga organ och
verkningsfullt skydd av offer för människohandel, särskilt barn
Under första halvåret 2013 upptäcktes 71 fall av människohandel, vilket var en minskning
med 6,5 % jämfört med de 76 fall som upptäcktes samma period förra året. Omkring 80 % av
dessa upptäcktes tack vare polisens proaktiva utredningsåtgärder och 20 % till följd av
anmälningar och angivelser. 61 personer var offer för sexuellt utnyttjande och 90 personer var
offer för arbetskraftsutnyttjande. För första gången visar de insamlade uppgifterna fler fall av
arbetskraftsutnyttjande än för sexuellt utnyttjande. Detta beror främst på de insatser som
gjordes för att utbilda poliser 2011–2012 i hur man upptäcker och dokumenterar fall av
människohandel för arbetskraftsutnyttjande. De största destinationsländerna är fortfarande
Ryssland (omkring 60 % av alla offer), Turkiet och Förenade Arabemiraten. Detta visar
tydligt att den moldaviska polisen fortsätter att satsa på att upptäcka och verkligen utreda fall
av människohandel och på att identifiera och skydda offren.
Enligt ett beslut av Nationella kommittén för frågor om människohandel skulle
myndigheterna från och med den 15 juli 2013 börja upprätta en nationell plan för att
förebygga och bekämpa människohandel under de närmaste tre åren i september 2013.
Databasen över människohandel, som sköts av det ständiga sekretariatet, fungerar och samlar
in uppgifter från brottsbekämpande myndigheter och institutioner som hjälper offren.
Under de första sex månaderna 2013 genomfördes 280 informationskampanjer och andra
insatser28 för att förebygga människohandel. Lagen om särskilt skydd för barn i risksituationer
och barn som har skiljts från sina föräldrar godkändes av parlamentet den 14 juni 2013.
Genom lagen inrättas system för samarbete mellan olika sektorer när det gäller att bedöma
och stödja barn i risksituationer.
Ministeriet för arbetsmarknaden, social trygghet och familjefrågor har aktivt verkat för
inrättandet av ett nationellt system för att bedöma, ackreditera och övervaka leverantörer av
sociala tjänster i enlighet med lag nr 129 av den 8 juni 2012 om ackreditering av leverantörer
27
28
SV
Internet: http://crima-organizata.mai.gov.md/index-ro.php.
Nationella kommitténs för bekämpning av människohandel ständiga sekretariat öppnade en webbplats
för frågor om människohandel den 18 juni 2013: www.antitrafic.gov.md.
17
SV
av sociala tjänster och förordningen om Nationella rådet för ackreditering av leverantörer av
sociala tjänster (regeringsbeslut nr 998 av den 28 december 2012). Nationella rådet för
ackreditering av leverantörer av sociala tjänster inrättades i april 2013. Systemet lanserades på
försök och är föremål för samråd med företrädare för civilsamhället och biståndsgivare. Det
ska enligt planerna tas i bruk fullt ut under 2014. Inrättandet av en nationell fond för att bistå,
skydda och ersätta offer29 sattes upp som en viktig prioritering för det framtida samarbetet
med Europarådet.
2.3.1.4. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Garantera ett verkningsfullt skydd av vittnen till människohandel och ytterligare förbättra
skyddet, biståndet och stödet till offer för människohandel
Centret för bistånd till och skydd av offer och potentiella offer för människohandel, som har
funnits sedan 2008, fortsatte sin verksamhet. Under 2013 fick fyra offer för människohandel
särskilt skydd av Allmänna polisinspektoratets avdelning för vittnesskydd. Samtliga offer
överlämnades även till socialtjänsten. På grund av de effektiva åtgärder som har vidtagits har
det inte skett några incidenter som har involverat offer.
Minimikrav på bistånd och skydd när det gäller offer och potentiella offer för människohandel
diskuteras och kan godkännas av regeringen i början av 2014. Under de första
sex månaderna 2013 fick 31 mor/barn-par stöd på de två förlossningsavdelningarna på
placeringscentren i Chişinau och Balti. Centren lyder under Moldaviens hälsoministerium.
Förlossningsavdelningarna erbjuder husrum, sjukvård, utbildning, hälsovård, juridisk, social
och psykologisk hjälp, samt hjälp med återanpassning för utsatta mor/barn-par utifrån deras
behov.
2.3.1.5. Riktmärke i handlingsplanen – Förebygga och bekämpa korruption

Tillämpa lagstiftning om att förebygga och bekämpa korruption, se till att det
oberoende organet för korruptionsbekämpning fungerar effektivt, ta fram etiska
koder och utbildning om korruptionsbekämpning som särskilt är riktade till
offentliga tjänstemän som arbetar med brottsbekämpning eller i rättsväsendet
Efter antagandet av lag nr 106 av den 3 maj 2013 blev Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning ansvarigt gentemot regeringen i stället för parlamentet. Centrumets
chef utses för en fyraårsperiod och kan på premiärministerns förslag avsättas av Moldaviens
president. Moldavien uppmuntras att tillämpa i lag föreskrivna öppna rekryteringar baserade
på objektiva, meritbaserade kriterier. Överföringen av behörighet att genomföra utredningar
av ekonomisk brottslighet till inrikesministeriet och tullmyndigheten ledde till en
konsolidering av centrumets mandat30 när det gäller att bekämpa korruption och
korruptionsrelaterade brott. Centrumet, eller vissa av centrumets avdelningar, bör enbart vara
specialiserade på utredningar av fall som involverar tjänstemän på en viss nivå eller skador av
en viss omfattning för att effektivare kunna motverka korruption på hög nivå.
Den nya uppförandekoden för anställda på Nationella centrumet för korruptionsbekämpning
trädde i kraft den 30 augusti 2013. Antagandet av uppförandekoden förväntas bidra till större
effektivitet och ansvarighet i centrumets verksamhet och öka allmänhetens förtroende för
29
30
SV
En studie om ”rättigheter, återupprättande och återhämtning: ersättning till offer för människohandel i
Moldavien” av en internationell expert presenterades den 5 augusti 2013.
Centrumet utreder bara penningtvätt, finansiering av terrorism, korruptionshandlingar (mutor och
bestickning, missbruk av inflytande) och korruptionsrelaterade handlingar (maktmissbruk eller
missbruk av tjänsteställning, överskridande av befogenheter eller i myndighetsutövning,
urkundsförfalskning).
18
SV
institutionen. Till följd av en ändring den 7 mars 2013 i lagen om offentliganställdas löner
fick offentliga tjänstemän och deras kabinettspersonal en lönehöjning med 35 % från och med
den 1 januari 2013. För att uppnå likabehandling höjdes lönerna för 1 566 offentliga
tjänstemän, däribland 101 deputerade, 773 åklagare, 516 domare och 227 kabinettsanställda
hos offentliga tjänstemän.
Nationella centrumet för korruptionsbekämpning granskar nu integritetsplanerna hos statliga
myndigheter. Centrumet fortsätter att som sakkunnig myndighet inom korruptionsbekämpning
avge yttranden om ny normgivande lagstiftning. Mellan januari och juli 2013 granskade
centrumet 498 förslag till normgivande lagstiftning och avgav yttranden. För att se till att det
finns specialiserade utredare för ekonomiska brott har sex specialkurser hållits hittills under
2013 för anställda på brottsbekämpningsmyndigheter: Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning, inrikesministeriet, säkerhets- och underrättelsetjänsten, allmänna
åklagarmyndigheten och andra berörda myndigheter.
Under perioden januari–september 2013 väckte åtalsavdelningen på Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning åtal i 400 fall, varav 126 åtal mot 163 svarande gick vidare till
rättegång. Domstolarna fällde 118 domar. Under 2013 väcktes åtal i nio fall av korruption mot
personer som innehar eller hade innehaft en hög offentlig tjänst: 1 vice generalsekreterare
under regeringen, 1 vice distriktschef, 5 borgmästare, 1 tidigare chef för rådet för audiovisuell
samordning och 1 chef för Statens inspektorat för offentliga finanser. Moldavien förväntas
rapportera framöver om andelen åtal som leder till fällande dom.
Den andra myndigheten som arbetar med korruptionsbekämpning – Nationella
integritetskommissionen – anställer personal efter öppna rekryterings- och urvalsprocesser.
Av totalt 21 tjänster på Nationella integritetskommissionen är åtta ännu inte tillsatta. Allt som
krävs för verksamheten finns på plats – nödvändig utrustning har köpts in och databaser över
förklaringar har upprättats. Under första hälften av 2013 granskade kommissionen
38 anmälningar. I fem fall kunde kommissionens misstankar bevisas i domstol. Under 2013
hänsköts 328 ärenden som gällde mindre lagöverträdelser (underlåtenhet att lämna
förklaringar om tillgångar eller ekonomiska intressen inom den lagstadgade tidsfristen) till
domstol. Den 6 februari öppnade kommissionen sin webbplats, som är en plattform för
kommunikation och ger direkt tillgång till förklaringarna.
Nationella integritetskommissionen och Nationella centrumet för korruptionsbekämpning
samarbetar. Under första halvåret 2013 skickade Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning tolv rapporter om möjliga överträdelser av bestämmelser inom
kommissionens behörighetsområden till kommissionen för granskning. Nationella centrumet
för korruptionsbekämpning samarbetar med kommissionen i tillämpningen av administrativa
påföljder när underlåtenhet att redovisa en intressekonflikt upptäcks, samt i granskningen av
material som skickas av kommissionen för att inleda utredningar om bristande
överensstämmelse mellan inkomster och egendom. Moldavien förväntas fortsätta kontrollerna
av intressekonflikter och förklaringar om tillgångar, samt vid behov tillämpa påföljder.
En granskning av de personer som har straffimmunitet inleddes den 14 mars 2003 i syfte att
ändra straffprocesslagen. Ett lagförslag om granskning av immunitet i samband med åtal lades
fram av allmänna åklagarmyndigheten och är föremål för samråd inom och mellan
myndigheter. En studie om ansvarsbestämmelser för åklagare, inbegripet disciplinärt ansvar
och avskaffande av deras allmänna immunitet, genomförs av allmänna åklagarmyndigheten
tillsammans med Institutet för straffrättsreform. Den 16 oktober 2013 godkände regeringen
två nya antikorruptionslagar – den första förlänger preskriptionstiden för åtal av domare som
begår grova brott och förbjuder kontakter mellan domare och parter i rättegångar för att
garantera opartiskhet. I lagförslaget finns även skärpta bestämmelser om ansvar för olagligt
SV
19
SV
berikande, ett förbud mot att inneha offentliga tjänster en längre tid, samt bestämmelser om
konfiskering av tillgångar, böter och fängelse. Det andra lagförslaget handlar om domares
löner och föreskriver att domarlönerna ska höjas till 3–5 gånger genomsnittslönen.
2.3.1.6. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Förebygga och bekämpa korruption på alla nivåer och inom alla områden
Se riktmärket i handlingsplanen ovan.

