Referenser till ”vad säger forskning?” i
Sju timmar om kränkande behandling
– Främja likabehandling
•
Att främja likabehandling är att utan förekommen anledning verka för att stärka barns
och elever känsla av tillhörighet, utvecklandet av tillitsfulla relationer och ett inkluderande
skolklimat. Detta påverkar lärande och utveckling positivt. Möjligheterna till lärande och utveckling påverkas negativt för barn och elever som till exempel blir utsatta för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Se t. ex: Helen Timperley Realizing the power of professional learning (2011) Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning (2012) s. 149–150.
John Hattie, Synligt lärarande för lärare (2012) s. 169.
•
Enligt en studie av Skolverket är ungefär 6-7 procent av eleverna i åk 4-9 utsatta för
mobbning. För de flesta är situationen förbättrad inom ett halvår, men 1,5 procent av eleverna
är utsatta för mobbning under ett år eller längre. Se Utvärderingen av metoder mot mobbning,
sid 185, Skolverket (2011)
•
Studier och utvärderingar av metoder visar att inget program kan rekommenderas i sin
helhet. Två insatser riskerar att leda till ökad mobbning. Det handlar om schemalagda särskilda lektioner för alla klasser och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer - till
exempel kamratstödjare. Se Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar, sidorna
30-49, Skolverket (2013)
•
Exempel på framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är; ett normkritiskt förhållningssätt, att hela verksamheten delaktig (inklusive barn och elever), ett aktivt löpande arbete med
planen och att planen grundas i verksamhetens situation här och nu.
Se t.ex. Diskriminerad, trakasserad, kränkt – barn, elevers och studerandes uppfattningar om
diskriminering och trakasserier, rapport 326, sid 98-100, Skolverket (2009) och Kränkningar i
skolan - analyser av problem och lösningar, sidorna 172-183, Skolverket (2013)
•
Att arbeta med inkludering genom att se olikheter som en tillgång och bejaka mångfald
är andra viktiga faktorer. Se t.ex: Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Claes Nilholm, FoU Skriftserie nr 3, SPSM (2013).
•
Diskriminering, trakasserier och kränkningar är sällan enskilda företeelser. Orsakerna
ska inte främst sökas hos de enskilda individerna utan i de sociala processer som barn och
elever ingår i. Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar, sid 16, Skolverket
(2013) .
•
Verksamheter med få kränkningar kännetecknas av stabilitet i organisationen, tillitsfulla relationer och ett tillåtande klimat. Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar, sidorna 173-180, Skolverket (2013).
•
Föreställningar om vad som är normalt och avvikande påverkar barns och elevers
upplevelser av kränkningar. Se t.ex: Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar,
sidorna 52-67, Skolverket (2013).
•
Det är ofta just det främjande arbetet som behöver stärkas i förhållande till de ofta
dominerande förebyggande och åtgärdande perspektiven. Se t.ex: Törnsén, Monica, Successful
principal leadership: prerequisites, process and outcome. Pedagogiska institutionen Umeå
universitet (2009).
