Ledarskap utv arbete och konflikthantering
Provmoment:
konflikthantering och
likabehandling
Ladokkod:
C1FK70
Tentamen ges för:
7,5 högskolepoäng
TentamensKod:
Tentamensdatum:
Tid: 09.00-12.00
24 mars 2016
Totalt antal poäng på tentamen:
60 p
För att få respektive betyg krävs:
G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på
Konflikthanteringsfrågorna
Anvisningar
Rätt svar ger 1 poäng. Fel svar ger 0 poäng och vet ej ger 0 poäng
Nästkommande tentamenstillfälle:
Se schema
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Ansvarig lärare:
Helena Pokka
Kristina Bartley
Telefonnummer:
0722 529280
(Kristina)
070 138090
(Helena)
Frågor om Likabehandling Tentamen 1, 24 mars 2016
1. Yttrandefriheten är inte en absolut rättighet och den får begränsas
2. Att förbjuda kränkningar handlar om att skapa enighet i nolltolerans
3. Pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) behöver inte ha en
likabehandlingsplan
4. Som pedagog ska du i ditt dagliga arbete ta hänsyn till
diskrimineringslagens krav. Skollagens krav beaktas enbart av
arbetsgivaren
5. Om ett barn vid upprepade tillfällen kastar glåpord efter ett annat
barn, med hänvisning till barnets vikt, så är det diskriminering
6. Likabehandling innebär rätten att vara sig själv i relation till alla
diskrimineringsgrunder
7. Diskrimineringslagen ska inte ge extra skydd till grupper som är
särskilt utsatta för fördomar utan gälla alla
8. Normkritik handlar om att fokusera på bemötande och innehåll,
utformning och metodik i undervisningen
9. En normlös verksamhet är målet med normkritiken
10. Största risken för diskriminering och ojämställdhet är att ha sig själv
som norm
11. Om ett barn uppfattat något som du sagt om dennes etnicitet som
diskriminering, utan att det var din avsikt att diskriminera, så har du inte
diskriminerat
12. Begreppen jämlikhet och jämställdhet kan användas synonymt i
vardagligt tal
13. Kartläggningen i planarbetet handlar bara om statistisk kartläggning
14. Enligt diskrimineringslagen och skollagen är det enbart rektorn som
har ansvar för likabehandlingsplanen och den årliga planen mot
kränkande behandling
15. Kartläggningen av verksamheten behöver inte ske tillsammans med
barnen/eleverna
16. Förebyggande arbete omfattar endast områden som i en kartläggning
av verksamheten identifierats som riskfaktorer
Rätt
Fel
Vet
ej
Frågor om Likabehandling Tentamen 1, 24 mars 2016
17. Det främjande arbetet ska bara ske vid behov och behöver inte ingå i
det vardagliga arbetet
18. Ett barn kan bli dömd för diskriminering
19. Åtgärdande arbetet behöver inte påbörjas genast när det kommer
uppgifter om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller
kränkt. Ni kan avvakta och se om det är en engångsföreteelse eller om
det upprepas
20. Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande
behandling behöver bara följas upp och utvärderas vid behov.
21. Arbetet med likabehandling är inte en juridisk fråga utan enbart en
fråga om verksamhetens värdegrund
22. Huvudmannen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier
på grund av att barnet eller eleven har anmält någon för kränkande
behandling
23. Skolan har inte ansvar att agera om barn/elev utsätts för
nätkränkningar som börjat på fritiden och sedan fortsätter i skolan
24. En handling som upprepas gång på gång kan resultera i att normer
etableras
25. Kommunerna behöver inte skapa rutiner för likabehandlingsarbetet
på förvaltningsnivå för att få veta vad som händer på skolorna
26. Värdegrunden har vuxit fram ur den svenska traditionen
27. I likabehandlingsplanen behöver bara 7 diskrimineringsgrunder tas
med
28. En person kan ha flera etniska tillhörigheter
29. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck
har med sexuell läggning att göra
30. Enligt Skolinspektionen är det bra att det främjande arbetet är
beroende av eldsjälar så det blir någonting gjort
Rätt
Fel
Vet
ej
Frågor om Konflikthantering Tentamen 1, 24 mars 2016
1. Barn ska lära sig att reflektera över sina negativa handlingar när de skäms
enligt nvc.
2. Pedagogens förmåga att vara medveten om både sina behov och elevens
behov är en viktig del av empatisk konflikthantering.
