Högskolan i Halmstad
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete
Sociologi C
- En kvalitativ studie om vad kulturkrock är och hur den kan undvikas.
Handledare: Eva Schmitz
Shabnam Shams Alishah
1
Abstrakt
Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det
blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan
människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.
I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet.
Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.
I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien
visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår
mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur
redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi
känna att våra handlingar inte alltid passar in.
Nyckelord: Kultur, Kulturkrock, kulturmöte, socialisation
2
Förord
Först och främst vill jag ge ett stort tack till alla mina informanter som tog sig tid att vara med
i min studie. Tack för att ni delade med er av era tankar och erfarenheter. Tack vare er blev
min studie av. Jag vill också tacka min handledare Eva Schmitz som har bidragit med mycket
hjälp och synpunkter.
Jag vill även tacka min familj, speciellt min man som har fått stå ut med mycket frustration
under arbetets gång, men trots det har ni alla varit ett stort stöd under hela processen. Även ett
stort tack till min kära vän Minna som trots tidskrävande arbete har funnits där för mig och
varit till en stor hjälp och stöd under uppsatsens gång. Tack ska ni ha!
Shabnam
3
Innehållsförteckning
1.
Inledning…………………………………………………………………………6
1.1 Introduktion……………………………………………………………………….6-7
1.2 Frågeställning och syfte………………………………………………………….7
1.3 Disposition………………………………………………………………………...7
2.
Teoretiskt bakgrund……………………………………………………………...8
2.1 Invandrare…………………………………………………………………………8
2.2 Invandring till Sverige………………………....................................................... 8-9
2.3 Migration………………………………………………………………………….9
3.
Tidigare forskning………………………………………………………………..10-13
4.
Teoretiska Utgångspunkter……………………………………………………...14
4.1 Socialisation………………………………………………………………………14-15
4.2 Kultur……………………………………………………………………………..15-16
4.3 Kulturmöte………………………………………………………………………..16-18
4.4 Kulturkrock/Kulturchock…………………………………………………………18-19
4.5 Stigma……………………………………………………………………………..19
4:6 Etnicitet……………………………………………………………………………20-21
5.
Metod……………………………………………………………………………..22
5.1 kvalitativ metod…………………………………………………………………...22
5.2 Vetenskapligt resonemang……………………………………………………......22
5.2.1 Hermeneutik……………………………………………………………………...23
5.3
Intervjuer…………………………………………………………………………23-24
5:4
Förförståelse……………………………………………………………………..24-25
5:5
Urval……………………………………………………………………………..25
5:6
Tillvägagångssätt………………………………………………………………...26
6
Etik……………………………………………………………………………...27
6.1
Informerad samtycke…………………………………………………………....27
6.2
Konfidentialitet………………………………………………………………….27
7.
Presentation av resultat………………………………………………………..28
7.1
Presenation av informanter…………………………………………….............. 28
7.1.2 Kulturkrock……………………………………………………………………..28-30
7.1.3 När blir kulturen viktig…………………………………………………………31-32
7.1.4 Att tvivla och ifrågasätta sin kultur……………………………………………..32-33
4
7.1.5 Kultur och Umgänge……………………………………………………………34-35
7.1.6 Rätt eller fel/ visa respekt……………………………………………………….35-36
7.1.7 Upplevelsen av kulturkrock……………………………………………………..36-38
7.1.8 Varför kulturkrock……………………………………………………………….38-39
7.1.9 Framtidsyn……………………………………………………………………….39-40
8
Analys…………………………………………………………………………….41
8.1 Möte……………………………………………………………………………….41
8.2 Kulturkrock………………………………………………………………………..42-45
8:3 Kultur, en viktig faktor…………………………………………………...............45
8:4 Umgänge…………………………………………………………………………..45-46
8.5 Framtidsyn………………………………………………………………………...46-47
9
Slutreflektion……………………………………………………………………..48-50
10
Intervjuguide……………………………………………………………………...51
11
Referenser…………………………………………………………………………52
5
1. Inledning
1.1 Introduktion
Denna studie handlar om kulturkrock och mötet mellan människor från olika kulturer. Jag har
också studerat hur vi människor på bästa sätt kan hindra att det blir kulturkrock.
Inom sociologin definieras kultur som värderingar, idéer och normer som en människa övertar från
den föregående generationen och för den vidare till nästa generation. Kultur är livsstil, typiska
beteenden, typiska traditioner, normer man lever efter, ideal och värden som är centrala, sättet vi
människor uppfattar och tolkar verkligheten på, hur känslor gestaltats och förmedlas, såsom ilska,
glädje osv. (Goldberg, T 2005).
Sociologen Ted Goldberg hävdar att kultur är vad människan har lärt sig om vad som är dåligt och
vad som är bra, vilket varierar i olika kulturer, d.v.s. saker som beskrivs som bra och nödvändigt i en
viss kultur kan uppfattas helt annorlunda i en annan kultur. Ett exempel är när invandraren och
svensken möts, i det mötet kan olika kulturaspekter skilja sig mycket från varandra, t ex vård,
matvanor och barnuppfostran (Goldberg, T 2005:266).
Vi människor är sociala varelser som lever tillsammans i olika sociala relationer. För att det ska
fungera måste vi ha regler och ett någorlunda likartad sätt att förhålla oss till vår omgivnings normer,
värderingar och föreställningar (Ringqvist 1999:6).
Människor som delar på samma kultur ser på omvärlden på ett liknande sätt och har en likartad
världsbild, de vet hur de ska bete sig och vad som förväntas av dem. Kulturen finns ”inne i huvudet”
och styr gemensamma outtalade överenskommelser om vad som är gott och ont, sjukt och friskt,
manligt och kvinnligt osv, och detta betraktas som självklart. ”Man kanske skall kunna säga att
kulturen är för samhället det blodet är för människokroppen” (Ringqvist 1999:6).
Innan människor ska flytta till ett annat land med främmande kultur, är det vanligt med osäkerhet
över hur man ska bete sig så att man inte ”skämmer ut” sig själv, och samtidigt inte heller känna sig
utanför.
När jag tänker efter kommer jag ihåg att jag flera gånger i olika situationer har känt av
kulturkrock, många gånger under min tonårsperiod kom det upp situationer där det blev
väldigt tydligt hur mycket min kultur skiljde sig från majoritetens. Jag undrar hur denna
6
kulturkrock uppstår och hur man på bästa sätt kan se till att det inte sker? Går det att stoppa
kulturkrock? Jag har också valt att fördjupa mig i kulturmöte, d.v.s. vad som händer när två
olika kulturer möts?
Denna uppsats kommer att beröra just dessa aspekter och frågor och förhoppningsvis kommer
uppsatsen att ge djupare förståelse om kulturkrock och hur detta uppstår. Uppsatsens kärnpunkt är
vad kultur är och hur kulturkrock uppstår.
Jag finner detta ämnesval intressant och sociologiskt relevant, då kulturkrock belyser ett
samhällsproblem som utmärker sig på olika nivåer. Det kan vara kulturkrock på en
arbetsplats, inom vården, i möte med andra människor med en annan bakgrund osv.
1.2 Frågeställningen och Syfte
Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka fenomenet kulturkrock
och därmed få en djupare insikt om hur kulturkrock uppstår och hur den kan undvikas. Jag vill
För att få ökad förståelse kommer jag utgå från fenomenet kultur, men också utgå från teorier
och begrepp som stigma, etnicitet, socialisation och sociala roller.
Uppsatsens huvudfråga lyder;
Vad är kulturkrock och hur påverkar den individers liv?
-
Hur kan kulturkrock undvikas?
-
Varför uppstår kulturkrock?
1.3 Disposition
Uppsatsen är indelad i 10 kapitel. I kapitel 1 behandlas inledning, frågeställning och syfte. I
kapitel 2 ger jag en presentation av definition av olika begrepp som jag använder i denna
studie. I kapitel 3 belyser jag tidigare forskning om kulturkrock. I kapitel 4 redovisar jag de
olika begrepp som jag använder mig av i denna studie och definierar dem. I kapitel 5
redovisas mina centrala teoretiska utgångspunkter för att förstå fenomenet kulturkrock, vilka
är stigma, socialisering, etnicitet och kultur. I kapitel 6 beskriver jag mitt metodologiska
angreppssätt, vilket är kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I kapitel 7 tar jag upp etik;
informerat samtycke och konfidentialitet. I kapitel 8 presenteras resultatet. I kapitel 9
presenteras analys av resultatet med hjälp av de utgångspunkter som är valda för denna studie,
och slutligen görs sammanfattande reflektioner kring studiens resultat i kapitel 10.
7
2 Teoretisk bakgrund
I detta kapitel belyser jag bakgrunden till mitt val av att skriva denna uppsats och min fokus
på begreppet kultur. Jag har delat in detta kapitel i fyra teman som ligger till grund för min
studie.
Att Sverige har blivit ett mångkulturellt land är det ingen tvekan om. Dagligen möter vi
människor med en annan bakgrund och kultur. Invandringen till Sverige har förändrat det
svenska samhället på många sätt. Genom att möta olika kulturer skaffar också vi människor
erfarenheter, en outforskad värld öppnas för oss. Samspelet mellan människor från olika
kulturer är inte alltid problemfritt. Att lära sig de normer, värderingar och åsikter som
svenskarna lever efter är inte en lätt uppgift för en invandrare att ta till sig (Wellros 1998).
2.1 Invandrare
”För generationer av människor har ordet ”invandrare” betytt en person som flyttat från ett
land till ett annat för att bosätta sig där en längre period eller permanent. Det är ett
värdeneutralt ord som beskriver en grupp människor” (Goldberg, 2005:255).
För att i statistiska sammanhang räknas som ”invandrare” ska en person vara folkbokförd i
Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet
respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. (www.migrationsverket.se )
Definitionen av begreppet invandrare som jag använder i min uppsats är de personer som är
utrikes födda såväl de som är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
2.2 Invandringen till Sverige
Under andra världskriget skedde en stor invandring till Sverige, på grund av olika faktorer
som krig, befolkningspolitiska orsaker samt människor som sökte sig hit på grund av behovet
av arbetskraft till den expanderade industrin (Widgren 1982).
Sverige var ett utvandrarland fram till 1930-talet, över en miljon svenskar flyttade till andra
länder, främst till Amerika för att söka lyckan och skaffa sig en bättre framtid. I Sverige
drabbades befolkningen av fattigdom och bristande framtidstro, som i sin tur fördröjde landets
utveckling. Utvandringen minskade i samband med första världskriget, samtidigt blev det
strängare restriktioner i USA som gjorde att människor inte längre kunde söka sig till
8
Amerika. När andra världskriget bröt ut övergick Sverige från att vara ett utvandrarland till ett
invandrarland. (http://www.migrationsverket.se/).
Under 1960 talet hade Sverige en större invandring än utvandring. Det var också under denna
tid som Sverige fick en svensk invandrarpolitik. Vid det här laget började man också tillsätta
olika utredningar och reglera invandringen på olika sätt. Målet var att förbättra förhållandet
mellan invandrare och svenskar. 1965 började svensk undervisning som var gratis för alla
invandrare. Några år senare startades den största kommunala invandrarbyrå i Sverige och
Statens invandrarverk öppnades 1969. Invandrarpolitikens främsta mål var att skapa
jämlikhet, valfrihet och samverkan för alla invandrare. Oavsett bakgrund skulle alla
invandrare ha samma rättigheter och skyldigheter som svenskarna, år 1975 kom detta att bli
viktigaste målen för invandrarpolitiken (ibid). Invandrarna fick själva bestämma hur mycket
av den egna kulturen och språket de ville behålla. Likt svenskarna hade invandrarna rätt till att
själva välja bostad, arbete och utbildning. Idag heter det inte invandrarpolitik utan
integrationspolitik. År 1997 antogs nya mål och riktlinjer, tidigare var målen att alla oavsett
etnisk kulturell bakgrund skulle behandlas lika och med respekt. Under medeltiden
invandrade bl.a. tyskar, finnar, zigenare och romer till Sverige. Senare i modern tid kom
flyktingar även från Turkiet, Jugoslavien och Italien. Under 70-talet kom flyktingar från Chile
när militärkuppen hade skett och under 80-talet kom det folk från Iran, Irak Makedonien och
Kosovo och sökte asyl. Stora mängder flyktingar kom under 90-talet och idag finns det många
olika kulturer i Sverige (www.migrationsverket.se).
2.4 Migration
Ordet migration kommer från latinets ”migration” och betyder vandring. Det betyder i
allmänhet att människor flyttar från sin bosättningsplats till ett annat. Migration är ett
fenomen som har funnits i alla tider. Invandrare och utvandrare har alltid funnits, då många
människor flyttat för att fly från krig, svält, politisk betingade skäl och andra ogynnsamma
förhållanden. De har flyttat till andra länder som kunnat erbjuda relativt sett bättre socialt stöd
och trygghet (Goldberg, 2005:244).
Migrationens varaktighet kan variera starkt. Man kan följaktligen tala om temporär och
permanent migration. Migration kan äga rum mellan olika länder. Ett exempel på
internationell migration är när en individ från Turkiet flyttar till Sverige. Migration kan också
ske inom ett och samma land. Med detta menar Goldberg när t ex svenskar flyttar från
9
hemmastaden till en annan stad på grund av arbete eller studier, detta är ett exempel på
inhemsk migration (ibid).
3 Tidigare forskning
Anne Charlotte Ringquist är en gymnasielärare och har skrivit boken Människan i socialt och
kulturellt sammanhang. Denna bok är i första hand avsedd för kursen Människan - socialt och
kulturellt inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samt tänkt att även användas inom
frågor kring kulturmönster och kulturmöten. Boken syftar också till att ge en ökad kunskap
om och förståelse för människor i olika sociokulturella sammanhang. I sin bok har Ringquist
studerat det mångkulturella Sverige och mötet med olika kulturer som härstammar i Sverige.
