fulltekst

MITTUNIVERSITETET
Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)
Examensarbete inom
lärarutbildningen, 15 högskolepoäng
Konflikthantering
- Hur arbetar förskollärare med konflikter?
Camilla Slotts & Susanna
Tenno
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Abstract
Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder
förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur
förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de
utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering.
Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi
använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade
samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på
vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor
och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv
observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på
något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan
intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som
medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om
konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.
Nyckelord: Förskola, konflikt, konflikthantering, skolverket, Vygotskij
ii
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Innehållsförteckning
Abstract ............................................................................................................. ii
Innehållsförteckning ..................................................................................... iii
Inledning ........................................................................................................... 4
Problemområde ................................................................................................ 5
Bakgrund ........................................................................................................... 6
Värdegrund och värderingar 6
Definition av begreppet konflikt 8
Olika orsaker till konflikter 9
Konflikthantering 11
Syfte .................................................................................................................. 17
Metod................................................................................................................ 18
Resultat............................................................................................................. 25
Diskussion ....................................................................................................... 34
Referenser ........................................................................................................ 45
BILAGA 1: Intervjufrågor ............................................................................ 47
iii
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Inledning
Konflikter mellan barn är ett centralt problem i förskolans värld. Detta
är något båda har varit i kontakt med på olika förskolor under tiden vi
arbetat med barn. Eftersom båda berörts av konflikter på varierande sätt
såsom vardagliga diskussioner, större fysiska bråk och ”osynlig”
mobbing, undrar vi om detta över huvudtaget tas upp i förskolan och
vad man gör åt det? Lämnas det bara åt sidan eller hanterar man
konflikten och i så fall hur? Vi tror att det finns många studier och
tidigare forskning kring ämnet, men under våra sju terminer på
lärarutbildningen har vi inte på något sätt fördjupat oss i detta område
överhuvudtaget. Det har gjort oss väldigt nyfikna och intresserade av
hur konflikter hanteras och om det hanteras på ett visst sätt på de
förskolor som vi valt att studera.
En av oss har varit i kontakt med en konflikthanteringsmodell som heter
Islandsmodellen. Islandsmodellen bygger till en början på samtal utifrån
beskrivna fall/situationer som så småningom kan leda till bearbetning
av aktuella situationer som uppstått.
Syftet är att barnet ska på ett enkelt sätt prata om problem som uppstår,
sätta sig in i hur andra känner, träna sig i att uttrycka känslor, söka egna
lösningar och motivera dem samt se flera lösningar på ett problem.1 Den
andra av oss har inte varit med om någon speciell modell utan man har
oftast tagit en snabb och spontan lösning på konflikten för att få det
överstökat. Detta kan leda till stora problem som till exempel fel person
får skulden, man blir osäker på sig själv och ett barn kanske blir
syndabocken i barngruppen. Det är i förskolan man lägger grunden för
en god självkänsla och ett gott självförtroende hos ett barn, detta är
mycket viktigt för de kommande skolåren för att barnet ska kunna
skapa en kunskaps- och personutveckling.
Denna uppsats kan bli en grund för oss att kunna påverka
konflikthantering på ett bra och fungerade sätt på framtida
1
http://www.hinesna.no/node/165 (2009.10.22 kl 11.22)
4
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
arbetsplatser. Det är viktigt att vara medveten om detta ämnesområde
på grund av att det är ett centralt problem i förskolan.
Problemområde
Vårt beteendemönster kommer till stor del från vår hemuppfostran samt
vilka umgängeskretsar man befinner sig i. Förskollärare måste därför
lägga stor energi och ansvar på konflikthantering eftersom man redan i
förskolan lägger en grund för uppfostran hos barnet som är lika viktig i
förskolan som i hemmet. Hur kan förskollärare föra in uppfostran på
bästa sätt för att nå alla barn i sitt arbetssätt?
5
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Bakgrund
Att kunna stärka och stimulera samspel och hjälpa barn att hantera
konflikter är en viktig kunskap som krävs att ha i arbetet som
förskollärare. En tanke och nyfikenhet har börjat växa fram under våra
studerande år och det skulle vara intresseväckande att ta reda på hur
förskollärare hanterar och upplever konflikter i förskolan. Detta kapitel
är indelat i fyra underrubriker för att underlätta läsningen av teorin.
Dessa underrubriker är värdegrund och värderingar, definition av
begreppet konflikt, olika orsaker till konflikter, konflikthantering.
Värdegrund och värderingar
I förskolans läroplan framgår det att vänskap, omsorg och respekt till
andra skall synliggöras i verksamheten. Läroplanen rekommenderar
inte någon speciell metod utan det är upp till varje förskola att välja
vilket arbetssätt de vill arbeta med. Däremot framgår det tydlig att alla
förskolor skall arbeta med dessa frågor. I läroplanen anges
målsättningar för hur förskolan skall utforma verksamheten efter
värdegrunden.
”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera
enskilt och i grupp, att kunna hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter” 2
Skolverket beskriver att begreppet värdegrund handlar om relationer
mellan människor och om hur vi behandlar varandra som barn, unga
och vuxna. Begreppet infördes under 1990-talet och i de nya
läroplanerna är värdegrund centralt och ska genomsyra all verksamhet i
förskolan och i skolan.3 Läroplaner är politiska dokument där mål och
riktlinjer ingår, den genomsyrar olika intresseinriktningar, olika
värderingar och olika syn på vad som anses viktigt att kunna. 4 Det är i
klassrummet man får reda på hur barn och förskollärare uppför sig, vad
2
Läroplan för förskolan,1998, Skolverket 2009 s.9
http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/4873 (2009.11.04, kl. 14.50)
4 Orlenius, 2001
3
6
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
de säger om hur det är och hur det borde vara. Moraluppfattningar
formas under uppväxten och i den miljö man befinner sig i.5 Värden
däremot formas av olika värderingar, något man strävar efter.
Människors lika värde är inte förhandlingsbara medan pengar ses som
ett instrumentellt värde och går att förhandla med. Ofta värdera man
något som är på gott eller ont, fint eller fult etc.6 Alltså värdegrunden
handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar
varandra i vardagen, vilket kan orsaka konflikter.
5
6
Wester, 2008
Orlenius, 2001
7
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Definition av begreppet konflikt
Det latinska ordet conflictus betyder motsättning eller sammanstötning.
Ordet konflikt kan beskrivas på flera olika sätt. När det gäller konflikter
kan man urskilja två typer: konflikter som äger rum inom människor och
konflikter som äger rum mellan människor. Om man talar om konflikter
inom människor handlar det om kognitiva konflikter, vilket betyder att
en person är med om en osämja inom ramen för sina egna
föreställningar eller mellan sina föreställningar och nya erfarenheter
som han eller hon gör. Dessa två olika typer av konflikter kan dock
hänga samman på det sättet att motsättningar med andra människor lätt
kan resultera i en inre konflikt hos de inblandade, samtidigt som inre
konflikter kan leda till friktioner med andra inblandade.7 Det finns olika
konflikttyper såsom inre konflikter hos individen, vilket kan röra sig om
impulser, behov eller önskningar som utesluter varandra. Många
gånger väljer man vägar som gynnar en själv eller den grupp man
tillhör. Konflikter i sociala relationer, konflikter i och mellan grupper,
konflikter inom en organisation och mellan organisationer samt
konflikter mellan nationer är även viktiga konflikttyper att känna till. En
konflikt kan uppstå mellan intressen, mål, personlig stil, synsätt,
grundläggande behov och värderingar. Det kan förekomma en konflikt
när människors aktiviteter är olikartade vilket kan medföra att en
persons handlingar hindrar, försvårar eller stör en annan persons
handlingar. I en konflikt kan den ene ses som en vinnare och den andre
som en förlorare, vilket betyder att vinnaren är den som känner att han
eller hon inte gjort något fel och därmed blir den andre förloraren som
är anledningen till att konflikten uppstod. Detta kan medföra att
vinnaren känner makt och ska vara märkvärdig inför andra sociala
relationer. Denna person kan utnyttja sin ”makt” till att börja starta
konflikter bara för att få uppmärksamhet och bekräftelse. Den som anses
vara förlorare kan utvecklas till att bli underlägsen i samspel med andra
människor, kommunikationen försämras och denne vill inte ta kontakt
med vänner vilket leder till utanförskap. Självkänslan och
självförtroendet kan försvagas och man börjar ta på sig skulden även
fast man är oskyldig.8
7
8
Thonberg, 2006
Stensaasen & Sletta, 1997
8
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Konstruktiva konflikter innebär att alla som är inblandade är nöjda med
resultatet, det vill säga en som alla tjänar på och som är för allas bästa.
Relationen mellan deltagarna stärks och deras respekt och tillit för
varandra ökar samt att deltagarnas förmåga eller färdigheter växer i att
kunna hantera framtida konflikter på ett konstruktivt sätt. Deltagarna
försöker att lära av varandra istället för att skydda sig själva eller
dominera över sina vänner i gruppen. Destruktiva konflikter resulterar i
att en deltagare vinner på den andres bekostnad, sårade känslor och
ilska skapas, minskar möjligheterna att hantera konflikten på ett
konstruktivt sätt. Konflikter och aggression är två helt olika saker.
Definitionen av konflikt kan relateras till aggression, konkurrens,
inflytande och dominans. Men konflikter och aggression är egentligen
två helt olika saker. Med aggression menar man att man har olika
beteenden för att såra eller göra någon annan illa. Det påträffas studier
som visar att det är ovanligt att barn använder fysiskt våld när de
hamnar i konflikter med varandra, det vanligaste är att barn hanterar
konflikter verbalt.9 Med konkurrens menar man att man arbetar mot
andra individer och vill nå ett mål, men där endast en eller några kan nå
målet. Det är dessa två som framkallar en konflikt men den behöver inte
alltid innehålla konkurrens och aggression. Inflytande handlar om att
påverka andra på önskat sätt och dominans innebär att en person har
inflytande över någon annan till exempel en förskollärare över ett
barn.10
Olika orsaker till konflikter
Vi människor styrs av våra behov. Förutom att överleva och känna
trygghet har vi behov av att känna tillhörighet, uppskattning och kärlek.
