när den arabiska kulturen möter den svenska skolan

NÄR DEN ARABISKA KULTUREN MÖTER DEN
SVENSKA SKOLAN
Friedrich Nietzsche: "There are no facts, just interpretations"
Mao Zedong " Ska man lyfta en hink med vatten från golvet måste man böja sig ända ner
för att få tag i den." - Böja oss dit där kunskaperna finns för att lyfta upp dem
Xena Consulting
Madeleine Eriksson
www.xenaconsulting.se
madeleine@xenaconsulting
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 DEFINITIONER
Inledning.........................................................................................................................3
1.1 Vad är kultur ?...........................................................................................................3
1.2 Vad är en värdering ?................................................................................................4
1.2.1 Hur påverkas vi av våra värderingar ?................................................................4
1.2.2 Hur kan man undersöka och förändra sina värderingar ?...................................4
1.2.3 Upplevelsen av verkligheten...............................................................................5
1.2.4 Försvarsattityd.....................................................................................................5
1.2.5 Hantering av försvarsattityden.............................................................................5
1.3 Från kulturchock till integrering (U-kurvan)................................................................6
1.3.1 En integrering är en förändring som kan vara obehagligt.......................................6
KAPITEL 2
PERSPEKTIV
2.1 Missförstånd och skillnader i kommunikativt beteende..............................................7
2.2 De 5 kulturella dimensionerna (Hofstede)................................................................ .8
2.3 Tvärkulturell Kompetens.............................................................................................9
BILAGA 1: Förslag på artiklar, böcker och forskningsrapporter att läsa
BILAGA 2: Xena Consulting - Vidareutbildning
2
KAPITEL 1
DEFINITIONER
INLEDNING
Vår kultur påverkas av olika faktorer som bl.a kan utläsas i diagrammet nedan
BOENDE
SAMHÄLLSKLASS
UTBILDNING
LAND &
SAMHÄLLSFAKTORER
Landsbygd
Arbetarklass
Analfabet
Diktatur
Stad
Medelklass
Grundskola
Sharia
Överklass
Gymnasium
BNP o korruption
Universitet
Klimat
Krig, kolonialisering..
1.1 VAD ÄR KULTUR?
Kultur kan förklaras som "summan av genom livet inlärda
traditioner och normer som dominerar och utvecklas
genom historien hos en folkgrupp eller nation". Kultur är
något som inpräntas i oss genom en inlärningsprocess
som sker under hela livet och består av normer och
värderingar från vår omgivning.
Kulturen är ej statisk, utan föränderlig och påverkas
genom historiens utveckling och i takt med att globaliseringen öppnar nya vägar för människor att mötas.
Kulturen styr oss, både på ett medvetet och ett
omedvetet plan. Våra val i livet, sättet vi kommunicerar
är påverkat av vår kultur.
Kultur är alltså den ”kollektiva programmering som gör
att medlemmarna i en grupp skiljer sig från
medlemmarna i en annan grupp”. Denna programmering
består av bland annat nationella värderingar och blir i
slutändan en del i personligheten.
3
1.2 VAD ÄR EN VÄRDERING ?
En värdering är ett "program" som används för att göra bedömningar kring rätt/fel,
bättre/sämre och bra/dåligt. Forskning kring värderingar visar att:
1. Huvuddelen av våra värderingar är "övertagna" från människor i vår omgivning som
har betydelse för oss, men vi ser på dem som våra egna.
2. Hur hårt vi håller på våra värderingar och hur högt de värderas beror på vad det
kostar oss när det gäller acceptans, kärlek och umgänge (tex uteslutning).
3. Eftersom våra värderingar oftast inte är öppna för erfarenhetsprövning håller vi hårt
och orubbligt på dem och vill inte att de ska ifrågasättas – min värdering är "riktig".
4. Värderingar inom oss, som inte överensstämmer med varandra kan medföra att vi
råkar i samvetskonflikt med oss själva och/eller vår omgivning (t.ex religion,
rasmotsättningar).
