Augustus

Romerriget
pro p
Augustus
År 14 e.Kr. dog Augustus efter drygt
40 år som Roms härskare. Han var Euro­
pas förste kejsare och hans politiska
system höll ihop riket i nästan 500 år.
THE ART ARCHIVE/PICTURE DESK & HBO NORDIC/UR SERIEN ”ROME”.
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: wso815 - PDF PROCES Layout: ws Red.sek: np
2 000
FÖR
ÅR SE
DAN
Augustus kunde alla knepen
Proffs på
o paganda
Med lögner, förtiganden och
massiv propaganda lyckades
Augustus bryta ned republiken och
bli ROMS FÖRSTE KEJSARE.
Men den listige ledartypen
kunde inte styra ödet.
Varldens Historia 12 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
15
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
AV THOMAS HEBSGAARD & NIELS-PETER GRANZOW BUSCH
Romarriket
Augustus
E
n stekhet sensommardag
år 14 e.Kr. inser Roms
mäk­tigaste man att han till
slut är tvungen att släppa
taget om livet och det
romerska imperiet. Några
dagar tidigare har den 76-årige Augustus
insjuknat under sin resa från norra
Italien och låtit inkvartera sig i sin villa i
Nola öster om Neapel.
Det står klart att den gamle mannen
inte kommer att klara sig, och släkt och
vänner har skyndat till villan. Den oroliga lilla församlingen står kring gamlingens sjukbädd. I drygt 40 år har
­Augustus styrt imperiet med nästan
övermänsklig kraft, och det är svårt att
föreställa sig ett Rom utan den fullständigt d
­ ominerande härskaren.
Men Augustus är oändligt trött och
vill bara få frid. Han har uppnått allt
han har tänkt sig – men ändå inte. Ödet
har spelat honom ett spratt, och han vet
det. Han har kunnat manipulera alla
­utom det nyckfulla ödet, och nu är det
för sent att göra mer.
Den gamle mannen ser på besökarna
med sina grå ögon, vars mystiska ljus
har fått både vänner och fiender att
­r ysa. Hela hans liv har varit ett stort
bländ­verk, ett välregisserat skådespel.
Nu kan han lika gärna avsluta det med
stil: ”Skådespelet är slut, applådera”,
säger han innan han somnar in.
Från brutal hämnare till folkledare
NORTH WIND/AKG-IMAGES
För exakt 2 000 år sedan, den 19 augusti, dog romarrikets förste och kanske
mest gåtfulle kejsare. Själv hävdade
­Augustus in i det sista att han hade åter­
När han dog hade Augustus nästan gudastatus i Rom. På gator och torg offrade
romarna framför bilder av hans så
kallade genius – hans osynliga kraft.
BRIDGEMAN
infört den romerska republiken och att
han själv bara var Roms förste man.
Men det var en lögn – en av många. I
praktiken hade han reducerat Roms 500
år gamla republik till ett tomt skal och
själv roffat åt sig hela makten. Det var
emellertid inte många som insåg detta
förrän det var för sent. Roms förste kejsare var nämligen en av världshistoriens
största mästare på propaganda.
Efter ett mord 58 år tidigare hade
Augustus kastats in på Roms brutala
politiska scen. År 44 f.Kr. höggs den
folk­käre fältherren och politikern Julius
Caesar ned av en stor grupp senatorer.
Anledningen var att Caesar hade
utnämnt sig själv till diktator och
berövat Roms senat och dess aristo­
kratiska elit allt inflytande.
Mördarna hoppades att de skulle
kunna dra tillbaka Caesars alla reformer
och återinföra republiken. Caesar hade
År 31 f.Kr. besegrades Marcus Antonius
flotta av Octavianus (Augustus) vid Actium.
Därefter styrde Octavianus världen.