Vi drivs också av att förverkliga oss själva och våra drömmar. Då våra
behov inte blir tillfredställda reagerar vi ofta med våra känslor, vi blir
förtvivlade, ledsna, arga eller deprimerade. Vissa av oss behöver
bekräftelse av andra medan vissa förnekar sina behov och blir passiva.11
9
Thonberg, 2006
Chetkow-Yanoov, 1996
11 Ekstrand & Lelinge, 2007
10
9
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Grupptillhörighet är en viktig källa för den egna identiteten och
självkänslan både i konkreta grupper som familjen och kamratkretsar
och i abstrakta grupper vilket är kön, åldersgrupp, etnicitet och politisk
grupp. Barn hamnar i olika grupper där man får en roll beroende på hur
de andra medlemmarna är i gruppen. Hamnar man i en grupp där
medlemmarna har högre status än vad man själv har kan man lätt bli
underlägsen och tillbakadragen. Om man själv har hög status och
hamnar i en grupp där de andra har lägre, blir man lätt den som
dominerar och har makten. Vilka grupper man tillhör och vilka sociala
föreställningar man har tillsammans påverkar deras identitet och
självkänsla. Vissa grupper blir negativa stereotyper och andra blir
positiva. En del av oss försöker att undvika konflikter i många
sammanhang, det vill säga vid direkt sammanstötning där vi är oense
om något. Vi tänker oss att konflikter är något obehagligt, negativt och
hemskt som vi helst vill undvika. Vi har alla olika eller gemensamma
behov, intressen, önskningar och mål, är det inte konstigt att
motsättningar och konflikter uppstår när resurserna är begränsade.12
Attityder till konflikter och hur vi lärt oss att hantera konflikter,
kommer ursprungligen hemifrån. Det är i familjen de flesta lär sig att
kommunicera, lär sig att lösa problem och att jobba tillsammans med
dem. Har man en bra kommunikation mellan hem och förskola bidrar
det till att barnet får samma normer och förutsättningar att utgå ifrån.13
Lev Vygotskijs pedagogiska teori grundas på en marxistisk syn på
förhållandet mellan människans medvetande och den materiella
verkligheten, vilket innebär att den omgivande miljön bestämmer hur
tänkandet utvecklas. Därför har all uppfostran en social karaktär den är
alltså beroende av verkligheten runtomkring oss och de kunskaper vi
har.14 Vygotskij menar att inlärning och kunskap sker genom socialt
samspel med andra och att språket är ett viktigt hjälpmedel. Vårt
beteende förändras om det sker rubbningar i den sociala miljön. För att
barnet ska kunna hantera konflikter, enligt Vygotskij, skaffar sig barnet
verktyg i samspel med en förskollärare på förskolan. Dessa verktyg kan
barnet använda för att tolka och utforma sin värld. Språket är en annan
12
Thonberg, 2006
Bretherton, 1996
14 http://www.socialisten.nu/pol/utb/vygotskij_52.shtml (2009.10.14 kl 12:13)
13
10
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
viktig grundtanke hos Vygotskij. Dess viktigaste funktion är
kommunikation. Vygotskij menade att det finns ett nära förhållande
mellan tänkande och tal. Det man tänker måste framföras via språket.
Språket blir ett socialt redskap.15 Social kompetens är ett underlag i
människors utveckling vilket innebär mänskligt samspel och samspel
startar utveckling. Barnets alla förmågor såsom intellektuella,
emotionella, sociala och existentiella har sina rötter i sociala relationer.16
Barnets förhållande till sig själv och världen är från första stund
relationer med andra människor. De flesta barn är från början i allra
högsta grad socialt kompetenta. Det är viktigt att veta att Vygotskijs
utgångspunkt säger något mer än att det är viktigt att uppföra sig och
att det är trevligt att umgås. Människors samspel är inte bara är en
metod som kan stödja lärande och utveckling utan att samspel är
lärande och utveckling.17 Om man vill lära barn att uppföra sig väl
måste vi utveckla ett ”samspel som uppför sig väl” eftersom det är
genom yttre sociala interaktioner vi skaffar oss kompetens. Har man
inte ett gott samspel mellan varandra kan konflikter uppstå. Det är
samspelet som startar utveckling och en konflikthantering är en
utveckling på konflikter. Kommunikationen är avgörande för att ett bra
samspel mellan varandra ska fungera. Finns inte kommunikationen kan
det vara en orsak till att en konflikt uppstår.18
Konflikthantering
Forskning och konflikthantering har utvecklats starkt inom socialt
arbete och skola. Konflikter är en process som parterna själva ska ta
ansvar för och kunna hantera, det är en ny idé som prövats. Där ingår
det att lära sig känna igen orsaken till varför konflikter uppstår och hur
man känner sig i en konflikt. Det är viktigt att lära känna sig själv och
sina reaktioner när man hamnar i konfliktsituationer.19
15
http://www.fotbollslag.com/fotboll/vygotskijs-teorier/ (2009.10.14 kl 12:35)
Lindqvist, 1999
17 Strandberg, 2006
18 Strandberg, 2006
19 Ekstrand & Lelinge, 2007
16
11
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Man har valt att använda begreppet konflikthantering istället för
konfliktlösning eftersom vissa konflikter faktiskt inte går att lösa,
däremot går det att erkänna och hantera dem. Det finns fyra olika
strategier, enligt Maltén, när man talar om konflikthantering. Det har att
göra med personernas förhållande till varandra och till den tidsenliga
konflikten. Av dessa fyra har tre av strategierna en begränsad effekt
men som ändå är vanliga när det gäller konflikthantering. Den fjärde
och sista strategin företräder däremot ett förhållningssätt som mer
effektivt kan bidra till en resultatrik konflikthantering. Här följs de fyra
olika strategierna:20
Defensiva strategier
I denna strategi hanterar man ett problem på ett modlöst sätt genom att
ignorera problemet och låtsas som att det inte finns. Man vill ofta
undvika en vidare diskussion och personerna som är inblandade, samt
omorganisera arbetet så att man slipper stöta på varandra. Konflikten
kan även hanteras genom att man utser en syndabock. Man anser att
man funnit lösningen och förklaringen på konflikten genom
syndabocken. Eftersom man inte hanterar konflikten ordentligt skapas
på sikt ett inre drama med skuldkänslor mot den utpekade.
Makt- och tvångsstrategier
I denna strategi är personerna beroende av varandra, där utnyttjar man
varje individs styrka och svaga sidor. Man sätter motståndaren under
press tills han eller hon ger upp, vilket leder till att en vinner och en
förlorar. Om man hotar motståndaren till att ge upp har man endast
vunnit en kortvarig seger. Motståndaren inväntar då ett lägligt tillfälle
till hämnd och revansch. Konflikten blir inte hanterbar utan snarare
innesluten. Makt och tvångsstrategierna för inget gott med sig, de är i
grunden destruktiva. Lösningen på maktkonflikter är att ta in en tredje
person som blir medlare till vinnaren och förloraren.
20
Maltén, 1998
12
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Rituella strategier
Denna strategi handlar om att lätta på anspänningen i en
konfliktsituation. Ett exempel är att man väljer ett runt bord där ingen
har en mäktigare placering än någon annan. Man avdramatiserar själva
konflikten genom att rikta uppmärksamheten på det som skall göras,
därmed underlättas situationen. Det skapas en trygghet och säkerhet
samt dämpar ångesten som problemsituationen kan skapa.
Samverkansstrategier
Det som ingår i denna strategi är problemlösande samtal, medling
genom ett tredjepartsingripande utifrån och förhandlingar om så
behövs. Här erbjuds alla att känna sig engagerade och motiverade, båda
personerna har något att vinna och därmed blir strategin konstruktiv.21
En del av oss försöker undvika konflikter i många kontexter. Det vill
säga att man undviker direkt sammanstötning med människor som man
är mer eller mindre ovän med, för att vi tänker oss att konflikter är
något obehagligt, hemskt och negativt som vi helst vill komma undan.
Men konflikter är en del av det sociala livet som människor måste
acceptera och lära sig handskas med.22 En konflikt kan ibland handla om
en mindre tvist mellan personerna och att det stora problemet
egentligen är att de missuppfattar varandras avsikter och handlingar.
Hur vet man om det är en missuppfattning? Ibland tycker var och en av
de inblandade att de själva är ett oskyldigt offer och blir orättvist
behandlade. Ofta är de inblandade övertygade om att de andra
uppfattar händelsen fel, medan de själva har rätt.23
21
Maltén, 1998
Thonberg, 2006
23 Stensaasen & Sletta, 1997
22
13
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
En studie visar att barn tycks vara mer benägna att använda fysiskt våld
i en konflikt om det andra barnet gör det, våld föder våld. De flesta av
konflikterna hanterar barnen oftast själva utan att de börjar slåss och
utan att vuxna uppmärksammar detta, därför får vuxna känslan av att
fysiskt våld är vanligare inslag i barns konflikter än vad det i själva
verket är.24 Barnen vet precis hur de kan utmana andras känslor, både
verbalt och kroppsligt. De visar också att de inte accepterar kränkningar
mot sig själv samtidigt som de stödjer och utmanar andra. Att nämna
någon som liten är en strategi för att utmana andra. Detta kan även
förekomma i småbarnsåldern där barnet provocerar sina vänner och
utesluter de genom att benämna att personen är liten.25 I många fall kan
det kännas bättre att få konflikter avklarade direkt på plats i så kallade
situationssamtal vilket är en slags konflikthanteringsstrategi. Där ska
man avstå från att ta upp problemet vid ett möte med hela klassen då
mötet kan sluta i mer eller mindre kaos där barnen tar ställning för den
ena eller den andra parten. Så länge inte barnen lärt sig att handskas
med ett problem på ett positivt och konstruktiv sätt så ska man föredra
situationssamtal. Handlar det däremot om ett slagsmål är det självklart
att en vuxen bestämt ingriper och avslutar bråket, men innan man börjar
diskutera vad som hänt måste barnen få lugna ner sig. Ett
situationssamtal sker endast med de direkt inblandade. Förskolläraren
visar ett positivt intresse att vilja hjälpa de inblandade i den konflikt
som de hamnat i och inte i första hand lägga skuldfrågan på någon.
