Grupp 41

Försättsblad
Kurskod: NEGA-01
Kursens namn: Nationalekonomi
Delkurs/Arbetets namn: Globalisering och utveckling
Sista inlämningsdatum: 130530
Härmed intygas på heder och samvete att arbetet är utfört av:
Efternamn
Förnamn
Alexandersson
Linda
Andersson-Jit
David
Pilerot
Lars
Personnr
900305-1860
921002-0856
900328-3273
Grupp 41
Ansv lärare: Karl-Markus Modén
Ansv administratör: Örjan Almén
Ifylles av lärare vid case/laboration/inlämningsuppgift
Retur 1: __________ Retur 2: __________ Retur 3: __________ Godkänd : __________
Erhållna poäng: __________ Betyg: __________ Lärarens sign:___________________
1
Innehållsförteckning
INLEDNING ....................................................................................................................................................... 3
SYFTE .................................................................................................................................................................. 3
METOD ................................................................................................................................................................ 3
TEORI .................................................................................................................................................................. 4
EMPIRI ................................................................................................................................................................ 6
SOCIALA FÖRHÅLLANDEN ........................................................................................................................................... 7
ARBETSMARKNAD ......................................................................................................................................................... 8
BEFOLKNINGSTILLVÄXT .............................................................................................................................................. 9
EKONOMI .......................................................................................................................................................................... 9
POLITIK ........................................................................................................................................................................... 12
MOLDAVIEN OCH EU .................................................................................................................................................. 12
ANALYS ........................................................................................................................................................... 13
SLUTSATS ....................................................................................................................................................... 15
KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................................... 16
2
Inledning
I detta arbete kommer läsaren att få ta del av idéer och teorier som behandlar Moldaviens
ekonomiska utveckling. Genom de frågeställningar som tas upp kommer landets ekonomiska
situation att beskrivas samt de underliggande faktorerna som bidragit till detta.
Syfte
Arbetets tyngdpunkt ligger i att reda ut Moldaviens ekonomiska situation och orsakerna
bakom den. Det krävs breda frågeställningar med en makroekonomisk inriktning för att få en
insikt i denna fråga. Den ekonomiska utvecklingen i ett land beror på olika faktorer och dessa
kommer att studeras. Ett område som kommer att behandlas är korruption och vilken effekt
det har haft på det ekonomiska välståndet. Även landets politik och dess eventuella
oroligheter och deras effekt rent ekonomiskt och socialt tas i beaktning. Sociala förhållanden
såsom barnadödlighet, läs och skrivkunnighet, sjukvård och skola är element som avspeglar
landets ekonomiska situation. Dessa områden ger indikationer om välstånd eller obestånd och
kommer att tas upp som en del av den ekonomiska granskningen. Den globala finanskrisen
kommer även analyseras. Hur Moldavien hanterat krisen och hur landet återhämtat sig. Andra
områden som arbetet kommer att inriktas på är befolkningstillväxt, handel och arbetsmarknad.
De underliggande faktorer bakom landets ekonomiska situation kommer att beskrivas och
skildras.
De frågeställningarna som kommer att tas upp är följande:
- Förekomst och effekten av korruption
- Politiska oroligheter och etniska konflikters påverkan på landets utveckling
- Landets ekonomiska utveckling under de senare decennierna.
- Allmänna tillväxtfrågor och dess utveckling
- Landets handel och den inhemska produktionen
Metod
Empirin är inhämtad från flertalet olika källor på internet samt kurslitteraturen. För att
säkerställa internetsidornas legitimitet har information jämförts med erkända källor.
Legitimiteten är dock svår att fastställa för internetkällorna. Empirin har sedan diskuterats
inom gruppen med en bas utifrån teorin, analysen är en sammanställning över diskussionerna
som förts. Utgångspunkten för rapporten är utifrån ett makroekonomiskt perspektiv.
Slutsatsen är en sammanställning utav de gemensamma åsikterna.
3
Teori
BNP mäter värdet av den ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod. BNP är ett
mått på alla varor och tjänster som har producerats i ett land under ett år. Genom att mäta
bruttonationalprodukten kan man kartlägga landets utvecklingsnivå och man kan även
jämföra det mellan länder. BNP per capita mäter produktionen i förhållande till befolkningen
och är en bra indikator på ett lands välmående. Det finns tre metoder i att mäta BNP:
utgiftsmetoden, inkomstmetoden och produktionsmetoden.
Ett annat viktigt redskap för att undersöka en ekonomi är bytesbalansen. Bytesbalansen kan
påvisa ett underskott eller ett överskott och genom detta får man reda på om landet skuldsätter
sig eller skapar fodringar på utlandet. Bytesbalansen ingår i landets betalningsbalans och
tillsammans med kapitalbalansen utgör dessa landets finansiella nettosparande.
En del inom makroekonomin är centralbankens räntepolitik. Centralbankens mål är att hålla
en stabil utveckling av ekonomin samt att hålla nere inflationen. Inflation är ett begrepp som
innebär att pengars värde minskar och detta påverkas utav den pennigpolitik som
centralbanken utför. Förhållandet mellan inflationen och räntan är starkt associerade till
varandra. Om centralbanken misstänker att inflationen kommer att öka, höjs räntan som i sig
minskar konsumtion och investeringar. Om man istället har en negativ utveckling av
ekonomin och önskar en högre inflation i relation till målet, minskar man räntan och
konsumtion och investeringar främjas. Räntan bestäms i samband med prognoser för
framtiden och sätts nära målet för inflationen samt för att bidra till en stabil realekonomisk
utveckling. Centralbanken har även ensamrätt om att trycka pengar och kan således styra
penningmängden i ett land. När penningmängden i ett land ökar minskar i förhållande till
detta pengarnas värde genom inflation och därmed köpkraften.