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
emellertid adopterat den blott 19-årige
Augustus som sin arvinge. På den tiden
hette han Gajus Octavius (kallad Octavianus), och den unge mannen skulle visa
sig bli sin adoptivfars skoningslöse
hämnare. Tillsammans med Caesars
kavallerigeneral Marcus Antonius krossade han den republikanska oppo­
sitionen och inledde en klappjakt på
Caesars mördare. Han sökte upp och
mördade varenda en av dem.
Därefter delade Octavianus och
Antonius upp makten i riket sinsemellan. Octavianus blev herre i Rom och
de västra delarna, medan Antonius
kontrollerade Egypten och de östra
delarna. Men alliansen blev kortlivad.
Antonius lät sig förföras av Egyptens
berömda drottning Kleopatra, och Octavianus utnyttjade skandalen till att
förklara krig mot sin forne bundsförvant. År 31 f.Kr. drabbade Antonius
och Octavianus flottor samman utanför
Actium i Grekland. Antonius och Kleopatra förlorade och tvingades fly tillbaka till Egypten. Några månader senare
kom Octavianus till Alexandria med
sin armé, varefter både Antonius och
Kleopatra begick självmord.
Tretton år av inbördeskrig med
tusentals romerska dödsoffer var änt­
ligen över, och Octavianus vände hem
som segerherre. Efter segern inledde
han en politisk PR-kampanj utan
motstycke i Roms historia.
Fruktade möta adoptivfaderns öde
Octavianus återvände till Rom år 30 f.Kr.
och lät ställa till med ett tre dagar långt
triumftåg då Egyptens skatter visades
upp. Samtidigt lät han romarna veta
att inbördeskrigets fasor var över. Nu
handlade det om försoning:
”Som segrare skonade jag alla som
bad om nåd”, skrev han efteråt.
Även om Octavianus formellt sett bara var konsul, den ena av de båda högsta
posterna i Roms senat, hade han en
mängd extraordinära befogenheter och
därmed i praktiken samma diktatoriska
makt som Caesar haft. Detta var hans
största problem; Octavianus fruktade att
han skulle möta samma öde som sin
adoptivfar. Samtidigt visste han att det
var omöjligt att återgå till den ursprungliga republiken. Imperiet hade blivit för
stort för att kunna styras av en sluten
krets av trångsynta, maktgiriga rika män
som sög ut rikets fattiga och enbart tänkte på egen vinning. Imperiet behövde
en visionär ledare – Octavianus själv.
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
THE ART ARCHIVE
Författarna gjorde
Augustus stor
Genom sin vän Maecenas gav Augustus ekonomiskt stöd till Roms
författare. De blev spjutspetsen i regentens litterära propagandakrig.
D
et var synnerligen viktigt för Augustus
att få kontroll över rikets författare.
Deras verk lästes flitigt av överklassen i
Rom och skulle göra Augustus ihåg­
kommen för alltid. Därför lät han sin
litteraturälskande vän Maecenas, Roms
kulturminister, samla ett dussin av Roms
mest lovande författare kring sig och erbjuda dem ekonomiskt stöd.
Via Maecenas kunde Augustus påverka
författarna att skriva om Roms gamla
ideal från tiden före de blodiga inbördeskrigen, då romarna arbetade och kämpade för staten – inte för egen vinnings
skull. Samtidigt fick han dem att fram­
ställa honom själv som en gudaliknande
hjälte som räddat romarna undan anarki
och lett dem in i en ny, gyllene tidsålder
med fred och överflöd.
En av de främsta skalderna var Vergilius som skrev Aeneiden. Hans 12-bands­
epos anses i dag vara ett av världslitteraturens främsta verk. Vergilius blev aldrig
färdig med verket, och ville att den ofärdiga texten skulle brännas efter hans död.
Men Augustus lät skriva det färdigt och
gav ut det. Han insåg att Vergilius verk
skulle gynna hans regim i många år.
En annan av Augustus diktare var
Horatius, som stödde Augustus trots sina
republikanska ideal. Från Horatius verk
kommer uttryck som ”carpe diem” (fånga
dagen), ”den nakna sanningen” och
”spåren förskräcka”.
