Malmö högskola
Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Digitala medier i undervisning?
Digital media in school?
Roberto Hernández Herrero
Examen: Lärarutbildning 90hp
Examinator: Bengt Linnér
Huvudämne: Engelska
Handledare: Bjørn Wangen
Datum för slutseminarium: 2013-05-30
2 Abstrakt
Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier och
hur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap på
området är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer
och tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt.
För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika
program på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande har
förändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av
vår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd av
information som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare än
text för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel används
väldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning få
använda datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskap
för att bedriva den typen av undervisning.
Keywords:
Digitala medier, Sociokulturellt Perspektiv på Lärande, Internetvanor, Facebook,
Datorspel, Identitet, Självuttryck, Bild, Multitasking
3 Innehållsförteckning
Abstrakt .............................................................................................................................. 3
1. Inledning........................................................................................................................ 7
2. Syfte och frågeställningar……………………………………………………… 9
3. Disposition ...................................................................................................................10
4. Litteraturgenomgång............................................................................................11
4.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande.............................................................................11
4.1.1 Sociokulturella redskap…………………………………………………………………13
4.1.2 Hur kunskap bevaras och vidareförs; det kollektiva lärandet .........................................14
4.1.3 Digitala medier i ett sociokulturellt perspektiv…………………………………………15
4.2 Identitet, samspel och självuttryck…………...…………………………………...……17
4.2.1 Om dagens ungdomar…………………………………………………………………..17
4.2.2 Identitet…………………………………………………………………………………18
4.2.3 Samspel…………………………………………………………………………………20
4.2.4 Självuttryck……………………………………………………………………………..21
4.3 Risker och baksidor………………………………………..……………………………21
4 5. Metod…………………………………………………………………………………...23
5.1 Urval………………………………………………………………….…………………..24
5.2 Reliabilitet …………………………………………………….…………………………24
5.3 Etiska frågor……………………………………………………………………………..25
6. Resultat………………………………………………………………………………..26
6.1 Frågor och svar………………………………………………………………………….26
7. Analys och diskussion…………………………………………………………...32
8. Slutsatser ……………………………………………………………………………..36
8.1 Vidare forskning…………………………..…………………………………………….38
Referenslista…………………………………………………………………………….39
Litteratur…………………………………………………………………………………….39
Internetkällor ……………………………………………………………………………….39
Bilagor…………………………………………………………………………………….41
5 6 1. Inledning
Under mitt fjärde år som lärarstudent blev jag placerad på ett gymnasium för att genomföra
min praktik och under de första veckorna upptäckte jag något som fångade min
uppmärksamhet. Eftersom jag aldrig tidigare haft någon kontakt med svenska ungdomar var
jag tvungen att noggrant iaktta mina elevers beteende långt innan jag kunde börja undervisa
dem.
Snart är det åtta år sedan jag flyttade till Sverige från Spanien. När jag kom hit kunde jag inte
ett enda ord svenska och, trots att jag hade läst engelska både på gymnasiet och privat, var det
inte ett språk jag behärskade flytande. Det har varit under den här tiden som jag har lärt mig
att prata dessa språk. Här har de digitala verktygen, som precis under dessa år har genomgått
en kraftig utveckling, varit av oerhörd stor nytta för mig i mitt eget lärande.
Under ungefär fyra veckor observerade jag elevernas beteende samt deras språk i syfte att
bättre lära känna dem, något som förmodligen ledde till att jag kunde närma mig deras
intressen och i sinom tid inleda min första lektion med tillräckligt självförtroende i min nya
lärarroll.
De flesta elever på denna skola äger en mobiltelefon med Internetuppkoppling, något som
säkert också kan sägas om de flesta elever i Sverige. I början blev jag nästan chockad när jag
såg att nästan alla elever använde sina mobiler under lektionstid för att göra något annat än
vad själva lektionen handlade om. De pekade på skärmen, visade saker för sina klasskamrater,
tog telefonen i horisontalt läge med båda händerna precis som man gör när man spelar tv-spel
osv. Lärarens återkommande hot om att konfiskera telefonerna om de inte omedelbart lades
ner i fickan hjälpte inte.