Strategin är till för att tala om för barnen att man vill hjälpa till och klara
upp det som inträffat. Använder man kroppskontakt kan det också
hjälpa till en mindre laddad stämning. Nästa steg i situationssamtalet är
att ta reda på vad som egentligen har hänt. Detta gör man genom att var
och en utfrågas och får berätta sin version. Oftast vill deltagarna lägga
skulden på varandra men samtalsledaren tar inte upp vem som gjort vad
utan fokuserar istället på att de får i tur och ordning berätta vad som
hänt. Genom att fråga om detaljer angående händelsen gör att hela
situationen och spänningen laddas ur och konflikten kan hanteras. Efter
händelseförloppet får de inblandade berätta om hur de kände sig och
varför, och om situationen blev bra efter konflikten. De involverade ger
inte varandra några löften eller ber varandra om förlåtelse. Det som
24
25
Thonberg, 2006
Johansson, 2008
14
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
skett har skett och en uppgjord plan är gjord.26 En förbättring på
vardagskommunikationen är bland det mest konstruktiva man kan göra
när det gäller att förebygga och hantera konflikter. Vi använder oss inte
bara av ord utan även pauser, tonfall, harklingar och många andra ljud.
En annan viktig kommunikation är beröring då det ska vara något
naturligt, som inte ska göra ont eller är farligt. Att använda beröring vid
en kommunikation gör att man känner sig avslappnad och trygg hos
den man pratar med.27 Många fyra- men även treåringar klarar av att
genomföra korta samtal, det kan i vissa fall sitta i samtal som förs av
äldre vänner. En grupp tvååringar har faktiskt också klarat av detta
efter en sagointroduktion med hjälp av handdockor där de kunde vara
koncentrerade under samtal mellan de äldre vännerna.28 På så sätt växer
även de mindre barnen i en kultur där man lyssnar på varandra. Dessa
samtal bör vara korta och ske i små grupper så att barnen inte behöver
vänta så länge innan de får chansen att yttra sig, eftersom barn kan ha
svårt att hålla tålamodet uppe en längre tid. Samtalen bör äga rum två
eller tre gånger i veckan för att så småningom behärska de dagliga
samlingarna. Med träning av dessa samtal kommer barnen att få allt
större integritet och våga uttrycka sina tankar. Att samtala om hur man
ska vara mot varandra och därefter berömma och kommentera bra
uppträdande samt att ignorera negativt beteende medför till att barnet
tar sitt ansvar för sitt sätt att vara.29 Här framförs några praktiska
exempel för konflikthantering ur förskolans värld: Ett bra exempel om
hur man kan hantera konflikter är att ha en ”problemlösningsmatta” i
klassrummet. Den går ut på att när det uppstår konflikter mellan barn
får de sätta sig parvis på mattan. Här ska de försöka komma överens om
ett sätt i att hantera konflikten mellan dem. Förskolläraren formar
processen efter några regler: barnen måste prata med varandra, de får
inte lämna mattan innan konflikten är hanterad, om de däremot
hanterar konflikten är saken ur världen och om de inte gör det hjälper
läraren till. Det finns tre utgångspunkter som man måste tänka på i sitt
arbete med konflikter: Att förebygga skadeverkningar – långvariga
konflikter är skadliga, det finns risk för att spänning kan utlösas i
26
Åhs, 1998
Hammarlund, 2001
28 Åhs, 1998
29 Åhs, 1998
27
15
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
aggression mot syndabockar bland förskollärare eller dess barn.
Konflikten bör hanteras på en gång. Erfarenhet av konfliktlösning – det är
konflikterna i förskolan som är den naturliga utgångspunkten för
barnen att få erfarenheter och färdigheter under betryggande
vägledning. Konflikterna representerar ”det som händer” i sociala relationer,
klassrummet och i förskolemiljön – det gäller för förskollärare att ha ett
öppet förhållande till konflikter, det ger dem möjlighet att få värdefulla
erfarenheter. Att vara uppmärksam på konflikter är samtidigt en bra
grund till att kunna uppfatta konflikter i ett så tidigt skede som
möjligt.30
Det finns en annan teknik som förskollärare använder sig av i England,
resolving conflicts in nursery school som betyder att hantera konflikter i
förskolan. Den går ut på att man får sätta sig i skamvrån på en stol som
kallas antingen för mun, öron eller vänskapsstolen. När två barn
hamnar i en konflikt med varandra får den ena sätta sig i munstolen och
den andra i öronstolen i två minuter. Den som sitter i munstolen får
berätta sig version av problemet medan den som sitter på öronstolen
måste sitta och lyssna helt tyst. När denne är klar byter man plats och
gör likadant. Har man nu kunnat hantera problemet skakar barnen
händer med varandra och går tillbaka till sina aktiviteter. Om det
däremot fortfarande finns något att reda ut bjuder man in en tredje
person som får sätta sig på vänskapsstolen, denna person kan vara en
förskollärare eller en förälder. Här sitter alla tre och diskuterar tills
problemet är löst.31
30
31
Stensaasen & Sletta, 1997
Chetkow-Yanoov, 1996
16
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Syfte
Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på vilka metoder
förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur
förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de
utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering.
17
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Metod
Metodvalet är en kombinerad kvalitativ metod i form av intervjuer och
observationer. För vår del kan en kvalitativ metod vara ett sätt att få
svar på våra frågeställningar och med denna metod finns även
möjligheten att kunna ställa följdfrågor till förskollärarna om det behövs
under intervjun.
Deltagare i studien
De personer som var inblandade i undersökningen var en man och elva
kvinnor. De namn vi använder oss av är påhittade för att personerna ska
kunna vara anonyma. Rut är 42 år, är förskollärare och har varit
verksam inom förskolan i 15 år. Karin är 53 år och är barnskötare i
grunden, hon har arbetat i verksamheten i 22 år. Sara är 31 år,
barnskötare och har 8 års erfarenhet med barn i förskoleålder. Hon har
även arbetat 2 år utomlands innan sin barnskötarutbildning. Anna är 60
år, förskollärare i grunden och har arbetat 30 år på en och samma
förskola. Ulrika är 47 år, barnskötare och arbetat inom förskolan i 6 år.
Gunilla är 55 år, förskollärare och arbetat med barn i 25 år. Rickard är 28
år och är relativt nyexaminerad förskollärare, har arbetat inom förskolan
i 4 år. Kicki är 65 år och har varit förskollärare i 17 år. Pernilla är 25 år,
barnskötare i grunden och har arbetat som det i 1,5 år. Maja är 39 år och
är förskollärare sedan 7 år tillbaka. Lisa är 40 år och är barnskötare i
grunden, hon har arbetat med förskolebarn i 10 år. Tills sist har vi Mia
som är 63 år och är förskollärare och har arbetat som det i 15 års tid.
18
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Genomförande
Vår undersökning är utförd på sex förskolor i en kommun i mellersta
Sverige. Där har vi studerat sex olika småbarns- och syskonavdelningar,
där småbarnsavdelningarna består av barn från ett till tre år och
syskonavdelningarna består av barn mellan tre och fem år. Förskola ett
har tre syskonavdelningar och en småbarnsavdelning. Förskola två har
två syskonavdelningar och förskola tre består av fyra avdelningar där
två av dem är småbarnsavdelning och de övriga är syskonavdelningar.
De tre resterande förskolorna innefattar två avdelningar där en är
småbarnsavdelning och den andre är syskonavdelning. Vi valde
förskolor som vi aldrig varit på tidigare för att vi skulle få oss en egen
uppfattning och syn på förskollärarnas arbetssätt om konflikthantering.
Förskolorna kontaktades i tidigt skede och informerades om vad vår
studie handlade om, samt en förfrågan om vi fick komma under en
förmiddag och göra observationer och intervjuer med förskollärare.
Detta var inte något problem och vi var varmt välkomna på alla sex
förskolorna.
19
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Genom att använda intervjuer som datainsamlingsmetod får man en
mer detaljerad information från ett mindre antal människor. För att
intervjuerna ska bli meningsfulla måste man ha gjort ett förarbete där
relevanta frågeställningar är utgångspunkten. Frågorna ska vara
detaljerade och noggranna och de ska vara fria från värderingar och
tyckanden.32 I vår undersökning valde vi att ha fasta frågor som ställdes
till de förskollärare som var inblandade i konfliktsituationen. Denna
metod kallas för en kvalitativ undersökning vilket i vårt fall innebar
intressanta och lärorika resultat om verksamheten och om
förskollärarnas inställningar, värderingar, intressen, målsättningar,
planering och förhållningssätt när det gäller konflikthantering.
Nackdelar med intervjuer kan vara att man leder intervjun till det svar
man vill ha som intervjuare genom ledande frågor. Ämnet kan vara
känsligt för den man intervjuar och kan leda till att man får ut fel svar.