Prioritera genomförandet av åtgärder för att bekämpa korruption inom alla områden,
även i relation till det vidare rättsstatsområdet. De nationella myndigheterna bör kunna
bekämpa korruption på alla nivåer – centralt, regionalt, lokalt och sektorsspecifikt, med
särskild tonvikt på de brottsbekämpande myndigheterna och tullmyndigheterna
Tjänsten för inre säkerhet och korruptionsbekämpning inrättades på inrikesministeriet i
mars 2013 och utgör en självständig myndighet inom detta ministerium. Tjänsten genomför
särskilda utredningar och har tillräcklig kapacitet att bekämpa och övervaka korruption både
centralt och på lokal nivå. Tjänstens bemanning ökade från 18 till 111 tjänster 2013. Lagen
om tester av polisers yrkesmässiga integritet antogs dessutom av regeringen och är nu under
behandling i parlamentet. I lagen fastställs ett förfarande och metoder för att testa polisers
yrkesmässiga integritet, bl.a. sätt att upptäcka, bedöma och undanröja sårbarheter och risker
för korruption eller andra illegala handlingar. Ett samarbetsavtal mellan inrikesministeriet och
Nationella centrumet för korruptionsbekämpning upprättas för närvarande.
Anmälningar av korruption granskas av tjänsten för inre säkerhet och korruptionsbekämpning
dygnet runt och tjänsten kan ingripa omedelbart på plats, även under helger, vilket gör det
förebyggande arbetet och övervakningen av risker mer effektivt. Ett bevis för hur effektiv
denna policy är, är att det under de första sex månaderna 2013 vidtogs disciplinära åtgärder
mot 233 av inrikesministeriets anställda för diverse överträdelser, jämfört med 424 under de
första sex månaderna 2012.
2.3.1.7. Riktmärke i handlingsplanen – Förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism

Tillämpa lagstiftningen och strategin för att förhindra penningtvätt och finansiering
av terrorism, tillämpa gällande lagstiftning om konfiskering av brottslingars
tillgångar (däribland bestämmelserna om gränsöverskridande aspekter)
Den 6 juni 2013 godkände parlamentet den nationella strategin för att förebygga och bekämpa
penningtvätt och finansiering av terrorism 2013–2017 och handlingsplanen för att genomföra
denna femåriga strategi i syfte att skapa ett effektivt nationellt system för att bekämpa
penningtvätt och finansiering av terrorism. I handlingsplanen anges vilka åtgärder som ska
vidtas, tidsfrister, ansvariga myndigheter och kontrollindikatorer. Därmed försöker Moldavien
även uppfylla FATF:s (arbetsgruppen för finansiella åtgärder) krav på bekämpning av
penningtvätt och finansiering av terrorism och rekommendationerna i den
fjärde utvärderingsrapporten från december 2012 av Moneyval, Europarådets expertkommitté
för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt.
Moldavien rapporterade att sju åtgärder i handlingsplanen redan hade genomförts 2013 och att
fyra åtgärder höll på att genomföras. Moldavien uppmuntras att fortsätta genomförandet av
handlingsplanen och, eftersom strategin och handlingsplanen fortfarande utgår från FATF:s
40+9-rekommendationer från 2003, att uppdatera sina lagar och förordningar när det gäller
åtgärder mot penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism, bl.a. med hänsyn till
de reviderade rekommendationer som antogs av FATF i februari 2012. När Moldavien följer
upp framstegen i detta arbete bör man dessutom ta hänsyn till både kvalitativa och
kvantitativa aspekter.
SV
20
SV
När det gäller lagstiftningsåtgärder utformade Moldavien bl.a. ett lagförslag om påföljder vid
överträdelser av rapporterande enheter och behörighet att besluta om påföljder i syfte att
uppfylla FATF:s rekommendation nr 17. De föreslagna ändringarna av artikel 291 i lagen om
förseelser verkar omfatta alla möjliga överträdelser av skyldigheterna i lagen om åtgärder mot
penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism. En del brister i påföljdssystemet
när det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism kvarstår på grund av det begränsade
antal överträdelser som kan ligga till grund för böter, samt bristen på tydlighet om vilken
tillsynsmyndighet som har rätt att besluta om påföljder. Moldavien uppmuntras därför att anta
de föreslagna ändringarna så snart som möjligt.
När det gäller åtagandena i det framtida associeringsavtalet måste Moldavien sörja för en
successiv tillämpning av EU:s regler om fri rörlighet för kapital31, vilket även förutsätter en
liberalisering av in- och utförsel av utländsk valuta. Detta innebär att man måste avskaffa
nuvarande begränsningar av in- och utförsel av utländsk valuta.
Enligt Moldavien omfattade de genomförandeåtgärder som har vidtagits för att faktiskt
tillämpa lagar och förordningar om åtgärder mot penningtvätt och bekämpning av finansiering
av terrorism följande: mellan januari och augusti 2013 utfördes myndighetskontroller på plats
hos 235 växlingskontor, 48 andra yrkesmässiga aktörer på finansmarknaden än banker, samt
sju banker. De viktigaste överträdelser som upptäcktes var: delvis eller fullständig
underlåtenhet att genomföra institutionella program för att förhindra och bekämpa
penningtvätt, samt underlåtenhet att rapportera misstänkta kontanttransaktioner. Under 2013
presenterade Myndigheten för förebyggande och bekämpning av penningtvätt 37 punkter för
åklagare på åklagarmyndigheten för korruptionsbrott och Nationella centrumet för
korruptionsbekämpning. Detta ledde till 20 åtal, varav 15 gällde penningtvätt.
2.3.1.8. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Förfaranden för konfiskering av tillgångar måste godkännas av de moldaviska
myndigheterna för att återvinna stulen egendom eller inkomster från sådan, samt för att
minska de organiserade brottsliga sammanslutningarnas ekonomiska makt och på så sätt
göra det lättare att upplösa dem
Moldavien informerade om att lagen om ändring och komplettering av artikel 243 och
artikel 106 i strafflagen och artikel 206 i lagen om brottmål för att förbättra bekämpning och
optimera regler om konfiskering höll på att utarbetas och skulle läggas fram inför parlamentet
för godkännande före årets slut.
Enligt Moldavien fattade mellan januari och juli 2013 domstolar i första instans nio beslut om
konfiskering av varor/inkomster som har använts i, eller som härrör från, brott och överlät
dem till staten. Det totala värdet av varor som konfiskerades var 1 984 047 moldaviska lei i sju
fall av särskilt omfattande smuggling och två fall av grov stöld. Under samma period fattade
appellationsdomstolar nio beslut om konfiskering av varor till ett slutligt värde av
688 309 moldaviska lei.
2.3.1.9. Riktmärke i handlingsplanen – Genomförande av narkotikapolitiken
SV

