Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin Omfattning • Östra Zhou 770-256 f. Kr. • Qin-dynastin 221-206 f.Kr • Han-dynastin 206 f.Kr- 220 Östra Zhou 770-256 f.Kr (-221 f. Kr) Östra Zhou indelas traditionellt i två perioder • Vår och höst-perioden som varar mellan 722 och 481 f.KR • Stridande staterna 403-221 f.Kr Östra Zhou Vår och höstperioden 春秋时代 • Periodens (722-481 f.Kr.) får sitt namn efter staten Lus (nuv. Shandong) krönika med samma namn. Krönikan täcker åren 722-481 f.Kr • Splittring och ny typ av krig - antalet stater minskar • Handeln mellan staterna ökar • Social rörlighet • Järn (500-talet f.Kr) - billiga vapen - större armér; nya jordbruksredskap • Jordbruk - större avkastning (redskap+konstbevattning)- befolkningstillväst Nya tankeströmningar ”De hundra skolorna” • Liksom andra civilisationer: Indien + Grekland • Konfucianismen: Samtalen; Klassikerna. Etik+relationer. • Daoismen (Taoism): Laozi/Daodejing; Zhuangzi (reaktion/eskapism). Naturdyrkan • Legalismen: Hanfeizi. Allt för staten Fursten är staten! • Mohismen: Mozi. Kinesisk utilitarism - Allt Konfucius (trad. 551-479 f.Kr) • Uppvuxen i staten Lu (nuv. Shandong) • Vår bild av Konfucius (孔丘,孔子) genom Samtalen (论语) och verket Shiji • Börjar undervisa en växande skara lärjungar om etik och riterna från Västra Zhou • Kort karriär som ämbetsman i hemstaten Konfuciusianism 儒教 • Socialt orolig tid då furstarna glömt vad det innebär att vara furste • Riterna glömda • Jun jun, chen chen, fu fu , zi zi • Familjen - samhällets minsta beståndsdel • Junzi - ett nytt ämbetsmannaideal • Staten kan stärkas genom en etisk politik De Fem Klassikerna 五经 • • • • • Shijing: 305 sånger (10:e-7:e århundradet) Shujing: från tidig Zhou Yijing: 8 trigram Chun-Qiu: Staten Lus krönika Liji: Riternas bok (sammanställd c:a 100 f.Kr) Mohismen 墨家 • Mozi 墨子föds kring 480 f Kr. • Tankarna samlas i verk med samma namn. • Allt som inte är till nytta för folket bör avskaffas. • Det som gagnar folket är av godo (maktskiften -> nya bättre ledare) • Motståndare till alla former av slöseri: Mohismen (forts) • Kultur (inkl musik), riter, sorgeperioder, krig är exempel på slöseri - inte till gagn för folket. • Mohismens pacifism utvecklas till detaljerade studier av befästningskonst -> Mohismens mest kända del (Det skulle vara dyrt att föra anfallskrig) Dao ke dao fei chang dao 道可道非常道 Daoismen 道教Bortom moralfilosofin och utilitarismen • Naturinspirerad mysticism och dyrkan av opolerad primitivitet • Sydlig källa - Staten Chu • Närmande till naturen ger värdefulla insikter - bortom vår vanliga skenbild detta kan ske med hjälp av meditation som leder transliknande tillstånd. Daoismen • Daodejing; Zhuangzi • Daoister - Senare Kinas första ”naturvetare” - som alkemister Legalismen 法家 • Framställs som konfucianismens största motsåndare • Ingen tydlig förgrundsgestalt • Furstens makt stärks gentemot aristokratin • Strömningar som först blir konkretiserade i staten Qi under 600-talets tidigare hälft Reformpaketet i Qi Ämbetsmannen Guan Zhong får möjlighet att genomföra ett reformpaketi staten Qi under hertig Huan (685-643 f.Kr) • Byråkrater i förvaltningen i stället för aristokrater • Statliga monopol på salt och järn • Standardisering av mått och vikter • Skrivna klara lagar • Enhetlig skatt (som bl a bekostar armén) Legalismen fortsätter i Qin under Shang Yang (d. 338 f.Kr.) • Staten Qin indelas i 31 distrikt direkt under fursten • Skärpning av lagarna (gruvliga straff) • Byråkrater i stället för aristokrater • Kollektivt ansvar (5-10 familjer) • Han Fei förklarar legalismens position hundra år senare: målet är att utrota brott • Han Fei och ministern Li Si lärjungar till Xunzi (”Människan är ond av naturen och behöver kontrolleras”) Stridande staterna 403-221 f.Kr. 