5. Eftersom vi har överlåtit prövningen av våra värderingar till andra och därmed inte
har någon kontroll över den egna värderingsprocessen , känner vi oss hotade när
våra värderingar ifrågasätts. Detta bidrar till att öka envisheten att hålla fast vid
dem.
6. Många värderingar är omedvetna vilket kan medföra att vi står i ett
motsatsförhållande till varandra, dvs att man dras åt olika håll utan att förstå varför.
1.2.1 Hur påverkas vi av våra värderingar?
Våra värderingar ligger till grund för mycket i vårt agerande. Till exempel om man vuxit upp
med värderingen "män skall sköta arbetet, kvinnan skall sköta hem och barn”, då är det
inte alls ovanligt att man har:
• En negativ attityd till arbetande kvinnor. "En attityd" = hur vi förhåller oss till olika
personer, saker och ting.
• En tendens till selektiva varseblivningar, dvs att "se" saker som bevisar att det
"alltid" går dåligt för barn som har en mamma som arbetar och bra för barn vars
mamma är hemma på dagarna. Vidare att vi har svårt att tro på någon som
beskriver en situation om en arbetande mamma vars barn just har kommit ut från
universitetet med högsta betyg och som är mycket populär hos kamraterna, leder
kampen mot droger osv
• Negativt beteende gentemot kvinnliga arbetskamrater t.ex en tendens att favorisera
män i befordrings- och belöningsfrågor (därför att det är de som har det största
ansvaret för familjens ekonomi)
• Grundlösa uppfattningar, t ex barn har ett större behov av känslomässig kontakt
med sin mamma än sin pappa, kvinnor har mindre förmåga att fungera som chefer
därför att de är för känsliga, för subjektiva, för mjuka osv
1.2.2 Hur kan man undersöka och förändra sina värderingar?
Det är inte lätt att undersöka och förändra sina egna värderingar. Det som krävs är:
• Tankeverksamhet: att vi medvetet funderar över vilka värderingar som styr oss.
• Blottläggning: att vi ger oss själva en möjlighet att ta fram våra värderingar i
dagsljus där de kan skärskådas och ifrågasättas.
• Kommunikation: att vi skaffar oss en omgivning där vi öppet kan diskutera
värderingar och få feedback på de värderingar som ifrågasätts och/eller blir
motsagda.
4
1.2.3 Upplevelsen av verkligheten
Den "verklighet" vi upplever tolkas ofta som den verkliga verkligheten. När denna
"verklighet" ifrågasätts, går vi i "försvar".
Människor reagear på omvärlden så som hon upplever och varseblir den och denna
varseblivna värld är verklighet för henne. Vår upplevelse av verkligheten är som att undersöka livet genom färgat glas – var och en av oss har olika färg och
material på glaset. I mycket hög grad bygger vi vår självuppfattning på den verklighet vi
ser genom vårt eget fönster. När någon ifrågasätter vår upp- levelse av verkligheten,
trampar de i själva verket på vår självuppfattning. Detta är särskilt kännbart för dem som
undermedvetet förvrängt verkligheten för att skydda och bevara sin självuppfattning.
1.2.4 Försvarsattityd
"Vetskapen om skillnaden" – en enkel fras men hur svår är den inte att praktisera! Kanske
skulle det mest lämpliga ordet för att beskriva mycket av människors beteende vid
kommunikation och i förhållandet till varandra i en organisation vara "försvar".
En grundläggande orsak för defensivt beteende verkar hos många människor vara
oförmågan att tillstå "vetskapen om skillnaden". Skillnaden mellan deras perceptioner och
verkligheten och skillnaden mellan deras perceptioner och andras. Det förhärskande, låt
vara omedvetna antagande är att "världen är som jag ser den". Den som har denna
föreställning kommer att uppleva livet som ständigt hotande, det är många som delar hans
föreställning – men inte hans värld. Det finns ett behov av att ständigt försvara sina
"världar" och att förneka eller attackera andras.
Insikten att man bara indirekt och ofta opålitligt tar del av verkligheten kan vara störande.
För dem som kräver en säker, definitiv och pålitlig värld (och det gäller oss alla mer eller
mindre) är det svårt att erkänna att vi hellre svarar på hur det verkar vara än hur det I
verkligheten är. Det innebär att det minskar vår förmåga att förutsäga "den verkliga
världen".