Genomföra den nationella strategin mot narkotika och åtföljande handlingsplan, att
göra information om narkotikabeslag och berörda personer tillgänglig vid
gränsövergångsställen, vidareutveckla samarbetet och informationsutbytet mellan
berörda internationella organ inom narkotikaområdet
31
Bilaga 1 till rådets direktiv av den 24 juni 1988 om genomförandet av artikel 67 i
fördraget (88/361/EEG).
21
SV
Efter reformen av inrikesministeriet (se ovan under grupp 3/ämnesområde 1, riktmärke i
handlingsplanen) omorganiserades Allmänna polisinspektoratets avdelning för narkotikabrott
i mars 2013. Regionala narkotikaenheter i landets norra och södra regioner inrättades samt
två nya enheter på avdelningen för narkotikabrott för att bekämpa olaglig spridning av
psykotropa ämnen och prekursorer, och en analys- och planeringsenhet. Bemanningen på
avdelningen för narkotikabrott utökades till 27 personer. Utbildningen för personal som
arbetar med narkotikabrott fortsatte under 2013, liksom informationsinsatser. Ministeriets
budget för 2014 omfattar ett anslag på 30 miljoner moldaviska lei för inköp av en
specialmetod för narkotikabekämpning.
Under 2013 ledde 609 narkotikarelaterade brottsutredningar till åtal (jämfört med 865 samma
period 2012). Tack vare de brott som upptäcktes under denna period kunde 85 kg narkotika
(år 2012: 171 kg) tas i beslag, varav 62 kg marijuana (år 2012: 78 kg),
116 795 cannabisplantor (år 2012: 136 491) och 17 971 vallmoplantor (år 2012: 10 598).
Minskningen av antalet narkotikarelaterade åtal beror på avkriminaliseringen av vissa
narkotikarelaterade brott och att polisen när det gäller konfiskering inriktar sig på stora fall.
Under 2013 organiserades flera särskilda insatser: ”Opium-Poppy” (MAC) – för att bekämpa
inhemsk odling av marijuana, och ”Ovidiu” – för att motverka smuggling av droger, narkotika
och prekursorer över gränsen mellan Moldavien och Ukraina, vilka organiserades av
EUBAM.
Samarbetet och informationsutbytet fortsatte med relevanta internationella organ, bl.a.
EMCDDA och Europarådets Pompidou-grupp.
Partnerskap fortsatte att utvecklas med det civila samhället, bl.a. tillsammans med
internationella organisationer, och icke-statliga organisationer blev mer delaktiga i
antidrogverksamhet och behandlingar. Ett samarbetsavtal mellan Allmänna polisinspektoratet,
inrikesministeriet och UOHR (sammanslutningen av icke-statliga organisationer för att
förbygga hiv och dess skadeverkningar) undertecknades den 2 juli 2013. Soros-stiftelsen i
Moldavien fortsatte finansiera insatser för att minska skadeverkningarna. En kurs för anställda
på narkotikaavdelningen om behandling och minskning av skadeverkningar bland
missbrukare i häkten organiserades av Pompidou-gruppen och de icke-statliga
organisationernas ”innovativa projekt i fängelser”.

Genomföra relevanta FN- och Europarådskonventioner
rekommendationer inom ovannämnda områden.
samt
Grecos
Moldavien inledde den nationella processen för att fylla i det allmänna och tematiska
formuläret om genomförandet av Lanzarotekonventionen. Formuläret ska överlämnas till
Lanzarotekommittén i januari 2014.
Under 2013 informerade Moldavien regelbundet Greco om den senaste utvecklingen inom
förebyggande och bekämpning av korruption, och om de viktigaste resultaten av reformen av
Nationella centrumet för korruptionsbekämpning. Under tiden har Moldavien genomfört alla
Grecos rekommendationer från den andra utvärderingsomgången. Vid Grecos 59:e
plenarsammanträde den 18–22 mars 2013 diskuterades och antogs rapporten om Moldavien
från Grecos tredje utvärderingsomgång. Rapporten offentliggjordes den 4 april 2013. Nästa
Greco-rapport om Moldavien ska offentliggöras i september 2014.
En arbetsgrupp inrättades av den centrala valkommittén för att granska och ändra
lagstiftningen om finansiering av politiska partier och valkampanjer i enlighet med Grecos
rekommendationer. Lagförslaget godkändes av regeringen den 19 juni 2013 och av
parlamentet i oktober 2013. Det nya systemet för finansiering av politiska partier ska gälla
fr.o.m. 2017.
SV
22
SV
2.3.2.
Grupp 3/ämnesområde 2 – Straffrättsligt samarbete
2.3.2.1. Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering

Genomföra internationella konventioner om rättsligt samarbete i brottmål (särskilt
Europarådets konventioner)
De moldaviska myndigheterna fortsatte att på flera sätt samarbeta internationellt i brottmål.
Det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om ömsesidig rättslig hjälp i
brottmål, som undertecknades den 8 november 2001, ratificerades av Moldavien den
8 augusti 2013. När det gäller tillämpningen av regelverket, bl.a. Europarådets konvention om
brottmål, fortsatte både centrala myndigheter, allmänna åklagarmyndigheten och
inrikesministeriet att handlägga ett stort antal ärenden tillsammans med tredjeländer, bl.a.
EU-medlemsstater men huvudsakligen andra tredjeländer.
Under de första tre kvartalen 2013 handlade allmänna åklagarmyndigheten följande ärenden
(totala siffror):
–
Utlämning: 180 utgående och 14 inkommande framställningar. Det fanns bara ett
fall då en inkommande framställan avslogs, vilket berodde på att personen var
moldavisk medborgare.
–
Framställningar om bevisupptagning: 250 utgående och 420 inkommande
framställningar. Inkommande framställningar avslogs i 32 fall, främst av
procedurskäl (de inkom inte via centrala myndigheter).
–
Brottmål: 17 utgående övertaganden av mål och 19 inkommande framställningar om
övertagande av mål.
Under de första tre kvartalen 2013 handlade justitieministeriet följande ärenden (totala
siffror):
–
Utlämning: 73 utgående och 2 inkommande framställningar.
–
Framställningar om bevisupptagning: 8 utgående och 238 inkommande
framställningar.
–
Brottmål: 0 utgående övertaganden av mål och 3 inkommande framställningar om
övertagande av mål.
–
Därutöver har justitieministeriet, i kraft av sin särskilda behörighet, handlagt
17 framställningar om verkställighet av domar i brottmål, varav 9 utgående och
8 inkommande, samt 73 framställningar om överföring av dömda personer.
–
Inga framställningar gällande de typer av fall som justitieministeriet ansvarar för
avslogs.
Från med juli 2013 för Allmänna polisinspektoratet och april 2013 för justitieministeriet har
statistiken om det rättsliga samarbetet i brottmål förbättrats. Båda institutionerna rapporterar
på månadsbasis och använder en gemensam lista med parametrar, t.ex. vilken stat som skickar
respektive tar emot framställningen, brottskategori och handläggningstid.
För att samordna handläggningen av framställningar gällande rättsligt samarbete i
brottmål/ömsesidigt rättsligt bistånd delades den internationella handboken om rättsligt
bistånd för domare och åklagare ut till regionala åklagare och specialiserade åklagare, domare
och andra brottsbekämpningsmyndigheter i december 2012. Både åklagare och domare deltog
i kurser och seminarier på internationell och nationell nivå, bl.a. flera som anordnades av
Nationella rättsinstitutet.
SV
23
SV

Hög effektivitetsnivå i det rättsliga samarbetet i brottmål med domare och åklagare i
EU-medlemsstaterna
Moldaviens myndigheter fortsatte sörja för ett effektivt samarbete med berörda myndigheter i
EU-medlemsstaterna. När det gäller samarbete med medlemsstaterna fortsatte både Allmänna
polisinspektoratet och inrikesministeriet att handlägga ett stort antal ärenden, i synnerhet den
förstnämnda myndigheten.
Under perioden 2009–2013 kom de allra flesta av de ärenden som polisinspektoratet handlade
från Rumänien, Italien, Bulgarien, Ungern, Tjeckien, Tyskland, Österrike, Belgien, Polen,
Slovenien och, i mindre utsträckning, från Nederländerna, Frankrike, Grekland, Spanien,
Lettland, Litauen, Estland och Irland.
Under de första tre kvartalen 2013 handlade allmänna åklagarmyndigheten följande ärenden
(med EU-medlemsstater):
–
Utlämning: 6 utgående framställningar och 1 inkommande framställning. Ingen
begäran om utlämning avslogs. De medlemsstater med vilka flest ärenden handlades
var Österrike, Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Italien och Rumänien.
–
Framställningar om bevisupptagning: 124 utgående och 147 inkommande
framställningar. Inkommande framställningar avslogs i 3 fall, främst av procedurskäl
(de inkom inte via centrala myndigheter). De medlemsstater med vilka flest ärenden
handlades var Rumänien, Tyskland, Italien, Ungern, Österrike och Bulgarien.
–
Brottmål: 2 utgående övertaganden av mål och 10 inkommande framställningar om
övertagande av mål. De medlemsstater med vilka flest ärenden handlades var Italien,
Slovenien, Bulgarien och Tjeckien.
Under perioden 2012–2013 kom de allra flesta av de ärenden som inrikesministeriet handlade
från Rumänien, Portugal, Ungern, Bulgarien, Tjeckien och, i mindre utsträckning, från Italien,
Tyskland, Polen och Grekland.
Under de första tre kvartalen 2013 handlade justitieministeriet följande ärenden (med
EU-medlemsstater):
–
Utlämning: 6 utgående framställningar och 1 inkommande framställning. De
EU-medlemsstater med vilka flest ärenden handlades var Italien, Polen och Irland.
–
Framställningar om bevisupptagning: 1 utgående framställning och
140 inkommande framställningar. De EU-medlemsstater med vilka flest ärenden
handlades var Rumänien, Portugal och Ungern.
–
Brottmål: inga utgående framställningar om övertagande av mål och inga
inkommande framställningar om överföringar av mål.
–
Därutöver handlade justitieministeriet, i enlighet med sin särskilda behörighet,
9 framställningar om verkställighet av domar i brottmål. De EU-medlemsstater
med vilka flest ärenden handlades var Rumänien och Portugal. Justitieministeriet
handlade även 8 framställningar om överföring av dömda personer, där de berörda
EU-medlemsstaterna var Tyskland, Tjeckien, Spanien, Rumänien, Österrike, Belgien
och Italien.