Finanspolitik är en del av den ekonomiska politiken som berör den offentliga sektorns utgifter
och inkomster. Denna sortens politik syftar till att påverka den samlade efterfrågan i landet.
Genom exempelvis att ändra på skatter, offentliga transfereringar eller investeringar kan man
påverka sysselsättning och priser. Målen för finanspolitiken kan vara olika beroende på den
ekonomiska situationen. Ett långsiktigt mål kan exempelvis vara att öka den potentielle BNPutvecklingen, minska arbetslösheten eller att utjämna konsumtionsfördelningen i landet. Man
kan genom att sänka skatter eller öka utgifter påverka utbudssidan i ekonomin. Genom
exempelvis en sänkt skatt påverkas utbudet av arbetskraft positivt (Berg 2012).
Det finns flera typer av teorier som beskriver tillväxt och en utav dessa olika mönster är
endogen tillväxt. Denna teori beskriver att den tillväxttakten i stor mån beror på teknologisk
utveckling. Ett land måste i hög grad utveckla och använda sig utav teknologi och
innovationer för en snabb och långsiktig ekonomisk tillväxt (Bigsten 2011).
David Ricardo utvecklade en teori om komparativa fördelar som innebär att ett land skall
specialisera sig på de varor som man har en lägre alternativkostnad av att producera. Även om
ett land inte har någon absolut fördel i produktion gentemot ett annat land kan man ändå vinna
på handel genom att utnyttja sina komparativa fördelar. Heckscher och Ohlin hade även en
teori gällande specialisering av produktion. Teorin gå ut på att ett land har en relativ fördel i
att producera en vara med den faktorprodukt som ett land har relativt gott om. De
faktorprodukter som Heckscher och Ohlin talar om är arbetskraft och kapital. Ett land kan
4
således vara antingen arbetskraftsrikt eller kapitalrikt och då blir produktionen följaktligen
arbetsintensiv eller kapitalintensiv.
Ett annat viktigt begrepp inom handel är ”terms of trade”. Detta uttryck är den handelskvot
för vilken länder exporterar och importerar varor. Terms of trade måste ligga mellan länders
alternativkostnader för att båda parter självmant skall vilja delta i handel. Det är således
priset för vilken en vara byts mot uttryckt i termer av antalet enheter av en annan vara. Det
förklarar följaktligen hur bytesförhållandet ser ut mellan två länder.
Arbetsmarknaden påverkar den ekonomiska aktiviteten i landet eftersom den bestämmer
inkomstnivån och företags kostnader. Sysselsättningsgraden har en stor inverkan på både
konsumtion och investeringar. Arbetslösheten styrs utav utbud och efterfrågan på
arbetsmarknaden. När sysselsättningsgraden är god råder det höga löner eftersom
konkurrensen om arbetskraft är stor. Om utbudet av arbetskraft däremot är högre än vad
efterfrågan är bidrar det till lägre löner. Man strävar hela tiden efter en jämvikt på
arbetsmarknaden där utbud möter efterfrågan (Berg 2012).
Ett fenomen som kan uppstå och bidra till genomgripande konsekvenser i en ekonomi är en
utbuds chock. Denna företeelse innebär att yttre effekter såsom en kraftig höjning av pris av
en vara kan störa en marknads jämvikt. Det finns både negativa och positiva utbuds chocker
som antingen skiftar utbudskurvan utåt eller inåt. En positiv effekt hade lett till en högre
produktion och lägre priser medan en negativ hade följts av kraftigt höjda priser och en lägre
produktion. Detta fenomen kan eventuellt leda till en stagflation där både arbetslösheten och
inflationen är hög (O’sullivan, Sheffrin, Perez 2009).
En utav de mer erkända teorierna om utveckling i dualistiska ekonomier är Lewis
dualekonomimodell (1954). Kontentan av teorin beskriver att två olika ekonomier kan
existera inom ett och samma land och när urbanisering sker bidrar detta till en expansion av
ekonomin. Lewis benämner dessa olika sektorer som den traditionella och den moderna
sektorn. Modellen menar att det främst är u-länder som kan präglas utav en sådan struktur.
Den traditionella sektorn som är utbredd på landsbygden består utav familjejordbruk och är
mer inriktad på självhushåll. Medan den moderna sektorn i de större städerna består utav
industrier och är det området som kommer att kunna utveckla en ekonomi. När urbanisering
sker och arbetskraft sugs upp till de större städerna kan företagen under en tidsperiod utveckla
en högre vinst när löner hålls låga. När den moderna sektorn är mättad börjar lönerna sakta
öka och har bidragit till höga vinster och sparande för kapitalisterna inom den moderna
sektorn. Detta bidrar således till investeringar och en hög expansion (Bigsten 2011).
5
Empiri
Historia
Republiken Moldavien ligger i östra Europa mellan Rumänien och Ukraina. Landet har ca 3,6
miljoner invånare vilka utgörs till 70 % av moldavier, ukrainare och ryssar. Landet är ett av
de fattigaste i Europa. Moldavien var tidigare en del av Sovjetunionen. Under andra
världskriget skedde regelbundna deporteringar av människor ifrån Moldavien till arbetsläger i
norra Ryssland. Efter kriget gav Sovjetunionen det moldaviska kommuniststyret bidrag för att
återuppbygga landet med fokus på städerna. Detta pågick ända till Sovjetunionens fall. 1990
utropade sig Moldavien som en egen stat och man valde då en socialistisk regering
Regionen Transnistrien som är den del av Moldavien med flest invånare med rysk-ukrainsk
etnisk bakgrund utropade sin självständighet kort efter att Moldavien blivit självständigt.