Även de som intellektuellt accepterar perceptionsmodellen och de regler som gäller för
stimuli, organismens beredskap att svara upp på ett speciellt sätt, inlärning osv, kan ha
svårt för att omsätta detta till handling.
Ett bra sätt att testa i vilken utsträckning man verkligen har internaliserat sådan
medvetenhet är när man blir känslomässigt engagerad i andra eller i någon situation.
1.2.5 Hantering av försvarattityden
Nyckeln till förståelse för varandra kan vara insikten om att din verklighetsupplevelse inte
nödvändigtvis är mer giltig än andras. Processen med att ta tag i perceptuella skillnader
innebär en ökad medvetenhet om perceptuella skillnader. Du måste acceptera det faktum
att för andra människor är deras perceptioner verklighet. Till sist måste du ta tid till att
förstå verkligheten som den ses av andra.
5
1.3 FRÅN KULTURCHOCK TILL INTEGRERING (U-kurvan).
1. Kulturella skillnader förnekas
2. Kulturella skillnader uppfattas som ett hot
3. Skillnader minimiseras “när allt kommer omkring är vi alla samma”
4. Accepterande av skillnaderna
5. Anpassning dvs när man börjar modifiera sitt egna beteende för att passa in i
den nya kulturens normer och värderingar
6. Integrering, när man klarar av att förena kulturella skillnader och utforma en
mångkulturell identitet
1.3.1 En integrering är en förändring som kan vara något obehagligt eftersom:
• man går från något känt till okänt
• förändringen tros leda till förlust av något slag
• förändringar ofta ses som hot mot tryggheten och självkänslan.
• förändringar ger upphov till stress i tron om att förändringen ska leda till förlust av n
av t.ex: trygghet, man mister kollegor, vänner, familjen, ansvar och befogenheter.
Olustkänslan är inte helt obefogad. Men istället för att se det negativa, behöver man
vända på det och leta efter någon form av vinst. Beroende på hur varje individ
VÄLJER att förhålla sig till förändring blir utfallet i linje med inställningen.
6
KAPITEL 2
PERSPEKTIV
2. 1 MISSFÖRSTÅND OCH SKILLNADER I KOMMUNIKATIVT BETEENDE
När människor med olika kulturell bakgrund möts kan alla skillnader mellan dem potentiellt
leda till missförstånd. Ett sätt att få grepp om vilka problem som kan uppstå i tvärkulturell
kommunikation är därför att undersöka på vilka sätt kommunikationsmönster kan variera
mellan olika språk- och kulturgemenskaper.
Ett sätt att göra detta är att utgå från en modell där man:
1) beaktar olika kommunikationsbeteende
2) beaktar vad som kan styra dessa beteenden
3) försöker analysera skillnader mellan språk- och kulturgemenskaper i dessa avseenden.
När det gäller det kommunikativa beteendet kan man skilja sådant beteende som kan
produceras av en ensam individ från sådant som kräver att flera individer samverkar. Den
första typen av beteende kan benämnas - beteende på individnivå och den andra typen
- beteende av interaktiv nivå. Att beteendet här sägs finnas på individnivå innebär inte på
något sätt att det inte påverkats av andra människor, t ex en persons ordval. Det innebär
bara att ordvalet kan tillskrivas en individ medan de beteenden som är interaktiva inte i
fullständig form kan tillskrivas enbart en individ.
På individnivå kan det vara bekvämt att betrakta språklig kommunikation ur följande fyra
aspekter: Kroppsrörelser, Ljud och skrift, Ordförråd och fraseologi & Grammatik
Begreppet interaktionssekvens, härrör från det faktum att olika typer av kommunikation
kan sägas gå igenom ett antal distinkta stadier. Man börjar, fortsätter och avslutar t ex
kommunikationen på ett visst sätt. Till initialsekvenserna hör hälsningar, presentation och
rutiner för att öppna kanalen mellan sändare och mottagare dvs t ex bruket av ordet hallå
initialt i telefonsamtal. Olika kultur och språkområden skiljer sig t ex starkt med avseende
på hur mycket kroppskontakt man tillåter vid hälsnings- och presentationsrutiner i olika
situationer.