Ingående av ett samarbetsavtal med Eurojust
Efter framgångsrika förhandlingar överlämnade Eurojust i oktober 2013 hela förslaget till
samarbetsavtal, som därefter godkändes av de moldaviska myndigheterna. Nästa steg i
processen mot ett undertecknande av avtalet ska tas av Eurojust och rådet i enlighet med
SV
24
SV
Eurojust-beslutet. Eurojust ska föra upp avtalet på det gemensamma övervakningsorganets
agenda i november 2013 och så snart detta organ har fällt ett positivt utlåtande ska det föras
upp på Eurojustkollegiets agenda. Därefter ska det överlämnas till rådet för godkännande i
enlighet med artikel 26a.2 i Eurojust-beslutet.
Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att den moldaviska regeringen i september
godkände lagförslaget om redogörelserna till konventionen om skydd av individer med
avseende på automatisk behandling av personuppgifter. Lagen överlämnades till parlamentet
och ska antas i november 2013 (se grupp 3/ämnesområde 4, riktmärke i handlingsplanen).
2.3.2.2. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Stärka rättsväsendet, däribland det rättsliga samarbetet i brottmål, särskilt ömsesidig
rättslig hjälp
Strategin för reformering av rättsväsendet 2011–2016 och handlingsplanen för denna som
antogs i februari 2012 håller på att genomföras. Omfattande lagpaket rörande reformen av
rättsväsendet antogs under 2012 och 2013. I februari lade justitieministeriet fram den första
årsrapporten om genomförandet av strategin32: 87 insatser av 157 som skulle genomföras före
utgången av 2012 hade genomförts (56 %), 49 hade delvis genomförts (31 %) och 21 hade inte
genomförts (13 %). En arbetsgrupp utformar ett lagförslag om betydande ändringar av 2008
års lag om åklagarmyndigheten som ska diskuteras i en offentlig debatt i november 2013.
Från och med 2013 ingår kostnaderna för genomförandet av handlingsplanen i den
medelfristiga budgetramen för 2013–2015 och för 2014–2016. Den årliga budgeten för
rättsväsendet 2014, som omfattar alla enskilda budgetar för berörda parter som ingår i denna
process, höjdes med 59,6 % jämfört med 2013. I den finansiella överenskommelse mellan EU
och Moldavien som undertecknades den 14 juni 2013 fastställs ett ekonomiskt bidrag
på 60 000 000 euro i stöd till reformen av rättsväsendet som ska fördelas på följande sätt:
58 200 000 euro i budgetstöd och 1 800 000 euro i kompletterande stöd.
2.3.3.
Grupp 3/ämnesområde 3 – Samarbete om brottsbekämpning
2.3.3.1. Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering

Operativ kapacitet och särskild utredningskapacitet hos de brottsbekämpande
myndigheterna håller hög nivå och används systematiskt och effektivt för att
hantera gränsöverskridande brottslighet
Tjänstemän på inrikesministeriet som genomför särskilda utredningar samarbetar till fullo
med allmänna åklagarmyndigheten på avdelningsnivå och processrättsligt. Ett arbetsmöte
mellan Allmänna polisinspektoratet och den allmänna åklagarmyndigheten hölls den
7 augusti 2013 för att diskutera utmaningar och brister i den särskilda
utredningsverksamheten och rekommendationer utfärdades. Två seminarier om särskild
utredningsverksamhet och om skäl och rutiner för att bemyndiga särskilda utredningsåtgärder
anordnades av Nationella rättsinstitutet i samarbete med allmänna åklagarmyndigheten i maj
2013.
År 2013 donerade den tyska regeringen ny utrustning – digitala kameror och ett specialkit för
brottsplatsundersökningar. Framtida behov ska täckas via statsbudgeten och Europeiska
grannskaps- och partnerskapsinstrumentets övergripande program för institutionsuppbyggnad
2011 (se riktmärke i handlingsplanen på s. 14 i denna rapport). I juni 2013 organiserades via
Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) ett expertbesök beträffande lagen
om användning av DNA i utredningar och rättegångar med experter på rättsgenetik från
32
SV
Internet: http://justice.gov.md/public/files/RAPORT_implementare_PAI_SRSJ_eng_red.04.03.13.pdf
25
SV
Österrike. Som en uppföljning av expertbesöket anordnades i september och oktober 2013 ett
studiebesök i Österrike för tre medlemmar av arbetsgruppen för att de skulle få ta del av
europeisk bästa praxis när det gäller användning av DNA i utredningar och rättegångar.
Under 2013 har en särskild avdelning på inrikesministeriet med särskild utredningskapacitet
genomfört flera omfattande insatser för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Den
brottsliga verksamhet som bedrevs av två ”thieves in law” – alias ”kinesen” och
”beskyddaren” – dokumenterades och de arresterades i augusti och september 2013 till följd
av ett samarbete och gemensamma operationer med italienska och rumänska
polismyndigheter. De moldaviska framställningarna om utlämning är under behandling i
Italien och Rumänien.

Hög effektivitet i samarbetet om brottsbekämpning mellan berörda nationella organ
– särskilt gränsvakt, polis, tulltjänstemän – och samarbete med de rättsliga
myndigheterna
Ett bilateralt samarbetsavtal mellan gränspolisavdelningen och Allmänna polisinspektoratet
undertecknades den 3 juli 2013 för att utöka samarbetet när det gäller att skapa, upprätthålla
och återupprätta allmän ordning och säkerhet. Genom avtalet förstärks det ömsesidiga
biståndet när det gäller att upptäcka och utreda brott och överträdelser inom institutionernas
behörighetsområden, och det organiseras gemensamma kontroller och operationer, t.ex.
kontrollerade leveranser. Gemensamma arbetsgrupper och mobila team kommer dessutom att
inrättas för att organisera och genomföra särskilda riskanalyser när det gäller allmän ordning
och säkerhet på nationell och regional nivå.
Nationella rådet för samordning av verksamhet för att förhindra och bekämpa organiserad
brottslighet beslutade vid sitt första möte den 4 mars 2013 att på medellång sikt inrätta en
gemensam databas över kriminella grupperingars och organisationers verksamhet, att inrätta
en nationell specialenhet som permanent ska övervaka genomförandet av relevant lagstiftning,
samt att genomföra undersökningar av typer av organiserad brottslighet och trender, samt
föreslå lösningar. Rådet beslutade vidare att inrikesministeriet och utbildningsministeriet
gemensamt skulle lansera ett projekt för att ta fram undervisningsmaterial om faror, risker och
hot till följd av organiserad brottslighet, och dess skadeverkningar.

Förstärkta bilaterala och multilaterala operativa samarbetsavtal om
brottsbekämpning, bland annat genom snabbt informationsutbyte med behöriga
brottsbekämpande myndigheter i EU-medlemsstaterna.
Det nyligen inrättade centret för internationellt polissamarbete (IPCC) utvecklar moldaviska
brottsbekämpningsmyndigheters samarbete med motsvarande myndigheter i EU:s
medlemsstater, Selec, PCCSEE, Guam och deltagare i projekt med internationella enheter för
polissamarbete (ILECU) på Västra Balkan, samt ICPO-Interpol och Europol. Centrumet
tillämpar principen ”en väg in/en väg ut” för att undvika att sökande får dubbla svar om
mottagande, prövning och hänskjutande. Under 2013 granskades via Selec och Guam
2 826 material (1 795 med moldaviska brottsbekämpningsmyndigheter, 693 med
Gemensamma kontaktcentret i Galati, 259 med andra medlemsstater och observatörer i Selec
och 79 med Guam-stater). 1 428 framställningar prövades och 1 398 svar utbyttes om olika
ärenden som rörde gränsöverskridande brottslighet33.
Moldavien stödde utvidgningen av ILECU-nätverket för att bekämpa gränsöverskridande
organiserad brottslighet vid ILECU-ledarnas andra möte den 9–12 juli 2013. Moldavien deltar
33
SV
587 ärenden om personkontroller, 91 om fordonskontroller, 11 om narkotikasmuggling, 392 om
personsökningar, 14 om kontroll av företag, 18 om grupperingar inom organiserad brottslighet, 143 om
andra typer av brott, 16 om rättsligt bistånd och 24 om handel med narkotika och tobak.
26
SV
i det regionala projekt för att stärka de rättsliga principerna och samhällsstyrningen i sydöstra
Europa som lanserades av den österrikiska kriminalpolisen. Landet deltog även i operationen
”Black Poseidon”34, som organiserades av Interpols generalsekretariat under perioden den
15 maj till den 15 juni 2013. Detta var en långvarig operation i östra Europa som var inriktad
på grupperingar som sysslar med immaterialrättsliga brott över gränserna.