Missuppfattas frågan kan svaret bli orelevant vilket gör att
undersökningen blir mindre tillförlitlig. Vi använde oss av en diktafon
under samtliga intervjuer så att vi lättare kunde koncentrera oss på vad
informanterna sa och för att lätt kunna ställa följdfrågor och inte bli
störd av allt skrivande. När all empirisk material var insamlat började
arbetet med att gruppera och hitta mönster och slutligen välja delar av
materialet ut för analys. Vi valde också att använda oss av löpande
observationer som datainsamlingsmetod, vilket innebär att man
försöker skriva ned så mycket som möjligt om en längre händelse.
Dokumentationen görs med fria ord som antingen kan spelas in eller
skrivas, ned i skrift. 33 Vi bestämde oss för att skriva ner i skrift för att få
med så mycket information som möjligt samt för att det skulle vara en
omöjlighet för oss att spela in observationerna eftersom vi höll till
utomhus. Nackdelar med observationer kan vara att man som
observatör påverkar situationen genom sin närvaro, samt att man tolkar
fel beteende. Vi valde att använda oss av dessa metoder för att på ett
varierande sätt kunna tillägna oss kunskaper om hur man kan arbeta
med konflikthantering i förskolan.
32
33
Johansson & Svedner, 2006
Kylén, 2004
20
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Undersökningen började med att ta reda på vilka förskolor vi inte har
någon erfarenhet om sedan tidigare för att inte ha några åsikter eller
kunskap om deras arbetssätt och inte känna till pedagogerna och
barnen. De förskolor vi valde ringde vi till för att presentera vårt arbete
och fråga om vi kunde få komma och göra observationer och intervjuer.
Vi åkte till förskolorna för att sätta upp en informationslapp om vår
uppsats så att föräldrar och anhöriga kunde berätta till förskollärarna
om det var okej eller inte att vi observerade deras barn. Efter en veckas
tid ringde förskollärarna tillbaka till oss för att meddela att det var okej
att komma och göra undersökningen. Där bestämdes tillsammans med
förskollärarna vilken dag och tid som passade bäst att komma och att vi
endast skulle genomföra våra observationer utomhus mellan 9-11 på
förmiddagen. Det var några få som inte ville att sina barn skulle vara
med under observationerna vilket gjorde att vi inte studerade deras
barn överhuvudtaget. Intervjuerna utfördes efter lunchen som varade i
ca 20-30 minuter per intervju. Väl på plats gick vi observatörer
tillsammans runt på gården där vi fångade relevanta konfliktsituationer
som vi tyckte var mest givande för vårt arbete. Alltså vi var på sex
förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv
observationer sammanlagt. Vi observerade samma konfliktsituation
men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur
det hanterades. Det var alltid en förskollärare som tog tag i hanteringen
av konflikten som vi tog fasta på i våra observationer. De förskollärare
som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer
som vi sedan intervjuade. Alla intervjuer vi genomförde utfördes i ett
avskilt rum där vi kunde sitta i lugn och ro. Innan själva intervjun
berättade vi kort om vår c-uppsats och dess syfte. Vi utgick från våra
välstrukturerade intervjufrågor (se bilaga 1) och ställde följdfrågor kring
ämnet om det behövdes. Diktafon användes vid varje intervjutillfälle.
Det material som vi fått fram utifrån observationerna och intervjuerna
har vi granskat och sett kritiskt på flera gånger. Observationsunderlaget
har vi genomläst noggrant för att enklare kunna se och upptäcka de
handlingssätt som förskollärarna utnyttjar och intervjuerna har vi
lyssnat på ordentligt. Vi har sammanställt vilka skillnader och likheter
varje förskollärare i intervjun svarade på och kopplat ihop dessa med
våra observationer för att få undersökningen mer förståelig.
Intervjuerna transkriberas till text för att materialet skulle kunna
21
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
analyseras. En översättning av intervjuerna har gjorts till skriftspråk för
att de ska bli lättare att läsa. Vi har också tagit bort upprepningar,
omtagningar och hummanden.
Forskningsetik
Vi har tagit hänsyn till det grundläggande individskyddskravet vilket är
till för skydda informanterna, eftersom inga individer ska få utsättas för
kränkningar eller förödmjukelser.
Det finns fyra regler som Vetenskapsrådet anser att man ska följa vid
forskning.34 Den första är informationskravet vilket innebär att forskaren
har skyldighet att informera de inblandade om undersökningens syfte.
Man måste också informera att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas
om de så önskar. Vi informerar i förväg om vårt syfte och hur det
kommer sig att vi valde att skriva om detta ämnesområde. Den andra
regeln är samtyckeskravet som innebär att deltagaren är medveten om
att den har rätt att bestämma över sin medverkan. Om deltagarna är
under 15 år behöver man även ett godkännande från målsman. . De har
också rätt att när de vill avbryta sin medverkan i studien. Den tredje regeln
är konfidentialitetskravet och betyder kort att deltagarna får förbli
anonyma, samt att uppgifterna som framkommer i undersökningen
skyddas från obehöriga. Alla namn på förskolorna och de barn och
förskollärare som studeras avidentifieras. Den sista regeln är
nyttjandekravet som går ut på att den insamlade informationen om
enskilda personer enbart får användas i forskningssyfte.35
34
35
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
22
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Metoddiskussion
Genom att båda har skrivit ett eget observationsunderlag men om
samma händelse fick vi två synsätt som enligt oss stärker själva
observationen, detta gjorde även att vi fick mycket att diskutera kring
efter intervjun. Antalet på observationstillfällen tycker vi är lagom på
grund av tidsutrymmet och att vi är två personer som gör
undersökningen tillsammans. Hade undersökningen gjorts om av oss
hade vi valt att göra fler observationer och intervjuer på fler förskolor i
kommunen för att få en högre generaliserbarhet.
Inspelningen av intervjuerna upplevde vi som ett bra hjälpmedel. Som
intervjuare blir själva intervjun en avslappnad situation på grund av att
man slipper skriva ner allt och avbryta intervjun mellan frågorna. Det
går lättare att sammanställa resultatet och man missar ingenting viktigt.
Eftersom det fanns väldigt lite information om just konflikthantering i
förskoleverksamhet känner vi oss nöjda med den information vi fått fram i
vår undersökning.
Validitet eller trovärdighet som det också kallas betyder att metoder och
forskningsdata är felfria samt att man lyckats undersöka det man avsett
att undersöka.36 Den metod och de frågeställningar som använts i denna
studie anser vi hjälpte oss att uppnå syftet med studien. Vårt syfte med
denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare
använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går
till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka
skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna
när det gäller konflikthantering.
36
Denscombe, 2000
23
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Reliabilitet alltså tillförlitlighet innebär i vilken utsträckning ens resultat
kan upprepas och om studien kommer ge samma resultat om den
upprepas.37 Om vi skulle intervjua samma informanter men vid ett
annat tillfälle är det inte säkert att resultaten skulle bli detsamma som
nu med tanke på att intervjuerna och observationer hänger samman i
vår studie, även tidpunkten har betydelse för hur undersökningen kan
bli. Om andra personer skulle genomföra vår undersökning med samma
förskollärare och barngrupper skulle resultatet kunna bli detsamma på
grund av att de flesta förskollärarna har ett gemensamt arbetssätt att
utgå ifrån när det gäller konflikthantering. Det som kan brista här är
förskollärarnas svar, om de talar sanning eller inte. Säger de en sak till
oss och en sak till någon annan men om samma ämne, så är det
självklart att tillförlitligheten sjunker och resultatet blir mindre
trovärdigt.
Generaliserbarhet betyder att informationen som kommer fram i en
studie ska återfinnas om man gör en liknande studie. I den kommun där
vi genomfört vår undersökning finns hundratals förskolor och vi har
endast varit på sex av dem vilket ger vår undersökning ganska så låg
generaliserbarhet. Våra förskolor är bara en i mängden som gör att vi
inte kan dra några slutsatser som gäller alla förskolor i denna kommun
eller hela landet.
37
Denscombe, 2000
24
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Resultat
I det här kapitlet behandlas det resultat som har kommit fram genom våra
observationer och intervjuer. Kapitlet är indelat i tre områden: Vilka
metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår,
hur förskollärare går tillväga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan och vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda
förskolorna när det gäller konflikthantering. I de intervjuer som
genomfördes i undersökningen kom det fram vilken syn förskollärarna
hade på konflikter och hur de arbetar med dessa, även i observationerna
kunde man se hur förskollärarna ställde sig inför en konfliktsituation.
Vilka metoder använder förskollärare för att förebygga att konflikter
uppstår?
En av förskolorna vi besökte hade målet att aktivt arbeta med
människors lika värde och att visa varandra hänsyn och respekt, där
barnen ska kunna acceptera ett nej eller ett stopp. Förskollärarna på
förskolan uppmanade barnen att säga ifrån om det uppstod en konflikt
och om det inte räckte gick förskollärarna in och hjälpte till genom att
prata om konflikten med de inblandade. Förskollärarna var mycket
noggranna med att poängtera att de har tydliga gränser och regler
uppsatta när det gäller hur man ska handskas med varandra.
”Har man sagt nej så ska alla respektera detta.
Man har alltid rätt att bestämma över sin egen
kropp och man ska redan i förskolan lära barnen
att stå på sig”. citat av förskolläraren Anna
25
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
En annan förskola som ansågs vara en mycket lugn sådan, har en bok
som de ständigt arbetar med som heter Tilda med is och sol38 som handlar
om mobbning i de lägre åldrarna. Bokens utgångspunkt är förlåtelse
som är en viktig del på förskolan. Förskollärarna tycker att detta
arbetsmaterial är en bra början på att kunna utveckla och hantera
konflikter som uppstår mellan barnen. I boken finns två affischer, en för
is och en för sol. Sol visar hur man är en bra vän och is beskriver hur
man är en mindre bra vän. De har ytterligare ett arbetsmaterial som
barnen själva tillverkat med hjälp av att ha ritat sina egna händer på ett
grönt och ett rött papper som de klippt ut och sedan klistrat ihop.