战国时代 • Tilltagande fientligheter mellan staterna • Randstaterna har flest fördelar • Billigt järn under 400-talet gör att arméerna kunde växa markant (Större odlad areal mer spannmål - större befolkning - större underlag för arméer) Stridande staterna Slutstriderna • Chu: Slår Yue 334 och Lu 249 • Qi: Song 286 • Qin: Två stater i Sichuan 318 fKr; Zhou 256 fKr • Qin 230-221: Besegrar den resterande delen (Han, Zhao Wei, Chu, Yan, Qi) Qin-dynastin 221-206 f.Kr 秦代 Qin-dynastin 221-206 f.Kr • Enar landet genom att besegra de återstående staterna från 230 till 221 f.Kr • Avväpnar och delar in landet i provinser • Aristokratin i de slagna staterna till huvudstaden Xianyang • Standardiseringar: mått, vikter, axelbredd, tecken • Projekt: Förenar murar i norr; vägbyggen; kanaler; gravbygget (inkl. Terracotta- Illdåden … • Massavrättningar: konfucianer levande begravda • Bestialiska straff (hästar, partering) • Bokbålen 213 f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr – 220 Arvtagaren och förvaltaren av det legalistiska arvet Han-dynastin (206 f.Kr-220 e.Kr) 汉代 • Uppror utbryter strax efter den förste kejsarens död 210 f.Kr • Inbördeskrig varar till 202 f.Kr • Liu Bang utropar Han-dynastin 206 f.Kr. • Förlänar de östra delarna av landet till släktingar och vapenbröder • Förloppet finns beskrivet i Shiji av Sima Qian Signifikant för perioden • • • • • • Dynastin ger namn åt språket och folket Konfucianismen blir Kinas statsfilosofi Första examinationerna hålls Storskalig expansion, bland annat västerut Sidenvägen Första kända census: år 2, 57 miljoner Han-dynastin karta II Den dynastiska cykeln • • • • • • • Grundande Maktperiod (utrymme för tillväxt ) Stagnation Nedgång och kris Ny stark man - reformer - ny vitalitet Ny stagnation Kris och fall Maktperioden • Utrymme för tillväxt efter kriget • Arméer fortsätter erövringtåg – utökar skatteunderlaget • Projekt igångsätts (vägar, dammar, kanaler, gravar) Stagnation • • • • Växande utgifter för armén Växande byråkrati Växande grupp skattebefriade (aristokrati) Svällande projekt Nedgång (och kris) • Motåtgärd I: Höjda skatter. Vanlig konsekvens: vikande skatteunderlag. Orsak: småbönder säljer sin jord till storgodsägare, som ofta lyckas undanhålla jord från beskattning. • Motåtgärd II: Ännu högre skatter. Konsekvens: Fler bönder blir arrendatorer. Kris eller vändpunkt Här kan utvecklingen ta två vägar beroende på dynastin lyckas producera en ny stark man eller inte Alternativ ett: Krisen • Besparingar: underhåll av dammar, bevattningssystem och kanaler åsidosätts • Slarv med spannmålslager • Översvämningar/torka • Svält + sjukdomar (leder till minskat skatteunderlag) • Ytterligare besparingar: armén kan inte underhållas; förvaltningen kan inte betalas Krisen (forts.) • Ämbetsmän tar ut mer pengar i skatt • Fler bönder säljer sina jordar till godsägare och blir livegna – minskat skatteunderlag • Fler och större översvämningar / torka leder till mer svält. • Stråtröveri • Uppror • Dynastin faller efter ett längre eller kortare krig Alternativ två: Vändpunkten – En ny stark man • Dynastin producerar en ny stark man • Genomför