Anledningen till den demografiska fördelningen är att Sovjetunionen stationerade stora
grupper av just ryssar och ukrainare i området. Transnistrien är inte en erkänd stat av
Moldavien utan ses fortfarande som en del av landet. Under några månader 1992 pågick ett
mindre inbördeskrig mellan parterna. 1994 utnämndes Transnistrien tillsammans med
området Gagauzien som autonoma regioner. Detta har haft en stark påverkan på Moldaviens
ekonomiska utveckling då Transnistrien är en industriregion (Mongabay 2013).
Under åren 1990-1994 sjönk BNP i landet som en följd av motsättningarna som landet
genomgått. Både Moldavien och Transnistrien har även anklagats för att inte följa de
mänskliga rättigheterna eller de politiska rättigheterna (HRW 2013). 1992 öppnades
Moldaviens ekonomi till en marknadsekonomi vilket fick en följd av hög inflation och 1993
bytte Moldavien valuta ifrån den Sovjetiska rubeln till den moldaviska leun. Under 90-talet
genomled landet en rad olika ekonomiska kriser som lett till hög arbetslöshet vilket bidragit
till att landet har en hög emigration som pågår än idag. En av följderna av den höga
emigrationen är att landet är ett av få länder i Europa som har en befolkningsminskning. En
annan följd är att remitteringar ifrån Moldovier i utlandet står för en extremt stor del av
landets BNP, (ca 36 % 2007). En stor del av den utvandrande arbetskraften arbetar svart.
Inflödet av remitteringarna är svår för den moldaviska staten att kontrollera då förtroendet för
banker är lågt och pengar som förs in i landet svart, ofta i kontanter (World bank 2013a).
År 2000 genomfördes reformer i den Moldoviska demokratin som medförde att landet gick
ifrån att vara en republik till en parlamentariskrepublik. Året därpå tog det kommunistiska
partiet makten vilket åter gjorde Moldavien till ett kommuniststyrt landet igen för första
gången sedan Sovjetunionens fall.
Under 00-talet gjordes försök att lösa konflikten med Transnistrien men utan framgång. När
Moldaviens regering uttryckte missnöje med Rysslands militära närvara i området samtidigt
som man förkastade de förslag som Transnistrien (vilka är starka rysslandsympatisörer) tog
fram, bojkottades landet av Ryssland genom importstopp på Moldaviska viner. Moldavien har
sedan Sovjetregimen varit en stor producent av vin och handeln med Ryssland utgör ca 80 %
av den Moldoviska vinexporten. Importstoppet är än idag inte upphävt. Moldavien har varit
beroende av Ryssland på flera sätt, dels genom exporten men också genom import. Främst
inom energisektorn där Moldavien importerar naturgas, kol och övriga bränslen.
Moldavien äger inte några egna naturtillgångar av betydelse, utan producerar främst vin,
tobak och livsmedel i form av frukt och grönsaker (Mongabay 2013).
6
Politiska oroligheter
Politiska motsättningar har förekommit ända sedan Moldavien blev en egen nation. De
främsta sprickorna i landet är de två autonoma regionerna, Transnistrien och Gagauzien. Detta
sedan början av 90-talet då Moldavien förde en öppen diskussion om att ena sig med
Rumänien. Största anledningen till att sprickorna blev mer uppenbara i dessa regioner
berodde på att dess befolkning bestod till stor del av Ukrainare och Ryssar, vilka föredrog att
vara allierade med Sovjet framför Rumänien. Under en kort period år 1992 eskalerade
konflikten till ett inbördeskrig mellan den Moldaviska armén och Transnistrien. Transnistrien
fick då stöd av Sovjetunionen (American 2006).
Korruption
Moldavien har problem med korruption på flera plan. I Heritage (2013) ranking fick
Moldavien 29 i korruptionsrating vilket betyder att korruption är vanligt förekommande.
På senare år har en rad olika reformer genomförts för att minska korruptionen, bland annat har
nya lagar stiftats. Det är svårt att mäta omfattningen av korruptionen eftersom Moldavien har
en stor svart marknad och det finns stora mängder svarta pengar i samhället. I en
undersökning 2005 ansåg 19 % av cheferna i Moldaviens näringsliv att korruptionen
hämmade deras affärer. Orsaken till den höga korruptionsnivån kan bero på att den allmänna
sektorn är den dominerande i ekonomin. Sammanfattningsvis kan orsaken till Moldaviens
höga korruption således bero på en svag lagstiftning, den allmänt dåliga ekonomin, den
politiska oroligheten, de sociala förhållanden och den sargade moralen.
Den svaga lagstiftningen möjliggör att maktinnehavare kan fördela de statliga medlen utan
kontroller utifrån. Den dåliga ekonomin gör att landets genomsnittslöner blir låga vilket
motiverar korruption. De sociala förhållanden i landet är dåliga och många lever i fattigdom
vilket generellt sett leder till en högre brottslighet och även korruption. Eftersom landet har en
splittrad politik med stora motsättningar i ideologier förekommer det att makthavare utnyttjar
sina positioner för att genomdriva sin politiska ideologi snarare än att arbeta för samhällets
bästa (Transparency 2013).
Sociala förhållanden
Det finns stora inkomstskillnader i landet, där fattigdomen är mest utbredd på landsbygden.
Det råder tuffa förhållanden i levnadsstandarder för en stor del av befolkningen. Enligt
världsbanken levde 21,9 % av landets befolkning i fattigdom år 2010. Människorna i
storstäderna och främst i huvudstaden Chişinău har det generellt sett bättre ställt medan
människorna på landsbygden försörjer sig genom att odla egen mat.