7
2.2 DE 5 KULTURELLA DIMENSIONERNA (Geert Hofstede)
 Liten mot stor maktdistans - den utsträckning i vilken mindre mäktiga medlemmar
i organisationer förväntar sig och accepterar att makt fördelas ojämlikt. I kulturer
med liten maktdistans, (Österrike, Israel, Danmark, Sverige, Nya Zeeland) förväntas
maktrelationer som är konsultativa, inkluderande och demokratiska. I kulturer med
hög maktdistans (Sydostasien, Östra Europa och Arabvärlden) accepterar mindre
inflytelserika individer maktrelationer som är mer auktoritära och paternalistiska.
Underlydande accepterar att makt hos andra helt enkelt baseras på var de befinner
sig i vissa formella, hierarkiska system. Hofstedes maktdistansindex visar inte på
skillnader i fördelning av makt, snarare visar det hur individer uppfattar skillnader i
makt. Däremot gäller generellt att länder med lägre maktdistans förvaltas mer
demokratiskt. Inom Europa, tenderar maktdistansen att vara lägre i de nordliga
länderna och högre i de södra och östra länderna. Det föreligger ett liknande
samband med religioner: islam och katolicism korrelerar med större maktdistans
och därmed med större acceptans för auktoritär maktfördelning.

Individualism mot kollektivism - individualism kontrasteras mot kollektivism och
avser den grad till vilken individer förväntar sig att de skall välja sina egna
associationer eller agera som medlemmar av en livslång grupp eller organisation.
Latinamerikanska länder rankas som de mest kollektivistiska, medan USA följt av
engelsktalande och västeuropeiska länder har de mest individualistiska kulturerna.
 Maskulinitet mot feminitet - refererar till värderingen av traditionellt manliga eller
kvinnliga värden. Maskulina kulturer värderar konkurrens, självsäkerhet, ambition
samt ansamlandet av rikedom och materiella ting. Feminina kulturer lägger större
värde vid relationer och livskvalitet. Japan och Slovakien rankas som de mest
maskulina kulturerna, liksom flera länder i Västeuropa. Sverige är världens mest
feminina land, följt av andra nordiska länder. På grund av tabut mot att diskutera
sexualitet i många kulturer, särskilt maskulina kulturer, samt de
könsgeneraliseringar som följer av Hofstedes terminologi, så döps den här
dimensionen ibland om till Livskvantitet mot livskvalitet. En annan aspekt av
dimensionen är att i M-kulturer är skillnaderna i könsroller större och mindre
flytande än i F-kulturer.
 Osäkerhetsundvikande - är den utsträckning i vilken samhällsmedborgare
försöker hantera stress genom att minimera osäkerhet. Kulturer med höga värden
föredrar regler (t ex om religion och mat) och strukturerade sociala sammanhang.
Anställda i sådana kulturer tenderar att stanna längre hos samma arbetsgivare.
Medelhavsländer, Latinamerika och Japan rankas högt i den här kategorin.
Singapore, Jamaica, Danmark och Sverige rankas lågt.
 Lång mot kort tidsorientering beskriver ett samhälles tidshorisont, den betydelse
som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med
lång tidsorientering värderas uthållighet, ordnade relationer genom status,
sparsamhet och en känsla av skam. I samhällen med kort tidsorientering värderas
normativa utsagor, personlig stabilitet, att "rädda ansiktet", respekt för traditioner
samt återgäldade av favörer och gåvor. Kina, Taiwan och Japan visar särskilt höga
värden. Många lågt utvecklade länder visar låga värden, lägst hos Pakistan och
Västafrika. Västerländska länder delar relativt låga värden.