Hon har studerat vad kultur är, hur vi människor på bästa sätt kan hindra kulturkrock samt hur
vi kan få ett lyckat möte med andra människor från andra kulturer. Jag har haft en betydande
användning av denna bok, då jag själv studerar dessa frågor.
Ringquist betonar det väsentliga med accepterandet och förförståelse av andra kulturer för att
det inte ska uppstå konflikt. Hon hävdar att vi alla är påverkade av den kultur vi växt upp i
och de värderingar vi fått under vår socialisation, vilket vi bör ha i åtanke då vi möter
människor från andra kulturer (Ringquist 1999:41).
När vi möter andra människor från olika kulturer måste vi visa både generositet, flexibilitet
och fantasi. Ibland kanske man tycker att man i en annan kultur beter sig på ett för oss
underligt sätt. Det är dock viktigt med respekt för andra kulturella som faktiskt har andra idéer
och föreställningar än ens egna.
Vi måste få kunskap om våra olikheter, våra olika traditioner och kulturer och förstå varför vi
tänker och agerar som vi gör. Vi måste hitta sätt att lära känna varandra. Det är ett nödvändigt
första steg. Vad som anses som bra eller dåligt varierar från kultur till kultur och från tid till
tid, därför är det extra viktigt att man inte tar delar av en annan kultur och bedömer med den
egna kulturen som normen.
Vidare menar Ringqvist att man inte behöver komma från olika länder för att mötet mellan två
olika människor ska ”krocka”. Det räcker kanske att den ena personen kommer från
landsbygden och den andra från storstaden. De förutfattade meningar vi ibland har om
varandra kan bidra till kulturkrockar.
10
I en studie av Ulrika Brokvist ( 2001), undersöktes kulturmöten i skolan. Syftet med hennes
studie var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med
invandrarbakgrund och hur skolan och lärarna kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet
att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. Studien bestod av intervjuer
med fem lärare och metoden hon använde var kvalitativ metod. Hennes resultat visar att det
inte generellt går att se vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste
som lärare se till individens eventuella problem. Brokvist menar att det är viktigt att som
lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att
skaffa sig kunskap om detta för att kunna förstå och lösa problem i samband med detta
(Brokvist U (2001), Kulturmöten i skolan).
Svensson och Perssons syfte i deras C uppsats från 2005 var att ta reda på pedagogers
definition av kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I deras studie har de
definierat begreppen kultur, kulturmöte och kulturkrock, och har kommit fram till att i ett
kulturmöte ska man ha respekt för varandra, att behandla alla såsom man själv vill bli
behandlad och att mötas på halva vägen. Resultatet av deras studie visar att det inte finns
skillnader mellan mångkulturella förskolor och förskolor där det finns färre flerkulturella
barn. Studien visar också att många pedagoger arbetar med kulturmöte på en ytlig plan som
med nationalitetsflaggor och mat. Man arbetar inte på djupet med respekt för varandras
kulturer och varandras olikheter trots att det är ett nyckelord för flertalet intervjupersoner när
det gäller skapandet av kulturmöte. Studien visar att det är i samtalen och i leken kulturmöte
skapas.
Åtgärder för att förebygga kulturkrockar
Det är inte helt sannolikt att tro att möten mellan olika kulturer sker utan att det skapas
problem. Ibland är det oundvikligt med missförstånd menar Wellros (1996). När man befinner
sig i det nya landet förlorar man som invandrare sin vardagskunskap. Det som kändes som
självklart och togs för givet kan nu bli komplicerat. Det som har varit enkelt kan uppfattas
som en gåta i invandrarens ögon. När det uppstår kulturmöten som utvecklar sig till
kulturkrockar måste personerna i fråga snabbt ta tag i problemet, det är viktigt att påminna sig
själv och förstå att vi har olika kulturell bakgrund, och därav ser vi inte alltid situationer på
samma sätt ( Lendahls 1990).
11
Generalisering är en viktig faktor, det ska alltid ses till individen och inte enbart till att denne
tillhör en viss etnisk grupp, t ex romer eller muslimer. Det är farligt att tro att någon beter sig
på ett visst sätt endast för att personen i fråga tillhör ett speciellt folkslag (ibid).
En annan forskare, Anna-Greta Heyman menar att vi bör ha en ”kulturmöteskunskap” i vår
samhällstruktur, för att på så sätt få in invandrare i vårt samhälle. Genom att se varje individs
förutsättningar, erbjuda denne delaktighet och gemenskap kan vi också hindra många
förödande kulturkrockar (Heyman 1988).
Genom att teoretiskt få kunskap om olika kulturer och religioner, ser vi också på likheter och
skillnader som finns bland oss människor. På så sätt genom att känna till dessa kulturella
skillnader kan vi också undvika uppståendet av jobbiga situationer och kulturkrockar.
Det behöver inte enbart vara människor som flyttar hit som ska anpassa sig, även vi kan
genom en ta första steget och möta dem på vägen. Tillsammans med invandraren kan vi ha en
ömsesidig respekt för varandra (libid)
En annan forskare som jag tittat närmre på är Ted Goldberg. Han är forskare, professor i
sociologi och lärare vid universitet och högskola i Skandinavien.
I sin bok Samhällsproblem presenterar Goldberg det svenska samhället och skriver om de
sociala problem som finns i samhället samt de samhälleliga processer som ligger bakom dessa
problem.
Goldberg skriver om invandrarfrågor och poängterar deras anpassning till Sverige. I sin studie
om kultur påpekar han de olika stadier om invandrarnas anpassning till Sverige, vilket jag
tyckte var intressant att ha med i denna studie. Eftersom min studie bygger på kultur och de
olika invandrargrupper reagerar på de kulturella skillnader som finns bland dem och svenskar,
tyckte jag att denna forskning passar bra till min studie.
Enligt Goldberg finns det tre olika stadier för invandrarnas anpassning i Sverige. Det första är
Ackulturation som handlar om invandrarnas anpassning till omgivningen. Detta innebär att
minoritetsgruppen går igenom förändringar inom den materiella, såsom klädvanor matvanor
osv. Minoritetsgruppen börjar anamma majoritetens kultur så som barnuppfostran och
familjerelationer. Detta leder i sin tur att minoritetsgruppens livsstil försvagas och de blir
integrerad i majoritetssamhället (Goldberg,T 2005:270).
Det andra stadiet är integration, till skillnad från ackulturation innebär integration att
invandrargruppens sociala organisation försvagas eller aldrig byggs upp. De tar till sig allt
från den svenska kulturen och deras egen kultur och värderingar bryts ner. Goldberg menar att
12
minoritetsgruppen inte längre har kvar sin kultur och dess aspekter, utan integrerar sig i
samhället genom att tillägna sig majoritetskulturens familjemönster, matvanor, osv. På detta
sätt blir dessa invandrare mer eller mindre integrerade i det svenska samhället (ibid).
Det tredje och sista stadiet kallas för Assimilation. Det innebär att invandrargruppen frångår
sitt kulturella ursprung helt och antar den nya kulturens värderingar och regler. På detta sätt
möjliggörs också för invandrargruppen att kunna ta till sig de fördelar som majoritetskulturen
kan tänkas erbjuda (ibid).
Goldberg menar dock att en kultur sitter så djupt i oss människor, då vi växt upp med en
bestämd kultur som vi identifierat oss med, att det är sällan eller aldrig som en första
generations invandrare kan assimilera sig totalt (ibid)
Dessa ovan nämnda anpassningsstadier pågår hela tiden i det mångkulturella Sverige och som
tar form i olika variationer. Många gånger skiljer vi mellan svenskar och invandrare, och
dessutom har vi en tendens att generalisera invandrarfrågorna som de vore en homogen grupp.
Det viktiga och värt att bemärka, är hur olika dessa invandrargrupper egentligen kan vara,
dvs. alla dessa grupper har unika egenskaper, därför är det viktigt att betona att invandrarna
inte utgör en homogen grupp. Därför är det också olika för olika grupper hur deras kulturella
anpassning i den svenska kulturen sker. Det finns en del variabler som förklarar invandrarnas
anpassning i Sverige; dessa består av Kulturell divergens, migrationsmönster och vana vid
minoritetsstatus (Goldberg, 2005:270). Den kulturella divergensen omfattar den ursprungliga
skillnaden mellan hemlandets och det nya landets kultur, i både objektiv och subjektiv
bemärkelse. Ju mer av den kulturella divergens, desto svårare blir det att anpassa sig till den
svenska kulturen. Ett exempel är invandrarna från Finland och Somalia och deras
integrationsprocess i det svenska samhället. Med säkerhet kan sägas att de finska invandrarna
har betydligt lättare och snabbare kan anpassa sig till den svenska kulturen jämfört med de
somaliska, eftersom deras kultur inte skiljer sig så mycket från den svenska som den
somaliska kulturen gör (ibid).
En annan variabel som har för anpassningsprocessen är migrationsmönstret. En stor del av
invandringen till Sverige sker genom kedjemigration. Kedjemigranten är en pågående
invandrarlivsform, där närstående personer håller sig till varandra, dessa har en viss kollektiv
social trygghet som de kan falla tillbaka på, det är inte viktigt att anpassa sig till den svenska
kulturen. Goldberg menar att dessa grupper inte behöver anpassa sig till den svenska kulturen
så länge de befinner sig på en plats där många andra med samma kultur befinner sig.
Också avsikten att stanna i Sverige har en betydande roll för invandrarnas anpassning. Många
kommer till Sverige för arbete och återvänder sedan till hemlandet efter att de arbetat och
13
sparat ihop tillräckligt. De vill så snabbt som möjligt flytta tillbaka. Att ta del av den svenska
kulturen känns inte väsentligt då de ska återvända till hemlandet. Det största fokuset här blir
att arbeta och nå sitt mål. Dessa faktorer påverkar dessa gruppers objektiva förutsättningar
och subjektiva benägenhet till kulturell anpassning (ibid).
Vana av minoritetsstatus betyder att en del av invandrargrupper är vana vid att vara
minoritetsgrupper, som Assyrier och romer. Andra invandrargrupper har varit
majoritetsgrupper i sina hemländer. Anpassningen i Sverige är beroende av gruppens
sammanhållning, sammanhållningen i sin tur har att göra med medvetet påstående av
gruppgränser utåt (ibid).
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenterar jag de teoretiska utgångspunkter som jag har använt mig av för att
tolka det empiriska materialet jag har fått fram. Jag kommer att fördjupar mig kring
kulturbegreppets olika aspekter och därefter de sociologiska teorier som Stigma, socialisation,
sociala roller och etnicitet
4.1 Socialisation
Jag valde denna teori eftersom socialisation är en viktig process hos människor, och det skiljer
sig mellan olika kulturer som jag senare förklarar i texten. Därför tyckte jag denna teori var
relevant att ha med i denna uppsats.
Våra sociala roller lär vi oss under den process som kallas ”socialisation”, det innebär fostran
in i den egna kulturen. Det är under denna process som vi lär oss vår kultur. Då lär vi oss att
bete oss som det förväntas av medlemmar av ett speciellt samhälle. Vi lär oss den livsstil och
de kulturella koderna som tillhör samhället, vi lär oss även vår kulturs värderingar och
spelregler oh får en kulturell kompetens (Ehn 2004:13), (Ringqvist 1999:10).
Socialisationen pågår inte endast under barndomen, utan även som vuxen förändras vi och
anpassar oss efter nya förhållanden och nya roller. Inom sociologin finns det olika typer av
socialisation. Fostran inom familjen kallas för primära socialisation, som sker under
barndomen och fungerar som den mest intensiva perioden av kulturell inlärning.
Internaliseringen av normer och värderingar utanför familjen kallas för den sekundära
14
socialisationen. Denna socialisation utspelar sig efter den tidiga barndomen och fortsätter
framåt i livet (Giddens, 2001).
Socialisationen ska därför uppfattas som en ständigt pågående process utifrån vilken
människans beteende formas kontinuerligt utifrån det sociala samspelet. Människor anpassar
sig efter nya förhållanden och spelregler och utvecklar kreativt de möjligheter som finns till
för att kunna hantera sitt liv. Socialisation hjälper oss människor att skaffa vår identitet och
förmåga till självständiga tankar och handlingar (ibid).
Socialisationsprocessen skiljer sig från kultur till kultur, att människor beter sig olika i olika
situationer beror på den socialisation som de är uppväxta i. kulturella skillnader under
socialisationen påverkar hur människor tolkar en situation eller en reaktion. Det kan då
kännas främmande för en etnisk grupp att förstå hur en annan grupp reagerar på en viss
händelse, då de själva redan skaffat sig kunskaper och färdigheter som enligt dem skulle ha
passat bättre under samma händelse (Giddens 1998:45).
4.2 Kultur
Inget samhälle kan existera utan en kultur. Utan kultur skulle inte vi människor vara
”mänskliga”. Människor skulle inte ha något språk och därmed inte kunna uttrycka sig.
Människor skulle inte ha något medvetande och tankeförmågan skulle vara synnerligen
inskränkt (Giddens, 1998:34).
Kultur är ett begrepp som förekommer ofta och som är väldigt innehållsrikt. Begreppet
omfattar hela den humanistiska förståelsen. Kultur betyder då alla mänskliga beteenden som
beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, idéer,
normer och värderingar som individer ärver från den föregående generationen. Genom kultur
uppfattar och tolkar vi omvärlden. Kultur är allt som människor har lärt sig om vad som är bra
eller dåligt, rätt eller fel, fint eller fult. Alla dessa faktorer varierar i olika kulturer, d.v.s. saker
som beskrivs som bra och nödvändigt i en viss kultur kan uppfattas helt annorlunda i en annan
kultur. Hur man beter sig, handlar eller agerar i en viss situation kan skilja sig enormt från
kultur till kultur (Goldberg,T 2005:266).