Ingenting tyder på att Augustus tving­
ade författarna att hylla honom. Han var
listig nog att inse att hans ekonomiska
stöd gjorde dem moraliskt skuldsatta
och att de största verken inte kommer
ur tvång utan under frihet.
Hjälten Aeneas flydde med
sin far och sonen Ascanius.
Vergilius odödliga verk
Med sitt väldiga verk Aeneiden i
12 band skapade poeten Vergilius
ett epos som kunde mäta sig med
imperiets storhet under Augustus.
Han placerade handlingen i en avläg­
sen forntid men fyllde texten med
anspelningar på Augustus. Hjälte är
Aeneas som flyr från Troja då staden
utplånas. Den trojanske hjälten är son
till stamfadern till Julius Caesars, och
därmed Augustus, släkt. Aeneas har
utsetts av gudarna att grunda ett nytt
rike i Italien – det framtida Rom.
Vergilius beskriver bl.a. hur Aeneas,
som är en avbild av Augustus, tvingas
offra både kärlek och barmhärtighet
för att kunna förverkliga sitt öde.
Varius
Poeten Varius
fick en viktig roll
då han på Augustus order färdigställde Vergilius
Aeneiden.
Horatius
Skalden Horatius
var sin tids främste
poet. I sina kända
böcker Oden hyllar
han indirekt Augustus.
Vergilius
Poeten Vergilius
skrev storverket
Aeneiden som antydde att
Augustus var arvtagare till Roms tidigaste hjälte.
Maecenas
Den rike Maecenas var en av Augustus
vänner och en flitig författare. Han insåg
vikten av att knyta lärda män till Augustus
och har gett namn åt begreppet mecenat.
BRIDGEMAN
Varldens Historia 12 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
17
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: wso815 - PDF PROCES Layout: ws Red.sek: np
Propagandamedlen: LITTERATUR
Propagandamedlen: PORTRÄTTKONST
Under republiken hade Roms stora män lagt stor vikt vid att bli av­
bildade naturtroget med alla sina skönhetsbrister och ålders­rynkor.
Augustus lät sig i stället framställas som ung och gudomligt vacker.
Porträtten­massproducerades och placerades ut i alla städer i
imperiet. Alla skulle se vem som var Roms främste man.
Hans ansikte var evigt ungt
Augustus ville framstå som romarrikets
gudomlige frälsare. Och eftersom gudar
inte åldras gjorde inte Augustus det heller. Trots att härskaren
blev drygt 70 år
gammal var han
evigt ung på
porträtten.
METROPOLITAN MUSEUM OF ART
Bildhuggarna gjorde
Augustus till hjälte
Före Augustus
var rynkor ett
tecken på karak­
tär och visdom.
Handen manar till lugn
Augustus har höger arm lyft i så
kallad adlocutio-pose för att framstå
som en fältherre som talar till sina
uppställda soldater.
Kroppen är inspirerad
av grekiska statyer
DE AGOSTINI/GETTY IMAGES
Romarna älskade grekiska
statyer för deras kraft och nästan överjordiska framtoning. Det
passade perfekt in i Augustus
myt kring sin person, och hans
bildhuggare kopierade stilen.
Augustusstatyn är gjord med
grekiska statyer som förebild.
Delfin symboliserade slutgiltig seger
Vid Augustus högra fot simmar en delfin. För
romarna var det en tydlig symbol för hans seger över
Antonius­och Kleopatra i sjöslaget vid Actium 31 f.Kr.
Amor visar härskarens gudasläkt
Diplomatseger på harnesk
År 20 f.Kr. tvingade Augustus ärke­
fienden perserriket att återlämna
flera militärstandar som romarna
förlorat. Den stora triumfen avbild­
ades mitt på hans bröstpansar.