8
2.3 TVÄRKULTURELL KOMPETENS
Tvärkulturell kompetens är att förstå varför en annan person handlar som den gör genom
att se till den kulturella bakgrunden. För att uppnå en högre förmåga att förstå, acceptera
och kunna samarbeta med människor från olika kulturer behöver vi:
1. Förstå oss själva och våra värderingar: Vi föds in i en kultur och tar till oss de
värderingar som finns runtomkring oss och har ingen möjlighet att påverka de
normer och beteende som vi lär oss. Det är därför viktigt att försöka förstå vem man
är och hur man känner och tänker inför olika situationer. Ett sätt att få en bättre
självbild kan vara att arbeta med den sk FIRO-modellen som går ut på att det finns
tre grundläggande behov som är gemensamma för alla människor: var och en har
behov av att känna sig betydelsefull – kompetent – omtyckt. Dessa behov kan
uttryckas på tre nivåer – i våra beteenden, i våra känslor och i vår självbild. På var
och en av nivåerna finns de tre dimensionerna tillhöra – kontroll – öppenhet.Vår
självbild är helt central i våra liv, liksom vår självkänsla. Vi strävar – alla – efter att
hitta den rätta mängden av tillhöra, kontroll och öppenhet. Målet är att vi skall känna
oss just så betydelsefulla, kompetenta och omtyckta som vi önskar.När vi hittar den
rätta mängden kan vi tycka om oss själva och känna oss tillfreds med den vi är. Ju
mer vi i grunden tycker om oss själva för den vi är, desto mer tycker vi också om
andra När vi har en god självkänsla kan vi arbeta bättre tillsammans med andra
2. Perspektivbyte: När man har fått en tydliga självbild och förståelse för de egna
värderingarna behöver vi förstå inte bara hur utan varför andra människor handlar
som de gör. Eftersom vi vet att ingen har kontroll över sina värderingar blir det här
viktigt att göra perspektivbyten och försöka förstå varför olika kulturer har olika
beteenden. Ett sätt kan vara att använda sig av Geert Hofstedes olika dimensioner
för att jämföra värderingar.
3. Kunskap: I ett möte över kulturella gränser är det bra om man har kunskap om den
andres utgångspunkt som vilket land man är uppvuxen i, religion, om man bott i
staden eller på landet, vilken utbildningsnivå man har, har man bott, utbildat sig eller
arbetat i utlandet.
4. Kulturell medvetenhet det vill säga när man förstår innan man dömer och då man
är medveten om olika kommunikationsmönster. Uppnås kulturell medvetenhet vet
man att inget är rätt eller fel, bara annorlunda . Dessutom kan interkulturell
kompetens förklaras som en ständigt pågående process, som går runt i en cirkel.
Först leder medvetenhet till behov av ökad kunskap som därefter måste praktiseras
och upplevas vilket ytterligare ökar medvetenheten och så fortsätter det runt, runt
(Hofstede, 2005).
9
BILAGA 1
FÖRSLAG PÅ ARTIKLAR, BÖCKER OCH FORSKNING ATT LÄSA OCH SOM
UNDERLAG FÖR DISKUSSIONER UNDER FÖRELÄSNINGEN
Linnéuniversitetet lärarprogrammet,
Titel "Svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska
skolan"
I Bredänges (2003) studie har utländska lärare blivit intervjuade för att få reda på hur de
såg på sitt första möte med den svenska grundskolan som lärare. Resultatet av studien
visar att flera lärare anser att det finns en skillnad mellan invandrarelever och svenska
elever när det gäller normer och regelsystem. Lärarna säger att de svenska barnen vet var
gränsen går, alltså hur mycket och vad som är tillåtet, och de överskrider inte den gränsen.
Däremot är invandrareleverna vana vid andra gränser och vilka straff man får om man går
över de gränserna och detta i sin tur kan skapa problem för de eleverna. Runfors (2003)
har observationer från en skola där invandrareleverna hade lägre status i kamratumgänget
på skolan där lärare pekade på att de hade svårt att anpassa sig till svenska normer och
regler.
Anpassning till svenska skolan
Farez vill bli pilot och Helen apotekare, men båda känner att de inte får tillräcklig hjälp av
skolan (Johansson, 2011). Enligt deras lärare har de inte tillräckliga språkliga kunskaper
att klara av sådana utbildningsprogram. Hilda har stora ambitioner i livet och hon anser sig
själv vara svensk och Antonio vill bli polis. Johansson menar att intervjupersonerna på
olika sätt försöker anpassa sig till vad de tror är ett lämpligt beteende för en bra svensk
elev. Om man har lärt sig att vara svensk är detta förknippat med goda framtidsförhoppningar och om man inte lärt sig att vara svensk kan detta bidra till låg självkänsla och att
man får lägre förhoppningar i livet (Johansson, 2011).
