Boken om biologi
Faktablad 15
Om du lägger alla dina hjärnceller på en rad efter varandra, skulle de räcka till
Sydamerika och tillbaka.
Varför växer en människa?
Faktablad 15 ur Boken om biologi
(47-11065-0) © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten
1
Människan och människokroppen
Två celler blir en och delar sig sen
Vare sig det ska bli en apa eller en människa (eller vilket annat
djur som helst) så börjar det nya livet med två små celler, en
spermie och ett ägg. När ägget blir befruktat av spermien byggs
de samman till en enda cell. Sedan börjar ägget att dela sig. En
cell blir två, två blir fyra och så vidare. Efter ett antal delningar
och nio månader så är fostret färdigt att födas.
n
Den befruktade cellen har blivit EN hel människa.
Den pyttelilla befruktade äggcellen delar sig och delar
sig. Till slut har det blivit en stor härlig människa.
Den lilla spermien
befruktar ägget.
En hel människa har många och olika celler
Som allt levande är vi människor helt och hållet uppbyggda
av celler. Cellerna är både små och specialiserade:
• skelettcellerna är hårda
• nervcellerna kan leda signaler
• muskelcellerna är töjbara
10 000 000 000 000 000 celler
Vad finns i en cell?
Alla celler
lever och
dör.
Varje cell har tunna väggar, cellmembran som det heter. Inuti
cellen finns en vätska som kallas cellplasma. I mitten av cellen
finns cellkärnan. Det är cellkärnan som styr cellen och talar om
vad den ska göra.
Cellmembran — väggen i cellen
Cellplasma — vätskan
i cellen
Cellkärna — mitt i cellen
finns cellkärnan. Där finns
våra arvsanlag, DNA.
110
KAP_5_boken om biologi_M.indd 110
Faktablad 15 ur Boken om biologi
(47-11065-0) © Författarna och Liber AB
2014-06-02 13.23
Kopiering tillåten
2
Människan och människokroppen
I cellkärnan finns vår arvsmassa
Cellkärnan har fler uppgifter än att bara styra cellen. Här finns
också vår arvsmassa. Det är arvet från våra föräldrar … och
från deras föräldrar ... och deras föräldrar … och deras föräldrar … och deras
föräldrar … och deras föräldrar.
Arvsmassan består av speciella molekyler som kallas för
DNA-molekyler. De innehåller den information som ärvs när
cellerna delar sig och blir fler.
Ditt DNA är unikt. Det är ingen annan
DNA
som har exakt samma DNA som du!
DNA-molekylen inneOm du inte är enäggstvilling förstås?
håller information om
Eller trilling.
hur en växt eller ett djur
ska se ut och fungera.
PRÖVA!
Är du en tungrullare eller inte?
Testa om du kan rulla ihop tungan.
Jämför med några kompisar i klassen.
Om man har egenskapen att man kan rulla
ihop tungan har man ärvt det från en eller av
båda sina föräldrar.
EXPERIMENT 12
Bygg en modell av en cell
Du behöver: en plastpåse, sugrör, piprensare, sax
Bygg ihop 4–5 sugrör till ett cellmembran.
För att göra en böj använder du dragspelsböjarna.
Kapa till små bitar av piprensarna.
(De får vara DNA-molekylerna.)
Häll piprensarbitarna i plastpåsen.
Knyt ihop påsen och klipp av knutens svans.
Lägg påsen (som förstås föreställer cellkärnan)
mitt i cellen.
Ta reda på mer om vad som finns i en cell.
Skriv fakta på lappar och gör pilar som pekar
på vad som är vad.
Bygg vidare på din modell.
Njut av ditt biologiska konstverk.
111
KAP_5_boken om biologi_M.indd 111
Faktablad 15 ur Boken om biologi
(47-11065-0) © Författarna och Liber AB
2014-06-02 13.23
Kopiering tillåten
3
