Vuxenpedagogiska forskningsområden
Rapport kring eget forskningsområde
Kim Vesterbacka 24183
18.4.2002
IT, IKT och distansstudier
Den definition av vuxenpedagogik jag kommer att utgå ifrån är den som hittas i
föreläsningsmaterialet i kursen vuxenpedagogiska forskningsområden. Man definierar där
andragogik som en vetenskaplig disciplin som utforskar vuxenutbildning och lärande i alla
dess former och uttryck, oberoende av om den är formell eller informell, organiserad eller
självstyrd. (Dusan Savicevic, 1991) Jag har i denna uppgift försökt hitta projekt som ger en
överblick över de forskningsområden som tangerar mitt gradutema, dvs. Virtuell
universitetsundervisning i ett lärarperspektiv.
Att hitta bra beskrivningar om projekt i samband med detta tema verkar vara ganska svårt.
Mitt mål om 20 källor kom på skam, efter otaliga timmar bakom datorn har jag hittat 15
projekt som ger en viss överblick över IT, IKT, distansstudier och lärande i samband med
dessa. Här följer en förteckning över de projekt jag har hittat (där de tre första är de som jag
senare kommer att analysera mera djupgående):
Upphovsman
Forskningstema
Staffan Larsson
Eva Andersson
Britt Östlund
Distans, IKT, folkbildning och vardag - FOLKLIKT 2
Distans, IKT, folkbildning och vardag (Folklikt)
Svensk forskning om användning av informations- och
kommunikationsteknik. En kunskapsöversikt.
"Place": Classrooms and Cyberspace--A Discourse Analysis of
How Place Shapes Interaction and Learning
Aikuiset korkeakoulutuksessa
Aikuisten oppimistaitojen kehittäminen avoimessa
korkeakoulussa
Avoimet oppimisympäristöt aikuiskoulutuksessa (OpinNet)
Avointen oppimisympäristöjen arviointi- ja kehittämisprojekti
Korkeakoulujen täydennyskoulutuskeskusten tehtäviin ja
toimintamuotoihin liittyvä selvitys
Tietokoneavusteisen yhteisöllisen oppimisen ja tuotesuunnittelun
kognitiiviset työvälineet
Www-pohjaisten oppimisympäristöjen arviointi ja kehittäminen
Yliopistollisen täydennyskoulutuksen arviointi
Folkbildning på distans- en samtalsmiljö för lärande?
Lärande i facket
Comparison of Power Relations Within Electronic and Face-toFace Classroom Discussions: A Case Study
Kyungmi Hyun
Mauri Panhelainen
Matti Lappalainen
Eero Ropo
Jyri Manninen
Kari Seppälä
Esko Kuittinen
Jyri Manninen
Tuovi Manninen
Ethel Dahlgren
Susanne Köpsén
Laurel Jeris
Övergripande analys av forskningsområdet
När man läser igenom abstracten för de forskningsteman som jag har hittat, ser man att
mycket liten av forskningen koncentreras på själva tekniken vid utformningen av rapporter för
IKT och lärande. Det mesta man hittar är hur man i folkbildningssyfte kan hitta sätt att
tunyttja IT och IKT. Man koncentrerar sig oftast på distansstudier, och funderar över vilka
konsekvenser detta kommer att ha för vuxenutbildningen.
I de raporter som koncentrerar sig på teknik så bedriver man en sådan forskning som direkt
koncentreras på hårdvaran. Men i de övriga fallen så studerar man med både kvalitativa och
kvantitativa metoder hur själva användningen av teknik kan utnyttjas. Men man föröker också
se hur hur samspelet mellan deltagande i distansorganiserade och IKT-baserade studier och
relevanta vardagsverksamheter ser ut, för att utröna hur detta samspel ter sig empiriskt. Några
problemområden som lyfts fram är bl.a. följande.
1. Vad betyder distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning som en del i deltagarnas
livssituation?
2. Hur ser lärandet ut i termer av samspel mellan studier och vardag?
3. Vilka samhälleliga betydelser kan distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning
ha?
Vissa av rapporterna koncentrerar sig också på själva kommunikationen i distansstudier, och
hur vuxna upplever denna typ av interaktion inom folkbildningen.
Man kan alltså klart urskönja att de flesta forskarna koncentrerar sig främst på samhälls- och
individnivå. En klar skillnad finns dock mellan Finland och Sverige; de flesta finska forskare
koncentrerar sig på yrkes- och arbetslivsinriktad forskning på organisationsnivå, medan
forskare i Sverige oftare koncentrerar sig på folkbildning på samhälls- och individnivå. Jag
har också fått den uppfattningen att de svenska forskarna är mera praktiskt inriktade, medan
de finska forskarna är mera vaga i sina beskrivningar och kanske försöker utveckla teorier om
användningen av IKT i vuxenutbildningen inom olika (utbildnings)organisationer. Man kunde
kanske säga att det finns två inriktningar inom detta forskningsområde; ett mera sociologiskt
och didaktiskt perspektiv samt ett mera filosofiskt eller teoretiskt perspektiv.
Analys av tre forskningsteman
Jag valde alltså att analysera Staffan Larssons, Eva Anderssons och Britt Östlunds
forskningsarbeten lite noggrannare. Detta eftersom det var de forskningsrapporter som bäst
överensstämmer med mitt eget gradutema.