Historiskt sett och även idag råder det stora klasskillnader i landet. Tidigare såg man tydliga
skillnader i sociala klasser. Överklassen bestod utav byråkrater och chefer för stora statliga
bolag och fonder. Denna överklass övergick sedan i samband med bytet till marknadsekonomi
till unga entreprenörer och tidigare byråchefer. Skillnaden mellan dessa övre skikt,
medelklass och fattigdom har varit och är än idag stort. Medan vissa överlever dagen genom
att odla egen mat lever andra i överflöd. En stor del av befolkningen har emigrerat på grund
av de fattiga förhållandena. Det är ett stort antal moldavier som arbetar utomlands, siffran
uppgår till hela 25 % av landets förvärvsarbetande befolkning enligt uppgifter från regeringen
(2012). En vital inkomstkälla för landet är således de moldavier som emigrerat och skickar
hem pengar (Landguiden 2012).
7
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 fick Moldavien problem med det allmänna
hälsotillståndet i landet. En rad av sociala problem bidrog till en försämrad hälsa, även
sjukdomen tuberkulos och HIV/AIDS nådde en hög nivå under denna tidsperiod, i takt med
detta minskade medellivslängden i landet. Även barnadödligheten ökade under den första
perioden av årtiondet. Det sjukvårdssystem i landet som var utformat under tiden då
Moldavien ingick i Sovjetunionen var något som bevarades efter kollapsen av unionen. Detta
dåligt utformade system i samband med den svaga ekonomiska prestationen under det
årtiondet ledde till nedskärningar i sjukvårdsinrättningar.
Efter den regressiva utvecklingen av sjukvårdssystemet under denna period valde Moldaviens
regering att införa ett nytt system år 2004 som skulle komma att innebära mycket
förbättringar. Reformer inom sjukvården skedde som innebar ett annat sätt att finansiera
denna sektor samt en utformning av ett nytt sjukförsäkringssystem. Dessa ombildningar
finansierades till viss del av världsbanken. De primära mål som sattes i samband med det nya
systemet var att minska spädbarnsdödligheten samt att effektivisera och förbättra kvaliteten
av hälsovården. Även om sjukvården har förbättrats de senaste åren så finns det fortfarande en
ineffektivitet i systemet, det finns för många sjukhus och för många sjukhussängar. Det är
även brist på pengar för att renovera och återutrusta sjukhusen som inte förnyats på flera
årtionden. De offentliga medlen i landet räcker helt enkelt inte till för att finansiera
sjukvårdssystemet. Världsbanken hjälper landet att återuppbygga systemet hela tiden för att
kunna utveckla en sjukvård som är självklar för alla och inte något som betraktas som en lyx.
Medellivslängden i Moldavien enligt The Central Intelligent Agency ligger idag på 66 år för
män och 74 år för kvinnor. En stor del av anledningen till dessa låga siffror är den bristande
sjukvården (World bank 2013b).
Upplösningen av sovjetunionen bidrog till förändringar inom många olika sektorer, även
utbildningen var ett område som fick genomgå förändringar. Innan 1991 hade undervisning
präglats mycket av den kommunistiska ideologin och rysk historia. Undervisningen bedrevs
på ryska och det var först efter unionens slut som man skrev till moldaviska som språk i
läroplanen. Ett annat ämne som också skrevs till var rumänsk historia. Idag bedrivs nästan all
undervisning på moldaviska. Barnen börjar skolan vid 7 års ålder och här följer en
obligatorisk skolgång på 9 år. Det är dock inte alla som fullföljer hela skolgången utan drygt
var tionde person enligt uppgifter år 2010 avslutar studietiden innan de är färdiga. Enligt
världsbankens statistik så är det 94 % år 2011 som går eller har gått i skolan. Skolgången
finansieras av staten men bidrag tas även emot från privat personer. Skollokaler är relativt
nergångna och slitna, de kan även sakna faciliteter som rinnande vatten och värme. Elever
som fortsätter att läsa på universitet och högskolor är relativt få men har ökat kraftigt sedan
mitten av 1990-talet. Läs och skrivkunnigheten är förhållandevis hög och ligger på 98,5 % år
2010.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten är relativt låg och enligt uppgifter år 2012 låg den på 5,9 %. Denna siffra kan
uppfattas som missvisande då det har utvandrat ett stort antal arbetare på grund av låga löner
och fattigdom. Ett stort antal moldavier arbetar även svart. Lönerna är låga och ligger år 2012
på motsvarande 1700 SEK i månaden. Arbetsmarknaden för övrigt är relativt konventionell.
Enligt lag är en normal arbetsvecka 40 timmar och vem som helst har rätten att ingå eller
bilda fackföreningar. Barnarbete är förbjudet och man måste enligt lag vara 18 år för att
arbeta. Trots detta förekommer det barnarbete inom jordbruket på landsbygden, drygt 2 av 3
14-åringar hjälper till inom jordbruket
8
Befolkningstillväxt
Moldaviens befolkningstillväxt har historiskt sett varit förhållandevis tillfredställande. I
samband med självständigheten 1991 utvecklade sig dock en negativ befolkningstillväxt.
Dödstalen och utvandringen ökade medan barnafödandet minskade. Denna kris bidrog således
till en hög befolkningsminskning. Befolkningsutvecklingen har även varit negativ det senaste
årtiondet då landet har haft problem med fattigdom och till följd av detta en hög utvandring.
År 2011 var befolkningstillväxten uppmätt till -0,09 % enligt organisationen trading
economics (Landguiden 2012).
Bilden visar befolkningstillväxten i Moldavien under åren 1970-2013 (Trading economics
2012a)
Ekonomi
Den ekonomiska tillväxten har varit hög i Moldavien sedan 2000-talet, samtidigt är landet ett
av de fattigaste länderna i Europa. Även om tillväxten varit hög det senaste årtiondet har det
varit stora skillnader om man ser på den ekonomiska utvecklingen under ett längre perspektiv.
Tillväxten har emellertid legat på en mycket låg nivå.