Ingående av ett samarbetsavtal med Europol
En sambandsofficer från Moldavien som samordnar alla brottmål och utredningar av
ömsesidigt intresse lånades ut till Europol och började arbeta där den 23 juli 2013. Detta är ett
viktigt framsteg och ett undantag som har gjorts för Moldavien trots att det inte finns något
avtal om operativt samarbete. Samförståndsavtalet mellan Moldavien och Europol om
inrättande av en säker kommunikationskanal är under förhandling och ett studiebesök för
moldaviska experter på Interpol, däribland EC3, planeras.
I juli 2013 skickade Moldavien sina svar i Europols nya frågeformulär om Moldaviens
regelverk för personuppgiftsskydd. Den 28–31 oktober besökte representanter från Europols
avdelning för rättsliga frågor och personuppgiftsskydd de nationella behöriga myndigheterna
och Moldaviens datainspektion. Rapporten om personuppgiftsskydd, som är ett komplement
till de nödvändiga tekniska åtgärderna, ska överlämnas till Europols styrelse, som håller sitt
nästa möte den 3–4 december. Efteråt ska rapporten skickas till det gemensamma
övervakningsorganet för godkännande. De slutliga åtgärderna för att formalisera avtalet om
operativt samarbete ska vidtas under veckorna därefter.
2.3.3.2. Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar

Samarbetet mellan de moldaviska myndigheterna och medlemsstaternas myndigheter bör
stärkas, däribland informationsutbytet med Europol
Se grupp 3/ämnesområde 3, riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering.
Moldavien deltog i följande aktiviteter under Selec: det tionde mötet i arbetsgruppen för
frågor om transportrelaterade brott (den 10 april 2013) i Bukarest i Rumänien, det tredje mötet
i arbetsgruppen för frågor om miljöbrott och containersäkerhet (den 24–25 april 2013) i
Bukarest i Rumänien, arbetsgruppen om bekämpning av narkotikasmuggling (den
21−22 maj 2013) i Bukarest i Rumänien, Selec-rådets sjätte möte (den 28 maj 2013) i
Bukarest i Rumänien, det trettonde mötet i arbetsgruppen för bekämpning av bedrägerier och
smuggling (den 6 juni 2013) i Bukarest i Rumänien, mötet i expertgruppen för utveckling av
analysrapporten om hotet från organiserad brottslighet i sydöstra Europa 2013 (den
26 juni 2013) i Bukarest i Rumänien, och Operation ”Trojan Horse III” för att bekämpa
piratkopierade produkter och skydda immateriell äganderätt (den 11–22 mars 2013).

De moldaviska myndigheternas samarbete med deras motsvarigheter i
EU-medlemsstaterna om skydd och bistånd bör stärkas, bland annat i fråga om att
identifiera och hänvisa offer för människohandel och hjälpa dem att återvända under
trygga former
I april 2013 kom man överens om att centret för bekämpning av människohandel skulle
kopplas upp mot Interpols databas över människohandel. Med stöd från Interpol etablerades
dessutom ett samarbete med Förenade Arabemiraten för att bekämpa människohandel som
innebar att man etablerade kontaktpunkter och utsåg sambandsofficerer.
Under de första sju månaderna 2013 deltog 31 poliser från centret för bekämpning av
människohandel och från regionala byråer som arbetar mot människohandel i
34
SV
I Moldavien omfattade operationen 19 insatser (på flygplatsen, vid gränsövergångar, på marknader etc.)
där immaterialrättsliga brott upptäcktes. Slutresultatet har ännu inte offentliggjorts.
27
SV
tio utbildningsseminarier om sammanlagt 384 timmar. Personal fick information om goda
exempel i Rumänien, Österrike, Belgien och Litauen när det gäller att organisera och
administrera informationssystem för att stödja proaktiva brottsutredningar.
Genomförande av strategin för det nationella referenssystemet från den 5 december 2012
fortsatte. De tvärfackliga team som har inrättats för att samordna insatser rörande det
nationella referenssystemet på lokala offentliga förvaltningar har påbörjat detta arbete.

Hotbedömningar och informationsutbyte om allvarliga brott bör utformas regelbundet
under Europols överinseende och vid behov med stöd av Interpols kanaler. Jämförbar
brottsstatistik bör samlas in enligt gemensamt överenskomna indikatorer
Se grupp 3/ämnesområde 3, riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering.
Centret för internationellt polissamarbete har tillgång till Interpols databaser, som används av
Moldaviens brottsbekämpningsmyndigheter: Stulna/förlorade resehandlingar (SLTD), stulna
fordon (SMV), databas över internationellt efterlysta personer, stulna myndighetshandlingar
(SAD) och databasen med bilder som rör sexuellt utnyttjande av barn (ICSEDB). Tillgången
till databasen är begränsad och kan bara tillåtas av generalsekretariatet.
Under första halvåret 2013 behandlade NCB Interpol 14 350 handlingar: 6 733 inkommande
och 7 617 utgående. På begäran av de territoriella underavdelningarna eftersöktes
189 personer internationellt (125 för att gripas och utlämnas, 49 för att lokaliseras, 4 efterlysta
utländska medborgare och 11 försvunna personer). Till följd av internationella eftersökningar
som mottogs från behöriga myndigheter kunde 40 personer gripas och 16 utlämnas från
Interpols medlemsstater (8 från Italien, 1 vardera från Bulgarien, Portugal, Belgien, Spanien,
Albanien, Österrike, Tjeckien och Ungern).

De brottsbekämpande myndigheternas utbyte av bästa praxis och utbildning bör
förbättras
Se grupp 3/ämnesområde 3, riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering.
2.3.4.

Grupp 3/ämnesområde 4 – Skydd av personuppgifter
Genomföra lagstiftningen om skydd av personuppgifter, se till att den oberoende
datatillsynsmannen fungerar effektivt – även genom att anslå de finansiella resurser
och personalresurser som behövs
Moldavien var mycket aktivt under 2013 när det gällde att konsolidera den rättsliga och
politiska ramen, samt även ta hänsyn till utvecklingen av EU:s regelverk. Förslaget till lag om
redogörelser till konventionen om skydd av individer med avseende på automatisk behandling
av personuppgifter godkändes av regeringen den 4 september 2013 och överlämnades till
parlamentet för antagande (se även ovan under grupp 3/ämnesområde 2). Vid sidan om
riktmärkena i handlingsplanen antog parlamentet strategin för skydd av personuppgifter för
perioden 2013–2018 och handlingsplanen för dess genomförande i oktober 2013. Centrumet
för skydd av personuppgifter (nedan kallat centrumet) utarbetade dessutom riktlinjer för
behandlingen av personuppgifter inom polisväsendet och under valprocessen. Riktlinjer
utarbetas för sjukvården, utbildningsväsendet och banksektorn. Lagförslaget om ändringar av
lagen om elektronisk kommunikation diskuteras för närvarande i parlamentet och bör antas i
november.
Centrumet fortsatte att vara involverat på flera områden:
Period
SV
Samråd om
lagförslag
Granskade
framställningar
Informationsinsatser
28
Rättegångar
Utförda
Straffrättsliga
kontroller
förfaranden/förfara
nden i förvaltnings-
SV
År 2011
År 2012
År 2013
(1.1–30.6)
35
41
27
90
214
171
63
85
70
0
35
23
46
82
71
domstolar
som
inletts av centrumet
0
4/6
9/0
När
det
närmare
bestämt
gäller
behandling
av
personuppgifter
på
brottsbekämpningsmyndigheter utarbetas särskilda riktlinjer. Under första halvåret 2013
fattade Högsta domstolen sex beslut sedan centrumet överklagat mål som förtydligade
rutinerna för att sekretessbelägga information om behandling av personuppgifter på
brottsbekämpningsmyndigheter.
Centrumet fortsatte att aktivt verka för att öka kunskapen om uppgiftsskyddsfrågor, bl.a. när
det gäller elektronisk kommunikation. När det gäller just elektronisk kommunikation har dess
representanter deltagit, och deltar regelbundet, i medieprogram om denna fråga. Centrumet
rådfrågas även vid utformning av lagstiftning som rör frågor om skyddet av personuppgifter i
samband med elektronisk kommunikation. All information som allmänheten bör känna till
finns dessutom på centrets webbplats.
Centrumet har lämpliga ekonomiska resurser, med en budget för 2013 på
2 975 300 moldaviska lei och 21 fasta tjänster, varav 19 är tillsatta. För att stärka sin
logistiska kapacitet fick centrumets kontrollteam i år transportmedel och teknisk utrustning
för att dokumentera överträdelser, samt kontrollera att registeransvariga uppfyller kraven på
skydd av personuppgifter när sådana behandlas i informationssystem. Ytterligare
utbildningsaktiviteter organiserades: centrumets personal deltog i studiebesök anordnade av
Taiex till Sverige, rörande utbildning och insamling av personuppgifter om minderåriga, till
Tjeckien, rörande skydd av personuppgifter i tryckta, visuella och audiovisuella medier, och
till Tyskland, rörande behandling av uppgifter om hälsa.
Allmän bedömning av grupp 3
Moldavien har genomfört huvuddelen av reformen av inrikesministeriet och alla dess
avdelningar har omorganiserats och har en väl fungerande verksamhet. Underrättelseanalyser
och riskanalyser är en integrerad del av verksamheten. Befogenheter att konfiskera egendom
utnyttjas oftare och i större omfattning. Databaserna över människohandel har förbättrats och
offren erbjuds stöd av samhället. Alla tjänstemäns löner har höjts väsentligt, i synnerhet för
dem som arbetar med korruptionsbekämpning, vilket har lett till att personalmålen har kunnat
uppnås. Man har ännu inte lyckats uppnå fällande domar för korruption på hög nivå och
chefen för Nationella centrumet för korruptionsbekämpning måste utses på ett mer oberoende
sätt. Det väl fungerande rättsliga samarbetet när det gäller brottmål med medlemsstaterna har
fortsatt och metoder för insamling av statistik samordnats. Eurojust genomför för närvarande
fler åtgärder för att uppnå ett undertecknande/ingående av samarbetsavtalet och har som mål
att överlämna det till rådet före utgången av 2013. Det internationella polissamarbetet har lett
till framgångsrika utredningar och insatser, och lagt en stadig grund för ett fördjupat
samarbete med Ukraina. Europols avtal om operativt samarbete kommer att slutföras under de
närmaste månaderna. Centrumet för skydd av personuppgifter har fått utökade befogenheter
och dess verksamhet är i full gång. Centrumet erbjuder fortlöpande utbildning för övriga
myndigheter.
Vid sidan av riktmärkena i handlingsplanen för grupp 3 är det viktigt att påpeka att Moldavien
tog ytterligare steg i reformeringen av domstolsväsendet och åklagarmyndigheten, bl.a.
genom att göra stora satsningar på utbildning av domare och åklagare.
SV
29
SV
Moldavien har på ett tillfredsställande sätt genomfört de åtgärder som krävdes i
rekommendationerna i den fjärde rapporten om handlingsplanen om viseringsliberalisering,
och har samtidigt fortsatt att genomföra den relevanta lagstiftningen. Kommissionen anser att
Moldavien uppfyller de riktmärken i den andra fasen som anges i grupp 3.
2.4.
Grupp 4: Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter
2.4.1.
Riktmärken i handlingsplanen om viseringsliberalisering