Kärleksguden Amor symboliserade Augustus gudomliga
ursprung: Amor är son till gudinnan Venus, som enligt
legenden var stammoder till den framlidne Julius Caesars
släkt – och därmed även till hans adoptivson Augustus.
THE ART ARCHIVE & BRIDGEMAN & DE AGOSTINI/GETTY IMAGES & SHUTTERSTOCK
HÄRSKARENS MÅNGA ANSIKTEN
SENATORN
Augustus var även noga
med att visa sin anknyt­
ning till senaten.
GENERALEN
KRIGSHJÄLTEN
PRÄSTEN
Augustus bar eklövskransen
för att visa att han räddat
Rom från inbördeskriget.
År 12 f.Kr. blev Augustus Roms överste­
präst. Med prästporträtten ville han
framhäva sin stora fromhet.
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
Det var viktigt för Augustus
att påminna armén om
sin militära bakgrund.
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: wso815 - PDF PROCES Layout: ws Red.sek: np
Romarriket
nens och lagarnas befogenheter utan att
möta något motstånd”, skrev den romerske historikern Tacitus träffsäkert.
Som en konsekvens av detta röstade
folket vid de årliga ämbetsmannavalen
enbart på kandidater som Augustus
stödde. Fortfarande var det endast
Roms överklass som kunde kandidera
i valen, men princeps godkände
bara män som hade för avsikt att arbeta
för statens bästa och inte för sin egen
vinnings skull.
Tidigare hade provinsguvernörer sugit ut sina provinser och ibland rentav
angripit grannländer i hopp om ett saftigt krigsbyte. Det satte Augustus nu
stopp för. I sina egna provinser installerade han trogna ställföreträdare och i
de övriga provinserna övervakades guvernörerna noga av Augustus kontrollanter, som såg till att skatterna inte
sköt i höjden och att ingen använde provinsens soldater utan tillstånd.
Samtidigt gjorde Augustus det omöjligt för andra att överglänsa honom.
Triumftåg på Roms gator avskaffades
nästan helt för alla utanför princeps
närmaste krets. Och när en provins­
guvernör lät resa statyer över sig själv
efter en seger på slagfältet, kallades han
omedelbart hem – en stor vanära.
Medlemmarna i senaten, som tidigare varit rikets mäktigaste institution,
hade nu reducerats till Augustus råd­
givare utan någon möjlighet att utmana
princeps ekonomiskt eller militärt.
Skapade sin egen personkult
För att inte väcka avund eller irritation
var Augustus noga med att aldrig offentligt visa hur rik och mäktig han var. Han
och hustrun Livia bodde på kullen Palatinen i ett hus som varken var ”iögonfallande i storlek eller elegans”, som historikern Suetonius uttrycker det. Han besökte huset efter Augustus död och blev
överraskad av den spartanska inredningen och den låga kvaliteten på möblerna:
”De vore inte ens passande i ett
privat borgerligt hem.”
Enligt de romerska källorna lät Augustus sin hustru Livia, och sin dotter
Julia från ett tidigare äktenskap, väva
­sina egna kläder. Samtidigt odlade han
bilden av sig själv och sin familj som
samhällets moraliska förebilder. Han
införde bland annat stränga straff för
äktenskapsbrott och förbjöd kvinnor
Skrytbyggen imponerade på romarna
Augustus favoritform av propaganda
var enorma byggprojekt. Vart Roms
invånare än vände blicken påminde
nybyggda teatrar, tempel och parker
om imperiets nye härskare.
AKG-IMAGES
Han tänkte ut en listig plan. Utåt skulle
allting se ut som om republiken hade
återuppstått – men i praktiken skulle allt
styras av Octavianus från kulisserna. Under ett möte i senaten den 13 januari år
27 f.Kr. visade den då 35-årige Octavianus prov på sin skådespelar­talang; enligt
den romerske historikern Dio Cassius
talade Octavianus om för senatorerna att
han tänkte lämna sin post:
”Jag lägger ned mitt ämbete med
alla därtill hörande befogenheter och
återlämnar allt till er: armén, lagarna
och provinserna.”