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 uppstod en kris i landet och ekonomin minskade under
hela resterande decenniet. Mycket låg till grund för det handelsutbyte inom unionen som
tidigare hade förekommit. Moldavien hade tillhandahållit frukt, tobak och vin till resterande
inom unionen samt fått tillgång till låga kostnader av naturgas och olja från Ryssland. Detta
upphörde i samband med självständigheten. Moldavien fick nu betala världsmarknadspriser
för olja och naturgas importerat från Ryssland. I samband med dessa höga priser så uppstod
bränslebrist i landet. Detta ledde till höga produktionskostnader och då ett oerhört stort
produktionsfall som minskade landets BNP med 50 % mellan åren 1991-1994. En bidragande
faktor till detta var även det inbördeskrig som pågick i en region öster om Dnestr 1992 där
stora delar av industrin låg.
I takt med att ekonomin minskade så sprang inflationen iväg och landet skuldsatte sig djupt
gentemot utlandet, detta för att täcka sina stora budgetunderskott. Under åren 1998-2006 fick
landet ett flertal låneutbetalningar från Världsbanken och Internationella valutafonden.
Landets enorma skulder växte och statsskulden var år 2010 uppmätt till ett värde av en
fjärdedel av landets BNP. Under samma period som dessa låneutbetalningar skedde tog
landets ekonomi fart och växte under hela första tioårsperioden av 2000-talet. Inom denna
9
tidsperiod växte Moldaviens BNP med i genomsnitt 5 % per år. Privatkonsumtionen och
exporten ökade och ledde till en högre tillväxt. Under den aktuella tidsperioden sjönk
inflationen men var fortfarande hög (Landguiden 2012)
Ett avvikelse från det ökande BNP som rådde mellan åren 2000-2010 var när den globala
finans krisen nådde Moldavien år 2009. Detta år upplevde landet en minskning i BNP på 6 %.
Anledningen till detta krympande BNP var bland annat en ökning av arbetslöshet. Då
ekonomin behövde stabiliseras beviljade den Internationella valutafonden ett lån för att täcka
landets underskott. Ett uppsving i världsekonomin år 2010 satte fart på Moldaviens BNP och
som nådde en tillväxt på 7 %, även inflationen var lika hög (CIA 2013).
Under den kommunistregering som hade styrt landet mellan åren 2001-2009 hade
ekonomiska reformer varit långsamma. År 2009 tillträdde en EU-vänlig regering som
arbetade för mål som skulle integrera landet i EU. De mest angelägna målen med denna
integration var att arbeta för snabbare privatiseringsprocesser samt budgetsanering. Under år
2012 började processen av att införa ett frihandelsavtal mellan EU och Moldavien. Detta
initiativ grundade sig i de förbättringar som Moldavien åstadkommit (Landguiden 2012).
Världsbanken började arbeta i Moldavien 1993. Under de senaste 20 åren har nästan 70 % av
dess låneutbetalningar gått till att återuppbygga den industriella infrastrukturen samt generellt
budgetstöd för ekonomiska reformer. Resterande delar som prioriterats genom
låneutbetalningarna har varit det allmänna välståndet hos befolkningen, utveckling av den
finansiella och privata sektorn samt utveckling inom landsbygden. Samarbetsavtalet ”The
world bank’s country partnership strategy” trädde in år 2009 som skulle gälla till år 2012 men
har förlängts och håller på än idag. Detta samarbete syftar till att förbättra den ekonomiska
situationen i landet efter effekterna av den globala krisen. Samarbetet fokuserar på att
förbättra den ekonomiska konkurrenskraftigheten och att få en tillfredställande tillväxt i
landet. Detta genom att bygga upp humankapitalet, stödja social integration samt att förbättra
den offentliga sektorns styrande (World bank 2013c).
Bilden visar inflationstakten i Moldavien under åren 2007-2013 (Trading economics 2012b)
10
Bilden visar Moldaviens BNP utveckling under åren 1995-2013 (Trading economics 2012c).
Handel
På grund av att Moldavien haft underskott i handelsbalansen sedan självständigheten, är
landet beroende av sin utrikeshandel. Det sker mestadels handel med Ryssland och andra
gränsande länder såsom Rumänien och Ukraina. Även Tyskland, Turkiet, Italien och
Vitryssland (TE 2013).
Livsmedel, tobak och jordbruksprodukter är Moldaviens viktigaste exportvaror, i synnerhet
jordbruksprodukter som landets ekonomi blivit starkt beroende av. Hela 16 % av landets BNP
utgörs av just jordbruk (NE 2013a). Moldaviens största importvara är energi, och det i form
av olja och naturgas. Det importeras även textilier, läkemedel och maskiner. Ca 75 % av allt
som Moldavien importerar kommer från Ryssland (50 %) och Ukraina (25 %) (CIA 2013).
Alltså är landet synnerligen öppet för internationell handel. Dock har det inte alltid varit så.
Innan Moldavien blev en självständig stat, tillhörde man Sovjetunionen. Export skedde endast
med Sovjet och all annan export var stängd för
omvärlden.
Diagrammet ovan visar Moldaviens bytesbalans mellan januari 2006 och januari 2012. Här
framgår det att importen har varit mycket större än exporten under gällande år. Landet har
upplevt djupa kriser exempelvis år 2008 och 2012 där underskottet låg på ca 310 miljoner
11
dollar. Anledningen till att bytesbalansen sjönk mellan 2006 – 2008 berodde på dels en svår
torka i landet som gjorde det svårt att odla vin. En annan anledning var också att Ryssland
ströp importen av vin, vilket är en av Moldaviens största exportvaror. Detta resulterade i en
minskning av bytesbalansen (World bank 2013d). Från och med februari 2013 minskade
bytesbalansunderskottet till 200 miljoner dollar (Trading economics 2012d).