Barnen har sedan fått sagt hur de uppfattar en vän, där de gröna
händerna beskriver det positiva med en vän och de röda händerna tar
upp det negativa hos en vän. Händerna hänger fast i ett paraply som
hänger i taket så att barnen tydligt kan se och bli påminda om hur man
ska vara mot varandra. Att ha vänskapen som arbetssätt är något
förskollärarna haft i många år och det har varit givande både för de
själva och för barnen.
38
Wilke, 2004
26
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
På tre förskolor arbetar man speciellt utifrån läroplanen där det står att
vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de
rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle39 och
därför är vuxna viktiga som förebilder. Med förebild menar
förskollärarna att de själva lägger tyngden på att visa barnen hur
förskollärarna sinsemellan är vänner mot varandra i barnens närvaro,
vilket enligt dem speglar av sig på barnen. På dessa förskolor arbetar
man med kommunikation på olika sätt där man diskuterar vänskap,
mobbing, demokrati och vad som är rätt och fel. Ett sätt att arbeta med
kommunikation var ett spel som förskollärarna gjort själva som de
kallar för Vänskapsmemory. I spelet ingår kort där man ska koppla ihop
de motsatta bilderna med varandra. Ett kortpar kan vara tre vänner som
leker med varandra och två som bråkar med varandra, dessa ska alltså
kopplas ihop. När man spelat klart diskuterar man kortets betydelse då
man utgår från barnens egna erfarenheter. Ett annat sätt att arbeta med
kommunikation var att ha samlingar där man endast diskuterar känslor,
allt ifrån hur man mår till att skapa egna lekar, sagor och spel som har
med känslor att göra. Meningen med detta är att barnen ska kunna
reflektera kring varför man egentligen blir ledsen när någon lämnar en
utanför eller varför man blir glad när man får en kram.
På en av förskolorna arbetar man utifrån ett dramaperspektiv när det
gäller att hantera konflikter. Ibland är det endast förskollärarna som
spelar upp en situation för barnen där de agerar utifrån konflikter som
uppstått i vardagen. Här får de inblandade själva se händelsen från ett
nytt perspektiv men även de barn som inte varit med i konflikten får en
lärdom om hur man är och ska vara mot varandra. Ibland får barnen
också testa på att vara delaktiga i agerandet antingen för skojs skull eller
för att få uppleva konflikten igen. Syftet till det sistnämnda är att barnen
ska få möjlighet att få ändra på sitt beteende/agerande mot sin vän och
känna att de fått en ny chans att hantera konfliktsituationen. De är
väldigt noggranna med att gå tillbaka till läroplanen och värdegrunden
för att titta om de är på rätt väg och om de följer den röda tråden mellan
det teoretiska och det praktiska på förskolan. Ett exempel på en
observation vi dokumenterade utifrån ett dramaperspektiv:
39
Läroplan för förskolan,1998, Skolverket 2009
27
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Tre femåriga flickor leker mamma-pappa-barn i skogen. Flickorna
blir oense om lekens regler och stöter ut en ur leken. Hon försöker
att kommunicera med de andra flickorna men de vägrar att lyssna.
Då springer den utstötte iväg till en förskollärare och ber om hjälp.
Hon förklarar vad som hänt och förskolläraren följer med henne till
flickorna som fortfarande är inne i leken. Där hjälper förskolläraren
till att komma på nya regler till leken så att den utstötte kan vara
med igen. De kommer överens om reglerna och leker vidare. När
det är dags för samling går förskolläraren och klär ut sig till Pippi
Långstrump och två andra förskollärare är Pippis vänner Tommy
och Annika. Under samlingen spelar förskollärarna upp
konfliktsituationen som flickorna hade i skogen då Tommy inte får
vara med Pippi och Annika. Barnen är tysta och väldigt insatta i det
som spelas upp. Dramat slutade med att alla fick vara med i leken.
Därefter kunde man se att de barn som var inblandade i konflikten
ändrade sitt beteende genom att ändra några regler i leken.
Flera förskollärare som intervjuades nämnde att ett bra sätt att
förebygga konflikter är att dela in barngruppen i mindre grupper flera
gånger under dagen i olika aktiviteter, speciellt nu när barngrupperna
börjar bli så otroligt stora. Detta gör förskollärarna inte endast för sin
egen skull då de lättare ska kunna hjälpa barnen att hantera de
konflikter som uppstår, utan de har även utgått från enskilda barn och
deras önskemål och behov. Vissa barn blir helt enkelt lugnare, säkrare
och presterar mycket effektivare i mindre grupper. Detta trodde några
förskollärare kunde bero på att man som vuxen ser och hör varje barn
bättre i en mindre grupp, man får också mer tid att hjälpa och stötta
enskilda barn i deras egen takt.
Utifrån en intervju med en förskollärare kom det fram att man på deras
förskola behövde ta till en drastisk förändring, på grund av att både
stora och små konflikter till slut hade blivit ett stort problem för att få
vardagen att fungera. Man trodde att problematiken med konflikterna
kunde bero på att de flesta barn på denna förskola hade
invandrarbakgrund. Barnen kommer från olika delar av världen och har
inte hunnit varit på förskolan så länge, vilket enligt förskolläraren kan
leda till missförstånd och problem. Utifrån detta har förskolan börjat
använda mindre grupper under vissa tider på veckorna och på grund av
barnens invandrarbakgrunder har man även valt att dela dessa grupper
så att flickor är för sig och pojkar för sig. Syftet med grupperna var att
28
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
förskollärarna lättare skulle kunna hjälpa barnen i att hantera
konflikterna som hela tiden uppstod. Flickorna skulle också få en chans
att träna sitt självförtroende genom att säga ifrån och kunna vara den
man är. Pojkarna däremot ska få tillfälle att träna på att visa känslor,
ömhet och omtänksamhet. Förskolan har alltså efter detta fått ett
”genustänk”. Detta har resulterat i att konflikterna mellan barnen har
minskat rejält, man har haft mer tid för enskilda barn att träna det
svenska språket, regler och normer som finns på förskolan, sin
personlighet och sitt självförtroende etc.
Hur går förskollärare tillväga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan?
Vid flera av förskolorna vi besökte berättade förskollärarna att alla
inblandade barn i en konflikt får berätta sin version av det som hänt.
Man undviker att hamna i vems fel det är, fokus ligger istället på hur
situationen upplevdes av var och en och hur man själv kan göra nästa
gång för att det ska bli annorlunda. En av förskolorna menar att ordet
förlåt är mycket viktigt. Kan någon av barnen inte säga förlåt av en viss
anledning får denne ge en kram eller rita ett förlåtkort istället.
Förskollärarna tycker och jobbar med att alla barn ska kunna säga eller
visa förlåt på något sätt.
I intervjun där förskolläraren berättade om vänskapen som arbetssätt
och där man använde händerna som utgångspunkt, är förskollärarna
noga med att referera till handparaplyet när en konflikt uppstår. Då
brukar barnen försöka hantera konflikten ganska snabbt själva genom
att tänka tillbaka på vad de skrivit på sina vänskapshänder. Ett arbetslag
på en av förskolorna kände till islandsmodellen och har börjat funderat
kring om de ska ta in modellen i arbetssättet på förskolan.
Förskollärarna fastnade för hur man tränar barnen i ansvar, tillit, empati
och demokrati. De menar att om barnen känner till dessa fyra begrepp
kan man lättare hantera konflikter som uppstår. Några andra
förskollärare nämnde under intervjun att konflikter i förskolan oftast är
småtjafs och som inte ska ta över de dagliga rutinerna, därför ser man
inte konflikterna som stora och komplicerade. Flera situationer där olika
förskollärare visade detta beteende synliggörs i följande observationer:
29
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Observation 1
Två treåriga flickor hoppar i vattenpölar efter en regnig förmiddag.
En flicka skvätter med avsikt vatten i ansiktet på sin kompis vilket
upprepas flera gånger. Kompisen börjar gråta och springer iväg till en
förskollärare. Hon torkar bort vattnet på flickans kind och tröstar med
att säga ”Nu är det bra”. Flickan fortsätter att gråta och verkar vilja att
förskolläraren ska följa med bort till vattenpölen för att hantera
konflikten. Flickan drar i jackärmen för att visa att hon vill ha hjälp,
men förskolläraren säger då: ”Vi ska strax gå in gumman, gå och titta
vad de andra flickorna gör där borta istället.”
Observation 2
En pojke och en flicka leker i en båt på gården då pojken tar
kommandot över styrandet. Flickan satt där tidigare och tyckte att det
var hennes plats han hade tagit. Detta ledde till tjafs om vem som
skulle få sitta där och styra båten. En förskollärare stod och tittade på
under hela incidenten och när barnen ville ha förskollärarens
uppmärksamhet så gick hon därifrån. Pojken sprang efter och sade:
”Jag satt där först, eller hur?” Då svarade förskolläraren: ”Ni får turas
om och styra båten.”
Detta visar att för barn kan en liten konflikt vara en stor händelse som
kan leda till att man känner sig orättvist behandlad, men för en
förskollärare kan samma konflikt kännas liten och onödig att reda ut.
En del förskollärare ansåg att det är viktigt att man hanterar konflikter
här-och-nu. Förskollärarnas grundsyn på konflikter var att det är viktigt
att avvakta och se vad som händer för att ge barnen en chans att själva
försöka hantera konflikten. Ett exempel är att de var mycket noggranna
med att sätta regler och gränser samt att visa att ett nej är ett nej. Om det
är ett barn som säger ifrån, gör ett stopp med handen, måste det andra
barnet ta till sig det och lyssna på sin vän. Att göra på det viset, menade
en förskollärare, är ett konkret exempel på hur man kan hantera
konflikter. Är barnet tydlig med att visa ett nej lyssnar oftast det andra
barnet och därmed är konflikten löst innan det gått för långt så att
förskollärare behöver hjälpa till. Förskolläraren berättar att hon tycker
att barnen har förstått och anpassat sig till reglerna mycket bra,
exempelvis påminner barnen varandra om någon skulle ha råkat
glömma reglerna.