Jag blev väldigt nyfiken på vad eleverna gjorde med sina mobiler. Jag misstänkte att jag
skulle upptäcka mycket om deras intressen och få veta mycket om deras liv om jag fick veta
lite mer om deras medievanor. Ibland gick jag runt alla bord och spionerade och ibland
frågade jag direkt vad de gjorde med sina telefoner. Framför allt visade det sig att det handlar
7 om tre primära aktiviteter: Facebook, YouTube och mobilanpassade datorspel. Tätt därefter
följer andra aktiviteter såsom chat och sms, bildvisning och bildredigering samt sökning av
information, relaterad eller icke relaterad till själva lektionens innehåll. Samma sak hände vid
datorbaserade lektioner. Våra elever samlades i en datasal eller öppnade sina egna MacBooks
för att leta efter information och därefter skriva en egen text eller för att jobba med grammatik
på nätet genom uppgifter som läraren och jag hade planerat. Under lektionstid hoppade
eleverna fram och tillbaka mellan skolarbetet och sina personliga Facebooksidor, olika
datorspel eller övriga ovanstående aktiviteter.
När det var dags för mig att börja undervisa mina elever byggde jag upp lektioner med tanke
på elevernas intressen som jag hade upptäckt under de senaste veckorna. Jag använde mig av
deras egna digitala medier för att fånga deras uppmärksamhet. Precis då, föddes idén om att
skriva detta arbete.
Huvudproblemet ligger i att lärare inte är riktigt förberedda för att använda IT i klassrummet
och inte heller har tillräcklig kunskap om vad barnen gör på nätet och varför de gör det. I
många fall har eleverna bredare kunskaper om datoranvändning än vad pedagoger har. De
navigerar genom webbsidor som lärare aldrig har hört talas om, använder ett främmande
språk för att prata om sina aktiviteter på nätet och spelar datorspel som lärare aldrig provat,
vilket skapar ett kommunikationsglapp som är svårt att överbrygga. Samtidigt är det
fortfarande oklart för lärare på vilket sätt IT kan gynna lärandet och slutligen provar varje
lärare sina egna experiment, då en dokumenterad praktik i ämnet fortfarande saknas. Att öka
kunskapen kring elevers användning av digitala medier, hur lärande i dessa sammanhang kan
gå till och anledningarna som lockar ungdomar till dessa aktiviteter känns oerhört viktigt för
att datorbaserad undervisning ska kunna blomstra och etableras i skolan för att stödja både
lärarna och eleverna till att nå de uppsatta kunskapsmålen.
8 2. Syfte och frågeställningar
Med detta arbete vill jag undersöka elevers användning av digitala medier så som Internet,
sociala medier, andra programvaror och datorspel. Dessa aktiviteter är en viktig del av
elevernas liv och med en bredare kunskap kring detta ämne kommer det förmodligen att bli
lättare för lärare att nå sina elever och dra nytta av den kunskapen för att skapa
undervisningssituationer baserade på elevernas intresse samt minska avståndet i relationen
mellan lärare och elever. Jag kommer att grunda min undersökning dels på elevernas
förståelse av vad deras digitala liv innebär och hur de ser att digitala verktyg kan användas i
klassrummet.
För att begränsa arbetet ska jag försöka hitta svar på följande frågor:
1. Hur ser elever på sin användning av digitala medier?
2. Hur används enligt elever digitala medier i undervisning och hur skulle de vilja
använda dem i skolan?
9 3. Disposition
Den första delen av arbetet ägnas åt en genomgång av teorier om lärande som utgår ifrån ett
sociokulturellt perspektiv utvecklat i Sverige av bland andra Roger Säljö, samt en utvidgad
läsning av det sociokulturella perspektivet genom analys av de digitala verktygen.