Se till att den fria rörligheten i Moldavien för moldaviska medborgare, utländska
medborgare som vistas lagligt i landet och statslösa personer inte omfattas av
omotiverade begränsningar, däribland diskriminerande åtgärder på någon som helst
grund, till exempel kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska
egenskaper, hälsotillstånd (inbegripet hiv/aids), språk, religion eller trosuppfattning,
politiska eller andra åsikter, tillhörighet till en nationell minoritet, egendom, födelse,
funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning
Rörelsefriheten för moldaviska medborgare och för utlänningar och statslösa personer som
vistas lagligt i Moldavien är begränsad på grund av registrerings- och
avregistreringsförfaranden. Byrån för migration och asyl vidtog ytterligare åtgärder för att
avskaffa dessa begränsningar genom att öppna sex territoriella kontor längs den
administrativa gränsen mot den transnistriska regionen och därmed göra registreringen av
utlänningar som reser in i landet via det centrala gränsavsnittet mot Ukraina enklare och mer
enhetlig.
Tillämpningen av de ändringar i lagen om hiv som infördes 2012 för att framför allt skydda
rättigheterna för migranter, flyktingar och asylsökande fortsatte genom att programmen för
riskförebyggande och frivilliga tester bland utsatta grupper utvidgades, genom att den
medicinska övervakningen av hiv- och aidssmittade förstärktes (vid åtta regionala kontor,
bl.a. i den transnistriska regionen och i fängelser) och genom att antalet vårdcentraler som kan
erbjuda antiretroviral behandling utökades (1 185 patienter behandlas kostnadsfritt på dessa
vårdcentraler, även i den transnistriska regionen). Lagen om förseelser ändrades dessutom den
10 oktober 2013 för att avskaffa påföljderna mot utländska medborgare som vägrar att
genomgå hiv- och aidstester.

Fullständig, verklig tillgång till rese- och identitetshandlingar för alla moldaviska
medborgare, även för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning,
minoriteter och andra sårbara grupper
Särskilda åtgärder vidtas fortfarande för att förenkla utfärdandet av rese- och
identitetshandlingar för unga människor och socialt utsatta grupper. Enligt ett regeringsdekret
av den 18 februari 2013 kan moldaviska medborgare ansöka om rese- och identitetshandlingar
hos vilken regional underavdelning till CSIR Registru som helst, oavsett var de är bosatta, och
åtgärder har vidtagits för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar (mobila
dokumentationskontor, leverans till hemmet). Registrus testlaboratorium ackrediterades
dessutom enligt ISO 17025 och kunde börja testa råmaterial, slutmaterial, produkter samt
ansiktsigenkänning. Det utfördes 99 tester under 2013 i samband med testning av produkter
eller ansiktsigenkänning.
När det gäller etniska minoriteter utnyttjar målgrupperna aktivt de bestämmelser som har
införts för att genomföra myndigheternas integrationspolitik för ett multietniskt moldaviskt
samhälle (under de första åtta månaderna 2013 avsåg omkring 25 % av alla rese- och
identitetshandlingar som utfärdades etniska minoriteter). Moldaviska medborgare som är
SV
30
SV
bosatta i den transnistriska regionen fortsatte ansöka om moldaviska rese- och
identitetshandlingar enligt de särskilda identitetsförfaranden som fastställs i regeringsbeslut
nr 525 av den 11 juli 2013 om genomförandet av ändringar av lagen om medborgarskap av
den 2 juni 2000. I slutet av juli 2013 hade 239 758 pass utfärdats till dessa medborgare.
Bilaterala möten hölls dessutom med berörda de facto-myndigheter i Transnistrien för att
komma vidare i frågan om ett enda nationellt identitetsnummer som ska anges på födelsebevis
som utfärdas av dessa de facto-myndigheter.

Ett ändamålsenligt genomförande av lagstiftning och politik för antidiskriminering,
genomförande av relevanta instrument från FN och Europarådet
Lagen om jämlikhet av den 25 maj 2012 utgör tillsammans med tillhörande
genomförandeakter själva grundvalen för regelverket mot diskriminering. De moldaviska
myndigheterna började på allvar tillämpa lagen, såsom de ånyo hade åtagit sig vid dialogen
mellan EU och Moldavien om mänskliga rättigheter den 16 april 2013. Fler
utbildningsprogram genomförs för domare, advokater, poliser och allmänheten.
Jämlikhetsrådet inrättades efter vissa förseningar i juni 2013, dess ordförande valdes den 23
juli, och den 31 juli 2013 tilldelades det en budget om 1,8 miljoner moldaviska lei (112 000
euro) för perioden fram till årets slut. Hittills har 3,3 miljoner moldaviska lei öronmärkts för
åren 2014–2016, vilket anses stå i proportion till den verksamhet som förutses i den
strategiska plan för perioden 2014−2016 som rådets medlemmar utarbetade med stöd från
Europarådet. Jämlikhetsrådet höll sammanträden för att fastställa sin administrativa struktur,
tog fram interna dokument om organisationens styrning (även detta med stöd från
Europarådet), började utveckla ett nätverk av internationella kontakter och inledde en
omfattande granskning av lagstiftning om mänskliga rättigheter och antidiskriminering.
Den 11 oktober 2013 avledde regeringen och parlamentet ett försök av flera
parlamentsledamöter att ändra antidiskrimineringsreglerna genom att stryka en hänvisning till
”andra relationer än sådana som rör äktenskap eller släktskap” i ändringarna i lagen om
förseelser från maj 2013. Ändringarna sades vara avsedda att skydda barn och att genomföra
Europarådets konvention om skydd av barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp
(Lanzarotekonventionen), särskilt genom att införa böter mot allmän spridning av information
”med negativa konsekvenser för minderåriga och/eller som främjar prostitution, pedofili och
pornografi”. Regeringen antog instruktioner om genomförandet av ändringarna i enlighet med
jämlikhetslagen och principerna om icke-diskriminering tills parlamentet hade upphävt
ändringarna i lagen om förseelser. I samma anda väckte ombudsmannen den 27 maj 2013
enskild talan mot bestämmelserna i en lag som antagits i den autonoma regionen Gagauz-Yeri
och som kränker principerna om jämlikhet, rättvisa och objektivitet i lagen om jämlikhet. Den
20 juni 2013 biföll domstolen i Comrat denna talan och ogiltigförklarade de berörda
bestämmelserna.
Europarådets Venedigkommission35 prisade de beslut som fattats av moldaviska domstolar för
att upphäva förbud mot ”aggressiv homosexuell propaganda” som antagits av lokala
myndigheter, samt att andra lokala myndigheter frivilligt dragit tillbaka liknande lagförslag36,
men konstaterade att domstolsbesluten i första hand tar upp principen om jämlikhet, medan
frågan om sexuell läggning och uttryck för denna inte behandlas.
Genom en lag av den 21 december 2012 erkände Moldavien att FN:s kommitté för
avskaffande av rasdiskriminering har behörighet att ta emot enskilda underrättelser enligt
artikel 14 i FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Lagen
trädde i kraft den 13 maj 2013. Den 21 augusti 2013 fullbordade Moldavien sina förberedelser
35
36
SV
Se Europarådets Venedigkommission, juni 2013.
Se även COM(2013) 459 final, s. 37.
31
SV
genom att ge Byrån för relationer mellan olika etniska grupper i uppdrag att rapportera om
genomförandet av konventionen. I enlighet med den nationella handlingsplanen för mänskliga
rättigheter lanserade regeringen en genomförbarhetsstudie i syfte att ratificera protokoll nr 12
till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Regeringen vidtog även långtgående åtgärder för att genomföra lagen om social integrering av
personer med funktionsnedsättning av den 30 mars 2012, särskilt genom den nyinrättade
tjänsten ”personlig assistans” (430 personliga assistenter, varav 179 helt bekostas via den
centrala budgeten).