I Cederbergs (2006) studie beskriver intervjupersonerna att de genom observation av sina
klasskamrater fått lära sig hur man beter sig i klassrumsmiljön och detta var inget som
skolan hjälpte till med. Några av kvinnorna upplever att när läraren brytt sig om dem, har
detta lett till en trygghet och meningsfullhet hos kvinnorna. Resultatet visar även att när
kvinnorna fått samtala med läraren om sina känslor, har detta väckt lärarens empati och
kvinnorna upplever att de blivit bekräftade och sedda som individer.
Bredänge, Gunlög (2003). Gränslös pedagog: fyra studier om utländska lärare i svensk skola.
Göteborg: Göteborgs universitet
Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar: en studie av hur invandrarskap
formas i skolan. Stockholm: Stockholms universitet
Johansson, Thomas (2011). The art of becoming ‘Swedish’: Immigrant youth, school careers and life
plans. Ethnicities, vol. 11 no. 2 ss. 184-201. Tillgänglig: http://etn.sagepub.com/content/11/2/184 [201110-05]
Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i
tonåren och deras möte med den svenska skolan. Lund: Lunds universitet
10
Ur boken "Ungdom i mångfald" av Billy Ehn
Allt i de ungas värld verkar kretsa kring kompisar, bästisar och gänget. Men är gängen
mångkulturella ? Jag kan inte vara vän med en svensk för de har inte samma sätt att leva.
En del invandrarungdomar har stora familjer som har flyttat över sin närmaste omgivning
från sitt hemland till någon ort i Sverige.
Ur boken "Muslimska elever och religiös identitet" av Jonas Otterbeck
"Du skäller alltid på mig. Du hatar mig för att jag är muslim!" skriker en flicka i åttan till sin
kvinnliga lärare.
"Det gör jag inte alls. Jag bryr mig inte om vad du är, det är hur du beter dig som jag inte
gillar, svarar läraren.
"Nej, du är rasist! Du är ute efter mig för att jag är arab och muslim !"
Jonas Otterbeck beskriver hur muslimska ungdomar använder islam och sin muslimskhet
för att påverka och testa sin omgivning i den svenska skolan. De söker bekräftelse,
gränsdragning, sympatier, avståndstagande; kort sagt reaktioner på sitt beteende
Ur boken “Föräldrar på främmande mark” av Annick Sjögren
Olika prioriteringar i skolsystemet värderar barnens kunskaper som i Sverige är kreatvitet,
naturkunskap, oberoende, självständighet, tolerans etc prioriterat. I andra skolsystem är
utantill kunskap, respekt till läraren, höga betyg prioriterat
I Boken "Föräldrar i ett nytt land" av Nils Erik Nilsson och Kjell Lund, ställs 20 frågor
kring temat "Vem fostrar barnen ?" som de anser viktiga att diskutera med föräldrarna. De
föreslår att man kan be dem placera sina svar där de hör hemma dvs skolans, hemmets
eller gemensamt. Tanken är att förstå hur föräldrar respektive svenska lärare tänker och
att skapa dialog och hitta lösningar.
Ur boken "Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola" av Eva Hedencrona &
Dora Kòs-Dienes
Titta på det här huset.......sa den svenska kvinnan. Italienskan hade också lagt märke till
huset, hon hade också velat säga samma sak eller i alla fall samma ord. Hon tyckte om
villan. Hon förstod att hon inte bara förväntades titta på huset utan också ha sin personliga
åsikt. Av tonläget och av ansiktsuttrycket förstod hon att anmärkningen var en kritik men
förstod inte direkt vad det var för fel på det.