nödvändiga reformer utan höjda skatter för bönder • Den värsta krisen kan undvikas • Dynastin får ny vitalitet under en period • Ny stagnation • Ny kris och nedgång Wu Di –”Den krigiske kejsaren” regerar 141-87 f.Kr. • Han-dynastins nye starke man • Problem: ekonomin ansträngd i krigen mot Xiongnu (hunnerna), projekt, växande administration (130 t +) • Åtgärder: Statsmonopol tillbaka kopparmynt; salt/järn/alkohol (119 fKr) • Staten köper överskott/beskattar handel/säljer titlar/straff till böter (110 f Kr) 汉武帝 R. 141-87 f.Kr Detta bekostar dyra militärkampanjer • Västra regionen (Tarim-bäckenet) • Norra Korea (108 fkr) • Guangdong/Guangxi/Norra Vietnam (111 fKr) Sima Qian 145-86 f. Kr Fadern ämbetsman Ges konfuciansk utbildning 125 f.Kr Reser i Kina Samlar material Tjänstgör vid hovet Ärver faderns tjänst 109 f. Kr c:a påbörjar Shiji 99 f.Kr Li Ling 96 f.Kr Ute ur fängelset Antas begå självmord, men fortsätter arbetet, och lever som palatseunuck Den omöjliga syntesen? • Konfucianismen blir statsfilosofi i Kina från och med Wu Dis styre. Men vad är det som händer - egentligen? • Konfuciansk akademi inrättas • Ett liten andel ämbetsmän rekryteras genom kunskapsprov baserat på klassikerna • Utåt sett tar man avstånd ifrån Qins politik, men det är egentligen bara de mest brutala straffen som avskaffas ”Imperial Confucianism” - Konfucianismens triumf? • Konfucianism statsfilosofi, men: • I praktiken: utveckling mot total kejserlig makt • Ämbetsmän utsedda av kejsaren • Klara lagar • Hårda straff (stick i stäv med vad Konfucius anser!) • Kollektivt ansvar • Olika statsmonopol Fundera över detta … • Legalismens triumf under Qin krossade inte konfucianismen - tvärtom - det skapades ett stabilt samhälle där konfucianismen kunde blomstra • Konfucianismens seger under Han gjorde inte slut på legalismen - tvärtom - den gjorde det legalistiska imperiet oförstörbart! De ekonomiska problemen återuppstår senare under 100-talet f.Kr Problemen • Befolkningsökning (57,6 milj år 2 ) - men minskande skatteunderlag • Stora militära utgifter • Höjda skatter • Bönder säljer sig själva och sina jordar till skattebefriade ämbetsmän • Ännu högre skatter för återstående skattebetalare Wang Mang (d. År 18) - Kinas ”förste socialist” • Tar över makten och grundar dynastin Xin (”Ny”) år 9 efter revolter i hela landet • Inser problemet - förstatligar all jord - men utan tillräckligt stöd • Uppror år 18 - De Röda Ögonbrynen • Östra Han grundas med huvudstad i Luoyang år 25 Östra Han 25-220 e.Kr • Fram till år 75 har dynastin återtagit kontrollen över södra Kina och Centralasien • Xiongnu (norra grenen) besegras i grunden år 89 och beger sig västerut (Hunner?) • Trenden med utarmade bönder fortsätter dock under det andra århundradet e Kr • Stora uppror börjar på 180-talet: • Fem skäppor ris (väst)/Gula turbanerna (öst) • Leder till dynastins slutliga fall 220 • En ny period av splittring inleds En blick framåt - mot Kinas medeltid • San Guo 220-265 De tre staterna (Wei, ShuHan och Wu) • 263: Wei besegrar Shu-Han • 265: Jin-dynastin utropas efter militärkupp i Wei. • 280: Wu besegras och landet enas till 316 under Jin Perioden Norr och Söder (317-589) • 316: Jins huvudstad Luoyang intas (Xiongnu) • 317-589: Perioden Norr och Söder • ”Barbarer” i norr och Han-kinesiska dynastier i söder (六朝), med Nanjing som huvudstad • Buddhismen (100-talet t Kina) växer under denna period (likaså daoismen) • Konfucianismen dalar i betydelse