Då vi socialiseras in i vår kultur blir kulturen självklar för oss, det blir svårt att beskriva den
eller se den klart. Eftersom vår kultur är så ”vanlig” för oss uppfattar inte vi vår vardagskultur
som kultur. Vi känner inte heller till kulturens ”grammatik” särskilt bra som Ringqvist
uttrycker det på. Hon menar att kulturen blir lika självklart för oss som språket vi talar. Vi
känner till språkets toner, men vi kan i allmänhet inte förklara hur det är grammatiskt
15
uppbyggt. Lika så med vår kultur, eftersom den alltid har funnits där och vi är väl bekväma
med det (Ringquist 1999:13ff).
Det är något enklare att se kulturmönster hos människor som har en annan kultur som skiljer
sig från vår egna. Andra kulturer kan uppfattas som underliga, med konstiga vanor, traditioner
medan vi uppfattar vår egen kultur som den normala. Det är lätt att bli förblindad i den egna
kulturen (ibid).
Den egna kulturen blir som mest självklar då vi kommer i möte med en främmande kultur.
Andra kulturer som bär på andra levnadsmönster som inte längre är självklara för oss
medvetandegör oss om vår egen kultur. Då vi träffar människor som har andra idéer,
uppfattningar och beteenden, blir kulturen som har varit självklar för oss, nu synlig. Särskilt
synligt blir detta för personer som bosätter sig i en kultur som skiljer sig avsevärt från den
egna. Nya världar öppnas och man tvingas nu fundera över både sin egen kulturs
självklarheter och den nya kulturens alla aspekter (ibid)
4.3 Kulturmöte
Efter att ha diskuterat begreppet kultur vill jag övergå till att analysera själva mötet mellan
olika kulturer, dvs. kulturmöte. Detta för att underlätta förståelsen av vad som sker när två
olika kulturer möts, hur människor upplever och hanterar dessa möten.
För att kunna beskriva och studera kulturmöte bör man studera konkreta situationer där
människor som tillskriver sig själva olika kulturella tillhörigheter, möts. Det går inte att skapa
en definition av kulturmöte endast genom att utgå från en situation. Utan bedömningen måste
vara för varje situation för sig (Illman,R:2005:46-51).
Med kulturmöte menas ett möte mellan kulturellt olika människor, där människor som bär på
olika kulturer och bakgrund möts.(ibid)
Det som är intressant att studera är hur människor tolkar, uppfattar och förstår dess olikheter
som finns mellan kulturer. Kultur är inte bara människors yttre, en individ med utländsk
bakgrund är inte bara en utlänning utan det betyder mycket mer. Det betyder att dessa
människor med utländsk bakgrund skiljer sig från majoriteten när det gäller normer och
värderingar. Hur de upplever och uppfattar olika faktorer är inte alltid detsamma som
majoriteten, och detta är en dynamik som föreligger i ett kulturmöte (Giddens, 1998:42).
Ett kulturmöte handlar alltså om de tolkningar som görs utifrån ett möte av de involverade
människorna. I detta sammanhang ses detta som ett möte mellan två kulturer, den kultur som
används i ett land som benämns majoritetskultur och den kultur som utövas av en grupp
16
invandrare i detta land som kommer från ett bestämt kulturmöte, som benämns
minoritetskultur (Nelhans, B1982:8). I detta möte tolkar och betraktar vi andra som är olika
oss själva, ett möte som överskrider gränser för likhet och olikhet (Illman,R:2005:46).
Som ett exempel till detta är när invandraren och svensken möts så upptäcker de, att de skiljer
sig åt vad gäller synen på en del kulturaspekter. Det kan vara fråga om barnuppfostran,
äldreomsorg, matvanor osv (Goldberg,T:2005:266).
Värderingar, normer och beteenden varierar i mycket stor utsträckning från kultur till kultur.
Varje kultur har sitt eget unika beteendemönster som uppfattas som främmande av människor
med en annan kulturell bakgrund, ett exempel till detta är barnamord, som betraktas som det
värsta av alla brott. Men i den kinesiska kulturen ströp man förr i tiden ofta nyfödda flickor,
eftersom att inte ansågs som en tillgång för familjen, utan bedömdes som en belastning för
familjen. För att kunna förstå den kinesiska kulturen, bör denna kultur studeras i termer av
sina egna innebörder och värderingar. Detta för att hindra skapandet av negativa bilder av den
kinesiska kulturen (Giddens,1998:42). Det är dock förståeligt att när två personer från olika
kulturer möts, kan det uppstå ifrågasättande och fördömande gentemot den andras kulturella
vanor och traditioner (ibid).
I sin bok Samhällsproblem skriver Goldberg om två olika polariserade perspektiv för att
bedöma andra kulturer; vilka är etnocentriskt och kulturrelativistiskt. Det etnocentriska
perspektivet syftar till att bedöma andra kulturer utifrån bedömarens egen kultur, som i
jämförelse framträder som den mest centrala och bästa kulturen. Det kulturrelativistiska
perspektivet avstår från att värdera andra kulturer, detta perspektiv bygger sina bedömanden
på de olika kulturernas villkor. Det kulturrelativistiska förhållningssättet accepterar den
kulturella mångfalden och man värderar rätten till att de olika grupperna ska överleva och
leva tillsammans ( Goldberg,T 2005:266ff).
Det etnocentriska perspektivet betraktas som det ”onda”, då den saknar respekt och ser sin
egen kultur som den absolut bästa och hedrade. Enligt det etnocentriska perspektivet tar vi
människor ofta för givet att våra idéer och värderingar delas av andra och att de uppfattas som
onaturliga, snarare en kulturell bestämda. Det kulturrelativiska däremot betraktas som den
”goda” då den inte använder sin egen kultur för förtryck av andra kulturer (ibid).
Enligt det kulturrelativistiska perspektivet är det inte viktigt och nödvändigt att bry sig om
andra kulturer så länge det är fråga om kulturer som geografiskt lever skilda från varandra.
Med detta menar det kulturrelativistiska perspektivet, att så länge man inte behöver anamma
17
idéer eller beteenden som hör till en annan kultur, behöver man inte heller lägga sig i eller
ifrågasätta andra människors handlingar, speciellt människor från olika kulturer (ibid).
Det kulturrelativistiska perspektivet blir extra viktigt att ha i åtanke då Sverige är ett
mångkulturellt land, en mötesplats för många olika kulturer. Det finns många
likheter/olikheter som råder i Sverige, många invandrargrupper med olika kulturer, t ex är det
vanligt med att aga barn i vissa kulturer, likaså kvinnoomskärelse och hedersrelaterade våld
som också förekommer. Dessa skiljer sig från den svenska kulturen då inget av dem existerar
i den svenska kulturen. För att bättre förstå dessa frågor bör vi människor utgå från det
kulturrelativistiska perspektivet, detta betyder att vi då bedömer och tolkar beteenden och
uppfattningar hos människor från andra kulturer utifrån deras traditioner och erfarenheter
(ibid)
4.4 Kulturkrock/kulturchock
”Känslan av ett ständigt hotande kognitivt kaos som orsakas av att man saknar tillförlitliga
tolkningsinstrument och fasta referenspunkter brukar kallas för ”kulturchock”” ( Wellros, S
1998:45).
Att det uppstår kulturkrockar av olika slag beror på olika faktorer. Det kan dels bero på att
som nyanländ i ett land, förstår inte invandraren i fråga det nya landets regler och normer
vilket är helt naturligt i det här läget, dels är de underförstådda regler som inte invandrare
känner till. Som svensk har vi varit delaktiga i vår egen historia och medvetet känner till olika
saker när vi talar med varandra. Vi behöver inte tänka på vilka regler som gäller i olika
situationer och det gör att invandraren får det svårt att läsa av dessa underförstådda regler
(Heyman, 1988)
Heyman menar att kulturkrock sker när möten med invandrare upplevs som något nytt och
främmande, det upplevs som något hotande och på så vis uppstår konflikter (Heyman, 1988).
När invandraren och svensken möts så upptäcker de kanske att de skiljer sig åt gällande synen
på en del kulturaspekter, exempelvis barnuppfostran, matvanor osv. Det kan vara vanligt för
vissa från ett annat land och kultur att aga barn, medans i Sverige är detta ett brott som totalt
är förbjudet, när svensken och invandraren då möts i denna punkt skapas det konflikt.
Speciellt när invandraren i fråga inte alls känner till den svenska kulturen. Invandraren ser
18
denna handling som något vanligt medans svensken ser det som en oacceptabel handling
(Goldberg,T:2005:266).
För att kunna förstå andra människor med en annan bakgrund, där kulturen skiljer sig enormt
från majoritetens är det viktigt att känna till de skillnader och likheter som kulturen påpekar.
Genom uppmärksamhet och kunskap om skillnader kan förståelse och accepterande av andra
människor underlättas och interaktionen mellan människor fungera bättre (Giddens, 1998:42).
Samtidigt är det viktigt att påpeka att kulturchock inte endast drabbar invandrarna, utan vem
som helst Kan drabbas av denna. Det är lika svårt för en nyanländ invandrare att förstå den
nya kulturen som det är för en svensk som flyttar till annat land, där kulturen skiljer sig från
den svenska kulturen. Att inte kunna urskilja kända mönster och förstå skälet till andra
människors handlingar skapar en mycket stor osäkerhet (Wellros, S1998:45).
4.5 Stigma
Denna teori valde jag att ha med i min studie efter att jag hade intervjuat mina informanter.
En av informanterna sa något intressant om just hennes kultur och stigma som inspirerade mig
till att ha med denna teori.
Begreppet stigma kommer ursprungligen från grekerna och är ett sätt att beteckna någonting
ovanligt eller förödmjukande hos en person. I sin bok Stigma skriver Goffman hur Stigma är
en kategori av människor som på grund av olika egenskaper skiljer sig från andra människor
(Goffman, 1971:11).
Enligt Goffman finns det tre olika typer av stigma;
•
Kroppsliga missbildningar av olika slag, exempelvis att man saknar ett ben eller har en
missbildning i ansiktet.
•
Grupper som uppfattas som bedrägliga och svaga, så som missbrukare, kriminella,
arbetslösa osv.
•
”Tribala” stigman, med detta menar Goffman vad människor har för ras, nation och
religion. (ibid)
Dessa typer av stigma som Goffman benämner, avviker människor från ett samhälle, eftersom
dessa människor har ett drag eller egenskap som inte accepteras som ”normalt”. Dessa
stigmatiserade personer försöker ofta anpassa sig efter mängden genom att t ex färga håret,
19
lära sig språket flytande och ta del av majoritetens kultur i hopp om att befria sig från det som
orsakat själva stigmatiseringen (ibid).
4.6 Etnicitet
Under uppsatsens gång läste jag fler gånger i olika böcker hur etnicitet hela tiden blir kopplad
till kultur och kulturkrock. Allt eftersom etnicitet omfattar en grupp människor som skiljer sig
från andra genom kultur, språk och religion. Därför blev det också intressant att ha med detta
begrepp för att få en tydligare bild av själva etnicitet och hur det kopplar sig till kulturen,
vilket redovisas här nedan.
Etnicitet innefattar kulturell praxis och kulturella värderingar som skiljer en grupp människor
från andra, ofta en omfattande majoritet (Giddens, 1998:248). Medlemmar av en etnisk grupp
upplever sig själva som kulturellt skilda från andra grupperingar i ett samhälle. Det finns
många drag som används för att avskilja en viss etnisk grupp från andra, de vanligaste är
språk, religion, historia, matvanor och ursprung. Mulinari, 2006:202-203.
Etnicitet hänvisar också till sociala relationer mellan minoritets- och majoritetsgrupper i ett givet
samhälle. Med detta menar jag att de kulturella skillnader och likheter som det förhandlas om, är
ojämnt positionerade och strukturerade i relation till deras symboliska värde (Kapital). De kategorier
som man bland etniska minoritets- och kategorier som man bland etniska minoritets- och
majoritetsgrupper kämpar om att få erkännande av, är inskrivna i ett majoritetsdominerande socialt
maktfält. I kampen om erkännande är vissa kulturella markörer och betydelsetillägg redan på förhand
maktgivande som naturliga självklarheter. Det är till exempel inte naturligt att vara muslim i en
svensk eller dansk kontext. Etnicitet träder därför fram som en kulturell kategori. (ibid)
Termen etnicitet används ofta för att åsyfta kulturella handlingsmönster och traditioner som
skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Också används etnicitet för att avse musik, klädsel och
beteendemönster som tillhör olika invandrargrupper. Giddens menar att dessa sätt vi använder
termen etnicitet på medför risker, det skapas en åtskillnad mellan ”vi” och ”de”, där en grupp
av befolkningen anses som ”normala” och en annan för ”onormala” och ”etniska” (Giddens,
2004:229-230).
Vidare beskriver Giddens att medlemmar av en minoritetsgrupp är kränkta eller ”socialt
missgynnade” som ett resultat av att de särbehandlas och diskrimineras av andra människor
20
särskilt från majoriteten i det omfattande samhället. Detta leder till ”gruppsolidaritet” som
Giddens kallar det för, dvs att man hör samman på ett speciellt sätt ( Giddens,1998:249).
I ett samhälle skapas diskriminering genom att fördela rättigheter och möjligheter till en viss
grupp men inte för andra. Minoritetsgruppen känner sig då skilda från majoriteten. De är
vanligtvis socialt avskilda från det omgivande samhället, och de tenderar att vara samlade till
vissa kvarter, städer eller regioner i ett land. (ibid)
För att förstå och analysera etniska konflikter använder sig Giddens av sociologiska begreppet
”etnocentrism”, som innebär som jag nämnde tidigare i uppsatsen, misstänksamhet mot
främlingar och en tendens att uppfatta och värdera andra kulturer i ljuset av den egna. En
kulturellt skild grupp uppfattas som främmande varelser, som anses vara både moraliskt och
mentalt underlägsna, och detta har ofta skapat konflikter mellan grupperna. (ibid)
Även resursfördelningen är ett problem som har skapat konflikter mellan minoriteten
gentemot majoritetsgruppen. Det vill säga en orättvis fördelning av rikedomar och nyttigheter,
vissa grupper har mer tillgångar som till exempel pengar, arbete, utbildning än andra. (ibid)
En annan tolkning av etnicitet förklarar den norske socialantropologen Thomas Hylland
Eriksen på det här viset: ”Etniciteten uppstår och blir relevant genom sociala situationer och
möten, samt genom människors sätt att handskas med livets krav och utmaningar” (Eriksen
1993; 19).
