Samhällsutvecklingen i Rom 575 f.Kr. - 395 e.Kr.
PERIOD
Statsskick. Politiska förhållanden
575-367 f.Kr.
Tiden t o m
ståndsstridernas
slut
1. Kungadöme. Ej ärftligt. Kungen styr tillsammans
med senaten, ett råd med adlig representation.
2. Republik. Senat och folkförsamlingar. Konsuler
och andra ämbetsmän. Plebejerna vinner
succesivt tillträde till olika ämbeten,
konsulatet 367 f.Kr.
338-270 f.Kr.
Italiens
erövring
Rom organiseras som ett statsförbund, i vilket de
olika medlemmarnas rättigheter och skyldigheter
differentieras.
Divide et impera! (Splittra och styra!)
Sociala förhållanden
Patricier (bördsadel)
vanliga godsägare.
Deras jord brukas av
livegna. Klienter.
Plebejer: Bönder, hantverkare och köpmän.
Handel & Ekonomi
Boskapsskötsel
Jordbruket dominerar
Militära förhållanden
Adliga förkämpar till
häst, tungt rustade,
ersätts av
Hoplittaktik
Värnplikt
De tolv tavlornas lag 451
Författningen stabiliseras.
Patricier och rika plebejer smälter samman.
Nobiliteten, som nu är
ämbetsadel i stället för
bördsadel uppstår!
Senaten styr i realiteten med enväldig makt.
264-133 f.Kr.
De puniska De erövrade områdena görs till provinser, vilka
krigen
styrs av romerska ståthållare.
Medelhavsväldets
framväxt
133-31 f.Kr.
Revolutionstiden
Regelrätt utsugning vanlig!
Politisk kamp mellan optimater och popularer.
Ledare: Bröderna Graccus, Marius, Sulla,
Pompejus och Caesar.
Triumvirat år 60 och år 43.
Inbördeskrig: Marius - Sulla
88-82
Caesar - Pompejus
49-45
Octavianus/Antonius Caesars mördare
44-42
Octavianus - Antonius 31-30
Författningsbrott av T Graccus, Marius, Sulla
och Caesar.
Bönderna gör lång
krigstjänstgöring.
De avyttrar sina småjordbruk, flyttar till
städerna och bildar ett
proletariat.
Ny kapitalistklass:
Riddare (börsadel)
Fortsatt proletarisering
av småbönderna
Kultur & Religion
Hög etruskisk kultur viker efterhand.
Låg romersk bondekultur.
Andedyrkan.
Statsgudar.
Jupiter, Mars, Minerva
Utvidgad handel.
Begynnande penninghushållning.
Medborgare befriade
från direkt beskattning.
Billigt spannmål
importeras. Prisfall!
Övergång till en mer
ensidig odling av "vin"
och oliver samt
boskapsskötsel.
Storgodsbildning.
Slavar (följd av krigen)
Provinserna skapar
rikedomar!
Fortsatt storgodsbildning, trots Graccernas
reformförsök och trots
utdelningen av jordlotter åt veteraner.
Storkapital bildas genom
handel och provinsförvaltning.
Placeras i jord.
Provinsutsugning speciellt i öster!
Hellenisering av
härens taktik.
Begynnande
Hellenisering!
Legioner.
Värnplikt för
förbundsstater.
En flotta skapas.
Genom långa krig blir
de värnpliktiga
yrkessoldater.
Värnplikten ersätts
med värvning år 107
Personliga band mellan
befälhavare och
soldaterna.
Roms kulturliv genomsyras av Hellenismen.
Panem et circenses!
(Bröd och skådespel!)
En äkta nationalromersk
kultur växer fram inom
litteratur, juridik, retorik
och arkitektur.
Catullus (poesi)
Cicero (retorik)
Valv, bågar, broar
och militärvägar.
Akvedukter.
PERIOD
27 f.Kr. 180 e.Kr.
Principatet
180-284
Soldatkejsarna
284-395
Dominatet
Statsskick. Politiska förhållanden
Augustus "återinför" den gamla författningen.
Formellt: maktdelning mellan princeps och
senaten.
Reellt: monarki eftersom Augustus och hans
efterträdare innehar de viktiga ämbetena och
behärskar hela hären.
Princepsmakten blir ärftlig. Efterhand växer ett
adoptivsystem fram.
