Föreläsning 2
Från Östra Zhou till Han-dynastin
Omfattning
• Östra Zhou 770-256 f. Kr.
• Qin-dynastin 221-206 f.Kr
• Han-dynastin 206 f.Kr- 220
Östra Zhou
770-256 f.Kr
(-221 f. Kr)
Östra Zhou indelas traditionellt i
två perioder
• Vår och höst-perioden som varar mellan
722 och 481 f.KR
• Stridande staterna 403-221 f.Kr
Östra Zhou
Vår och höstperioden
春秋时代
• Periodens (722-481 f.Kr.) får sitt namn efter staten
Lus (nuv. Shandong) krönika med samma namn.
Krönikan täcker åren 722-481 f.Kr
• Splittring och ny typ av krig - antalet stater
minskar
• Handeln mellan staterna ökar
• Social rörlighet
• Järn (500-talet f.Kr) - billiga vapen - större armér;
nya jordbruksredskap
• Jordbruk - större avkastning
(redskap+konstbevattning)- befolkningstillväst
Nya tankeströmningar
”De hundra skolorna”
• Liksom andra civilisationer: Indien +
Grekland
• Konfucianismen: Samtalen; Klassikerna.
Etik+relationer.
• Daoismen (Taoism): Laozi/Daodejing;
Zhuangzi (reaktion/eskapism). Naturdyrkan
• Legalismen: Hanfeizi. Allt för staten Fursten är staten!
• Mohismen: Mozi. Kinesisk utilitarism - Allt
Konfucius
(trad. 551-479 f.Kr)
• Uppvuxen i staten Lu (nuv. Shandong)
• Vår bild av Konfucius （孔丘，孔子） genom
Samtalen (论语) och verket Shiji
• Börjar undervisa en växande skara lärjungar
om etik och riterna från Västra Zhou
• Kort karriär som ämbetsman i hemstaten
Konfuciusianism 儒教
• Socialt orolig tid då furstarna glömt vad det
innebär att vara furste
• Riterna glömda
• Jun jun, chen chen, fu fu , zi zi
• Familjen - samhällets minsta beståndsdel
• Junzi - ett nytt ämbetsmannaideal
• Staten kan stärkas genom en etisk politik
De Fem Klassikerna
五经
•
•
•
•
•
Shijing: 305 sånger (10:e-7:e århundradet)
Shujing: från tidig Zhou
Yijing: 8 trigram
Chun-Qiu: Staten Lus krönika
Liji: Riternas bok (sammanställd c:a 100
f.Kr)
Mohismen
墨家
• Mozi 墨子föds kring 480 f Kr.
• Tankarna samlas i verk med samma namn.
• Allt som inte är till nytta för folket bör
avskaffas.
• Det som gagnar folket är av godo
(maktskiften -> nya bättre ledare)
• Motståndare till alla former av slöseri:
Mohismen (forts)
• Kultur (inkl musik), riter, sorgeperioder,
krig är exempel på slöseri - inte till gagn för
folket.
• Mohismens pacifism utvecklas till
detaljerade studier av befästningskonst ->
Mohismens mest kända del (Det skulle vara
dyrt att föra anfallskrig)
Dao ke dao fei chang dao
道可道非常道
Daoismen 道教Bortom moralfilosofin och
utilitarismen
• Naturinspirerad mysticism och dyrkan av
opolerad primitivitet
• Sydlig källa - Staten Chu
• Närmande till naturen ger värdefulla
insikter - bortom vår vanliga skenbild detta kan ske med hjälp av meditation som
leder transliknande tillstånd.
Daoismen
• Daodejing; Zhuangzi
• Daoister - Senare Kinas första ”naturvetare”
- som alkemister
Legalismen
法家
• Framställs som konfucianismens största
motsåndare
• Ingen tydlig förgrundsgestalt
• Furstens makt stärks gentemot aristokratin
• Strömningar som först blir konkretiserade i
staten Qi under 600-talets tidigare hälft
Reformpaketet i Qi
Ämbetsmannen Guan Zhong får möjlighet att genomföra ett
reformpaketi staten Qi under hertig Huan (685-643 f.Kr)
• Byråkrater i förvaltningen i stället för
aristokrater
• Statliga monopol på salt och järn
• Standardisering av mått och vikter
• Skrivna klara lagar
• Enhetlig skatt (som bl a bekostar armén)
Legalismen fortsätter i Qin
under Shang Yang (d. 338 f.Kr.)