21
5. Metod
I detta avsnitt följer en beskrivning och förklaring till metod, förförståelse, urval och
tillvägagångssätt.
5.1 Kvalitativ metod
Efter att valt ämne för denna studie, bestämde jag mig för att använda mig utav den
kvalitativa metoden. Denna val av metod kändes självklart då jag vill skapa en förståelse om
vad kulturkrock är, vad människor anser om det och på vilket sätt som kulturkrock kan
förebyggas. Genom att använda mig av den kvalitativa metoden kan jag ta del av
informanternas egna tolkningar om kulturkrock. Intervjuer som medför i denna metod, gör det
möjligt för informanterna att uttrycka sina upplevelser och tankar kring kulturkrock.
Som forskare får man en annan syn på kunskap genom den kvalitativa metoden, materialet
som forskaren får fram kan tolkas på ett meningsfullt sätt. Forskaren får en förståelse för
verkligheten genom den personliga interaktionen, personliga intervjuer möjliggör dessutom
för informanten att få prata fritt (Kvale 1997). Att jag vill använda mig av personliga
intervjuer beror också på att jag vill se deras kroppsspråk och ansiktsform när de delar med
sig av sina erfarenheter.
5.2 Vetenskapsteoretiskt resonemang
5.2.1 Hermeneutik
Hermeneutiken fördjupar sig i tolkning av texter där syftet med den hermeneutiska tolkningen
är att få fram en giltig och gemensam förståelse av en texts mening. Genom att använda sig av
hermeneutiken når man förståelse för människors livsvärld genom tolkning av olika fenomen.
För att förstå människors handlingar i en främmande kultur, ska man sätta sig in i deras
livsvärld för att på så sätt få en uppfattning hur de reagerar och handlar i olika situationer. I
människors handling finns olika avsikter som man kan komma åt genom att tolka och förstå
dem (Kvale:1997).
Jag vill förstå och få en djup insikt om vad kulturkrock är och hur människor hanterar
kulturkrock och kommer då att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. När jag har analyserat
mina intervjuer har jag använt mig av den hermeneutiska cirkeln, dv s jag har systematiskt
analyserat materialet genom att gå mellan helhet och del. Viktigt i denna metod är att se om
just ett visst tillfälle eller en viss yttrande sedd i sitt sammanhang kan öka möjligheterna att
22
förstå frågeställningarna. Detta för att tillslut komma fram till det eller de mest rimliga
tolkningarna (Alvesson & Sköldberg, 1994:172)
5.3 Intervjuer
För att undersökningen av denna studie ska ge en god inblick i människors upplevelser,
erfarenheter, åsikter, attityder och känslor, med andra ord få en förståelse av den intervjuades
perspektiv, har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.
Den stora fördelen med kvalitativ metod är öppenheten som möjliggör för intervjuaren att
utveckla sina kunskaper. ( Kvalé 1997)
Det finns olika typer av intervjumetoder; strukturerade intervjuer, semistrukturerade
intervjuer och ostrukturerade intervjuer. (May,T:2001:148)
Ostrukturerade intervjuer förklaras som en utmaning för forskarens förutfattade meningar .
Denna intervjumodell gör det möjligt för den intervjuade att besvara frågorna och tala om
ämnet utifrån sin egen referensram. Denna metod gör att de intervjuade kan helt enkelt prata
på som de vill, d vs samtalet mellan forskaren och informanten löper fritt. Genom att använda
sig av ostrukturerade intervjuer möjliggörs även en tydligare och djupare förståelse av
subjektets perspektiv, då den intervjuade tillskriver innebörden av ett subjekt med händelser
och relationer. (ibid)
Strukturerade intervjuer går ut på att forskaren ställer mycket avgränsade och tydliga frågor
till informanter. Detta betraktar jag inte som någon större hjälp då det är betydelsefullt för mig
att informanterna ska få yttra sig med egna ord vad som är viktigt för dem. Dock tror jag att
jag ändå behöver ett visst mått av kontroll över uppsatsens omfattning. Därför har jag valt den
semistrukturerade metoden, då den ger mig som forskare möjlighet att ha specificerade frågor,
men ger intervjuaren större möjlighet att fördjupa svaren och gå in i en dialog med
intervjupersonen samt styra in diskussionen inom ett antal bestämda teman (ibid).
Jag kommer att ställa följdfrågor för att på så sätt kunna komma djupare in i varje tema. Jag
kommer att inleda intervjun med en öppen fråga där informanterna ska få berätta om sig
själva och sina liv.
Det finns tre nödvändiga villkor som ska vara utförda för att forskaren ska åstadkomma
lyckade intervjuer. Det första är tillgänglighet, som handlar om huruvida personen som ger
svar på frågorna har tillgång till den information som intervjuaren söker. Det finns olika
faktorer till bristande information hos informanten. Det kan antingen bero på att informanten
inte vill avslöja eller tala om något personligt som kan vara politiskt eller etiskt relaterade,
23
också kan det bero på att informanten inte längre känner till svaret och glömt bort det. Därför
är det viktigt forskaren innan intervjun ska genomföras bedöma om det är möjligt att över
huvud taget genomföra intervju. ( May, T:2001:156)
Det andra nödvändiga villkoret är kognition, som handlar om den intervjuade personens roll
och om han förstår vilken roll han har som informant och vad som krävs av honom. Det är
viktigt att informanterna inte bara innehar den information som krävs, utan också förstår vad
som förväntas av dem. Om de inte känner till sin roll och de förväntningar som forskaren har
på dem, kan det leda till att de känner sig illa till mods, vilket i sin tur påverkar de data som
kommer fram.
Det tredje nödvändiga villkoret är motivation, det är viktigt att informanten känner till deras
egna viktiga roll i en undersökning, forskaren måste tala om för dem att deras deltagande och
svar är betydelsefulla, eftersom samarbetet är en grundläggande förutsättning för att
undersökningen ska kunna genomföras (ibid).
Jag spelade in mina intervjuer, vilka gjordes med hjälp av mp3. Efter intervjuerna
transkriberades samtalen som senare blev underlag för min Studie.
Det finns både nackdelar och fördelar med att spela in intervjuer. Nackdelarna är b l a att
informanten i fråga kanske inte riktigt trivs med tanken att hennes ord ska spelas in, därför
försäkrade jag mina informanten om att jag inte sparar inspelningen av intervjuarna. Att spela
upp intervjuer är också väldigt tidskrävande, vilket också är en nackdel. Fördelen med
inspelning av intervjuer är att intervjuaren enbart kommer att kunna fokusera sig på samtalet
och iaktta informantens kroppsspråk, och behöver inte heller föra anteckningar om vad som
sägs vilket distraherar samtalet (ibid).
5.4 Förförståelse
Jag ville fördjupa mig inom ett ämne som är samhälleligt relevant, och framför allt för att
detta har varit ett intressant ämne som jag alltid velat studera. Min egen situation, som
invandrare i Sverige har jag haft som grund som också hjälpt mig att lättare begripa vilka
faktorer som ligger bakom en kulturkrock. Jag har själv ibland känt av en ”svag” kulturkrock
i vissa situationer. Jag är säker på att de flesta i Sverige med invandrarbakgrund någon gång
har känt, att deras kultur skiljer sig med den svenska kulturen, och även funderat vad
kulturkrock handlar om. Att flytta till ett land där kulturen skiljer sig enormt från det land man
vuxit upp i kräver anpassning för att individerna ska känna sig som en del av samhället, dvs.
24
de kan kvarhålla sin kultur och ta del av den nya för att bättre förstå ett samhälle och dess
struktur.
5.5 Urval
Jag bestämde mig för att intervjua fem personer och alla de är kvinnor, i åldrarna 28-31. Kön
spelade ingen roll i min studie, det råkade bli endast kvinnor. Kvinnor med en annan
bakgrund än den etniskt svenska dominerar i min studie på grund av att jag ansåg att deras
erfarenheter och upplevelser kunde vara till stor nytta för denna studie.
Tre av mina informanter fick jag kontakt med på Sociala högskolan i Stockholm då jag själv
läste där i 1 år. Vi gick i samma kurs och efter att ha umgåtts med dem ytligt, berättade jag
om min studies syfte och frågade om de ville vara med och dela med sig av sina erfarenheter.
De skulle även ställa upp på en annan uppsats som en vän till mig skulle skriva och de tyckte
att det skulle vara roligt att även få vara med i min studie.
En annan av mina informanter är en nära vän till mig som jag på grund av hennes ålder,
livssituation och framförallt erfarenheter valde för jag visste att hon skulle bidra med mycket
hjälp. Den femte informanten fick jag kontakt med på mitt arbete. Att intervjua en nära vän
hade vissa fördelar, dels öppnade hon sig mer än vad de andra gjorde gällande personliga
frågor. Självklart finns det andra aspekter som gör det mindre bra att intervjua en vän, vilka i
detta fall var att vi kunde fortsätta på en och samma fråga längre än behövligt och ibland
kunde vi byta samtalsämne.
Då jag ska undersöka hur kulturkrock påverkar individers liv valde jag vuxna, för att jag tror
att det är lättare för dem att se tillbaka i tiden och kunna berätta om sina erfarenheter. Det går
säkert lika bra med unga informanter men jag tror att vuxna har mera upplevelser och
erfarenheter i bagaget. Innan jag påbörjade förberedelsen inför frågorna, pratade jag med
Lena som även är en nära vän till mig. När hon och jag brukade prata om kultur tog hon upp
många olika exemplar som hade med kulturkrock att göra, och dessa utifrån hennes egna
erfarenheter. På så sätt fann jag också många frågor som jag tänkte att jag skulle använda mig
av i min intervjuguide.
5.6 Tillvägagångssätt
Det första jag gjorde efter att ha valt ämne, var att flitigt läsa på om fenomenet kultur och dess
innebörd, och därefter genom att ha blivit kunskapsrik kring detta fenomen, påbörjade jag min
25
studie om kulturkrock. Jag lånade en del böcker och tittade även på tidigare forskning, dock
mot min förvåning hittade inte jag alls mycket forskning inom detta ämne. De böcker som jag
har använt mig av är b la människan i socialt och kulturellt sammanhang av Anne Charlotte
Ringuist 1999, När kulturen krockar Richard D Lewis 1996, det otydliga kulturmötet Billy
Ehn 1986, migration och etnicitet Mehrdad Darvishpour 2008 etc.
Jag kontaktade mina informanter, berättade om studiens syfte och talade om deras rättighet till
anonymitet. Sedan bestämde jag tid och plats med dem, av hänsyn till deras samtycke för tid
och plats. Men innan jag överhuvudtaget började med någon intervju gjorde jag ett förslag på
intervjuguiden som jag tillsammans med handledaren gick igenom, så ifall något skulle
behövas ändras eller tas bort. Men det visade sig att det var betydligt svårare än vad jag trodde
och återigen fick jag fundera på vilka frågor som var relevanta att ha med i min intervjuguide.
Jag ville inte ha frågor där mina informanter skulle svara ja eller nej på, dessutom ville jag få
tydliga och innehållsrika svar, därför tog det mer tid än vad jag förväntat mig att få ner
frågorna på pappret.
Jag valde att spela in intervjuerna genom en mp3 spelare för att sedan kunna i lugn och ro
lyssna på alla svaren. Detta även för att jag inte ville sitta och anteckna då de berättade om
sina erfarenheter.
Intervjuerna ägde rum på olika platser. Den allra första intervjun tog plats hos
intervjupersonen själv. Vi satt ostörda i hennes arbetsrum. De resterande intervjuerna ägde
rum hos mig då jag var ensam hemma på dagarna och vi kunde sitta ostörda. Ingen av
intervjupersonerna hade något emot att jag spelade in intervjuerna och det underlättade en hel
del. Jag berättade om deras anonymitet och om deras rätt att bestämma vilken information av
det de berättar som ska publiceras i min studie. Också talade jag om för dem att all
information och uppgifter som de delar med sig till mig inte kommer att användas för något
annat syfte, utan endast för min studie.
Varje intervju tog mellan 50 till 70 minuter att genomföra. Efter att samtliga intervjuer var
slutförda och nedtecknade på papper valde jag ytterligare sociologiska teorier för att kunna
tolka och förklara materialet.
6. Etik
Det finns ett antal forskningsetiska krav som en forskare måste ta hänsyn till när hon/ han
använder sig av människor och intervjuar dem och dessa består av:
26
6.1 Informerad samtycke
Informerad samtycket innebär att man informerar undersökningspersonerna om
undersökningens generella syfte, om hur undersökningen är upplagd och ska genomföras,
samt tala om vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i
forskningsprojektet.
Informerat samtycke innebär också att undersökningspersonerna deltar frivilligt i projektet
och har möjligheten att drar sig ur när som helst. (Kvalé 1997).
Jag började med en kort presentation av mig själv och redogjorde för mina informanter om
syftet med undersökningen. Därefter informerade jag dem om deras anonymitet, om att deras
medverkande är frivilligt och om deras rättighet till att kunna avbryta sin medverkan i studien.
6.2 Konfidentialitet
Konfidentialitet i forskningen betyder att privata data som identifierar
undersökningspersonerna inte kommer att redovisas. ( Kvalé 1997).
Jag upplyste mina informanter om att all data som samlas under undersökningens gång,
kommer att behandlas konfidentiell, och för att inte äventyra informanternas anonymitet
ändrade jag namn på dem.