30
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
För att förebygga konflikter på förskolan där man hade drama som
arbetssätt pekar man aldrig ut en syndabock ur konflikten utan man
pratar ut om den med alla inblandade. I många fall spelar förskollärarna
upp en scen med konflikten för att alla ska få ta del av den och förstå
innebörden av problemet. Efter ett dramauppträdande av en konflikt
utvärderar man händelsen tillsammans med barngruppen. Detta gör
man för att alla ska få vara med, tycka till och diskutera problemet.
Vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda förskolorna när
det gäller konflikthantering?
När det gäller konflikthantering på de olika förskolorna kunde man se
både skillnader och likheter i hur de arbetar med konflikter. En förskola
hade boken Tilda med is och sol40 som utgångspunkt när det gäller
konflikter. Boken har en bra handledning till förskollärare om hur man
ska lära barn att vara mot varandra, samtidigt som den ger konkreta
bilder som påverkar barnen när de bläddrar i boken. Denna förskola har
även ett paraply med vänskapshänder som arbetssätt, det visar hur man
är en bra respektive dålig vän. En annan förskola arbetade utifrån ett
dramaperspektiv där de använde drama både som skoj och för att
bearbeta konflikter som uppstår i vardagen. Dessa två förskolor skiljer
sig mycket från varandra och deras arbetssätt med tanke på att det ena
är mer konkret än den andra. Tilda med is och sol är ett konkret material
att använda sig av medan drama är ett agerande som är svårt att ta i.
Men dessa två förskolor har ändå i grund och botten samma syfte, ett
arbete med vänskap och hur man är mot varandra. Det finns ytterligare
ett arbetssätt som skiljer sig från mängden där man inte ser konflikter i
förskolan som en stor sak utan mer som småtjafs. Där vill man inte
förstora upp småtjafset så att det tar över de dagliga rutinerna.
Förskollärarna på denna förskola har en annan syn på konflikthantering
än vad de övriga förskollärarna hade. Stora skillnader på hur
förskollärare tar hand om konflikter kan man se utifrån dessa
observationer, där namnen är påhittade:
40
Wilke, 2004
31
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Observation 1
Tre pojkar och två flickor i 5-års ålder leker jagis med varandra. Flickorna är ute efter
att pussa pojkarna. Från början är alla med i leken, de springer och har roligt
tillsammans.
- Nu är det vi som jagar, säger Lisa och springer mot pojkarna.
- Kom och pussa mig då! Här är jag, skriker Kalle glatt.
- Linus, nu kommer jag och ta dig, säger Anna.
Linus börjar springa och Anna kommer ikapp honom. Hon pussar honom på kinden
och Linus blir helt förstörd, börjar gråta och skrika helt hysteriskt.
- Vad är det? frågar Anna förvånat.
- Jag vill inte att du ska pussa mig!
- Men du var ju med i leken.
Linus puttar då Anna så hon ramlar bakåt. Anna springer iväg till förskolläraren
Annika och gråter. Förskolläraren går tillsammans med Anna bort till Linus och de
andra barnen. Hon sätter sig ner med Anna och Linus och frågar vad som hände.
Barnen får i tur och ordning berätta sin historia där de går igenom vad som hände, hur
båda kände sig, hur man går vidare och slutligen att båda får be om förlåtelse.
Observation 2
Fem pojkar i 4-5 års ålder gör en bilbana i sandlådan. Alla har gjort sin egen bilbana
förutom Pelle för han vill dela bilbana med Oscar.
- Gör din egen bilbana! Du får inte åka på min, skriker Oscar.
- Alla får åka på allas, retas Pelle.
- Då går jag och säger åt fröken.
Oscar springer iväg till förskolläraren Lena och söker hjälp. Lena ignorerar situationen
men ber till slut att Oscar ska dela på sin bana med Pelle. Hon går varken dit eller
följer upp hur situationen löste sig.
Här ser man en tydlig skillnad på hur engagerad de olika förskollärarna
är i sitt arbete med konflikter. För ett barn kan ett litet bråk vara och
kännas större än vad en förskollärare tycker att det är. Annika
hanterade konflikten genom att sätta sig ner med barnen och höra deras
versioner tills de kom på en lösning på problemet, medan Lena inte
verkade bry sig om barnens problem utan ignorerar det istället.
32
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Två förskolor hade samma tänk när det bland annat gäller att nå ut till
varje barn genom att dela in barngrupperna i mindre grupper under
viss aktivteter. Utifrån intervjuerna sades det att uppdelningen har
påverkat grupperna positivt. För invandrarbarnen var detta en mycket
bra lösning på att minska på de vardagliga konflikterna som enligt
förskollärarna uppstod väldigt ofta. Den andra förskolan var inne på
samma spår med att ha mindre grupper eftersom barnen blir mer
lugnare, säkrare och presterar mycket effektivare. Detta gör att
konfliktsituationerna påverkas och blir färre. Det som skilde sig från
våra intervjuer och observationer var förskolan med invandrarbarnen
som hade utvecklat ett genustänk utifrån konflikthantering, vilket man
inte fick ta del av på de andra förskolorna.
Övergripande kan man säga att de flesta förskolorna lade vikten på att
ha en god kommunikation barn emellan. Genom att ha det blev det
lättare att kunna samtala och hantera konflikterna på en lugn nivå, där
alla fick säga sin mening om problemet. Det som var gemensamt
gällande kommunikationen var att samtala kring vänskap och känslor,
säga förlåt och stopp, att diskutera och agera en konfliktsituation genom
ett dramaperspektiv, dela in barnen i mindre grupper och låta barnen få
en chans till att hantera konflikten själva.
33
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Diskussion
Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka metoder
förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur
förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan och vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda
förskolorna när det gäller konflikthantering. Vi har valt att lägga upp
diskussionen på samma sätt som resultatet. De har samma rubriker och
innehållet i diskussionen utgår från det som framkommit i resultatdelen.
Vilka metoder använder förskollärare för att förebygga att konflikter
uppstår?
En konflikt betyder motsättning eller sammanstötning men kan även
uppstå mellan intressen, mål, personlig stil, synsätt, grundläggande
behov och värderingar. Begreppet konflikthantering används istället för
konfliktlösning eftersom vissa konflikter faktiskt inte går att lösa,
däremot går det att erkänna och hantera dem. Det är väldigt viktigt att
se och kunna skillnaden mellan dessa begrepp, dels för att vi
förskollärare inte ska känna sådan stor press på att vi måste lösa en
konflikt när det inte alltid går och dels för att det inte ska uppstå
missförstånd när man tolkar en konflikt.41 Genom att ha fördjupat oss i
konflikter, konflikthantering och konfliktlösning, har vi förstått att det
är en stor skillnad mellan begreppen som vi inte tidigare tagit fasta på.
Som blivande förskollärare kommer vi att bära med oss detta i vår
framtida ryggsäck för att dela med oss av vår fördjupade kunskap till
andra medarbetare och barn. När man kan se skillnaden på dessa
begrepp kan man utifrån det skapa ett arbetslag med gemensamma mål
och förutsättningar för att förebygga konflikter.
41
Maltén, 1998
34
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
I resultatet kom det fram att många förskollärare utgick ifrån att lära
barnen att säga nej och stopp för att förebygga konflikter. Respekterar
man inte varandras nej kan det bidra till att en konflikt uppstår.
Förskollärarna poängterade att det är otroligt viktigt att låta barnen
hantera konflikterna själva så långt som möjligt innan en förskollärare
hjälper till. Detta gör att barnen själva får ta ansvar för sitt handlande
som samtidigt stärker deras självförtroende. Vi förskollärare ska inte
finnas till för att serva barnen utan vi ska finnas där som stöd. Barnen
ska utvecklas till att bli starka och självständiga individer. Utifrån egna
erfarenheter har vi sett att vissa förskollärare verkar vara konflikträdda
och att orken inte alltid finns där för att hantera en konflikt. Detta kan
bero på okunskap i hur man kan hantera konflikter på olika sätt. I
många fall kan det kännas bättre för de personer som är osäkra på hur
man hanterar konflikter att få dem avklarade direkt på plats i så kallade
situationssamtal vilket är en slags konflikthanteringsstrategi.42 Detta är ett
bra sätt för den okunniga att börja hantera konflikter på ett lätt sätt.
Situationssamtal är en sorts dialog och dialoger är en stor del i
förskolans värld. Alltså blir situationssamtal inte något helt nytt för den
som saknar kunskap om konflikthantering. Har man arbetat mycket
med konflikthantering tidigare så är det ett nyttigt och utvecklande sätt
att kunna ta till sig och arbeta med metoder från andra länder. Till
exempel tekniken från England där de använde sig av stolar som
hjälpmedel.