Därefter fortsätter jag med en genomgång av tidigare forskning som behandlar de aktiviteter
som dagens ungdomar spenderar så mycket tid på och de anledningar som lockar ungdomar
att spendera mängder av timmar av sina liv på nätet eller vid datorer. Elza Dunkels och Mark
Prensky är de två forskare som främst beaktas här. Där behandlas begreppen identitet, socialt
samspel och självuttryck som centrala punkter för att förstå varför våra elever är så inställda
på att smälta samman sina fysiska och digitala liv på ett naturligt sätt. I denna del ger jag
också en kort beskrivning av de risker som ungdomar är utsatta för genom användning av
digitala medier.
Därpå beskriver texten metoden och genomförandet för denna undersökning. Jag har valt att
använda mig av en kvalitativ intervju med elever i olika program på gymnasienivå. Eleverna
är sexton och sjutton år gamla. Därefter presenteras resultatet och analysen av intervjusvaren
och arbetet avslutas med några förslag till vidare forskning inom ämnet.
10 4. Litteraturgenomgång
Eftersom skolan är ett socialt sammanhang och de flesta aktiviteter som sker vid datorer har
en tydlig social karaktär, anser jag det lämpligt att fördjupa mig i ett sociokulturellt perspektiv
på lärande som i Sverige har företrätts av bland andra Roger Säljö. I följande kapitel ska jag
försöka sammanfatta de generella aspekterna av Säljös teorier om lärande samt lyfta upp de
delar som betraktar digitala medier och lärande.
4.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande
Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har sin grund i den sovjetiske teoretikern och
psykologen Lev Vygotskij. Vygotskij (1896-1934) utvecklade idén om att barns och även
vuxnas lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen, och att tal samt olika former
av kommunikation spelar en avgörande roll i människans kognitiva processer (Vygotskij
1978, s. 23).
Vygotskij påstod att den högsta punkten i den intellektuella utvecklingen av de praktiska och
abstrakta processer som är unika för människan sker när talet och praktiken konvergerar (a.a.,
s. 24). Detta påstående utgör grunden för ett sociokulturellt perspektiv; om man vill förstå hur
människans lärande sker, måste man observera de aktiviteter som människan involveras i.
Lärande sker i samspel med andra människor och med de artefakter som finns till hands.
Språket och talet är ytterligare redskap som är tillgängliga för människan för att förstå sin
omgivning, reflektera och kommunicera kring den.
I Sverige är Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi, den mest uppmärksammade
företrädaren av ett sociokulturellt perspektiv. Han lägger grunden för sin version av detta
11 perspektiv i två böcker, Lärande i praktiken (2000) och Lärande och kulturella redskap
(2005).
Säljös syfte är:
”att lyfta fram lärande och försöka bidra med en analys av en del av de aktiviteter genom vilka
enskilda människor, organisationer och samhället i sin helhet utvecklar och bevarar insikter,
kunskaper och färdigheter och får dem att leva vidare” (Säljö 2005, s. 16).
Roger Säljö definierar kunskap som ”ett oändligt och oavslutat äventyr” som pågår under hela
individens liv (a.a., s16). Det skall noteras att styrdokument pekar på detta när det står till
exempel att ”Skolväsendet ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att
lära” (Gy11, s.5). Säljö utvecklar sin teori kring lärande i opposition till de teorier kring
lärande som traditionellt har dominerat skolan, dvs. teorier som har sitt ursprung i antikens
filosofi och som benämns rationalism och empirism.
Enligt empirism framstår lärande som en fråga om hur människan utformas av sin omvärld.
Människan ses som ett tomt blad, som John Locke kallade det, tabula rasa, som fylls på med
sinnesintryck av sin omgivning. Enligt empirismen bygger kunskap på erfarenheter och ger
bilden av att kunskap kommer utifrån individen.
Rationalismens syn på lärande däremot bygger på idén att kunskap kommer inifrån själva
människan och att den utvecklas genom lärande. Lärandet accentuerar intellektet och
biologiska faktorer och lärande ses som en process som är beroende av naturgivna
förutsättningar. Kunskap kan då organiseras och förpackas för att sedan förvärvas i individens
hjärna. Rationalismen innebär i praxis att barn kan lära sig det mesta utantill vilket kräver
disciplin och ett visst auktoritärt sätt att undervisa på (Om empirism och rationalism se t.ex.