Senatorerna blev chockade och satt
först helt tysta. Sedan ställde sig de togaklädda herrarna upp en efter en, prisade
Octavianus för att han skapat fred i riket
och bad honom att stanna kvar. Med en
teatralisk min accepterade han till slut
att förbli konsul och behålla kontrollen
över särskilt oroliga provinser – Spanien, Gallien, Syrien och Egypten – där
större delen av Roms armé befann sig.
De tacksamma senatorerna gav
Octavianus hederstiteln Augustus –
”den upphöjde”. Till vardags användes
en mindre skrytsam titel: princeps,
som egentligen betydde förste-senator.
För att markera att en ny tid hade grytt
erhöll Octavia nus benä mningen
Imperator Caesar Augustus.
”Efter det överglänste jag alla andra i
auktoritet, men besatt inte mer makt än
de andra som var mina kolleger inom
ämbetena”, skrev Augustus senare.
Verkligheten var inte riktigt lika rosenröd: Alla de senatorer som varit
snabba med att hylla honom kunde
tacka Augustus för sina positioner, och
deras agerande hade varit noggrant
koreo­graferat av Augustus själv.
”Staden”, skrev Suetonius, ”förbättrades så mycket under hans
regim att han på goda grunder skröt
om att ha ärvt en stad av tegel men
lämnat efter sig en av marmor.”
1
2
Förförde alla med fred och pengar
Senatsmötet år 27 f.Kr. var en jätte­
triumf för Augustus som fortfarande var
konsul och nu av senaten hade fått makten över större delen av armén. Dess­
utom hade han full kontroll över Egypten, och skatterna därifrån gjorde honom till Roms rikaste man. Nu kunde
han avlöna soldaterna ur egen ficka, och
när det inte fanns tillräckligt med pengar i statskassan för att köpa spannmål åt
de fattiga, steg princeps fram och betalade det hela. Han blev snart omåttligt
­populär hos arbetarklassen i Rom.
”Sedan han lockat soldaterna till sig
med gåvor, folket med spannmålsransoner och alla med fredens välsignelser,
skaffade han sig senatens, ämbetsmän-
3
1 Augustus forum med templet åt krigsguden Mars
Ultor ”Hämnaren” byggdes av Augustus för att fira segern
över Caesars mördare. Det stod färdigt år 2 f.Kr.
2 Caesars forum med templet åt gudinnan Venus
påbörjades av Caesar och slutfördes av Augustus.
3 Basilica Julia hade påbörjats av Caesar. Augustus
utökade och färdigställde den stora samlingssalen.
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
å
Propagandamedlen: POLITIK
I 500 år hade senaten makten ...
Romerska republiken grundades år 509 f.Kr. då romarna avskaffade
det avskydda kungadömet. Äregiriga romare som hade råd att ta på sig
det oavlönade jobbet som ämbetsmän i republiken började sin karriär
som quaestorer. Därefter kunde de långsamt klättra uppför
karriärstegen och sluta på toppen – som konsuler.
Censorn kunde exkludera senatorer­
Funktion: Censorerna var före detta
konsuler. De hade befogenhet att
utesluta senatorer som ansågs moral­
iskt ovärdiga eller inte var tillräckligt
rika för att få sitta i senaten.
BRIDGEMAN & THE ART ARCHIVE
AUGUSTUS
MAKTBAS
SENATENS
ÄMBETSMÄN
Konsulerna var
rikets­ generaler
Folktribunen
skyddade­ folket
Quaestorn skötte
statens pengar
Funktion: Quaestorerna hade lägst rang i
ämbetsmannasystemet och skötte statsfinanserna.
Funktion: Folktribunerna representerade
de fattiga. De kunde
presentera lagförslag
och lägga in veto mot
alla andras.