42
Åhs, 1998
35
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Det som var gemensamt på de sex olika förskolorna när det gäller att
förebygga konflikter var att skapa en god kommunikation. Genom att
samtala kring vänskap och känslor, säga förlåt och stopp, att diskutera
och agera en konfliktsituation genom ett dramaperspektiv, dela in
barnen i mindre grupper och låta barnen få en chans till att hantera
konflikten själva är ett sätt att arbeta med kommunikation. Målet är att
aktivt arbeta med människors lika värde och att visa varandra hänsyn
och respekt. Vygotkij menar att kommunikation och samspel
mellanbarn och vuxna måste fungera för att lättare kunna hantera
konflikter som uppstår i vardagen.43 Finns inte kommunikationen så är
det svårt att ens försöka hantera en konflikt. Vi håller med Vygotskijs
tänk om att vi vuxna har en stor roll i att påverka barnen positivt. Vi ska
vara förebilder som förskollärare om hur man ska vara mot varandra
som sedan ska avspegla sig på barnen. Detta kan man ta del av i en av
våra observationer där förskollärarna lägger tyngden på att visa hur de
sinsemellan är vänner mot varandra i barnens närvaro. Redan från
födseln kan man se att barn tar efter och härmar vuxnas beteenden. Från
att lära sig skratta till att leka rollekar som mamma, pappa och barn är
ett positivt sätt att påverka barnen som vuxen. Mycket bråk, lite kärlek
och att man visar mindre respekt och empati för andra gör att barnen
även tar efter de negativa sidorna som vi vuxna sänder ut. Hemmet är
bland annat en avgörande del för hur barnet sedan kommer att fungera
i förskolan. En god kommunikation mellan föräldrar och förskollärare
är därför oerhört viktigt så att barnet inte blir tveksam kring det man får
göra och inte. Har man liknande regler och förhållningssätt såsom i
hemmet och i förskolan fungerar vardagen mycket bättre för barnet,
detta gör att mindre konflikter uppstår. Det är i familjen de flesta lär sig
att kommunicera, lär sig att lösa problem och att jobba tillsammans med
dem. Har man en bra kommunikation mellan hem och förskola bidrar
det till att barnet får samma normer och förutsättningar att utgå ifrån.44
43
44
Strandberg, 2006
Bretherton, 1996
36
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Ett arbetssätt i en förskola i vår undersökning var att ha drama som
grund för konflikthantering. För att förebygga konflikter pekar
förskollärarna aldrig ut ett offer utan man pratar ut om problemet med
alla inblandade, och i många fall spelas det upp en situation med
konflikten för att alla ska få ta del av och förstå innebörden av
problemet. Efter ett uppträdande av en konflikt utvärderar man
händelsen tillsammans med barngruppen vad som hände, hur man kan
hantera det på bästa sätt och hur man ska göra om samma händelse
uppstår igen. Det svåra med konflikter är att en förskollärare lätt kan
misstolka situationen eftersom man inte alltid hinner fram innan
problemet redan har uppstått. Innan man tar in drama i
konfliktsituationen måste man som förskollärare ha tagit del av och sett
hela händelsen för att inte missförstånd ska uppstå. Att använda drama
som metod handlar inte om att peka ut någon utan man koncentrerar
sig på händelsen och pratar igenom problemet. Rituella strategier
handlar om att lätta på anspänningen i en konfliktsituation. Man
avdramatiserar själva konflikten genom att rikta uppmärksamheten på
det som skall göras, därmed underlättas situationen. Det skapas en
trygghet och säkerhet samt dämpar ångesten som problemsituationen
kan skapa.45 Här kan man se ett samband när det gäller
konflikthantering, uppbyggnaden och syftet med strategierna är
snarlikt.
45
Maltén, 1998
37
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Att dela upp barngruppen i två mindre grupper upplevde
förskollärarna som mycket positivt. Barnen blir mer lugnare, säkrare
och presterar mycket bättre genom att dela upp dem. Detta tycker vi är
ett hållbart sätt att arbeta med i längden. I en barngrupp kan det finnas
otrygga, dominanta och svaga barn som man som förskollärare måste
möta och utveckla på deras nivå. Är man i en mindre grupp blir man
mer hörd, sedd och bekräftad. Men det gäller att man hamnar i rätt
grupp som är varierad men som man ändå känner sig trygg i där man
passar in. Exempelvis om ett dominant barn hamnar i en grupp med de
som är svaga kan det bli automatiskt att de möts på vägen, den
dominanta blir mer lugn och de svaga får en möjlighet till att ta för sig
mer. Att ha en uppdelning som denna gör att man blir mer säker i sig
själv och man vågar stå på sig i större grupper. Här kan man tydligt
utgöra vilken roll barnet får i barngruppen beroende på hur de andra
medlemmarna är. Hamnar man i en grupp där medlemmarna har högre
status än vad man själv har kan man lätt bli underlägsen och
tillbakadragen. Blir det däremot tvärtom kan det bli att man lätt
dominerar och har makten. Vilka grupper man tillhör och vilka sociala
föreställningar man har tillsammans påverkar deras identitet och
självkänsla.46 Att dela upp flickor och pojkar för sig i mindre grupper
tycker vi inte är nödvändigt alla gånger. Däremot kan man se till hur
individen är och utgå ifrån det. Vi tror att i dagens samhälle är det inte
endast flickor som är svaga och pojkar dominanta, utan vi har egna
erfarenheter från att ha arbetat med barn att det är väldigt blandat.
I Skolverket47 står det tydligt att värdegrunden handlar om relationer
mellan människor och om hur vi behandlar varandra, vilket är något
som ska genomsyra all verksamhet i förskolan. I förskolans läroplan48
framgår det att lojalitet, omsorg och respekt till andra skall synliggöras i
verksamheten. Läroplanen rekommenderar inte någon speciell metod
utan det är upp till varje förskola att välja vilket arbetssätt de vill arbeta
med. Däremot framgår det tydlig att alla förskolor skall arbeta med
dessa frågor. Det vår undersökning kan brista på är om förskollärarna
46
Thonberg, 2006
www.skolverket.se
48 Läroplan för förskola, 1998
47
38
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
alltid hanterar konfliktsituationer på det här sättet som vi undersökt
eller om det var en engångsföreteelse.
Hur går förskollärare tillväga för att hantera konflikter mellan barn i
förskolan?
Något vi reagerade positivt på utifrån vårt resultat var att övergripande
hade förskollärarna samma reflektioner om att alla ska få komma till tals
som är inblandade i konfliktsituationen. Man undviker att hamna i vems
fel det är, fokus ligger istället på hur situationen upplevdes av var och
en och hur man själv kan göra nästa gång för att det ska bli annorlunda.
Situationssamtal innebär att man får konflikter avklarade direkt på plats
istället för att ta upp problemet i helgrupp då missförstånd kan uppstå
och barnen väljer sina vänners sida. Man måste ta reda på vad som
egentligen har hänt i konflikten innan man kan ta ställning till hur man
kan hantera situationen. När man börjar konflikthanteringen men
situationssamtal så leder förskolläraren samtalet och här gäller det att
inte ta upp vem som gjort vad.49 Det var något vi båda tog del av när vi
observerade och intervjuade på många av förskolorna. En observation
där vi såg detta var när Annika satte sig ner med barnen som var
inblandade i en konflikt. Där fick alla berätta vad som hänt, hur de
kände sig och hur de skulle göra nästa gång när en konflikt uppstod.
Genom att fråga om detaljer angående händelsen gör att hela
situationen och spänningen laddas ur och konflikten kan hanteras.
49
Åhs, 1998
39
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Arbetssättet verkar vara ett bra och hållbart sätt att hantera konflikter
på som håller i längden och som vi definitivt kommer att arbeta med i
vårt kommande yrke. Av alla metoder vi fått se en skymt av under vår
undersökning så är situationssamtalen det som varit mest intressant,
givande och effektivt för oss. Man involverar alla som har med
konflikten att göra och lämnar ingen utanför. Om man ser det från
barnens ögon så kan denna metod vara ett väldigt rättvist och enkelt
sätt för barnen att hantera och kunna påverka konflikter, istället för att
ta in konfliktsituationen i helgrupp som förskolan med
dramaperspektivet gjorde. Vi anser att det är både positivt och negativt
att använda drama som tillvägagångssätt. Det positiva är att alla barn
får ta del av problemet där man kan diskutera innehållet och komma
fram till bättre lösningar. Det som var negativt med att ta upp konflikten
i helgrupp var att de inblandade kunde känna sig utpekad och illa till
mods eftersom det bara är ett fåtal barn som varit inbland. Vi tycker att
man kan blanda dessa två metoder för att få ett så bra resultat som
möjligt på att kunna hantera konflikter. Alltså att ha situationssamtal
där endast de inblandade är med och sedan gå vidare med att ta upp
själva ämnet om konfliktsituationen i helgrupp.
En konflikt kan ibland handla om en mindre osämja mellan barnen och
att det stora problemet egentligen är att de missuppfattar varandras
avsikter och handlingar.50 Hur vet man om det är en missuppfattning?
Ibland tycker var och en av de inblandade att de själva är ett oskyldigt
offer och blir orättvist behandlade. Ofta är de inblandande övertygande
om att ”de andra” uppfattar händelsen fel, medan de själva har rätt. För
att inte missförstånd ska uppstå krävs en god kommunikation, respekt
och förståelse för varandra. Problemet kanske inte alla gånger ligger i
själva konflikten utan i missuppfattningen vilket är viktigt att ha i
åtanke som förskollärare.
50
Stensaasen & Sletta, 1997
40
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Under en intervju berättade en förskollärare om att konflikter inte ska ta
över den dagliga verksamheten. Under intervjun fick vi en känsla av att
deras arbetslag hade en ytlig kunskap om konflikthantering eftersom de
inte lade ner tid på hantering, orsaker och hur man förebygger
konflikter. Istället lät de barnen hantera konflikten själva innan en
vuxen lade sig i. Då känner barnen ansvar för situationen, de bygger
upp sitt självförtroende och sin självkänsla enligt förskolläraren. Det
tycker vi är genomtänkt och positivt eftersom de får känna eget ansvar i
att hantera olika situationer. Barnen får även känna att de räcker till och
kan bidra med något utan att en förskollärare ska behöva hjälpa till på
vägen. Riskerna med detta kan vara att barnen blir oense och inte kan
reda ut konflikten. Detta kan göra att kontakten mellan de inblandade
blir sämre om konflikten ligger kvar och gror. Om barnen inte klarar av
att hantera konflikten, försämras istället deras självkänsla. Självklart
måste en förskollärare hjälpa till ibland om konflikten inte går att
hanteras av barnen själva.