Säljö. 2005, s. 17 och 224). Problemet med båda teorierna, enligt Säljö, är att de har studerat
människan utanför det historiska och kulturella sammanhang som hon lever och utvecklas i.
Säljö hävdar istället att: ”för att förstå lärande kan man inte koppla loss vare sig individer eller
kollektiv från den omgivande världen, dess teknik eller dess sociala praktiker” (a.a., s.22)
I båda fallen, menar Säljö, spelar transmissionsmetaforen en avgörande roll; att lära är att
återupprepa förpackade kunskaper under båda dessa teorier (a.a., s.224). Oavsett om det är
beteende, färdigheter eller sinnesintryck (empirismen), eller rena fakta, mentala bilder eller
representationer om världen (rationalismen), så överförs kunskap till och inhämtas av
12 individen. Eftersom Säljö inte tror att kunskap på något sätt lagras i människans intellekt och
eftersom det svenska språket präglas av begrepp som inlärning eller inhämtning, som tyder på
den redan nämnda transmissionsmetaforen, introducerar han ett begrepp som företräder hans
syn på lärande i motsats till de traditionella teorierna: appropriering. Säljös definition av
appropriering är att man vänjer sig och blir förtrogen med språkliga, intellektuella och fysiska
redskap som har utvecklats av människan under hela hennes existens (a.a., s. 43).
Sammanfattningsvis beskriver Säljö sin syn på ett sociokulturellt perspektiv så här:
”I ett sociokulturellt perspektiv på lärande syns människan som en redskapsproducerande och
redskapsanvändande varelse, som inte bara lever i världen, utan som också omvandlar den för
sina syften. Hon utvecklar kunskaper och färdigheter genom att skapa kulturella redskap som
ingår i olika verksamheter i samhället och som förändrar våra sätt att kommunicera, att arbeta,
att roa oss och därmed också våra sätt att lära. Hon transformerar sin omvärld genom sina
kunskaper och färdigheter, och transformerar också sig själv genom sitt lärande” (a.a., s.225)
För att förstå människans lärande måste man observera och analysera de olika aktiviteter som
hon engageras i. Enligt Säljö gör människan absolut allting med hjälp av olika intellektuella
eller fysiska redskap (verktyg eller artefakter) som inte är naturgivna; som hon har skapat med
syfte att förstå, förvandla, kommunicera, utnyttja eller interagera med sin omgivning. För att
förstå lärande måste vi också studera dessa artefakters historiska utveckling, deras sociogenes,
och hur människan tidigare använt och använder dem idag till sin fördel.
4.1.1 Sociokulturella redskap
En sociokulturell evolution handlar ”om den utveckling och användning av kulturella redskap
som bidrar till att forma människors kognitiva och kommunikativa repertoar liksom deras sätt
att använda fysiska redskap” (Säljö 2005, s. 225). Trots att det finns en grundläggande
analytisk distinktion mellan intellektuella (språk, tänkande, skrift) och fysiska (penna, dator,
hammare) redskap försvinner dessa skillnader i praxis för att förstå människans lärande, enligt
Säljö. Båda är skapade av människan under historien och båda tjänar samma syfte. Språket,
13 som Vygotskij menade, är också ett verktyg som människan har uppfunnit och utvecklat,
skapat för efterföljande användning i kommunikation och tänkande.
Språkets syfte är att vara i kontakt och kommunicera med andra och att organisera
människans kognitiva processer; ”språket är med och formar det vi kallar medvetande” (a.a.,
s. 44). Eftersom man inte kan skilja mellan språk och tänkande i ett sociokulturellt perspektiv
(vi använder språket till att genomföra våra kognitiva processer), tycks språket och samtalet
vara de viktigaste av alla artefakter för lärande (a.a., s. 33).
I ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan man påstå att människan inte upplever världen
direkt, utan att vi ser och agerar i den med hjälp av de artefakter som medierar och ger oss
information om det vi intresserar oss för. Mediering innebär således att ”människan samspelar
med externa redskap när hon agerar och varseblir omvärlden” (a.a., s.26). Säljö använder sig
av Vygotskij som uttryckte att ”människor tänker i omvägar genom att vi använder redskap”
(a.a., s. 26). Det måste alltså finnas en växelverkan mellan externaliseringar [artefakter] och
våra sätt att tänka och lära, menar Säljö (a.a., s. 101). En konsekvens av detta sätt att förstå
människans beteende och lärande är att när de olika artefakter vi använder för att förstå och
interagera med världen utvecklas, och när själva sättet att använda dessa verktyg förändras,
blir också vårt sätt att tänka och lära således annorlunda.
4.1.2 Hur kunskap bevaras och vidareförs -det kollektiva lärandet
För att förstå hur människan bevarar kunskap och överför den till de efterkommande
generationerna måste vi titta närmare på det verktyg som har spelat en stor roll i denna
utveckling: skriften. Långt innan skrift fanns hittade människan andra vägar att förvara och
kommunicera förvärvad kunskap till sina ungdomar. Man uppfann sånger, talesätt, ordstäv
och liknande verktyg som tjänade detta ändamål. Trots att dessa former finns och fungerar
fortfarande idag var det genom införandet av olika representationssystem som människans
utveckling fick ett kraftfullt genombrott. Skriften tillhandahåller människan ett externt
minnessystem där stora mängder kunskap kan bevaras och senare användas av läsare som
intresserar sig för den kunskapen. Med hjälp av bland annat skrift behöver inte varje
generation börja om från början; tekniker, teorier, instruktioner och olika former av kunskap
förvaras och finns tillgänglig att användas. Nya generationer approprierar det kollektiva
14 minne och lärande för att från denna punkt utveckla nya kunskaper, nya kulturella verktyg och
nya sätt att lära. Redskap blir således ett uttryck för det kollektiva lärandet: ”Man använder
sig av sociala erfarenheter som strukturerade resurser när man tillverkar artefakter” (a.a., s.
78).
Skriften kan beskrivas som en teknik för mediering via inskription som innebär att man
reproducerar talat språk i fysisk och visuell form (a.a., s. 110). Människan har utvecklat
mängder av olika typer av skriftliga representationer: bildskrift, tecken för hela ord eller
stavelser och alfabetet. De fysiska verktygen som behövs för att genomföra skrift har också
genomgått en imponerande utveckling: från bland annat papyrus, stenar, mejsel, fjäder,
papper och pennor till iPad.
En intressant aspekt på skriften är att den har förändrats under historien (så som de
nödvändiga skrivverktygen), och med de förändringarna har det också tillkommit förändringar
i vårt sätt att lära. En annan aspekt gäller ”det kollektiva lärande som skriften representerar”,
dvs. vikten av skrift som ett gigantiskt minnessystem som bevarar det kollektiva minne som
överförs till nya generationer (a.a., s.114).
4.1.3 Digitala medier i ett sociokulturellt perspektiv
Enligt Säljö ersätter inte de digitala verktygen traditionella sätt att kommunicera och lära,
istället kompletterar de dessa med nya möjligheter. De flesta av de aktiviteter som sker vid
användningen av Internet är inte nya; det förekommer till exempel läsande, skrivande och
observation av bild eller film, men eftersom sättet att läsa och skriva i denna miljö skiljer sig
från tidigare måste vi förstå att lärandet också har förändrats och utvecklats till något nytt
genom approprieringen av dessa nya kulturella artefakter. ”För att komma åt de delar av vårt
kollektiva minne som bygger på användningen av nya artefakter och medierande redskap,
måste vårt sätt att lära, och tänka mer i allmänhet, utvecklas” (a.a., s. 140).