27
7 Presentation av resultat
Här nedan börjar jag med att ge en kort presentation av mina informanter och senare en kort
sammanställning över resultatet av intervjuerna. För att det ska bli mer övergripligt och
lättläst för läsaren gör jag rubriker av olika teman som jag fick fram efter genomgång av
intervjumaterialet. Jag använder mig av citat från intervjupersonerna för att det ska bli mer
innehåll i texten. Intervjupersonerna kunde vara eniga om vissa frågor och samtidigt svarade
de olika på andra, därför har jag tagit med det viktigast som jag har fått ut av intervjuerna och
har med i denna studie.
7.1 Presentation av intervjupersoner
Jag intervjuade sammanlagt fem personer och dessa bestod av 5 kvinnor. Jag har bytt namn på
dessa personer. Fyra av informanterna har gemensamt att de har invandrarbakgrund och den
femte informanten är svensk.
Lena är 42 år, svensk och gift med en man som är Zigenare. De har varit gifta i ca 20 år och
tillsammans har de har två barn ihop.
Maryam är 32 år, kommer ursprungligen från Iran och har bott i Sverige sen hon var 5 år. Hon
flyttade hit till Sverige tillsammans med sina föräldrar.
Mona är 30 år, flyttade till Sverige från Turkiet när hon var 6 år gammal.
Marzie är 31 år, född och uppväxt i Sverige, hennes ursprung är från Irak.
Sima är 28 år, Kommer ursprungligen från Iran och har bott i Sverige sedan hon var 8 år.
7.1.2 Kulturkrock
I början av mina intervjuer tog jag först upp begreppet kulturkrock och frågade var och en av
intervjupersonerna hur de definierade detta begrepp. Anledningen till detta var att försöka
komma in i detta fenomen från början för att sedan kunna utveckla och diskutera detta
fenomen under intervjuerna.
Kulturkrock kan vara på många olika sätt, det kan vara en kulturkrock att t ex man inte är
kristen och kommer till en familj som är aktiv kristna, då kan det bli kulturkrock. Om man
kommer till en bensinstation och inte vet hur det fungerar så kan det också bli en kulturkrock.
Alltså kan det bli på olika sätt. Vidare menar informanterna att det är lätt att hamna i en
28
kulturkrock när två olika människor med olika kulturer möts, det kan vara i ens omgivning,
som familj och vänner, samt på en arbetsplats.
En av intervjupersoner Mona sa
”… jag definierar kulturkrock som något negativt, något som distanserar oss människor från
varandra, speciellt vi som har utländsk bakgrund. Kulturkrock sker hela tiden tyvärr i dagens
samhälle...”
Jag frågade mina informanter vilka nack/fördelar de tycker det finns med kulturkrock och det
som slog mig var att informanterna inte alltid var eniga om svaren. Det är intressant hur de
svarar olika på dessa frågor.
”…Det behöver inte vara någon nackdel så länge man inte vill se det som en nackdel i alla
fall. När man är beredd att jobba med sig själv och reflektera över sig själv så behöver det
inte bli negativt…” (Lena)
Vidare menar Lena att genom att ta del av andra kulturer och lära oss av dem utvecklar vi
också oss själva. Vi behöver inte hela tiden se den svenska kulturen som normen och se de
andra som något dåligt eller sadistiskt. På detta sätt öppnas det också nya världar för oss och
man blir mer objektiv och får en syn i övriga världen och andra människor överhuvudtaget.
Medan Lena var mer positiv och såg kulturkrock som något berikande upplever Mona och
Marzie enbart nackdelar med kulturkrock. För Marzie innebär kulturkrock hela tiden
konflikter.
”… jag tror att det bara finns nackdelar med kulturkrock, eftersom det gör att man hamnar i
konflikt med antingen sin familj eller vänner. Här i Sverige tror jag att det blir mer tydligt vad
det gäller kulturkrock…” (Marzie)
Marzie berättar att under hela hennes uppväxt har hon känt av kulturkrock. Det har varit svårt
för henne att känna sig som sina svenska vänner då hennes föräldrar velat att hon ska följa
deras ursprungliga kultur. Trots att hon är född och uppväxt i Sverige har hon inte kunnat leva
efter den svenska kulturen till hundra procent.
Här nedan följer de olika citat om vad informanterna berättar om nack/ fördelar med
kulturkrok.
29
”… det enda fördelen är att man lär sig nya saker, genom att möta en ny kultur kan också vara något
positivt och lärorikt. Men då måste man som person vara öppen och acceptera skillnader…”(Marzie)
”… det blir svårt att pendla mellan olika kulturer hela tiden, speciellt om ens egen kultur skiljer sig
mycket från de övriga i ett samhälle, ens vänner osv. Som invandrare måste man hela tiden byta kultur
för att passa in i samhället, man måste börja tycka om vissa saker, bete sig annorlunda för att passa
in, annars blir det kulturkrock…” (Mona)
”… så länge det inte blir konflikter kan inte jag klassa kulturkrock som något negativt. Jag kan inte ge
några tydliga fördelar, det enda är väl att man får kunskaper om andra kulturer…” (Maryam)
”… nackdelar med kulturkrock är att det skapas konflikter och missförstånd mellan personerna i
fråga. Ibland menar man väl med en viss handling men det kan uppfattas som konstigt i andra ögon
som inte bär på samma kultur. Fördelarna är att man lär dig tänka på ett annat sätt, man lär sig att se
saker utifrån andra perspektiv…”( Sima)
Både Maryam och Sima menar att det ibland skapas missuppfattningar som beror på
okunskapen om en viss kultur, detta menar de kan leda till konflikter. Handlingar och
speciella beteenden som är självklara i en viss kultur men som inte är lika centralt i en annan.
När två personer, då var och en har en kultur som skiljer sig från den andre, möter varandra,
kan det lätt bli missuppfattningar eller konflikter så länge de inte är beredda på att ta del av
den andra kulturen och försöka förstå dess aspekter.
Ett intressant exempel som Maryam nämnde var när hon och hennes sambo åkte ner till Iran
för att han skulle få träffa hennes släkt. Då var det mycket folk runt dem hela tiden som ville
träffa dem. Släkten kom hela tiden dit de var för att visa sin tacksamhet över att Maryam och
hennes sambo hade åkt ända ner till Iran för att träffa dem berättar hon. Hennes sambo som då
är svensk och som Maryam berättade, inte alls är van vid att ha så många släktmiddagar och
människor runt sig överhuvudtaget tyckte det var jobbigt, och vid ett tillfälle tyckte han det
var respektlöst av en av kusinerna till Maryam att gå in i hans rum utan att knacka. Dessutom
tyckte han det var respektlöst att de hela tiden skulle prata och inte lät de vara för oss själva.
30
7.1.3 När blir kulturen viktig
Att kulturen är viktig är alla informanter eniga om. Kulturen är något som vi fått lära av våra
generationer som vi sedan för vidare till våra barn. Kulturen blir extra viktig i olika
sammanhang (Ehn 1992)
Lena säger:
”…kultur är viktigt, speciellt när man möter andra människor med en annan kultur. Jag vill inte vara i
en grupp som lever efter en viss kultur och sen när jag är tillsammans med dem är jag helt tvärtemot.
Detta på grund av att jag då kommer jag att känna mig utanför…”
Lena menar att ingen människa vill känna sig utanför, därför tycker hon att det är viktigt att ta
reda på hur det fungerar i en viss kultur som man ska möta, vad som förväntas av en och hur
man ska bete sig. Dock finns det fortfarande egna värderingar kring saker och ting, och vissa
saker betyder så mycket att man inte vill släppa dem.
Sima och Maryam tycker att det är viktigt eftersom det är något vi överfört från våra
generationer. Kulturen har lärt oss hur vi ska bete oss. Det är viktigt att lära känna andra
kulturer som man vet man kommer att möra.
”... Kulturen blir mer viktig för mig i Sverige, här finns det många människor med olika kulturer och
det blir då extra viktig att veta vilken kultur man tillhör …” (Maryam)
”… min kultur har gjort mig till den jag är idag, därför är kultur viktigt för mig. Kultur är en viktig
del av människors liv, utan kultur finns inte heller några människor…”(Sima)
Sima menar att kulturen har lärt oss människor att kommunicera med varandra, kulturen
öppnar människors ögon att se de skillnader och likheter som finns bland oss människor.
Kulturen är viktig eftersom den skapar vår personlighet. Den lär oss hur vi ska bete oss och
vilka idéer och värderingar som man bör ha.
Också Marzie och Mona betonar det väsentliga med kulturen, de talar om kultur som har
skapat oss människor, något som vi bär med oss överallt.
31
”… kulturen är ens tillhörighet, kulturen måste man bevara och föra vidare till sina barn,
barnbarn…”( Marzie)
7.1.4 Att tvivla eller ifrågasätta sin egen kultur
Jag ville veta om mina informanter någon gång tvivlat eller ifrågasatt sin kultur på grund av
olika situationer eller händelser, och som svar fick jag:
”... eftersom jag själv är svensk och bor i Sverige har min kultur alltid varit självklar för mig, hur jag
ska bete mig eller handla i en situation har jag aldrig tvivlat på förrän jag träffade min man och hans
familj. Då kunde jag ibland känna att jag kanske gör fel…” (Lena)
Lena som är gift med en zigenare menar att, då den romerska kulturen skiljer sig avsevärt från
den svenska kulturen, kändes det ibland som att hon handlade fel i en viss situation. Som t ex
berättar hon hur hon hade lagt upp ett par jeans på matbordet för att sedan hämta sin symaskin
och sy om sina byxor. Lenas svärmor blir rasande och hävdar att denna handling är fel och
matbordet måste genast bytas ut. Eftersom i den romerska kulturen får man inte på grund av
respekt för maten ha kläder dessvärre Byxor på ett marbord.
Här blev det intressant hur Lenas svärmor reagerar på en sådan händelse, då vi andra som inte
bär på den romerska kulturen aldrig skulle ha reagerat på samma sätt. När lena berättade om
denna händelse, kunde jag se hur Lena fortfarande tyckte det var pinsamt att göra en sådan
handling då det absolut inte var rätt enligt hennes svärmor. Lena berättar om hur osäker hon
kände sig i den situationen och tänkte genast att hon har gjort något hemskt.
Sima berättar:
”… många gånger speciellt bland mina vänner kunde jag tvivla på min kultur, jag kunde känna att
min kultur kanske var fel eftersom mina vänner inte alltid förstod varför jag gjorde som jag gjorde i
vissa situationer…”
Sima menar att när hon umgicks med sina svenska kompisar kunde hon flera gånger tycka att
vissa saker i hennes kultur kändes konstig, som t ex att hon inte fick sminka sig av sin pappa
för att det skulle störa hennes koncentration i skolan. Hon kunde fråga sina föräldrar om det
32
verkligen var så att hon skulle undvika smink medan hennes svenska kompisar i hennes ålder
hade smink på sig och fortfarande klarade av studierna.
När Sima berättade om hur hon hamnade i konflikt med sin pappa om kulturella betingelser,
kunde jag se att hon fortfarande när hon tänkte tillbaka blev irriterad och frustrerad. Jag tyckte
det var intressant samt generöst av henne att dela med sig av denna erfarenhet.
Även Mona och Marzie har tvivlat på sin kultur, de har inte alltid hållit med sina föräldrar i
vissa frågor. Speciellt när de har jämför sin kultur med den svenska kulturen.
”… många gånger kunde jag fråga mig själv, är det verkligen rimligt att man inte ska skaffa
pojkvän föränn man gifter sig?...”(Marzie)
”… många gånger undrade jag varför min släkt ville påskynda mig till att bli vuxen…”
(Mona)
Mona menar att i hennes kultur ska tjejer snabbt lära sig saker som matlagning, städning osv.
och förberedas inför att gifta sig och skaffa barn redan vid 18 års ålder. Mona kände att i
hennes kultur fick man inte vara barn länge, utan förberedas inför att bli vuxen.
När Mona åkte till Turkiet för att hälsa på sin släkt kände hon sig stressad. Släkten frågade
hela tiden varför hon utbildar sig när hon egentligen borde gifta sig och skaffa barn. Mona
kunde inte förstå varför de inte såg på kvinnor på samma sätt som de gör här i Sverige.
Maryam berättar att hon aldrig tvivlat på sin kultur eller ifrågasatt den, hon tycker dock att det
är vissa svenskar som har ifrågasatt hennes kultur när hon har berättat om traditioner. Det hon
syftar på är respekten som invandrartjejer har för våra föräldrar. Vi respekterar våra föräldrar
på ett annat sätt menar Maryam.
”... Jag skulle aldrig kunna röka framför mina föräldrar trots att de vet att jag röker, och detta endast
på grund av den respekt som har för dem... ”(Maryam)
Vidare berättar Maryam hur hennes kompisar kunde ifrågasätta saker som hon gjorde som
enligt dem var konstigt. De förstod inte varför Maryam aldrig ville röka offentligt framför
hennes föräldrar menar hon.
33
7.1.5 Kultur och umgänge
På vilket sätt har då deras kultur påverkat deras umgängeskrets? Har de behövt välja sitt
umgänge på grund av kulturen
”… Mina föräldrar har alltid velat umgås med folk som har samma eller någorlunda samma kultur
som vi själva har. Jag har aldrig känt så då jag kom hit som barn. Men nu när jag är äldre tycker jag
att det är roligt att umgås med folk som har samma kultur och bakgrund som mig själv. Det känns som
att min kultur har blivit mer viktig för mig nu när jag har en svensk sambo, på något sätt vill jag
genom att umgås med mina invandrarkompisar också hålla min kultur vid liv…” (Maryam)
För Maryam är hennes kultur det hon är uppvuxen med, hennes föräldrar har velat kvarhålla
den egna kulturen och uppfostrat Maryam med samma kultur som de själva växt upp i.