Politik
Moldavien är en parlamentarisk republik. Det menas att landets regering är beroende av stöd
av ett parlament, de flesta länder i Central – och Östeuropa tillämpar parlamentarism (NE
2013b). I Moldavien har parlamentet en kammare med 101 ledarmöter som väljs enligt en
folkomröstning var fjärde år, därefter väljer parlamentet en president. Det måste då vara en
majoritet på minst 61 röster av 101. Presidenten väljer sedermera en premiärminister som i sin
tur bildar en regering (Landguiden 2013).
Efter självständigheten 1991 styrdes Moldavien av icke-kommunister, men 2001 segrade det
kommunistiska partiet med Vladimir Voronin som president. Vladimir Voronin blev även
omvald i valet 2005 samt valet i april 2009. Pågrund av anklagelser och rykten om valfusk
utlystes ett nyval. En koalition av fyra högerliberala partier kallad ”Alliansen för Europeisk
integration” stod som utmanare till Voronins kommunistparti. Kommunisterna förblev det
största partiet med sina 48 mandat i valet juli 2009, men förlorade makten då Alliansen för
Europeisk integration stod som vinnare med 53 mandat. Det krävs dock 61 mandat för att
ensamt få välja en president. Det skapade ett maktskifte i Moldavien efter 8 år av
kommunistiskt styre. Det nya makthavande partiets fokus låg på att föra landet mot ett EUmedlemskap, bekämpa korruptionen, samt stärka relationerna med bl.a. Ryssland, USA och
Rumänien. Partiet hade svårt att få mandat nog för att välja en egen president. På tre år
gjordes hela sju försök att utse en president. I mars 2012 stod det klart att den ickepolitiskt
bundne domaren Nicolae Timofti skulle tillsättas som Moldaviens statschef och president
(Landguiden 2013). I februari 2013 föll den nytillsatta regeringen efter att premiärminister
Filat anklagat personer i regeringen för korruption. Denna dispyt fick Kommunistpartiet och
det Demokratiska partiet att fälla regeringen i en misstroendeomröstning i parlamentet. Den
endast ett år gamla regeringen fick avgå (NE 2013a). Presidentposten för närvarande är
fortfarande inte tillsatt. (Landguiden 2013).
Moldavien och EU
Moldaviens mål just nu är att bli medlem i EU. På grund av bland annat bristande demokrati,
fattigdom och olösta konflikter angående Transnistrien uppfyller inte landet
köpenhamnskriterierna som krävs för att landet skall kunna söka medlemskap i EU (EEAS
2013a). Kriterierna handlar om att landet ska uppvisa en viss ekonomisk standard samt ha en
fungerande marknadsekonomi. Det ska även finnas ett stabilt politiskt system som syftar till
välfungerande myndigheter (EU-upplysningen 2013).
Sedan 2009 har Moldavien tillhört EU:s östliga partnerskap, Eastern Partnership policy. Detta
partnerskap skall hjälpa landet med ekonomiska samt demokratiska förbättringar för att öka
tillväxten. För att sedan påskynda processen med att hjälpa Moldavien att få ett EUmedlemskap förhandlas det även om ett associeringsavtal med EU. Detta avtal fokuserar
bland annat på kärnförbättringar i landet, ekonomisk tillväxt samt ett bättre övergripande
samarbete med EU (EEAS 2013b).
12
Analys
En faktor till moldaviens nuvarande situation är den utbredda korruptionen. Förekomsten av
korruption är vanlig och har med stor sannolikhet haft en negativ effekt på landets
ekonomiska utveckling. Detta beror antagligen på att den offentliga sektorn står för en
oproportionerligt stor del av landets ekonomi som i sin tur styrs av en liten del av folket som
besitter stor makt. I kombination med den svaga lagstiftningen och den utbredda fattigdomen
gör det att möjligheten till personlig vinning ökat avsevärt i jämförelse med länder som har en
starkare konstitution. En annan faktor som kan ha lett till den höga korruptionen är att det
blev vanligt förekommande i många länder efter Sovjetunionens fall. En möjlig förklaring till
att det eskalerat i många länder kan vara att före detta makthavare hjälpt varandra genom
svågerpolitik även internationellt. Den svaga lagstiftningen har gjort det möjligt för
makthavare att hålla insynen i beslutsfattandet begränsad vilket medfört att de haft
möjligheter att ta beslut utifrån vad som gynnat dem personligen snarare än samhället, vilket i
sin tur har bidragit till en svagare ekonomisk utveckling. Den låga moralen och indirekt
korruptionen som den medför skulle kunna förklaras med de etniska motsättningarna som
förekommer. Möjligen kan det vara så att olika folkgrupper har svårt att finna förtroende för
varandra.
Eftersom landet dras med stora motstridigheter och även upplevt ett mindre inbördeskrig
sedan självständigheten 1991 har investeringsviljan rimligtvis hämmats. De stora brister i
konstitutionen som säkerställer äganderätter och avkastning är med stor säkerhet en
bidragande faktor till att landets ekonomiska utveckling har varit svag.
Sedan 2009 har landet haft problem med att tillsätta en regering då varje val följts av
misstankar om valfusk och demonstrationer, detta kan bero på den utbredda korruptionen. En
möjlig orsak till folkets misstro kan vara det ekonomiska läget i landet, vilket delvis beror på
den rådande världsekonomin och följderna av den globala krisen. Trott den höga
kriminaliteten och korruptionsnivån bör inte regeringen läggas till skuld för hela den negativa
utvecklingen under krisåren.