VETORÄTT
Edilen kunde bli
folkets favorit
Funktion: Edilen ansvarade för bland annat
Roms spannmålsförsörjning och folknöjen
och blev ofta Roms
mest populäre man.
BRÖD OCH
SK ÅDESPEL
STATSK ASSA N
Förmögenhet
slog ut statskassan
Efter inbördeskriget var
Augustus rikast i Rom
och kunde därför kring­
gå statskassans kontroll­
genom att bl.a. själv av­
löna sina soldater.
Augustus blev
folkets beskyddare
Folktribunerna var
folkets favoriter.
År 23 f.Kr. fick
Augustus senaten
att utse honom till
folktribun på livstid.
Folket köptes med
bröd och skådespel
Det fanns en risk att
skickliga ediler blev
ännu populärare än
Augustus. Därför
betalade han ur egen
ficka för korn och
skådespel till folket.
... Augustus
tog över den
på 10 år
Praetorn styrde
domstolarna
Funktion: Praetorerna
fungerade som ordförande i civila domstolar. I konsulernas
frånvaro skötte de
även deras uppgifter.
Funktion: Högsta
steget på karriärstegen var konsul, som
ledde senatsmötena.
I krigstid anförde konsulerna legionerna.
AR MÉCHEF
IMMUNIT ET
Ingen kunde döma
Roms främste man
Augustus fruktade att
han skulle ställas in­
för rätta för brott mot
författningen. Därför
fick han senaten att
ge honom rättslig
immunitet.
Soldaterna blev
Augustus män
Genom att överta de
oroligaste provinserna
fick Augustus kontroll
över majoriteten av
rikets soldater. Därmed
kunde ingen utmana
honom militärt.
UT NÄ MNA RE
Augustus rensade ut
fiender ur senaten
Augustus utnämndes till
censor i flera omgångar.
Det utnyttjade han till att
kasta ut 200 senatorer;
bland dem fanns en del
av hans motståndare.
Steg för steg tog Augustus över de viktigaste funktionerna
i republikens ämbetsmannasystem. Till sist hade han sugit
all kraft ur republikens institutioner, men lät dem finnas
kvar av rent kosmetiska skäl.
20
Världens Historia 12 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
att närvara vid idrottstävlingar där
de manliga deltagarna tävlade nakna.
Men den anspråkslösa livsstilen och
stränga moralen var bara en kuliss. På
en ö utanför Neapel, långt från allmänhetens nyfikna blickar, hade Augustus
en egen lyxvilla där han njöt av livets
goda tillsammans med sina vänner.
Och enligt Suetonius hade han dess­
utom långt upp i åren ”en passion för
att deflorera mycket unga flickor som
hämtades till honom från alla håll – till
och med av hans egen hustru”.
Arvingarna dog som flugor
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
Augustus kremerades efter sin
död år 14 e.Kr. Under kremeringen
släpptes en örn ut för att föra hans
ande upp till gudarna.
HULTON ARCHIVE/GETTY IMAGES
Augustus hade emellertid ett problem.
Han hade bara dottern Julia, och alltså
ingen manlig arvinge. År 25 f.Kr. gifte
han därför bort den blott 14-åriga Julia
med sin systerson Marcellus. Platsen
som konsul kunde emellertid inte ärvas,
och dessutom verkade det som en dold
diktatur att han omvaldes till ämbetet
år efter år. Därför meddelade han
år 23 f.Kr. att han inte längre tänkte der med Roms unga män. Det påstods
ställa upp för omval.
att hon hade börjat med det redan då
I stället lät han senaten utse honom hon var gift med Agrippa. Hon genomtill folktribun på livstid. Folktribunen förde dock bara samlag när hon var gravar folkets representant i senaten och vid: ”Passagerare släpps inte ombord
kunde lägga fram lagförslag och lägga förrän skeppet är fullastat”, sade hon.
in veto mot andras förslag. Och viktiTrots giftermålet vägrade Augustus
gast av allt: Augustus kunde ganska en- att göra Tiberius till sin arvinge. I stälkelt överlåta det ämbetet till en arvinge. let adopterade han Julias och den framMen samma år inträffade en kata- lidne Agrippas två äldsta söner, Gaius
strof: Marcellus blev sjuk och dog. och Lucius. Tiberius lämnade Rom och
Augustus hustru Livia såg nu en bosatte sig på Rhodos.