Genom att endast vilja umgås med andra med samma kultur beror på den trygghet dem hela
tiden har sökt efter, då de kom hit i vuxen ålder berättar Maryam.
I vuxen ålder har Maryam mest velat umgås med folk som delar på samma kultur som hon
själv, detta för att hon inte vill att henne kultur ”dör ut” som hon uttrycker det på. Eftersom
hon bor med en svensk man tycke hon att det är viktigt att de båda ska använda båda kulturer
och mötas på vägen.
Sima berättar att hon alltid har valt att umgås med svenskar, eftersom hon känner sig mer
hemma på det sättet.
”…när jag var yngre ville jag känna mig som mina kompisar, jag umgicks endast med svenska
kompisar för att deras kultur kändes som självklart för mig då jag är uppvuxen här och bott i ett
område där de mesta av befolkningen har varit svenskar, dock har detta varit mot mina föräldrars
vilja…”(Sima)
Genom att umgås med andra med en annan kultur samt ta del av deras kultur tycker Lena är
ett bra sätt att utvecklas sig själv på . Man blir mer objektiv och får en syn i övriga världen
och i andra människor överhuvudtaget.
Mona säger:
34
”… under hela min uppväxt, har jag inte haft någon val att välja min umgängeskrets,
eftersom vi bodde i ett invandrartät område blev det självklart att man endast umgicks med
invandrare, det var bara i skolan som jag träffade mina svenska kompisar, men nu i efter
hand när jag är äldre och bor i ett område där många svenskar bor, och även på mitt arbete
umgås jag även mycket med svenskar, det tycker jag är bra. Jag vill inte att mina barn ska
uppleva samma sak som jag fick göra som yngre, de ska kunna skaffa sig svenska kompisar
och ta del av den svenska kulturen, eftersom det är här vi bor och måste passa in i…”
Marzie har inte tänkt så mycket på umgänget, hon berättar att hon både har umgåtts med
svenskar och invandrar kompisar. Hon berättar att det aldrig har varit några problem vilka hon
umgås med, däremot har det varit lättare för henne att umgås med invandrare.
”… mina invandrar kompisar förstår mig bättre, jag kan vara mig själv, jag känner inte att
jag inte passar in när jag umgås med dem…”
Fyra av intervjupersonerna har flyttat till Sverige tillsammans med sina föräldrar, under mina
intervjuer insåg jag att de flesta var eniga om att deras föräldrar gärna ville uppfostra barnen
så som i hemlandet och att föräldrarna gärna ville umgås med folk från samma land för att det
kändes lättare för dem. Kanske har detta varit en viktig faktor i informantens liv, att likaså
föräldrarna har de också under sin uppväxt valt att umgås med sina invandrar kompisar för att
de skulle förstå varandra bättre. Samtidigt som de slipper konflikt med sina föräldrar.
7.1.6 Rätt eller fel/ att visa respekt
Det är inte alltid lätt att förstå vad som är rätt eller fel i en viss kultur, vissa handlingar är rätt i
en kultur men beskrivs som fel i en annan. Hur man ska veta vad som är acceptabelt eller
oacceptabelt i en viss kultur, får man fråga medlemmarna om. Enligt informanterna.
”... Man frågar den man litar på. Man tittar och känner in i olika sammanhang så att man lär sig med
tiden. För sen tycker jag är viktigt, går jag hem till min svärmor så måste jag följa mycket mer regler i
hennes hem, då är det högre respektnivå för mig för hennes kultur…”(Lena)
35
Lena menar att det hela handlar om ömsesidigt respekt, det handlar om att respektera andras
kulturer, om en viss handling känns fel i en viss kultur bör man avstå från den, så att det inte
skapas konflikt.
Likaså Lena berättar andra informanterna att det är viktigt att respektera andras kulturer, om
man inte vet hur man ska bete sig i en viss kultur ska man fråga den som vet bäst. Man ska
visa hänsyn och respekt till andra kulturer.
Sima lade till:
”… vill jag att någon respekterar min kultur måste jag själv visa respekt. Genom att visa intresse för
andra kulturer, blir det också lättare att förstå vad som rätt eller fel…” (Sima)
Det finns en gräns till hur mycket man ska ta del av en annan kultur och respektera den. Det
är viktigt att man inte förminskar sig själv, och det lär man sig att känna. Enligt Lena och
Maryam
”… Om man är öppen och intresserad , så fungerar det. Men jag tycker ändå att det är viktigt att man
ska vara rädd om sig själv och sin egen grunduppfattning till sin egen tro…” (Lena)
7.1.7 Upplevelsen av Kulturkrock
Alla fem informanterna har flera gånger känt av kulturkrock. Att ha en kultur som skiljer sig
mycket från majoritetens, gör det lättare att framkalla kulturkrock. Många gånger känner man
att ens egen kultur inte räcker till, eller att den inte passar in i alla situationer. Det som var
intressant för mig var hur Sima förklarade sin kultur som ett stigma, något som flera gånger
har hindrat henne att vara som alla andra, och hur hon har upplevt kulturkrock. Sima Berättar:
”… kulturkrock har varit en stor del av mitt liv, speciellt under min uppväxt här i Sverige, som yngre
blev min kultur mitt stigma och jag passade aldrig in…” (Sima)
Eftersom Simas föräldrar har varit religiösa och hållit fast vid den egna kulturen har det varit
svårt för Sima att kunna ta del av den svenska kulturen, enligt henne är detta en orsak till
varför hon som yngre känt att hon inte passar in.
36
Lena som är gift med en Zigenare har också många gånger känt av kulturkrock eftersom den
romerska kulturen skiljer sig enormt från den svenska kulturen.
”… när min man förlorade sin pappa kunde jag inte ens ge honom en kram, eller smeka honom på
handen, när vi alla var samlade hos hans föräldrar, eftersom dessa saker är förbjudet att visa
offentligt i den romerska kulturen…”(Lena)
Lena berättar att det finns otroligt många regler i den romerska kulturen som man måste ta
hänsyn till. Det finns vissa handlingar och attityder som inte alls existerar i vår svenska kultur,
som försvårade hennes förståelse av romerska kulturen. Men en fördel som hon nämner är att
hennes man inte har haft en typisk romersk uppfostran, och inte heller är hans familj lika
kulturella som romer vanligtvis är. Lena tycker att allt eftersom hon har varit en öppen person
och varit intresserad av den romerska kulturen har det underlättat för henne hur hon ska
hantera kulturkrockar.
Jag fick många intressanta svar och valde att skriva ner dessa var och en för sig. Eftersom
denna studie bygger på att studera kulturkrock, ville jag i just denna punkt få med alla de
intressanta svar som jag fick av mina informanter.
”… Jag har många gånger känt av kulturkrock och inte vetat hur jag ska hantera det. Jag
kommer från en familj där föräldrarna är väldigt överbeskyddande över kvinnor. Det är
förbjudet att skaffa pojkvän föränn man gifter sig osv. Unga kvinnor i Turkiet får en helt
annan uppfostran än vad unga kvinnor får här i Sverige. Mina föräldrar valde att uppfostra
mig lik den turkiska uppfostran, vilket blev ett svårt problem för mig. Jag är född i Sverige
men jag har aldrig känt mig som mina svenska kompisar. När jag var yngre och inte fick vara
ute sent som mina andra svenska tjejkompisar fick jag ljuga för mina föräldrar om att jag sov
över hos en kompis. Jag fick liksom pendla mellan den svenska och den turkiska kulturen. Jag
spelade olika roller, hemma var jag en typisk turkisk tjej och väl ute eller i skolan hade jag en
annan roll, då var jag svensk. Att inte få fira jul, eller som alla andra längta till julafton fick
mig många gånger att hata min egen kultur…” (Mona)
Monas stränga uppfostran som är baserad på den turkiska kulturen har påverkat hennes syn på
kulturen hon växt upp i. Flera gånger fick hon hatkänslor gentemot sin egen kultur p.g.a. den
stränga och strikta uppfostran som hon fick under sin uppväxt. Att leva i Sverige och ha
37
svenska kompisar som får mer eller mindre göra som de själva vill fick Mona att behöva ljuga
för sina föräldrar för att få känna sig som sina kompisar och kunna leva efter den kultur som
också närmade henne till sina kompisar.
”… jag har bott mer än halva mitt liv här i Sverige, men fortfarande kan jag känna i många
situationer att min kultur inte passat in. Självklart har jag fått lära mig under min uppväxt här i
Sverige att jag alltid kommer att stöta på kulturkrock så länge jag inte kan ta del av hela den svenska
kulturen helt…”(Marzie)
Maryam berättar:
”… första gånge jag upplevde kulturkrock var nog när jag träffade min sambo som är svensk, trots att
jag har bott i Sverige i många år kunde jag inte alltid förstå mig på honom och hans familj…”
7.1.8
Varför kulturkrock
Att det blir kulturkrock då vi människor delar på olika kulturer är något som mina informanter
är alla överens om. I varje samhälle finns det olika grupper med egna kulturer och
värderingar, dessa grupper kan inte alltid förstå andra kulturer, vilket i sin tur kan skapa
missförstånd då två kulturer möts, speciellt om man inte har så mycket kunskaper om den ena
kulturen. När informanterna ger sin syn på kulturkrockar är det i första hand bristen på
kunskap de flesta ser som ett problem.
Maryam säger:
”… det är brist på utbildning och kunskap som skapar konflikt och kulturkrock...”
Då man inte känner till alla kulturer och inte har någon kunskap om dess värderingar
försvåras förståelsen av varför människor från andra kulturer beter sig som de gör, varför de
klär sig på ett visst sätt. Det existerar många etniska grupper i Sverige, alla de bär på en egen
kultur. Då alla dessa kulturer ska rymmas i ett och samma samhälle blir det svårt att förstå och
begripa alla dessa kulturer med dess levnadssätt, enligt informanterna
Likaså Maryam håller Lena och Marzie med om att för lite kunskap om andra kulturer skapar
kulturkrock. Dock enligt Marzie handlar detta inte bara om okunskap. Utan det handlar också
38
om viljan att acceptera andra kulturer och vilja ta del av dem som många kanske inte bryr sig
om.
Medan Maryam, Marzie och Lena ser kunskap och viljan som absolut det viktigaste tycker
Mona att många överhuvudtaget inte vill ta del av den svenska kulturen eller skaffa sig
kunskap om, för att de inte vill känna sig försvenskade.
”…. Många är rädda över att bli försvenskade, de vill hålla den egna kulturen på toppen. De är rädda
för att förvandlas till andra människor med andra värderingar…”(Mona)
Som ett exempel till detta tog Mona upp sin egen familj situation då hon var yngre.
Hon berättar:
”… mina föräldrar trodde hela tiden att om jag beter mig som mina svenska kompisar kommer jag att
bli svensk. Att jag glömmer min bakgrund och kultur, att jag inte längre kommer veta vem jag är...”
Vidare berättar hon:
”… det som mina föräldrar aldrig förstod var hur svårt det hela blev för mig när jag hela tiden
jämförde mig med mina kompisar, att jag fick leka olika roller för att passa in både i hemmet och
bland mina vänner...”
Likaså Mona berättar Sima att kulturkrock skapas för att många inte tar tid eller har viljan till
att få lära sig av den svenska kulturen och använda det i sin vardag.
”… många med invandrar bakgrund ser på den svenska kulturen som något tabu eller naket, att det
inte finns gränser till något vad det gäller barnuppfostran eller relationer mellan tjejer och killar,
istället för att lära sig och förstå dess värderingar som finns bakom varje handling tar de för givet att
den egna kulturen är bättre och hamnar då i konflikt i möte med andra människor med andra
kulturer…” (Sima)
7.1.9
Framtidsyn
Hur ska man undvika att det blir kulturkrock? Vad finns det för strategier?
”… Tycker man att en viss kultur är konstig, får man också engagera sig i att få kunskap om den
istället för att döma den hela tiden...”( Lena)
39
Vidare berättar Lena att, så länge det existerar många olika kulturer i Sverige är det också
oundvikligt med kulturkrockar. Det däremot vi människor ska tänka på, speciellt vi svenskar,
är att bara för att man hälsar på ett annat sätt eller väljer att kramas istället för att skaka hand
behöver inte det betyda att det är konstigt och oförståndigt. Genom att lära sig och studera
varför det förekommer vissa handlingar och beteenden i vissa kulturer underlättar man också
kommunikationen med andra kulturer.
”… det gäller att inte vara rädd och våga ta del av andra kulturer, vi kan till och med lära oss av
andra kulturer...” (Sima)
Sima berättar att man ska våga lära känna andra kulturer, även fast man inte kan acceptera allt
som finns där i, man kan åtminstone försöka att förstå dem. Man behöver inte ta till sig allt,
det gäller bara att förstå syftet bakom handlingarna som för oss kan kännas udda.
Genom andra kulturer kan man också lära sig så mycket nytt menar Sima. Sverige erbjuder
många bra möjligheter för sina samhällsmedlemmar, men som känns underligt för Simas
föräldrar. De känner inte igen sig själva i dessa och vill inte heller att Sima ska ta del av dem i
rädslan av att hon ska bli försvenskad.
”… det roliga är att jag redan känner mig som en svensk och dessutom kommer jag uppfostra mina
barn till största del med den svenska kulturen, för att de integreras i samhället och ta emot de bra
saker som samhället erbjuder …”
Citaten ovan visar att Sima, enbart inte vill att hennes barn ska hålla sig till kulturen som
Sima själv är uppvuxen med, utan hon ser den svenska kulturen som en möjlighet för barnen
att integreras i samhället och utvecklas.
Alla informanterna förutom Lena berättar att de idag i vuxen ålder kan bestämma mycket mer
själva hur de vill leva. De berättar att föräldrarna har haft en stor inflytande på dem under
uppväxten men att de idag kan själva bestämma om de vill ta del av den svenska kulturen och
svenska traditioner som att fira jul som de inte fick i deras barnhem. De berättar att de inte vill
att deras barn ska uppleva några kulturella skillnader som de själva fick uppleva under sin
barndom. På så sätt lär vi oss våra barn att vara öppna för andra kulturer, våra barn kommer
aldrig behöva känna kulturkrock i skolan eller på ett arbete bland svenskar.