Under Tiberius övergår huvuddelen av folkförsamlingens makt till senaten som blir ett redskap för
kejsaren.
Kejsaren bistås av en centralregering indelad i
departement, som under sig har en stor ämbetsmannakår.
Provinsförvaltningarna förstatligas.
Vidsträckt lokal självstyrelse; baseras på
städerna.
Trajanus (100 e.Kr.) den siste som låter Rom
expandera!
Sociala förhållanden
Freden medför att slavarbetskraften minskar.
Riddarna blir i ökad utsträckning använda inom
central- och provinsförvaltningarna.
Utsträckt medborgarskap
i och med den förändrade
rekryteringen av hären.
Social konservatism.
Härskarmakten vilar helt på hären. Militäranarki!
Ämbetsmännen rekryteras från armén.
Ökat statligt tryck på den lokala förvaltningen.
Provinserna ser till att de
får en ökad betydelse.
KAOS! Mellan åren 235-284 hade Rom 26 olika
kejsare - 1 dog en "naturlig död"…
År 212 blir samtliga invånare medborgare!
Två kejsare (Augustus) med var sin underkejsare
(Caesar) styr olika delar av riket med oinskränkt
makt. Riket indelas i 4 profekturer och 116 provinser under speciella ståthållare. Civil och militär
myndighet åtskiljs. Ämbetsmannastyrkan ökar
kraftigt; kontroll av hemlig polis…
Statens starka maktutövning motverkar social
mobilitet. Fria bönder
övergår i större utsträckning till att bli coloner
under godsägare.
Livegenskap.
Handel & Ekonomi
Freden skapar en ekonomisk blomstring!
Jordbruket utvecklas.
Genom reduktionen av
slavarbetskraft blir
arbetet på godsen i
utsträckt grad utförda
av fria livegna bönder.
Hantverket expanderar.
Italien mister sin särställning. Handelns omfattning tilltar. Varusortimentet begränsat
p g a lokal autarki!
Negativ handelsbalans.
Under 2:a århundrandet
skatteökning och myntförsämring. Provinserna
i öster går framåt!
Militära förhållanden
Pax Romana!
Rom får en stående här
på cirka 300 000 man,
som förläggs till rikets
yttre provinser.
Hären består av frivilligt
enrollerade medborgare,
den egentliga "rikshären",
legionerna och de s k
hjälptrupperna, som
utgörs av provinsbor.
Efterhand börjar en
omfattande rekrytering
till rikshären även i
provinserna.
Kultur & Religion
Augustus leder en
renässans av gammalromersk kultur. Stöds i
litteraturen. Poetisk guldålder. Hären utgör ett
latiniseringsinstrument i
gränsprovinserna. Detta
upphör i och med den
förändrade rekryteringen.
Monumentalbyggnader
med reliefer.
Skolväsendet upprättas.
Litterär silverålder.
Romarrätten systematiseras. Stoisk filosofi.
Mysteriereligioner: Mithra.
Kristendomen kommer.
Kulturell tillbakagång på
100-talet.
Ökat skattetryck trots
minskad skatteförmåga.
Lokala ämbetsmän görs
personligt ansvariga för
skatteuppbörden.
Lokala skrån görs personligt ansvariga för
leveranser till armén.
Myntförsämring Inflation
Hären antar successivt
karaktären av en ärftlig
jordbrukande bondemilis
vid rikets gränser.
Härtill kommer nya
grupper, framförallt
germaner, som får land
i utbyte mot krigstjänst.
Kulturskymning.
Orientaliska mysteriereligioner.
Armé och administration
medför stora utgifter.
Nytt skattesystem - all
jord skattepliktig. Fixerade summor. Flera olika
skatter - negativ handelsbalans. Storgodsbildning
i väst ökar. Själförsörjande.
Hären utvidgas till cirka
400 000 man, fördelade
på dels en bofast bondemilis vid gränsen (många
germaner), dels mobila
elitförband enligt persisk
modell (tungt rytteri och
infanteri)
Kejsaren antar gudomlig
värdighet; Dominus et deus.
Kristendomen allt viktigare.
Konstantin den store
stöder kristendomen.
Nicea år 325. Kulturlivet
lågt - hämmas av statens
tryck och rådande ofrihet.
Kristendomen på frammarsch inom bl.a. hären.