Nämnvärt är även att det har varit kapitalkrävande att driva igenom nya reformer och
återuppbygga landets politiska system sedan självständigheten, detta har bidragit till den stora
statsskulden då landet har lånat för att finansiera dessa. Utbrytarregionerna var de mest
industrialiserade delarna av landet, vilket medfört svårigheter för den moldaviska regeringen
och kan ha hämmat landets helthetsutveckling. Efter sovjetunionens upplösning övergick
moldavien från en planekonomi till marknadsekonomi vilket troligtvis varit en bidragande
faktor till den höga inflationen, då omställningen orsakade en chock på många av landets
marknader.
De interna politiska konflikterna har påverkat landets internationella relationer som resulterat
i exportstopp till ryssland av landets viktigaste exportvaror. Sedan självständigheten började
Ryssland kräva marknadsmässiga priser på naturgas och olja. Energisektorn som är beroende
av importen ifrån ryssland blev lidande av utbudschocken som uppstod då ryssland
förändrade handelsvillkoren. Detta har i sig lett till kraftigt höjda priser på energiberoende
varor och realoutput minskade. Man skulle kunna påstå att denna utbudschock ledde till en
stagflation när realoutput minskade och inflationen sköt iväg. Resultatet av den kyliga
Rysslandsrelationen avspeglas i Moldaviens enorma bytesbalansunderskott som har ökat
under 00-talet, vilket i sin tur leder till att landet åtdragit sig stora skulder. Skulderna i
13
kombination med den rådande världsekonomin har försatt landet i en svår ekonomisk
situation.
Sedan unionstiden har landet haft problem att finna lönsamhet i de befintliga anläggningarna
inom sjukvårdsystemet, vilket kan beror på överdimensionering. Överdimensioneringarna
skulle möjligen kunna bero på att de byggdes under sovjettiden och anpassades för en
betydligt större befolkning.
Moldavien är ett av få länder som har haft en befolkningsminskning sedan självständigheten.
Detta beror antagligen på att fattigdomen är utbredd vilket lockar arbetare att söka sig
utomlands. Detta tyder på att landet är kapitalsvagt/arbetskraftsrikt och därför borde BNP per
capita öka med utvandringen, men eftersom kapitalflödet är lågt så minskar den totala
avkastningen vilket kan ses i den svaga BNP utvecklingen.
Rimligtvis har urbaniseringen varit långsam eftersom en stor del av befolkningen bor på
landsbygden, vilket kan bero på den låga investeringsnivån i landet. Med begränsade
investeringar har antalet jobbtillfällen i städerna inte ökat i en tillfredställande takt vilket gjort
att en stor del av befolkningen fortfarande livnär sig inom den traditionella sektorn, där
lönenivån ligger på existensminimum. Detta i kombination med den utbredda utvandringen
leder med stor sannolikhet till att det är svårt för företagen att expandera med hjälp av
kvalificerad arbetskraft. Detta avspeglas i statistiken för remitteringar som står för en
onormalt stor del av BNP. Remitteringarna i sin tur borde dock medföra en tillväxt då kapital
flödar in i landet och den privata sektorns konsumtion rimligtvis ökar. Remitteringarna är
livsnödvändiga för den moldaviska befolkningen, samtidigt borde det vara gynnsamt för
ekonomin att behålla arbetskraften inom landet och på så vis inte gå miste om det utförda
arbetet. Arbetslösheten som idag är låg (5,9 %, 2012) är med stor sannolikhet starkt
missvisande på grund av den utbredda emigrationen. Den faktiska arbetslösheten är omöjlig
att fastställa inräknat arbetande moldavier i utlandet. Dock så är det en stor svart marknad för
arbetskraft som är värd att ta i åtanke.
Under åren 1997-2001 prioriterade regeringen att bekämpa inflationen. Detta kan vara
orsaken till att andelen Moldavier i fattigdom ökat under dessa år vilket tycks ha påverkat
befolkningstillväxten negativt. Räntenivån som regeringen satte bidrog med stor sannolikhet
till att fattigdomen i landet ökade då befolkningen inte hade möjlighet att låna eller klara sina
amorteringar. Parallellt med en minskning i barnafödandet ökade även emigrationen då
människor sökte sig utomlands för att arbeta. Minskningen i barnafödandet beror troligtvis på
den minskade köpkraften som medfört en avhållsamhet till att skaffa barn. Emigrationen kan
också ha bidragit till befolkningsminskningen då andelen potentiella föräldrar minskat.
Inflationen som tidigare varit hög är idag relativt stabil men fortfarande hög jämfört med
tidigare år. Detta tyder på att den penningpolitik som bedrivits för att stabilisera inflationen
varit framgångsrika.
Eftersom Moldaviens främsta exportvaror är livsmedelsprodukter, vin och tobak tyder detta
på att landet har lägre alternativkostnad i produktion av dessa varor. Taget i åtanke att landet
är ett av de fattigaste i Europa kan detta tyda på att Moldavien är
kapitalfattigt/arbetskraftsrikt. Detta stärks även av den allmänna utbildningsnivån. Landet har
igenomsnitt låga löner vilket enligt Heckscher och Ohlins teori antyder att det är
arbetskraftrikt, då en större del av befolkningen arbetar inom den kapitalsvaga sektorn.
Eftersom Moldavien inte besitter några unika naturtillgångar kan det ses som en möjlighet att
utveckla humankapitalet och indirekt landets teknologiska nivå eftersom landet är relativt
14
arbetskraftsrikt. Det avspeglas även i de satsningar som gjorts med hjälp av lån ifrån IMF
samt stödpaketen ifrån EU där ett utav målen är att utveckla humankapitalet. Risken med att
öka humankapitalet är om emigrationen fortsätter i samma takt kommer satsningarna inte att
ge den önskade effekt långsiktigt då humankapitalet flödar ur landet. Utifrån stödet man fått
tycks det även vara den långsiktiga strategin, dock så fördelas mycket resurser till
jordbrukssektorn vilket är naturligt då den är den momentant viktigaste.