40
8 Analys
I detta avsnitt analyserar jag det resultat jag har kommit fram till. Här kommer jag att koppla
teorier och tidigare forskning med mitt resultat för att besvara mitt syfte.
8.1 Möte
Mina informanter betonar att det viktigaste i ett möte mellan kulturellt skilda människor är att
visa respekt. För att det ska bli ett lyckat och ett bra möte oavsett vilken folkgrupp man tillhör
är det viktigt med förståelse och respekt för andra människors beteenden och värderingar.
När vi möter andra människor från olika kulturer måste vi visa både generositet, flexibilitet
och respekt. Ibland kan man tycka att man i en annan kultur beter sig på ett för oss underligt
sätt, Det är dock viktigt med respekt för andra kulturer som faktiskt har andra idéer och
föreställningar än ens egna (Ringquist 1994). Informanterna påpekar att vi människor måste
visa respekt för andra kulturer för att få respekt tillbaka, för att på så sätt få en ömsesidig
respekt och accepterande av varandra.
Giddens menar också, för att kunna förstå andra människor med en annan bakgrund, där
kulturen skiljer sig enormt från majoritetens är det viktigt att känna till de skillnader och
likheter som kulturen påpekar. Som en av informanterna påpekar, man ska vara öppen som
person och acceptera och respektera att det finns skillnader. Genom respekt för andra kulturer,
uppmärksamhet och kunskap om skillnader kan förståelse och accepterande av andra
människor underlättas och interaktionen mellan människor fungera bättre. ( Giddens,
1998:42). Vilket har medfört att exempelvis Lena har fått ett fungerande förhållande med sin
man och hans familj med den romerska kulturen. Lena är fast besluten om att kunskap och
förståelse för andra kulturer öppnar nya världar för oss, där vi kan utveckla oss själva som
människa.
Lena menar att ingen människa vill känna sig utanför, därför tycker hon att det är viktigt att ta
reda på hur det fungerar i en viss kultur som man ska möta, vad som förväntas av en och hur
man ska bete sig. Dock finns det fortfarande egna värderingar kring saker och ting, och vissa
saker betyder så mycket att man inte vill släppa dem menar hon.
41
8.2 Kulturkrock
Alla mina informanter har berättat att de under flera gånger har känt av kulturkrock, där de
beskriver att deras kultur inte alltid passat in. De berättar att det inte krävs så mycket för att
det ska skapas kulturkrock, det kan bero på att vi vet så lite om andra kulturer, handlingar och
beteenden som finns där i de kulturerna. Varje kultur består av många olikartade uttryck,
värden, handlingsmönster och normer. Alla dessa faktorer varierar i olika kulturer, därför är
det viktigt att skaffa sig kunskap om den kultur som vi kommer att bemöta, på så sätt lär vi
oss hur vi ska agera i olika situationer för att det inte ska bli kulturkrock.(Öhlander 2005)
Att det uppstår kulturkrock av olika slag menar Heyman beror på olika faktorer. Att vara
ny i ett samhälle, speciellt för invandrare är det inte lätt att förstå det nya landets regler och
normer vilket är helt naturligt. I vårt samhälle har vi underförstådda regler som vi känner till
och är självklara för oss. Dessa regler förhåller vi oss till utan att vi tänker på dem, de sitter
djupt i vårt medvetande. Som svensk har vi varit delaktiga i vår historia och medvetet känner
vi till olika saker då vi talar med varandra. Invandraren som inte känner till dessa regler möter
kulturkrock då inte tankar och värderingar som finns i den egna kulturen inte längre alltid
passar in i det nya samhället (Heyman 1988). En av informanterna berättar att hennes
kompisar tyckte det var konstigt att hon inte fick göra vissa saker eller bete sig på ett visst
sätt, Heyman menar att det handlar om bristen på kunskap.
Fyra av informanterna kopplade begreppet kulturkrock till invandrarfrågor. De menar att
kulturkrock oftast sker då människor från olika kulturer möts. Endast en informant, Lena
tyckte att kulturkrock även kan uppstå i andra situationer, situationer där man inte känner till
vilka rutiner och regler som gäller. Hon menar att det kan ske kulturkrock bara i en
bensinstation då man inte vet hur det fungerar, eller om man är kristen och möter en muslim.
Ringquist förstärker min uppfattning om att Lena inte kopplar kulturkrock till endast etniska
frågor, då hon menar att det räcker med att den ena personen kommer från landsbygden och
den andra från storstaden för att mötet mellan dem ska ”krocka” (Ringquist 1999)
Medan en av informanterna var fast besluten om kulturkrock inte behöver bli en nackdel
tyckte de resterande tvärtom. Lena som hade en mer positiv inställning menar att så länge
man är beredd på att jobba med sig själv och reflektera över sig själv så behöver det inte bli
negativt. De andra kunde endast se nackdelar. De berättar att kulturkrock påverkar relationen
till ens omgivning på ett negativt sätt, att man hamnar i konflikt med dem. En av dem
poängterar att kulturkrock för henne känns som pendlande mellan olika kulturer. Att som
42
invandrare som dessutom bär på en kultur som skiljer sig mycket från den svenska kulturen,
måste man hela tiden gå in i olika kulturer beroende på var man befinner sig för att passa in.
”...Som invandrare måste man hela tiden byta kultur för att passa in i samhället…”
Giddens teori om etnicitets teori åsyftar sig till en grupp människor som skiljer sig från andra
genom kultur, språk etc. Det blir tydligt varför de flesta informanterna endast ser nackdelar
med kulturkrock. Eftersom att detta begrepp riktar sig mot kulturella handlingsmönster och
traditioner blir det också tydligt för informanter, vilka tyckte att det endast fanns nackdelar
med kulturkrock, hur de känner att de skiljer sig från svenskar gällande kulturen. Att deras
kultur innehåller en annan sorts beteendemönster känner de att de nu måste tycka om vissa
saker och bete sig annorlunda mot det man har lärt sig för att passa in.
Ibland kanske man tycker att man i en annan kultur beter sig på ett för oss underligt sätt, detta
på grund av att vi inte känner till bakgrunden och kulturen som ligger bakom detta beteende.
Det är lätt att bli förblindad i den egna kulturen (Ringsquist 1999), detta kopplar jag till
informanten där hon förklarade att vissa handlingar som hon menar väl med, kan uppfattas
som konstigt i andras ögon som inte bär på samma kultur.
”…man menar väl med en viss handling men det kan uppfattas som konstigt i andra ögon
som inte bär på samma kultur…”
En av informanterna beskriver sin kultur som hennes stigma. Hon berättade att under hennes
uppväxt upplevde hon sin egen kultur som ett stigma, som distanserade henne från samhället.
Hon kände under fler gånger att hennes kultur inte alltid passade in, och på grund av den
stränga uppväxten som hon har haft kunde hon aldrig som barn ta del av den svenska
kulturen, dv s ”leva som en svensson”, som hon uttryckte det på.
Ras, religion och nation är egenskaper som kan stigmatiseras enligt Goffman och det utgör
hinder för en del människor från att accepteras som likvärdiga i samhället. Dessa egenskaper
möjliggör även för de ”normala” i samhället att utestänga de som anses mindre värde, vilket i
sin tur försvårar den stigmatiserades livsmöjligheter (Goffman 2005). Simas känsla av att
hennes kultur är hennes stigma kan göra med att hon aldrig fått känna sig som sina svenska
kompisar, detta på grund av att hennes föräldrar inte velat ta del av den svenska kulturen
gällande många aspekter, så som uppfostran, umgängeskrets etc. Hon känner mer samhörighet
med den svenska kulturen men kan inte på grund av hennes föräldrar fritt kunna leva sig efter
det. Sima trivs inte med sin egen kultur då hon är född här och alltid bott ihop med svenskar
och haft svenska kompisar. Trots föräldrarnas försök till att uppfostra henne med den
ursprungliga kulturen, känner hon än idag att den svenska kulturen passar henne bättre. Att ha
43
den egna kulturen i åtanke hela tiden och vara medveten att hon går emot sina föräldrars vilja,
resulterar i att hon uppfattar sin egen kultur som något negativt, som ett stigma som utesluter
henne från att känna sig som de andra.
Simas föräldrar har velat kvarhålla ursprungskulturen för att det känns viktigt för dem. De har
själva haft denna kultur då de växte upp, därför känns det viktigt för de att föra vidare till
Sima. Detta påminner mig om Goldberg teori där han klargör för de olika stadier för
invandrarsnas anpassning till det svenska samhället, Goldberg menar dock att en kultur sitter
så djupt i oss människor, då vi växt upp med en bestämd kultur som vi identifierat oss med,
att det är sällan eller aldrig som en första generations invandrare kan assimilera sig totalt.
Goldberg, 2005:270. Detta blir tydligt när jag tänker på Simas föräldrar, som jag tidigare
skrev, är det inte lätt för dem att anamma den svenska kulturen helt. Samtidigt vill de att Sima
tar efter på samma sätt. Dock finns det en förståelse bakom Simas tänkande, att hon vill
anamma den svenska kulturen och känna sig som sina kompisar beror på att hon vill känna sig
som en del av det svenska samhället som hon själv berättar. Detta förstärker Goldberg när han
skriver att genom att invandrarna assimilerar sig till det svenska samhället, d vs frångår sitt
kulturella ursprung helt och antar den nya kulturens värderingar och regler. På detta sätt
möjliggörs också för invandrargruppen att kunna ta till sig de fördelar som majoritetskulturen
kan tänkas erbjuda. (Goldberg,T 2005:270)
Våra sociala roller lär vi oss under den process som kallas ”socialisation”, det innebär fostran
in i den egna kulturen. Det är under denna process som vi lär oss vår kultur. Då lär vi oss att
bete oss som det förväntas av medlemmar av ett speciellt samhälle. Vi lär oss den livsstil och
de kulturella koderna som tillhör samhället, vi lär oss även vår kulturs värderingar och
spelregler oh får en kulturell kompetens (Ehn 2004 ). Detta förstärker min förståelse då när
Mona berättade att hon flera gånger har behövt gå in i olika roller för att både passa in hos
sina kompisar och hennes familj. På så sätt kändes som att hon kunde tillfredställa både
grupperna, och leva upp till deras förväntningar. Genom socialisationen lär vis oss vilka
sociala roller vi har och hur vi ska utföra dem (Giddens 2001)
Mona har socialiserats enligt den kultur som hennes föräldrar är vana vid och har levt efter.
Kulturella skillnader under socialisationen påverkar hur vi människor tolkar en situation eller
en händelse. Därför kan det kännas främmande för en etnisk grupp att förstå hur andra
grupper reagerar på en viss händelse, då de själva redan skaffat sig kunskaper och färdigheter
som passar in i den kultur de blivit födda i. Dessa kunskaper och färdigheter passar inte alltid
44
in, därför skapas det konflikter (Giddens 1998). För att gå tillbaka till Monas fall, förstår jag
bättre varför hon känner att hon behöver gå in i olika roller.
Hur hon beter sig och vilka handlingar som hon intar i olika situationer beror på hennes
uppväxt, socialisation som hon har fått. Att hon känner att hon måste inta en annan roll för att
passa in bland sina svenska vänner bero på att hennes svenska vänner inte har haft samma
socialisation, då de inte har samma kultur och bakgrund. Hennes kultur uppfattar och tolkar
saker olika, dessa tolkningar och uppfattningar skiljer sig från den svenska kulturen. Därför
blir det svårt för henne att bete sig som en svensk, då hennes föräldrar ser det som
främmande. Genom att gå in i olika roller försöker hon passa in. Hon berättar att hon är en
typisk turkisk tjej hemma och en svensk tjej i skolan bland sina vänner, detta för att hindra
konflikt med sina föräldrar samt kunna känna sig som sina kompisar.
8.3 Kulturen, en viktig faktor
Den egna kulturen blir som mest självklar då vi kommer i möte med en främmande kultur.
Andra kulturer som bär på andra levnadsmönster som inte längre är självklara för oss
medvetandegör oss om vår egen kultur. Då vi träffar människor som har andra idéer,
uppfattningar och beteenden, blir kulturen som har varit självklar för oss, nu synlig. Särskilt
synligt blir detta för personer som bosätter sig i en kultur som skiljer sig avsevärt från den
egna. Nya världar öppnas och man tvingas nu fundera över både sin egen kulturs
självklarheter och den nya kulturens alla aspekter (Ringquist 1999), detta kopplas till
informanterna då de betonar att de högvärderar sin kultur, att deras kultur är viktigt då den
formar ens personlighet, vilka vi är och hur vi ska bete oss. En av informanterna berättar att
hennes kultur blir mer och extra viktig nu när hon bor med en svensk sambo, hon berättar att
genom att ta del av sin kultur hindrar hon också att hennes kultur ”dör ut”.
En av informanterna ser på sin kultur som något som skapat henne till den hon är, därför blir
hennes kultur viktig.
”… min kultur har gjort mig till den jag är idag ...”
8.4 Umgänge
Det som är utmärkande för mina informanter är att de till största del under uppväxten enbart
fått leva efter den egna kulturen. Som informanterna berättar har respektive familj velat
kvarhålla och uppfostra sina barn så som de själva blev uppfostrade, d vs med samma kultur
och värderingar. Samtidigt har tre av informanternas familj velat att de umgås med människor
med liknande bakgrund. Att människor väljer att umgås med andra som har samma kultur och
45
bakgrund är förståndigt. På detta sätt känner de en hemkänsla som i deras hemland, samtidigt
blir det som en trygghet för dem. Giddens identitets teori kopplas till detta resonemang, där
han menar att människan formar sin personlighet genom att samspela med omgivningen under
uppväxten och där den kulturella uppväxtmiljön påverkar människans beteendemönster.