Ett verkningsfullt genomförande av åtgärder mot diskriminering inom den
nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter (däribland tilldelning av
lämpliga resurser), allmänna kampanjer för att öka medvetenheten mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism och andra former av diskriminering, stärka
organen med ansvar för politiken mot diskriminering och kampen mot rasism,
främlingsfientlighet och antisemitism
Genomförandet av den reviderade handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2011–2014
fortsatte under överinseende av en interministeriell permanent människorättskommission, som
får tekniskt stöd från justitieministeriet. Alla centrala och regionala myndigheter har upprättat
och genomför egna handlingsplaner för att tillämpa den nationella handlingsplanen för
mänskliga rättigheter. I september 2013 beslutade den permanenta kommissionen att öppna
upp sin verksamhet för stöd och göra den mer synlig genom att tillåta deltagande av
Europarådet, FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, samt nationella
och internationella icke-statliga organisationer. Rekommendationerna i landrapporten från den
särskilda rapportören om religions- och åsiktsfrihet har genomförts. Insatserna har även ökat
för att genomföra handlingsplanen för stöd till romer under perioden 2011–2015, bl.a. genom
att regelbundet organisera utbildning i regionerna, se till att lokala myndigheter,
distriktspoliser och distriktsläkare står i ständig kontakt med den interministeriella
arbetsgruppen för handlingsplanens genomförande, rikta uppmärksamheten mot
utbildningsväsendet och skapa ett nätverk av 15 romska medlare (vilket förutses i den
medelfristiga budgetramen, ytterligare 33 medlare ska utses 2014–2015).
Strategin för att reformera rättsväsendet lägger vederbörlig vikt vid reformen av
ombudsmannamyndigheten – Centrumet för mänskliga rättigheter – för att stärka dess
oberoende och effektivitet, liksom den nationella mekanismen för att förhindra tortyr. En
ad hoc-arbetsgrupp gjorde en detaljerad undersökning av verksamheten vid centrumet och
utvärderade bland annat dess resultat, finansiella behov och eventuella åtgärder för att
optimera verksamheten. Justitieministeriet tog med utgångspunkt i arbetsgruppens slutsatser
och med hjälp av internationella partner (däribland FN:s lokala rådgivare om mänskliga
rättigheter och FN:s tidigare särskilda rapportör om tortyr) och lokala icke-statliga
organisationer fram förslag till lagstiftning om en omorganisation av centrumet, val och
utnämning av ombudsmän och deras självbestämmande när det gäller att rekrytera och
anställa centrumets personal, utforma den interna organisationen och hantera budgetfrågor.
Lagförslaget antogs av regeringen den 4 september 2013 och överlämnades omedelbart till
parlamentet. Detta visade myndigheternas vilja att stärka ombudsmannainstitutionen.
Centrumet har samtidigt självt arbetat för att effektivisera sin verksamhet och stärka sin
trovärdighet. Det började utnyttja sin rätt att ställa frågor till författningsdomstolen om
huruvida specifika lagar är förenliga med konstitutionen och att väcka talan inför domstolen
eller ingripa i rättsliga förfaranden som sakkunnig (amicus curiae), bland annat i
antidiskrimineringsmål. Ett regionalt centrum har öppnats i Varnitsya, en
moldaviskkontrollerad förort till Bender, i den så kallade säkerhetszonen som kontrolleras av
SV
32
SV
Moldavien, för att behandla förfrågningar från lokalbefolkningen och förbättra samarbetet
med motsvarande ombudsmannamyndighet i Transnistrien.
2.4.2.

Bedömning av rekommendationer i konsekvensbedömningar
Fortsätta genomförandet av handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2011–2014 och
fortsätta arbetet för att involvera det internationella samfundet i hanteringen av
minoritetsfrågor
De moldaviska myndigheterna har fortsatt att visa beslutsamhet och att uppnå resultat i
genomförandet av handlingsplanen om mänskliga rättigheter 2011–2014 med hjälp av
betydande, om än inte tillräckliga, budgetanslag. I september 2013 inbjöd den permanenta
människorättskommissionen internationella organisationer som Europarådet, FN, EU,
Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE) och internationella icke-statliga
organisationer att delta i dess övervaknings- och bedömningsverksamhet. Inbjudan kom kort
efter det att den moldaviska regeringen hade meddelat att den hade för avsikt att öka insyn
och ansvarsutkrävande när det gäller genomförandet av handlingsplanen.

Säkerställa effektiv tillämpning av antidiskrimineringslagstiftning i enlighet med
europeiska och internationella normer, framför allt genom att utfärda omfattande
riktlinjer och inrätta ett fungerande jämlikhetsråd
De moldaviska myndigheterna, de rättsliga myndigheterna, det civila samhället och
befolkningen i stort visar stor medvetenhet om antidiskrimineringsfrågor, ett ämne som har
rört om i det moldaviska samhället. Efter oron i mars–juni 2013 bekräftade det snabba
inrättandet av jämlikhetsrådet och dess adekvata budget för innevarande år myndigheternas
vilja att till fullo och varaktigt genomföra lagstiftningen mot diskriminering.

Upprätthålla de finansiella insatserna för att genomföra handlingsplanen för stöd till
romer 2011–2015 på ett ändamålsenligt och konsekvent sätt
Som rapporterats tidigare har de moldaviska myndigheterna konsekvent genomfört
handlingsplanen om stöd till romer under perioden 2011–2015. Även om det har förekommit
vissa förseningar har deras tidigare löfte om att ge de romska medlarna en officiell roll
backats upp med faktiska budgetanslag under 2013. Det finns för närvarande inget som tyder
på att detta löfte inte kommer att hållas framöver. I denna fråga, liksom när det gäller
mänskliga rättigheter överhuvudtaget, är samarbete med och stöd från världssamfundet en
viktig faktor för att planerade åtgärder ska leda till positiva resultat.

Fortsätta det goda samarbetet med de facto-myndigheter i Tiraspol, vilket skulle
möjliggöra informationsutbyte om utfärdande av handlingar och om verkställighetsfrågor
Identitetshandlingar utfärdas för invånare i Transnistrien av Moldaviens konstitutionella
myndigheter på grundval av information som lämnas enligt moldavisk lagstiftning och som
kontrolleras mot information som innehas av de konstitutionella myndigheterna.
Samarbetet mellan Chişinau och Tiraspol i frågor om brottsbekämpning sker på ad hoc-basis
enligt ett avtal från 1994. Avtalet kan emellertid inte genomföras såsom det är skrivet på
grund av Moldaviens framsteg när det gäller mänskliga rättigheter, eftersom det inte ger
tillräckliga garantier för skyddet av personuppgifter och respekten av mänskliga rättigheter för
misstänkta som söks i samband med utredningar av de transnistriska de facto-myndigheterna.
Detta avtal måste revideras och arbetet med denna fråga inleddes i juni 2013 med
utgångspunkt i ett förslag upprättat av OSSE:s delegation i Moldavien.