Samtidigt nåddes Augustus av rykten
möjlighet: han kunde adoptera den ene
av hennes båda söner, Tiberius, och om Julias sexuella eskapader. Under
sedan göra honom till arvinge. Tiberius många år hade han försökt bygga upp
hade bland annat lett Augustus fälttåg en bild av sin familj som moralens fani dagens Ungern och Österrike med bärare, och nu blev han ursinnig och
lät deportera dottern till en avlägsen ö.
stora framgångar.
När han fick veta att en av dotMen Augustus gillade inte
Tiberius, utan gifte i stället
terns väninnor, Phoebe, bebort Julia med sin gamle
gått självmord, ropade han:
trogne vän Agrippa, som
”Jag hade hellre velat vara
därmed blev hans natur­
far till Phoebe!”
lige arvtagare. Julia och
Agrippa fick snabbt fem
Det bittra slutet
barn, men år 14 f.Kr. dog
Den 61-årige Augustus
Agrippa plötsligt under en
återsåg aldrig sin dotter. I
resa österut, bara 50 år Tiberius blev kejsare. Här stället satsade han allt för
gammal. Nu lyckades Livia
att göra Gaius och Lucius
ger han och hans bror
till sist övertala Augustus lagerkvistar till Augustus. till värdiga arvtagare. Den
AKG-IMAGES
att gifta bort Julia med
19-årige Lucius skickades
Tiberius, som tvingades skilja sig från till Spanien och den två år äldre Gaius
reste till Mindre Asien för att lära känna
sin älskade hustru Vipsania.
Äktenskapet blev olyckligt. Enligt riket. Men ännu en gång satte ödet käp­Suetonius hade Julia fått en strikt upp- par i Augustus hjul. År 2 e.Kr. fick han
fostran men efter hela tre tvångsäkten- veta att Lucius dött på resan av akut
skap gav hon sig nu ut i sexuella eskapa- sjukdom. Bara två år senare dog även
Gaius. Därmed hade alla Augustus framtidsplaner krossats. Han var 67 år gammal och hade förlorat alla de arvingar
han satsat på. Kvar var bara Tiberius
som återvänt till Rom efter sju år i exil.
År 4 e.Kr. lät Augustus senaten göra
Tiberius till folktribun, varefter han
­officiellt adopterade honom och tillade:
”För statens skull”. Därmed var Roms
kejsardynasti ett faktum. Ingen protesterade. Historikern Tacitus skrev:
”Hur många fanns väl kvar som mindes republiken?”
Romarrikets förste kejsare, och kanske störste skådespelare, dog tio år senare. Han hade återupprättat republiken – påstod han – men samtidigt berövat dess institutioner all makt.
Nackdelen med Augustus system
blev synlig efter hans död: det fungerade bara med rätt man på toppen. Tibe­
rius blev en paranoid diktator som avrättade hundratals personer av rädsla
för attentat, och höll sig gömd på ön
Capri. Och hans efterträdare var ännu
mer inkompetenta och mordiska. Den
siste i raden av Augustus arvtagare blev
den galne kejsaren Nero, som störtades
54 år efter Augustus död och därefter
begick självmord.
Läs mer
Anthony Everitt: Augustus – Roms förste kejsare, Prisma,
2007 Richard Holland: Augustus – Godfather of Europe,
The History Press, 2007
Varldens
HISTORIA
har ett galleri med historiska exempel då
regenter framgångsrikt använt sig av propaganda: varldenshistoria.se/propaganda
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: wso815 - PDF PROCES Layout: ws Red.sek: np
Romarriket