Efter ett tag insåg hon att villan tedde sig smaklös och lite för vräkig för kvinnan som hade
sina sommarrötter i byn. Det var inte fint att visa upp sina tillgångar i Sverige. Det irriterade
henne eftersom man i Italien öppet kan glädja sig åt att man har råd med ett fint hus och
dessutom höjer det områdets status.
Det tog flera års samlevnad med den svenska kulturen innan hon förstod kvinnans känslor
i det ögonblicket.
11
Sammanfattning av boken: Skapa dialog med föräldrarna Nabila Al Fakir
Föräldrarnas förståelse för barnens skolgång
• Relationsskapande attityd, ordnade gemensamma fester, firade både kristna och
muslimska högtider förtroendet ökade och vi började träffa föräldrarna individuellt
och fick reda på bakgrunder som ex: en förälder mådde själv psykiskt dåligt och
orkade inte ta hand om sitt barn, en mamma såg sitt barn som straff från Gud,
andra föräldrar trodde att deras barn var duktiga men att de misslyckades i skolan
berodde på skolsystemet.
• Rädsla för att andra från samma land skulle få veta att deras barn gick i
specialgrupp och att barnen skulle stämplas som dumhuvud
• Föräldrarnas tveksamhet inför specialgrupper grundade sig även på varför behöver
den svenska skolan specialgrupper klarar inte läraren av att ta ansvar, utbilda och
fostra eleverna
• Föräldrarnas inställning kan bli ett hinder för barnen
Proceduren i mötet med föräldrarna
1. Vinna föräldrarnas förtroende
2. Att få föräldrarna att se och förstå vilka problem deras barn har
3. Att nå ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger.
Många föräldrar anser att:
1. Att skolan borde kunna ta hand om eleverna bättre
2. Att skolan bör uppfostra barnen
3. Att skolan inte ställer tydliga krav på barnen
4. Att skolan förstör barnens framtid genom sina osynliga och otydliga gränser samt
sina lågt ställda förväntningar på deras prestationer
Skolan å sin sida
1. marginaliserar ofta föräldrarna
2. relaterar alla fel hos barnen til deras kultur
3. anser att föräldrarna inte bryr sig om barnen
4. anser att föräldrarna är oansvariga när de inte ens kommer på föräldrarmöten
Barnen
1. klarar inte att hantera denna kaotiska situationen
2. utvägen blir att hitta en alternativ livsstil (det finns olika alternativ ett är kriminella
gäng som tillåter att ta ut sin hämnd på samhället)
3. å ena sidan är de hatiska å andra längtar de efter att bli svenskar och accepterade i
samhället
Ur boken "Pedagoger mitt i mångfalden" av Yva Ellneby
Barn och föräldrar upplevelse av flykten: Att fly en katastrof; Flykten kan ha pågått lång tid;
Ankomsten till Sverige; Konfrontation med det svenska samhället; Depression eller
integration. Familjen lever bara fysiskt i Sverige hela känslolivet är kvar i hemlandet.
Ur boken "Skolan som mångkulturell arbetsplats" av Hans Lorentz
Ge mig besked HUR jag ska göra så fixar jag det snabbt. Jag tror nog inte att det här med
multipedagogik behöver vara så svårt.
12
BILAGA 2
XENA CONSULTING - VIDAREUTBILDNINGAR
Vill du veta mer och få större kunskap kan vi erbjuda dig andra föreläsningar och
utbildningar som t.ex:
- Tvärkulturell kompetens I mötet med den arabiska kulturen del 2
- Att hantera kulturella skillnader
- När den arabiska kulturen möter den svenska skolan
- Den arabiska kulturen och vården
- Vad är det som händer i arabvärlden egentligen ?
- Ledarskap och samarbete I en mångkulturell miljö
- Den Syriska kulturen
- Integration i det svenska samhället
Allt detta och lite till hittar du på vår hemsida www.xenaconsulting.se .
Vi skräddarsyr även utbildningar så de passar just dig, ditt företag och dina medarbetare.
Behöver du eller ditt företag individuell assistans kan du gå in under fliken konsultuppdrag
och se hur vi skulle kunna hjälpa just dig.
Slutligen om du har lite tid över kan du gå in under fliken blogg och läsa lite om Tunisien
efter revolutionen m.m.
13