SV
Öka arbetet med att lösa eventuella säkerhets- och migrationsfrågor och hitta möjliga
lösningar för att förbättra kontrollen utan att äventyra 5+2-förhandlingarna
33
SV
I mars 2013 skickade Moldaviens vice premiärminister med ansvar för frågor om
återintegrering (Moldaviens politiska företrädare i 5+2-processen) en skrivelse för att
informera den transnistriska de facto-regeringen, övriga deltagare i 5+2-processen och den
gemensamma kontrollkommission som inrättats enligt det rysk-moldaviska avtalet från 1992
om eldupphör om att Moldavien planerar etablera sex territoriella kontor under Byrån för
migration och asyl längs den administrativa gränsen mot Transnistrien för att förbättra
övervakningen av migrationsströmmar över det centrala gränsavsnittet mellan Moldavien och
Ukraina (som annars står under ukrainsk och icke-erkänd transnistrisk gränskontroll). De
territoriella kontoren etablerades i oktober 2013 efter ännu en informationskampanj inriktad
på de transnistriska invånarna, deras de facto-myndigheter och deltagarna i 5+2-processen.
Kontoren ska registrera utländska medborgare som reser in i eller lämnar Moldavien genom
denna region.
Utländska medborgare baserade i Transnistrien (moldaviska medborgare utan moldaviska
pass) som är villiga att lämna eller resa in i Moldavien genom Chişinau-kontrollerat
territorium ska vara befriade från kravet på registrering hos migrationsmyndigheten så snart
det nödvändiga regelverket har antagits. Denna mekanism påverkar inte utländska
medborgares rörlighet inom Moldaviens internationellt erkända gränser. Den moldaviska
gränspolisens mobila enheter inrättades samtidigt för att göra andrahandskontroller på
Chişinau-kontrollerat territorium, eftersom den moldaviska polisen har tillstånd att göra
sådana kontroller inom den s.k. säkerhetszonen längs den administrativa gränsen.
Moldavien förbättrade därmed sin redan inkluderande politik för sina medborgare som är
bosatta i Transnistrien och ger dem dessutom kostnadsfri tillgång till moldaviskt
medborgarskap
på
frivillig
basis
(eller
kostnadsfritt
utfärdande
av
de
första identitetshandlingarna). Eftersom Moldavien inte erkänner transnistriska handlingar om
civilrättslig ställning tillämpar ministeriet för information, teknik och kommunikation
särskilda åtgärder för att styrka sökandes medborgarskap i enlighet med ändringarna av lagen
om medborgarskap från 2004, regeringsbeslut nr 959 av den 9 september 2005,
regeringsbeslut nr 337 av den 10 maj 2011 och regeringsbeslut nr 525 av den 11 juli 2013.
Diskussionerna med Tiraspol fortsatte när det gäller polissamarbete, genomförandet av ett
system för informationsutbyte och om att låta handlingar utfärdade av de transnistriska
de facto-myndigheterna omregistreras i Moldavien. En annan påtaglig förbättring som
diskuteras är införandet av en rikstäckande identifiering (ett nummer från den moldaviska
folkbokföringsmyndigheten) i handlingar om civilrättslig ställning som utfärdas av de
transnistriska de facto-myndigheterna, eftersom detta skulle göra det lättare för transnistriska
invånare att ansöka om moldaviska identitetshandlingar.
Moldavien inledde dessutom samtal med Ukraina om utbyte av information om utländska
medborgares inresa i Transnistrien från Ukraina och ska utvidga de gemensamma kontrollerna
och patrulleringarna med ukrainska gränsvakter längs det centrala gränsavsnittet mellan
Moldavien och Ukraina. Denna praxis började 2012 vid den norra gränsen, vid det
gemensamma gränsövergångsstället Rososhany-Briceni, och håller på att utvidgas till
gränsövergången Palanca/Mayaki vid den södra gränsen.
Allmän bedömning när det gäller grupp 4
Moldavien har kommit närmare ett faktiskt genomförande av de väsentliga lagändringar som
infördes under handlingsplanens första fas. De moldaviska myndigheterna har gjort mycket
för att genomföra lagen om jämlikhet, den nationella handlingsplanen om mänskliga
rättigheter, förstärkningen av ombudsmannamyndigheten, etableringen av registreringskontor
för utländska medborgare som reser in i landet via Transnistrien, samt har förenklat
SV
34
SV
utfärdandet av handlingar och intyg för transnistriska invånare.
Moldavien har på ett tillfredsställande sätt genomfört de åtgärder som krävdes i
rekommendationerna i den fjärde rapporten om handlingsplanen om viseringsliberalisering,
och har samtidigt fortsatt genomföra den relevanta lagstiftningen. Kommissionen anser att
Moldavien uppfyller de riktmärken i den andra fasen som anges i grupp 4.
3.
SLUTSATSER
Sedan viseringsdialogen mellan EU och Moldavien inleddes i juni 2010 och handlingsplanen
för viseringsliberalisering lades fram för de moldaviska myndigheterna i januari 2011 har
kommissionen regelbundet till Europaparlamentet och rådet rapporterat om de framsteg som
Moldavien har gjort för att uppfylla riktmärkena inom de fyra grupperna i den första och den
andra fasen av handlingsplanen för viseringsliberalisering.
Kommissionen har även fortsatt att övervaka Moldaviens framsteg inom relevanta områden
av handlingsplanen om viseringsliberalisering genom






mötet för högre tjänstemän om viseringsdialogen mellan EU och Moldavien,
EU:s och Moldaviens gemensamma kommitté för förenklade viseringsförfaranden,
EU:s och Moldaviens gemensamma kommitté för återtagande,
EU:s och Moldaviens gemensamma underkommitté nr 3,
mötet för högre tjänstemän vid EU:s och Moldaviens partnerskap för rörlighet, och
EU:s och Moldaviens dialog om mänskliga rättigheter.
I varje kommitté och dialog berörs regelbundet samarbetet mellan EU och Moldavien. Under
det sista mötet i de gemensamma kommittéerna för förenklade viseringsförfaranden och
återtagande i Bryssel den 12 juni 2013, i vilket företrädare för EU-medlemsstaterna deltog,
konstaterade kommissionen att genomförandet av de två avtalen överlag var tillfredsställande.
Viseringsdialogen mellan EU och Moldavien har visat sig vara ett viktigt och synnerligen
effektivt verktyg för att främja långtgående och besvärliga reformer som rör rättsliga och
inrikes frågor och inom andra områden, vilka får konsekvenser för rättssäkerheten och
reformen av rättsväsendet och handlar om bl.a. partifinansiering, granskning av immunitet
och modernisering av förvaltningar. Vid sidan om riktmärkena i handlingsplanen tog
Moldavien ytterligare steg för att reformera rättsväsendet och åklagarmyndigheten. Dessa
frågor följs upp inom andra dialogstrukturer, t.ex. samarbetskommittén och samarbetsrådet,
och kommer att följas upp i samband med den framtida associeringsagendan.
Under de senaste tre åren har Moldavien uppnått stadiga och konkreta framsteg inom alla
områden som ingår i handlingsplanens fyra grupper. Detta visar beslutsamheten hos och det
fortsatta arbete som görs av den nuvarande regeringen och har gjorts av tidigare regeringar i
Moldavien och av alla statliga institutioner som anser att uppnåendet av handlingsplanens
riktmärken har högsta nationella prioritet.
Det bör påpekas att handlingsplanens reformer inom flera viktiga områden fullbordades under
första halvåret 2013, trots den instabila politiska situationen som varade i flera månader. Detta
tyder på att det finns en god samhällsstyrning och en mognad hos den offentliga
förvaltningen.
Ändringarna av EU:s viseringsregler kommer att leda till ett nytt system för tillfälligt
upphävande av bestämmelsen om viseringsundantag, vilket bidrar till att värna
viseringsliberaliseringens integritet och, som en sista utväg, garanterar att viseringsfria resor
inte leder till oegentligheter eller missbrukas.
SV
35
SV
Moldavien har anslagit lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser för att se till att
reformerna blir varaktiga. En nationell långsiktig flerårig plan har upprättats. Även EU
medverkar i denna process. EU:s årliga handlingsprogram för 2012 för Moldavien kommer att
ge 60 miljoner euro i budgetstöd för reformer inom rättsväsendet, och den första
utbetalningen på 15 miljoner euro planeras ske i november 2013. Programmet ska även anslå
21 miljoner euro uteslutande till genomförandet av handlingsplanen för
viseringsliberalisering. Reformerna inom denna sektor stöds dessutom av CIB-programmet
för perioden 2011–2013. Fortsatta riktade informationskampanjer har genomförts för att
förtydliga rättigheter och skyldigheter i samband med viseringsfritt resande och reglerna för
tillträde till EU:s arbetsmarknad. Kampanjerna bör fortsätta inför och efter
viseringsliberaliseringen.
Fyra lägesrapporter om genomförandet av handlingsplanen om viseringsliberalisering har
lagts fram (i september 2011, februari 2012, juni 2012 och juni 2013). Den
fjärde lägesrapporten bekräftade att Moldavien överlag har uppnått alla riktmärken inom
handlingsplanens fyra grupper, och framhöll vilka åtgärder som krävs för att uppnå samtliga
riktmärken för handlingsplanens andra fas.
Kommissionen anser att Moldavien sedan dess har gjort de framsteg som krävs för att
varaktigt genomföra återstående reformer. Alla åtgärder som krävdes i den
fjärde lägesrapporten om handlingsplanen har vidtagits. Den rättsliga och politiska ramen, de
institutionella och organisatoriska principerna, samt genomförandet av förfarandena inom
samtliga fyra grupper uppfyller europeiska och internationella krav.
På grundval av denna bedömning och med hänsyn till resultatet av den löpande övervakning
och rapportering som har skett sedan viseringsdialogen mellan EU och Moldavien inleddes i
juni 2010, anser kommissionen att Moldavien uppnår samtliga riktmärken inom de
fyra grupperna i handlingsplanens andra fas. Med hänsyn till de allmänna relationerna
mellan EU och Moldavien kommer kommissionen därför, omedelbart efter toppmötet för det
östra partnerskapet i Vilnius, överväga att lägga fram ett lagförslag om ändring av
Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 539/2001 i enlighet med den metod som man
har kommit överens om i handlingsplanen.
Kommissionen kommer att fortsätta aktivt övervaka Moldaviens fortsatta uppfyllande av alla
riktmärken när det gäller de fyra grupperna i handlingsplanen för viseringsliberalisering inom
ramen för de nuvarande partnerskaps- och samarbetsstrukturerna och dialogerna och, om
nödvändigt, genom särskilda uppföljningsmekanismer.
SV
36
SV