• Staten Qin indelas i 31 distrikt direkt under
fursten
• Skärpning av lagarna (gruvliga straff)
• Byråkrater i stället för aristokrater
• Kollektivt ansvar (5-10 familjer)
• Han Fei förklarar legalismens position
hundra år senare: målet är att utrota brott
• Han Fei och ministern Li Si lärjungar till
Xunzi (”Människan är ond av naturen och
behöver kontrolleras”)
Stridande staterna
403-221 f.Kr.
战国时代
• Tilltagande fientligheter mellan staterna
• Randstaterna har flest fördelar
• Billigt järn under 400-talet gör att arméerna
kunde växa markant (Större odlad areal mer spannmål - större befolkning - större
underlag för arméer)
Stridande staterna
Slutstriderna
• Chu: Slår Yue 334 och Lu 249
• Qi: Song 286
• Qin: Två stater i Sichuan 318 fKr; Zhou 256
fKr
• Qin 230-221: Besegrar den resterande delen
(Han, Zhao Wei, Chu, Yan, Qi)
Qin-dynastin 221-206 f.Kr
秦代
Qin-dynastin 221-206 f.Kr
• Enar landet genom att besegra de
återstående staterna från 230 till 221 f.Kr
• Avväpnar och delar in landet i provinser
• Aristokratin i de slagna staterna till
huvudstaden Xianyang
• Standardiseringar: mått, vikter, axelbredd,
tecken
• Projekt: Förenar murar i norr; vägbyggen;
kanaler; gravbygget (inkl. Terracotta-
Illdåden …
• Massavrättningar: konfucianer levande
begravda
• Bestialiska straff (hästar, partering)
• Bokbålen 213 f.Kr
Han-dynastin
206 f.Kr – 220
Arvtagaren och förvaltaren av det
legalistiska arvet
Han-dynastin (206 f.Kr-220 e.Kr)
汉代
• Uppror utbryter strax efter den förste
kejsarens död 210 f.Kr
• Inbördeskrig varar till 202 f.Kr
• Liu Bang utropar Han-dynastin 206 f.Kr.
• Förlänar de östra delarna av landet till
släktingar och vapenbröder
• Förloppet finns beskrivet i Shiji av Sima
Qian
Signifikant för perioden
•
•
•
•
•
•
Dynastin ger namn åt språket och folket
Konfucianismen blir Kinas statsfilosofi
Första examinationerna hålls
Storskalig expansion, bland annat västerut
Sidenvägen
Första kända census: år 2, 57 miljoner
Han-dynastin karta II
Den dynastiska cykeln
•
•
•
•
•
•
•
Grundande
Maktperiod (utrymme för tillväxt )
Stagnation
Nedgång och kris
Ny stark man - reformer - ny vitalitet
Ny stagnation
Kris och fall
Maktperioden
• Utrymme för tillväxt efter kriget
• Arméer fortsätter erövringtåg – utökar
skatteunderlaget
• Projekt igångsätts (vägar, dammar, kanaler,
gravar)
Stagnation
•
•
•
•
Växande utgifter för armén
Växande byråkrati
Växande grupp skattebefriade (aristokrati)
Svällande projekt
Nedgång (och kris)
• Motåtgärd I: Höjda skatter. Vanlig
konsekvens: vikande skatteunderlag.
Orsak: småbönder säljer sin jord till
storgodsägare, som ofta lyckas undanhålla
jord från beskattning.
• Motåtgärd II: Ännu högre skatter.
Konsekvens: Fler bönder blir arrendatorer.
Kris eller vändpunkt
Här kan utvecklingen ta två vägar
beroende på dynastin lyckas
producera en ny stark man eller inte
Alternativ ett: Krisen
• Besparingar: underhåll av dammar,
bevattningssystem och kanaler åsidosätts
• Slarv med spannmålslager
• Översvämningar/torka
• Svält + sjukdomar (leder till minskat
skatteunderlag)
• Ytterligare besparingar: armén kan inte
underhållas; förvaltningen kan inte betalas
Krisen (forts.)
• Ämbetsmän tar ut mer pengar i skatt
• Fler bönder säljer sina jordar till godsägare
och blir livegna – minskat skatteunderlag
• Fler och större översvämningar / torka leder
till mer svält.