Det man ser då man läser igenom Anderssons och Larssons rapporter är att man koncentrerar
sig på frågor som uppstår kring IKT, distans och folkbildning. Med deras forskning önskar
man bidra till forskningen om mötet mellan den nya tekniken, folkbildningstraditionen och
människors vardag. En viktig fråga enligt dessa är vad distansorganiserad och IKT-baserad
folkbildning betyder i termer av resurstillskott i deltagande personers vardag. Man lyfter
också fram lärandeperspektivet och säger att lärandet inte kan isoleras till en individuell
process, utan att lärandet sker i en social kontext. Man har också ett samhällsperspektiv där
man lyfter fram frågeställningen att IKT har blivit en ny allmän socio-teknik. Deras avsikt är
att studera konsekvenserna av att deltagare i folkbildning introduceras i denna "socio-tekniska
praxis". Men deras forskningsintresse ligger också i att relatera de nya formerna av
folkbildning till ett samhälle som alltmer präglas av informalismen, en efterföljare till
industrialismens era, som de påstår förändrar de materiella betingelserna för människorna i
det nutida samhället.
Det är just dessa forskare som lyfter fram de centrala problemområdena inom
distansutbildning och användningen av IKT i folkbildning:
Vad betyder distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning som en del i deltagarnas
livssituation? Vilket tillskott i termer av resurser innebär deltagandet för deltagarnas
vardagsverksamheter?
Hur ser lärandet ut i termer av samspel mellan studier och vardag? Hur ser relationen
mellan deltagandet i distansorganiserade och IKT-baserade arrangemang av
folkbildning och deltagarnas övriga vardagsliv ut? Vilken slags samspel kan iakttagas?
Vilka samhälleliga betydelser kan distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning
ha? En särskild fråga härvidlag blir: Vilken betydelse har deltagandet i
studieverksamheter för deltagarnas relation till informalismen i samhället?
Detta är ju överlag intressanta frågor som man tar upp. Uppläggningen av forskningen ser ut
som så att man utgår från gemensamma teoretiska utgångspunkter, syfte och frågeställningar.
Därefter inleds två parallella delstudier som har deltagarperspektivet i fokus, men som
uppmärksammar olika deltagargrupper inom folkbildningen:
1. Deltagare med särskilda livsvillkor (funktionshindrade, kroniska sjukdomar etc.)
2. Deltagare med särskilda arbetsvillkor (arbete på små eller geografiskt spridda arbetsplatser,
skiftarbete etc.)
Det empiriska arbetet framskrider i två steg där betydelser av deltagande samt lärande och
dess samspel med relevanta vardagsverksamheter behandlas. Forskarna kör gemensamma
analyser av empirisk data av de båda forskargrupperna i syfte att fördjupa förståelsen om hur
samspelet mellan deltagande i distansorganiserade och IKT-baserade studier och relevanta
vardagsverksamheter ser ut.
I ett tredje steg diskuteras de empiriskt grundade analyserna utifrån samhälleliga betydelser av
deltagande i IKT-baserade former av folkbildning. Detta leder fram till sammanställningar
bl.a. i form av separata forskningsrapporter vid institutionerna samt en gemensam slutrapport.
Den tredje forskningsrapporten jag noggrannare analyserat är skriven av Britt Östlund.
Forskningen, Svensk forskning om användning av informations- och kommunikationsteknik.
En kunskapsöversikt, strävar till att understödja forskning om IT-användning. Man framhåller
i denna rapport att svensk användarforskning är tvärvetenskaplig och mångdisciplinär. Man
påstår att det finns en etablerad tradition i synnerhet ifråga om ergonomi och
beteendevetenskap, men att användarforskningen generellt sett är eftersatt till följd av att ITutvecklingen varit mycket teknikdriven och driven av idéer snarare än teoretiskt förankrade
hypoteser. Man menar att behovet av metodutveckling är stort framförallt när det gäller att
studera användningen av IKT i sin sociala kontext.
Rapporten av Britt Östlund är i mina ögon väldigt bra, hon behandlar bl.a. vad IKT är och
vilka som forskar kring detta tema i Sverige, samt var behov av forskning finns. Östlund ger
också förslag på en svensk modell för användarforskning samt ger förslag på forskningsfrågor
av vikt. Sådana är t.ex.
Vem är användare av IKT?
Vilka sociala beteenden kan och bör få tekniskt stöd?
Hur ska man förstå hur människor manövrerar i de olika tekniska landskapen?
Hur kan användning studeras?
Hur kan metoder för forskning utvecklas?
Hur kan dialektiken mellan reflektion och handling förbättras?
Östlunds funderingar är ju klart på organisations- och samhällsnivå, vilket ger en bild av hur
detta forskningsområde ser ut i.a.f. i Sverige. Men man märker också att hon är ganska
arbetslivsorienterad i sin forskning, det mesta koncentreras på utveckling av IKTanvändningen på samhällsnivå.
I alla fall så tycker jag att dessa tre forskningsrapporter har varit intressanta, och jag ser nog
ett samband till mitt eget arbete inför gradun. Trots detta hr jag upptäckt hur lite som
egentligen forskas inom detta område, trots att IKT och IT är ett område som bara växer.
Detta tar sig också uttryck i att jag bara hittade 15 rapporter som jag tyckte var värt att satsa
på, trots att jag gick igenom många fler. Men man får bara hoppas av att forskningen inom
detta område klarar av att utvecklas i samma takt som själva hårdvaruutvecklingen. I annat
fall står vi bara med en massa ny teknik som ingen kan använda och som ingen klarar av att
kommunicera med. Forskning behövs, också pedagogisk forskning inom detta teknikspäckade
område.