Ett nytt sätt på konflikthantering som vi tagit del av i vår undersökning
är tekniken från England51 som går ut på att man får sätta sig i skamvrån
på en stol som kallas antingen för mun, öron eller vänskapsstolen.
Situationen blir konkret och tydlig eftersom de talar om vem som får
göra vad, när och hur. Konflikten blir väl hanterad och de kan lämna
stolarna som vänner. Det fick oss att fundera på om inte det kan fungera
här i Sverige? Skulle vi ha denna metod som konflikthantering skulle vi
byta ut ordet skamvrån till något finare för att situationen inte ska bli
negativt laddad. Stolarna tycker vi är en positiv del i tekniken som gör
att konflikterna går att hanteras.
Vilka skillnader och likheter finns mellan de utvalda förskolorna när
det gäller konflikthantering?
Konflikter kommer alltid att finns men man kan arbeta med dem så att
alla känner sig nöjda, hörda och respekterade. Det får inte gå till
överdrift när det gäller att konflikter ska hanteras snabbt och enkelt.
Istället ska man ta tillfället i akt att få ut något av det, hantera det på ett
rätt sätt och komma fram till hur man kan gå vidare med situationen.
51
Chetkow-Yanoov, 1996
41
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Många förskolor hade kommunikation och vänskap gemensamt som
arbetssätt. I vänskap ingår empati, respekt och kärlek vilket är en bra
utgångspunkt att arbeta med i de lägre åldrarna. Som förskollärare vill
man verkligen försöka vara involverad i barnens värld som innefattar
tankar, problem och samtal för att känna att man kan bidra med så
mycket som möjligt som förskollärare och göra verksamheten till den
bästa. Där utgör det en stor grund på hur man ska vara i sociala
relationer, både innanför och utanför förskolan. Börjar man redan i de
lägre åldrarna med dessa stora frågor som kommunikation och vänskap,
anser vi att barnen får det lättare att fungera i sociala relationer när de
blir äldre i situationer där konflikter uppstår. Allt som man tränar på
blir lättare att ta till sig. Vygotskijs utgångspunkt säger något mer än att
det är viktigt att uppföra sig och att det är trevligt att umgås.
Människors samspel är inte bara är en metod som kan stödja lärande
och utveckling utan att samspel är lärande och utveckling. Om man vill
lära barn att uppföra sig väl måste vi utveckla ett ”samspel som uppför
sig väl” eftersom det är genom yttre sociala interaktioner vi skaffar oss
kompetens.52 Samspelet kan formas utifrån de mål man har på förskolan
när det gäller kommunikation.
Genom att ha mindre grupper för att bland annat minska konflikter var
också något man kunde se var gemensamt på två förskolor. De hade
lagt upp det lika genom att ha vissa arbetstimmar på dagarna i de här
mindre grupperna medan resten av tiden var alla gemensamt i stora
barngruppen. Vi tog till oss att det är bättre att ha några arbetstimmar
under dagen i de mindre grupperna än att ha heldagar. Skulle man
alltid dela upp barngruppen i två mindre så skulle det sociala samspelet
hamna på sidan om, man skulle inte känna gemenskap med resten av
gruppen och man skulle bli osäker i större konstellationer. Vänder man
på det hela och bara ha arbetstimmar i storgrupp skulle det göra att
barnen till slut blev okoncentrerade, trötta och man skulle kanske inte
hinna bli sedd och hörd av både vänner och förskollärare.
Att ha vänskap som arbetssätt var något de flesta utgick ifrån mer eller
mindre men på olika sätt. Vissa arbetade utifrån konkreta exempel
52
Strandberg, 2006
42
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
såsom böcker, spel och händer som barnen själva hade gjort. Medan
andra arbetade mer abstrakt genom att jobba med drama och att föra
samtal kring konflikter. Ett annat arbetssätt som skilde sig från
mängden var förskolan med genustänk. Eftersom genus är så aktuellt
idag var det ovanligt att inte ha fått ta del av det på de andra
förskolorna. Enligt oss är ett genustänk bra till en viss del, man behöver
till exempel inte ha rena flick- och pojkgrupper. Istället kan man
koncentrera sig på att inte benämna typiska flick- och pojksaker såsom
dockvrån och byggrummet. Människans medvetande och den
materiella verkligheten betyder att den omgivande miljön bestämmer
hur tänkandet utvecklas.53 Bestämda flick- och pojkbenämningar på
olika rum i inne- och utemiljön kan leda till att konflikter uppstår.
Exempelvis om en flicka bygger med lego i byggrummet kanske en
pojke kommer in och vill ta hennes plats för han tar förgivet att det är
pojkarnas rum. Detta är ett exempel vi såg i vår undersökning.
Fortsatt forskning
Under genomförandet av den här studien kom vi att tänka på flera
intressanta vinklar att forska om. Jämfört med vår studie som handlar
om konflikthantering då vi koncentrerat oss på förskollärarna så skulle
man kunna gå vidare med att utgå från barnens synvinkel till exempel
hur de känner sig och hur de ser på konflikter. Inte nog med att utgå
från barnen så kan man även se hur grundskollärare, fritidspedagoger
och föräldrar hanterar konflikter. Att göra fler intervjuer och
observationer ger också en bredare och djupare inblick i hur det kan se
ut. I vår forskning genomförde vi observationerna endast utomhus, har
man mer tid till forskningen skulle man kunna utnyttja även
inomhusmiljön. För att få en bredare inblick i hur man kan hantera
konflikter bör man ha fokuserat mer på specifika modeller för
konflikthantering som man sedan kan använda sig av och lära andra
förskollärare om i sin verksamhet. Vi vet att det finns många olika slags
modeller för att hantera konflikter men tyvärr fick vi reda på att de
förskolor vi undersökte arbetar och vet väldigt lite om det.
53
Strandberg, 2006
43
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Slutord
Direkt utbildning om konflikthantering är väldigt viktigt redan i
förskolan och som man måste arbeta med långsiktigt för att det ska ge
resultat både bland barn och vuxna. Vet barnen om vad en
konflikthantering innebär är det lättare för de att förstå innebörden hur
en vuxen agerar under en konfliktsituation. Det blir lättare för dem
själva att hantera en konflikt när de har kunskap om hur man gör det på
olika sätt. Allt detta har givit oss mer och djupare berikad kunskap när
det gäller att hantera konflikter. Detta var väldigt lärorikt och
fascinerande att få ta del av eftersom vi kommer att behöva så många
idéer och metoder om detta som möjligt i vårt kommande yrke som
förskollärare.
44
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Använd litteratur
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bretherton, Diane (1996). Nonviolent Conflict Resolution in Children.
(avhandling).
Caulfield, Susan. L (2000) Creating Peaceable Schools. (avhandling).
Chetkow-Yanoov, Benyamin (1996) Conflict-Resolution Skills Can Be
Taught. (avhandling).
Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken. Studentlitteratur: Lund.
Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som Gud glömde.
Gleerups Utbildning AB.
Hammarlund, Claes-Otto (2001) Bearbetande samtal. Centraltryckeriet:
Borås.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i
lärarutbildningen. Kunskapsförlaget: Uppsala.
Johnson, David. W & Johnson, Roger. T (1996) Comflict Resolution and
Peer Meditation Programs in Elementary and Secondary schools: A Review of
the Reaserch. (avhandling) University of Minnesota.
Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar. Bonnier Utbildning AB: Stockholm.
Johansson, Eva (2008) ”Gustav får visst sitta i tjejsoffan!”. Liber AB.
Stockholm
Lindqvist, Gunilla (1999) Vygotskij och skolan. Studentlitteratur: Lund.
45
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Maltén, Arne (1998) Kommunikation och konflikthantering.
Studentlitteratur: Lund.
Orlenius, Kennert (2001) Värdegrunden finns den? Runa förlag AB:
Stockholm.
Steensaasen, Svein & Sletta, Olav (1997) Grupprocesser.
Universitetsförlaget: Stockholm.
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. WS Bookwell: Finland.
Thonberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Liber AB: Stockholm.
Läroplan för förskolan (1998) Skolverket. Stockholm:Fritzes förlag.
Wester, Maria (2008) Hålla ordning men inte överordning. Umeå
universitet. (avhandling).
Wilke, Carina (2004) Tilde med is och sol. Bokförlaget Lilla e
Åhs, Olle (1998) Bortom bråk och hårt klimat. Runa förlag AB: Stockholm.
Öhman, Margareta (2003) Empati genom lek och språk. Liber AB:
Stockholm
ELEKTRONISKA REFERENSER:
1. http://www.socialisten.nu/pol/utb/vygotskij_52.shtml Pedagogen och marxisten Vygotskij (2009.10.14 kl 12:13)
2. http://www.fotbollslag.com/fotboll/vygotskijs-teorier/ Vygotskijs teorier (2009.10.14 kl 12:35)
3.http://www.hinesna.no/node/165 Islandsmodellen (2009.10.22 kl 11.22)
4. http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/4873 46
KONFLIKTHANTERING
- Hur arbetar förskollärare med
konflikthantering?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
14.07.2017
Skolverket (2009.10.12. kl 13.15)
47
Konflikthantering - - Hur arbetar
förskollärare med konflikter?
Camilla Slotts & Susanna Tenno
2017-07-14
BILAGA 1: Intervjufrågor
1. Hur gammal är du?
2. Hur länge har du arbetat på denna förskola?
3. Hur hanterar ni konflikter i förskolan?
4. Vad gör ni för att förebygga konflikter?
5. Vet du om någon specifik modell kring konflikthantering?
6. Under konflikten som nyss skedde – vad hände?
- Skulle du ha hanterat konfliktsituationen på ett annorlunda sätt
när du ser tillbaka på det i efterhand? Hur? Varför?
48