• Stråtröveri
• Uppror
• Dynastin faller efter ett längre eller kortare
krig
Alternativ två:
Vändpunkten – En ny stark man
• Dynastin producerar en ny stark man
• Genomför nödvändiga reformer utan höjda
skatter för bönder
• Den värsta krisen kan undvikas
• Dynastin får ny vitalitet under en period
• Ny stagnation
• Ny kris och nedgång
Wu Di –”Den krigiske kejsaren”
regerar 141-87 f.Kr.
• Han-dynastins nye starke man
• Problem: ekonomin ansträngd i krigen mot
Xiongnu (hunnerna), projekt, växande
administration (130 t +)
• Åtgärder: Statsmonopol tillbaka kopparmynt; salt/järn/alkohol (119 fKr)
• Staten köper överskott/beskattar
handel/säljer titlar/straff till böter (110 f Kr)
汉武帝
R. 141-87 f.Kr
Detta bekostar dyra
militärkampanjer
• Västra regionen (Tarim-bäckenet)
• Norra Korea (108 fkr)
• Guangdong/Guangxi/Norra Vietnam (111
fKr)
Sima Qian
145-86 f. Kr
Fadern ämbetsman
Ges konfuciansk utbildning
125 f.Kr Reser i Kina
Samlar material
Tjänstgör vid hovet
Ärver faderns tjänst
109 f. Kr c:a påbörjar Shiji
99 f.Kr Li Ling
96 f.Kr Ute ur fängelset
Antas begå självmord, men
fortsätter arbetet, och lever som
palatseunuck
Den omöjliga syntesen?
• Konfucianismen blir statsfilosofi i Kina från
och med Wu Dis styre. Men vad är det som
händer - egentligen?
• Konfuciansk akademi inrättas
• Ett liten andel ämbetsmän rekryteras genom
kunskapsprov baserat på klassikerna
• Utåt sett tar man avstånd ifrån Qins politik,
men det är egentligen bara de mest brutala
straffen som avskaffas
”Imperial Confucianism”
- Konfucianismens triumf?
• Konfucianism statsfilosofi, men:
• I praktiken: utveckling mot total kejserlig
makt
• Klara lagar
• Hårda straff (stick i stäv med vad Konfucius
anser!)
• Kollektivt ansvar
• Olika statsmonopol
• Arbetsplikt
Fundera över detta …
• Legalismens triumf under Qin krossade inte
konfucianismen - tvärtom - det skapades ett
stabilt samhälle där konfucianismen kunde
blomstra
• Konfucianismens seger under Han gjorde
inte slut på legalismen - tvärtom - den
gjorde det legalistiska imperiet oförstörbart!
De ekonomiska problemen
återuppstår senare under
100-talet f.Kr
Problemen
• Befolkningsökning (57,6 milj år 2 ) - men
minskande skatteunderlag
• Stora militära utgifter
• Höjda skatter
• Bönder säljer sig själva och sina jordar till
skattebefriade ämbetsmän
• Ännu högre skatter för återstående
skattebetalare
Wang Mang (d. År 18)
- Kinas ”förste socialist”
• Tar över makten och grundar dynastin Xin
(”Ny”) år 9 efter revolter i hela landet
• Inser problemet - förstatligar all jord - men
utan tillräckligt stöd
• Uppror år 18 - De Röda Ögonbrynen
• Östra Han grundas med huvudstad i
Luoyang år 25
Östra Han
25-220 e.Kr
• Fram till år 75 har dynastin återtagit kontrollen
över södra Kina och Centralasien
• Xiongnu (norra grenen) besegras i grunden år 89
och beger sig västerut (Hunner?)
• Trenden med utarmade bönder fortsätter dock
under det andra århundradet e Kr
• Stora uppror börjar på 180-talet:
• Fem skäppor ris (väst)/Gula turbanerna (öst)
• Leder till dynastins slutliga fall 220
• En ny period av splittring inleds
En blick framåt
- mot Kinas medeltid
• San Guo 220-265 De tre staterna (Wei, ShuHan och Wu)
• 263: Wei besegrar Shu-Han
• 265: Jin-dynastin utropas efter militärkupp i
Wei.
• 280: Wu besegras och landet enas till 316
under Jin
Perioden Norr och Söder
(317-589)
• 316: Jins huvudstad Luoyang intas
(Xiongnu)
• 317-589: Perioden Norr och Söder
• ”Barbarer” i norr och Han-kinesiska
dynastier i söder (六朝), med Nanjing som
huvudstad
• Buddhismen (100-talet t Kina) växer under
denna period (likaså daoismen)
• Konfucianismen dalar i betydelse