3. En medlare som utreder främst vem i relationen som har gjort rätt eller
vem som har gjort fel, kan förhindra medlingens syfte.
4. Negativa attityder förändras om man ger ny fakta eller information, även
om känslomässig koppling till saken fattas.
5. Konflikteskaleringstrappan enligt Glasl kan jämföras Patfoords
resonemang kring positionen Major- minor.
6. Härskartekniker är ofta omedvetna hos ett barn och bör bemötas med
förståelse för barnets grundläggande behov.
7. Pedagogen bör lära sig att reglera sin egen ilska och frustration med hjälp
av mentaliseringen av sin känsla och ge sig själv självempati för att kunna
hantera barnens utbrott på ett empatiskt sätt.
8. Om barn förlöjligar varandra och kallar varandra för nedsättande saker bör
pedagogen alltid sätta gränser för barns beteende på ett respektfullt sätt för
att förhindra fortsatt konflikteskalering och kränkande beteende i gruppen.
9. Det är viktigt att den andra kan sätta ord på sin känsla, för att man ska
lyckas konflikthantering enligt nvc.
10. Medlaren bör vara opartisk när man hanterar konflikter mellan två
personer.
11. Nvc fungerar icke-verbalt med barn som inte kan prata.
12. Att diskutera utifrån sina fundament är en del av MmE metoden.
13. Ilska är information om frusterade behov och behöver respektfullt
lyssnande bemötande för att känslan ska inte eskalera.
14. Empati är mindre privat än sympati.
15. MmE positionen har fokus på att man ska hitta bättre argument än den
andra.
16. Om man hanterar konflikter med Patfoords Likvärdighetsposition, utgår
man att man kan acceptera ett underläge.
Rätt Fel Vet
ej
Frågor om Konflikthantering Tentamen 1, 24 mars 2016
17. Jag känner mig sur när jag tänker på detta. Vad känner du? - är ett jagbudskap och önskan om likvärdighet, enligt Patfoord.
18. Enligt Rosenberg ska konflikthanteraren underlätta den andra att uttrycka
sina behov med konkreta önskemål.
19. En pedagog ska alltid berätta först hur man själv känner sig och vad man
vill innan man ska fråga vad barnet känner och varför barnet har gjort det
som pedagogen har blivit arg på, enligt Rosenberg.
20. Barn som bråkar bör lära sig att lyda ledaren och sluta. Detta är en bra
konfliktlösning, enligt Mm.
21. Om pedagogen skäller ut ett barn inför sina kamrater, utsätts barnet för
risken att få negativ självkänsla även i kommande gruppsituationer även om
barnet/eleven lyder pedagogens uppmaningar i fortsättningen.
22. En pedagog bör alltid försöka visa empati, lyssna och kommunicera
empatiskt med ett barn som är i affekt oavsett sin egen frustration, om
pedagogen vill hjälpa barnet att lyssna och känna sig tryggare.
23. Förebyggandet och hanterandet av konflikter bör uppmärksammas lika
mycket i skolverksamheter som hänvisningar till lagar och regler, belöningar
och straff, enligt Cohen.
24. Alla följande frågor är s.k. öppna processfrågor: Är du ledsen? Hur kunde
du göra så? Varför kan du inte sitta stilla? Vill du vara med?
25. Negativa attityder bör bemötas med konfrontationer eller tillsägelser för
att konflikter inte ska eskalera.
26. Pedagogens yrkesetiska medvetenhet och personliga mognad avgör om
kunskaper om empatisk konflikthantering räcker till för att pedagogerna ska
kunna använda det som ett förhållningssätt och metod i praktiken i förskolan
och skolan.
27. Barn som har fått uppleva för mycket skam och har blivit lämnade i det,
kan bli ”skamlösa” och hantera detta genom att stänga av sig för andras
känslor och i frustrerande och gränssättande situationer istället bli arga och
aggressiva mot andra.
28. Konflikter i barn/elevgrupper kan hanteras förebyggande om ledaren är
tydlig med sin roll, sitt ansvar, skapar pålitliga överenskommelser med
barnen och visar ett opartiskt och empatiskt förhållningssätt till alla.
29. Skillnad mellan krav och önskemål innebär enligt nvc, att man kan välja
utan skuld och skam att säga nej, om det är ett ärligt önskemål, men att man
egentligen kan bara lyda eller revoltera, om det är ett krav.
30. Internalisering i Mm positionen innebär att man i brist på likvärdighet
börjar förtrycka sig själv och se sig som underlägsen andra.
Rätt Fel Vet
ej