(Giddens 2003) Marzies val av att vilja umgås mer med sina invandrarkompisar än sina
svenska kompisar är också ett exempel på att människan söker sig till dem med liknande
bakgrund för att gemenskap och förståelse, samtidigt tycker Marzie att hennes invandrar
kompisar förstår henne bättre, att hon känner att hon kan vara sig själv. Dock skiljer sig en av
informanterna åt på denna punkt, exempelvis umgås Sima till största del enbart med svenskar
då hon känner mer samhörighet och gemenskap med dem, vilket hon själv tror beror på att
hon är född i Sverige. Trots familjens vilja om att Sima uppfostras med familjens
ursprungskultur, känner hon sig mer säker i sig själv genom att leva efter den svenska
kulturen.
8.5 Framtidsyn
Hittills har jag analyserat kultur och kulturmöte med hjälp av mina teorier och informanternas
intressanta svar. De har påpekat det väsentliga när det gäller respekt och accepterandet av
andra kulturer för att ett möte där fler olika kulturer inkluderar ska lyckas. Nu vill jag
analysera informanternas framtidsvision, angående kulturkrock, vad de anser skulle undvika
kulturkrock.
När det uppstår kulturmöten som utvecklar sig till kulturkrockar måste personerna i fråga
snabbt ta tag i problemet, det är viktigt att påminna sig själv och förstå att vi faktiskt kan
skilja oss från andra genom att ha en annan kultur eller bakgrund, och detta förklarar att vi
inte alltid ser och bedömer situationer och handlingar på samma sätt. Lendahls 1990)
Informanterna var alla eniga denna punkt, d vs genom att respektera andra kulturer och
acceptera att det finns skillnader, hindrar vi också uppståendet av kulturkrock. De
poängterade även att man aldrig ska generalisera människor, en människa ska ses utifrån den
hon är och inte vilket folkslag hon tillhör. Generalisering är en viktig faktor som Lendahls
poängterar, hon menar att man alltid ska se individen för den hon är och inte enbart vilken
etnisk grupp hon tillhör denne tillhör, t ex romer eller muslimer. Det är farligt att tro att någon
beter sig på ett visst sätt endast för att personen i fråga tillhör ett speciellt folkslag. Detta leder
till en negativ bild som skapas och gör att vi generaliserar olika etniska grupper (Lendahl B
1990).
46
Kunskap är en viktig faktor som informanterna menar, genom att lära sig kunskaper om andra
kulturer hindrar vi också missuppfattningar som kan leda till kulturkrock. Maryam betonar att
det handlar om att mötas på vägen. När vi möter en kulturell skild människa, speciellt på en
arbetsplats, bör man få kunskap om dennes kultur om vi känner att vi inte förstå varför denne
beter sig på ett visst sätt. Heyman menar att vi bör ha en ”kulturmöteskunskap” i vår
samhällstruktur, för att på så sätt få in invandrare i vårt samhälle. Genom att se varje individs
förutsättningar, erbjuda denne delaktighet och gemenskap kan vi också hindra många
förödande kulturkrockar (Heyman 1988)
Genom att teoretiskt få kunskap om olika kulturer och religioner, ser vi också på likheter och
skillnader som finns bland oss människor. På så sätt genom känna till dessa kulturella
skillnader kan vi också undvika uppståendet av jobbiga situationer och kulturkrockar.
det behöver inte endast vara människor som flyttar hit som ska anpassa sig, även vi kan
genom en ta första steget och möta dem på vägen och tillsammans med invandraren kan vi ha
en ömsesidig respekt för varandra (Heyman 1988)
47
9 Slutdiskussion
I detta kapitel kommer jag att sammanfatta vad jag har kommit fram till i denna uppsats. Det
resultat som jag fick visar att människor som är kulturellt skilda från majoriteten i ett samhälle
lätt kan uppleva kulturkrock. Kulturkrock behöver inte alltid vara ett negativ begrepp, utan
genom kunskap och erfarenheter av andra kulturer lär vi oss hur vi ska hantera situationer där
risken för kulturkrock är hög.
Varje kultur är unik med sina egenskaper. Alla människor har en kultur, där de hämtar sina
idéer och värderingar. Kulturen lär oss människor hur vi ska bete oss, vad som är rätt eller fel,
bra eller dålig. Varje kultur uppfattar fel och rätt olika. Att äta med händerna uppfattas fel i en
kultur medan samma handling uppfattas som normal i en annan. Därför är det viktigt med en
ömsesidig respekt för andras kultur. Genom att visa respekt och hänsyn till andra kulturer
hindrar vi också konflikt med andra kulturell skilda människor.
Det som jag tycker har varit mest intressant med min studie av kultur, är hur vi människor
egentligen uppfattar andra kulturer. Hur vi ibland sätter vår egen kultur centralt och ser det
som den bästa, och dömer andras kulturer utifrån vår egen kultur. Jag kan inte med säkerhet
säga att denna tankesätt görs medvetet, utan det beror på okunskap. Detta fick jag fram både
genom att studera begreppet kultur samt mina informanter.
Som jag nämnde tidigare i uppsatsen tar Goldberg upp två olika perspektiv när det gäller att
döma andras kulturer. Den första kallas etnocentriska, där vi sätter vår egen kultur i fokus och
dömer andras kultur utifrån den, den andra som också Goldberg nämner som den goda är det
kulturrelativistiska perspektivet, här frågarsätter inte vi andras kulturer och jämför den med
vår egen, utan vi är medvetna om att andra kulturer faktiskt har annorlunda idéer och
beteenden. Så länge vi inte behöver ta del av andra kulturer behöver inte vi heller döma
andras handlingar och levnadssätt.
Genom att ha läst och studerat de två olika perspektiv som Goldberg nämner, kan jag hålla
med om det kulturrelativistiska perspektivet. Särskilt viktigt tror jag det blir när man arbetar
med sociala frågor och möter dagligen olika grupper av människor med en annan bakgrund
och kultur.
Det jag har kommit fram till beträffande min fråga om hur och varför kulturkrock uppstår är
att kulturkrock oftast kopplas ihop med etnicitet, detta för att det oftast sker bland
48
invandrarna. De kommer till ett land med nya regler, rutiner och tankesätt. Allt känns
främmande eftersom det inte längre är självklart hur man ska bete sig, vad man ska ha på sig
eller hur man ska kommunicera med andra människor. Därför är det lätthänt att invandraren
som inte vet någonting om det nya landets regelsystem hamnar i kulturkrock av olika slag. T
ex är kan man inte längre ha på sig ett visst plagg för att det känns främmande och konstig i
andra ögon. Man kan inte längre pruta ner priser för att sådant inte existerar i det nya landet.
Det är olika hur vi människor vill anpassa oss till det nya samhället vi nu flyttat till. Oftast vill
man inte anpassa sig för att det känns onödigt, då man inte tycker att det är viktigt att ta del av
den nya kulturen eftersom man bor i ett område där många andra har samma kultur. Eller som
en av informanterna berättade känns det fel eftersom man vill behålla sin egen kultur så
mycket som möjligt. Man vill t ex inte bli försvenskad som en av informanten uttryckte sig
på.
Jag håller med om att man vill ha kvar sin kultur och bakgrund. Man vill inte glömma vem
man är och var man kommer ifrån, dock är det viktigt att ta del av den nya kulturen för att inte
hamna utanför. Det går inte längre att bete sig som man alltid betett sig på i sitt hemland i det
nya landet så länge det känns fel. Man måste vara beredd på att lära sig nya saker och rutiner
som finns nu i den nya kulturen för att också passa in.
Att man förstår en annan minoritetskultur då man själv tillhär en sådan grupp, är de samtliga
informanterna överens om. Vilket fick mig att börja tänka om, när jag tänker efter, känner jag
att jag håller med till en viss del. Självklart är det lättare för mig att förstå hur det fungerar i
en turkisk eller arabisk kultur, då dessa länder likaså Iran, där jag själv kommer ifrån, finns
alla i mellanöstern. I grund och botten är kulturen som råder i mellanöstern detsamma, många
traditioner, högtider påminner om varandra, hur högtider firas eller traditioner följs kan
däremot skiljas sig, dock är det detsamma i grund och botten.
För att på ett tydligt sätt besvara min huvudfråga om hur kulturkrock påverkar individers liv
har jag genom informanternas svar kommit fram till att man kan känna sig utanför i samhället,
samt att ens egen kultur blir som ett stigma som en av informanterna beskriver. Detta på
grund av att vissa handlingar i en viss kultur inte längre passar in i den nya kulturen.
Gällande frågan om hur kulturkrock kan undvikas har jag kommit fram till följande. För att ett
möte ska bli lyckat oavsett vilken folkgrupp man tillhör är det viktigt med förståelse och
respekt för andra människors beteenden och värderingar.
När vi möter andra människor från olika kulturer måste vi visa både generositet, flexibilitet
och respekt. Det kan även vara nyttigt att känna till de skillnader och likheter som man möter
49
i andra kulturer, på så sätt kan vi lära oss hur vi kan agera i olika situationer för att det inte ska
uppstå kulturkrock.
Här nedan följer ett citat hämtat ut Ringquist bok Människan i socialt och kulturellt
sammanhang, som jag tyckte var intressant att ha med:
”Svensken tycker inte det är trevligt om du har bestämda åsikter som skiljer sig från hans.
Försök hitta gemensamma intressen att prata om. Då tycker svensken att ni haft ett trevligt
samtal. Då man tar kontakt med svenskar måste man tänka på var det sker. Man skall inte
inleda samtal i tunnelbanan, i bussen eller i en kö. Inte heller skall man som nyinflyttad i ett
hus gå runt och presentera sig för grannarna. Ett sätt att få kontakt med en granne är att
ringa på dörren och fråga var tvättstugan ligger. Men du får stanna kvar vid dörren och gå
då du fått svaret. Ett annat sätt att bli bekant är att inleda samtal i trappan eller om ni träffas
i affären. Man kan efter en tid bjuda grannen på kaffe i köket. Att bjuda på middag skall man
däremot vara med försiktig med. Svenskar tycker att det är besvärande och oroande. Dels är
de oroliga för att de inte skall tycka om maten, dels är de oroliga för vad de skall prata om.
Ett bra sätt att få svenska vänner att skaffa en sommarstuga. Då kan man bjuda in grannarna
på kaffe i trädgården och tala om odling och få goda råd. Svenskar älskar att tala om
tomatodling. Då du talar till svenskar skall du tala långsamt och inte för högt. Avbryt inte.
Vänta tills han tystnar (Artikel ur News and views, nr 7, 1988).
Kritiskt mot denna artikel skriver Ringqvist att man ska vara försiktig med att tala om hur ett
helt folk är, att prata om en grupp som om de vore en homogen grupp. Att generalisera över
vilka kulturella särdrag en grupp av människor har ska man avstå ifrån. Eftersom det som är
typiskt för en folkgrupp skiftar i stor utsträckning från grupp till grupp, från tid till tid
(Ringqvist 1999). Detta tyckte även mina informanter, att generalisera andras kulturer ger oss
en negativ bild, vi kommer ta för givet att t ex alla muslimer beter sig på ett visst sätt för att
de är muslimer. Man ska se en individ för den hon är och inte vilket folkslag hon tillhör.
50
10 Intervjugudie
Allmän bakgrundsinformation
-
Vill du berätta lite om dig själv och ditt liv idag?
-
Födelseår?
-
Hur gammal var du när du för första gången kom till Sverige?
-
Vilket land är du född i?
----
-
Hur definierar du kultur/kulturkrock?
-
Hur viktig är det med kultur
-
När blir kulturen viktig för dig?
-
Vad finns det för nackdelar med att två olika kulturer möts?
-
Vad finns det för fördelar med att två kulturer möts?
-
Varför blir det kulturkrock?
-
Hur upplever du kulturkrock?
-
På vilket/vilka sätt kan man hindra kulturkrock?
-
På vilket sätt tror du att din kultur har påverkat din umgängeskrets?
-
Fanns det särskilda situationer som fick dig att börja tvivla eller ifrågasätta sin kultur?
51
11 Referenser
Alvesson, M, Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflktion: vetenskapfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur.
Ehn, B (2004), Kultur och erfarenhet, Studentlitteratur, Lund
Goffman, E. (2005) Stigma, Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm
Giddens, A. (1998) Sociologi, Studentlitteratur, Lund
Giddens, A. (2005) Sociologi, Studentlitteratur, Lund
Goldberg, T (2005), Samhällsproblem, Studentlitteratur, Lund
Heyman, A-G (1988), Invandrarbarn, Carlssons Bokförlag, Helsingborg
Hartman, J (2004), Vetenskapligt tänkande, Studentlitteratur
Illman, R (2005), Kultur, människa, möte, ett humanistiskt perspektiv, Studentlitteratur, Lund
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund
Lendahls, B, Nordheden, I & Stålstedt, U (1990), Kulturmöten i klassrummet,
Stockholm: Utbildningsförlaget, Stockholm
Lewis, R (1996), När kulturer krockar. Studentlitteratur. Falun
Molina, I & Mulinari, D (red) & Räthzel, N (red). (2006) Bortom etnicitet, Boréa Bokförlag,
Umeå
May, T (2001), Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur. Lund
Ringquist, A (1999), Människan i socialt och kulturellt sammanhang, Stockholm
Wellros, S (1996), Ny i klassen, om invandrarbarn i svenska skolan. Gleerups Förlag.
Malmö
Wellros, S (1998), Språk, kultur och social identitet, Studentlitteratur. Lund
Widgren, J (1982), Svensk invandrarpolitik, LiberFörlag. Lund
Öhlander,M ( 2005), Bruket av kultur, hur kultur används och görs socialt
verksamt.Studentlitteratur. Lund
www.migrationsverket.se
52
53