En tydlig förändring i det sätt som man lär idag är relevansen av bilden. Enligt Säljö har
bilden, genom digitala medier och informationsteknologin, förvärvat en ledande plats bland
de olika verktyg som finns för att skapa och kommunicera mening, ”kanske till och med
viktigare än skrift” (a.a., s. 161). Trots att införandet av tv:n ökade bildens betydelse som
medium för att förstå och kommunicera om världen, har denna betydelse starkt intensifierats
15 med lanseringen av billiga digitala kameror, sista generationens telefoner utrustade med
kraftiga foto- och videokameror och givetvis Internetuppkopplingen. Spridningen och
användningen av webbsidor och plattformar som bedriver aktiviteter med bildpublicering i
fokus har haft en oerhörd genomslagskraft. De nya medierna förändrar drastiskt de sätt på
vilka människor skapar mening och innebörd. ”Bilden och audiovisuella medier kommer att
dominera människors erfarenhetsvärld” (a.a., s. 222). Säljö anser dock att vi kommer alltid att
behöva både bild och text. De används som komplementära resurser i människans vardagliga
samtal och lärande, men det är faktiskt obestridligt att bilder och texter samspelar på nya sätt
och att detta kräver att lärande och tolkningsprocesserna anpassas (a.a., s. 161).
Multimodalitet, som beskrivs av Gustafsson och Mellgren (2007) som användandet av flera
olika uttryckssätt för att kommunicera sitt budskap, spelar en nyckelroll för att begripa den
förändringen i lärande som sker nuförtiden. Information på Internet presenteras på ett
annorlunda sätt jämfört med det vi var vana vid för bara några år sedan. Det sker oftast med
en kombination av texter, bilder, film- och audiofiler med mera som överlappar för att bilda
en multimodal enhet som erbjuder läsaren en interaktivitet tidigare helt okänd för
mänskligheten. Internet erbjuder olika möjligheter och olika vägar att närma sig innehållet
och detta kräver nya färdigheter. Som Roger Säljö påstår: ”Som gäller i alla sammanhang, är
den tekniska utvecklingen beroende av den samtidiga utvecklingen av intellektuella redskap”
(a.a., s.169).
De färdigheter som behövs för att klara sig i digitala miljöer (digital literacy på engelska)
handlar både om tekniska och intellektuella aspekter. Man ska kunna använda själva tekniken,
datorer och programvara, man måste veta hur man söker information och bedöma vad man
kan lita på, man måste förstå digital information, vilket kräver nya tolkningsfärdigheter, och
kunna sätta den i sitt eget sammanhang. Att läsa är inte längre en avgränsad färdighet, ”det är
snarare ett sätt att vara och förhålla sig till världen” (a.a., s. 221).
Läsande blir en personlig och anarkistisk aktivitet, enligt Säljö. Med tanke på de stora
mängder information som erbjuds på nätet väljer användaren det som intresserar henne. Sättet
att skapa mening utifrån digital information styrs nu mycket mer av individuella intressen och
preferenser, där lärande blir mer ”design” än återgivning (a.a., s. 222).
Staffan Selander definierar design för lärande inom tre kategorier. Skolan som institution
designar verksamheten, bestämmer vilka kunskaper som ska förmedlas, vilka lokaler som ska
användas, osv. Lärarens perspektiv är att pedagogen designar lärandets förutsättningar:
16 läraren väljer de resurser som ska användas, vilka aktiviteter som ska genomföras, hur tid och
rum ska användas. Den tredje kategorin ses utifrån den lärandes perspektiv: elever formar sin
förståelse av världen (ämnet, situationen, sin egen identitet etc.) ”genom att bearbeta och
transformera information och skapa en egen representation av hur han eller hon förstår ett
visst kunskapsområde” (Selander. 2012).
Enligt Säljö är inte längre läsande av den linjära texten i bokens form där man går från första
till sista sidan den dominerande läsarten. Ungdomar föredrar kortare text som inkluderar bild
och länkar till andra webbsidor för att hoppa mellan texter och andra medier. Den här typen
av läsande påverkar givetvis sättet att skriva, som måste anpassas till dessa modeller om man
vill att texten ska läsas, enligt Säljö. Som en konsekvens av en växande digital multimodalitet
blir den nya generationen experter på multitasking (a.a., s. 221), människans förmåga att göra
flera saker eller lösa flera uppgifter samtidigt.