De stora inkomstklyftorna i landet är tydliga. Fattigdomen är mest utbredd på landsbygden
där ett stort antal personer lever på existensminimum. Befolkningen som lever i de större
städerna lever under förhållandevis bättre omständigheter. Eftersom det existerar så stora
skillnader mellan landsbygd och de större städerna skulle man kunna påstå att utvecklingen
och teknologin förhåller sig på olika sätt i vad man kan kalla de två olika samhällena. Man
skulle således kunna säga att det existerar två separata ekonomier inom ett land. Enligt Lewis
dualekonomimodell benämner han dessa skilda delar som den traditionella och den moderna
sektorn. En möjlig lösning för att bekämpa den fattigdom som råder och långsiktigt nå en
högre tillväxt skulle kunna vara möjligt genom att förflytta arbetskraft från den traditionella
sektorn till den moderna. Hade man bibehållit de låga lönerna som existerar i den moderna
sektorn och samtidigt fångat upp tillräckligt med arbetskraft hade man långsiktigt kunnat
komma ifrån den ekonomiska situation som idag råder.
Den globala krisen nådde landet 2009 och under krisåret minskade Moldaviens BNP med 6
%. I samband med detta så tillträdde en EU-vänlig regering. Moldavien har satt hög prioritet
att ingå i EU vilket borde underlätt handeln och även medföra stödpaket för att hjälpa
utveckla ekonomin.
Slutsats
Moldaviens nutidshistoria som präglats av politiska motstridigheter och ekonomisk
instabilitet har försatt landet i en svår situation. Man kan dock se en viss återhämtning i
ekonomin det senaste decenniet som uttrycker sig i den växande BNP-utvecklingen. Landet är
fortfarande ett av Europas fattigaste länder och kämpar med stora budgetunderskott.
Självständigheten 1991 utlöste en kris i landet som höll i sig resterande delen av 90-talet.
Detta kan ses som naturligt då landet fungerat i symbios med övriga sovjetunnionen.
Korruptionen är ett stort problem dels för landets ekonomi men även för de internationella
relationerna. Om problemen kvarstår kommer det vara svårt att bli accepterad av EU vilket
kan vara landets största hopp då ett medlemskap med stor sannolikhet medför stort finansiellt
stöd. Andra problem som står i vägen för EU-medlemskap är de politiska oroligheterna som
råder i landet vilka måste lösas omgående. Transnistria-konflikten behöver nå ett slut vilket
även kan hjälpa till att förbättra relationen med ryssland. Detta hade varit bra då
importförbudet hämmar moldaviens export. Eftersom det inte existerar några nämnvärda
naturtillgångar är jordbruket fortfarande vitalt för landets fortlevnad. På sikt ligger de största
möjligheterna i att utveckla humankapitalet och då även produktiviteten inom framförallt de
mer kapitalkrävande sektorerna men även de traditionella. Detta avspeglas även i budgeten
för stödlånen. Eftersom låneutbetalningarna är stora och många skulle man kunna anta att
Moldavien inte sköter sin ekonomi på det mest produktiva sättet vilket är något som har
genomsyrat hela analysen. Istället för att spendera lånat kapital hade kanske en mer åtstramad
politik varit att föredra.
15
Källförteckning
American (2006). Olga Savceac. Transnistria-Moldova Conflict. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www1.american.edu/ted/ice/moldova.htm (2013-05-20)
Berg, C. (2012). Global ekonomi. Stockholm: SNS.
Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur AB.
CIA (2013). (Elektronisk). Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/md.html (2013-05-23)
EEAS (2013a). (Elektronisk). Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/moldova/index_en.htm
(2013-05-19)
EEAS (2013b). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://eeas.europa.eu/moldova/assoagreement/index_en.htm (2013-05-19)
EU-upplysningen (2013). (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.eu-upplysningen.se/OmEU/Medlemskap-och-historik/Sa-gar-ett-land-med-i-EU/ (2013-05-22)
Heritage (2013). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/country/moldova (2013-05-24)
HRW (2013). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.hrw.org/news/2011/10/21/moldova-broaden-anti-discriminationbill (2013-05-24)
Landguiden (2012). Moldavien. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Moldavien (2013-05-18)
Mongabay (2013). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.mongabay.com/reference/country_studies/moldova/HISTORY.html (2013-05-23)
NE (2013a). (Elektronisk). Moldavien. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/moldavien (201305-23)
NE (2013b). (Elektronisk). Parlamentarism. Tillgänglig:
http://www.ne.se/kort/parlamentarism (2013-05-19)
O’sullivan, A. Sheffrin, S. Perez, S. (2009). Economics: Principles, Applications and Tools.
Boston: Pearson Education.
Regeringen (2012). Sveriges förbindelser med Moldavien. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43789 (2013-05-22)
Trading economics (2012a). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/moldova/population-growth-annual-percent-wb-data.html
16
(2013-05-19)
Trading economics (2012b). Inflation. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/moldova/inflation-cpi (2013-05-24)
Trading economics (2012c). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/moldova/gdp-growth (2013-05-24)
Trading economics (2012d). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/moldova/terms-of-trade-adjustment-constant-lcu-wbdata.html (2013-05-27)
Transparency (2013). Lilia Carasciuc. Transparency International. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://transparency.md/Docs/cor_gov_en.pdf (2013-05-22)
World bank (2013a). Moldova Remittances. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/news/video/2012/02/17/video-moldova-remittances (2013-0521)
World bank (2013b). Better health care for moldvans. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/news/feature/2012/02/28/moldova-better-health-care-formoldovans (2013-05-21)
World bank (2013c). Moldova overview. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/country/moldova/overview (2013-05-22)
World bank (2013d). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/moldova/balance-of-trade (2013-05-23)
17