I ett sociokulturellt perspektiv på lärande, som det redan har poängterats i detta arbete, är det
viktigt att studera de aktiviteter som människan involveras i för att förstå hur inlärning sker.
Följande avsnitt ägnas således att beskriva ungdomars aktivitet i relation till digitala medier
för att få en bredare bild av hur lärandet sker i dessa sammanhang.
4.2 Identitet, samspel och självuttryck
4.2.1 Om dagens ungdomar
Om vi följer Roger Säljös argumentation kan vi utan tvekan påstå att dagens ungdomar lär sig
på ett signifikativt annorlunda sätt jämfört med tidigare generationer. De har approprierat det
kollektiva kulturella minne och de sociokulturella redskap som finns tillgängliga för dem och
som har utvecklats under decennier eller millenier, och nu är de beredda att utveckla dessa
kunskaper till något nytt: kunskaper som med stor sannolikhet skall externaliseras på
annorlunda sätt än sina föregångare genom att använda de artefakterna som redan finns eller
dem som de själva kommer att uppfinna eller utveckla.
Våra elever tillhör den generationen som Marc Prensky (2001) kallade Digital Natives. De
lever i en värld med tillgång till Internet, datorer och många andra teknologiska artefakter
17 redan från födseln. Prenskys arbete försöker ge en förklaring till försämringen av elevers
resultat i den amerikanska skolan. Den främsta orsaken till denna försämring är, enligt
Prensky, att vårt undervisningssystem inte är anpassat till våra Digital Natives. Han använder
en metafor där han jämför Digital Immigrats med invandrare som försöker lära sig ett nytt
språk: de kommer alltid att ha kvar en viss brytning (man kommer ihåg hur det var tidigare).
Det som händer med Digital Natives är att de är infödda med detta språk, ”they only know a
world that is digital” säger Palfrey och Gassen (2008, s.4), och både skolans styrelse och
lärarkåren präglas av ”invandrare” som försöker lära dem. Resultatet är enligt Prensky enorma
kommunikationsproblem mellan parterna (2001). Trots att Prensky började skriva under en
period av teknikoptimism som var vanligt förekommande för 10-15 år sedan, så ser vi
fortfarande att lärarna har problem med datorbaserad undervisning, dels på grund av brist på
digital kompetens, dels på grund av brist på kunskap om elevers sätt att använda datorer.
Digital Natives, som också Säljö poängterade, är vana vid att ta emot information riktigt
snabbt. De tycker om parallella processer och multitasking. De föredrar grafik framför text
och föredrar spel framför seriöst arbete (Prensky 2001, s.2). Ett problem ligger i att vi som
inte är vana vid en sådan dynamik, finner det väldigt svårt att förstå och uppskatta de
färdigheter som våra unga är så duktiga på. Vi tvivlar på att våra elever kan lära sig något när
de spelar Angry Birds med sina mobiler under lektionen eller lyssnar på musik för att, helt
enkelt, vi inte kan göra det. Vi vuxna, måste acceptera att våra unga lär sig på ett helt annat
sätt än vad vi gjorde och att det inte är de som ska anpassa sig till vårt sätt att undervisa, och
det är skolan som måste anpassa sig till våra elevers sätt att lära.
4.2.2 Identitet
Elza Dunkels hävdar att för våra ungdomar ses nätet som ”ytterligare ett rum” (2009, s.16).
De flesta elever som hon intervjuade vet vad som är skillnaden mellan nätet och riktiga livet
men skiljer inte mellan de två: det som sker på nätet är för våra elever lika verkligt som det
som sker utanför. Palfrey och Gassen uttrycker sig i samma riktning när de skriver att ”It [den
digitala miljön] is just an extension of the physical world” (2008, s.19).
Det viktigaste som sker på nätet är enligt Dunkels att det frigör oss från den roll som vi har i
det fysiska livet på olika sätt. I det fysiska livet är vi bundna till livsstilar, traditioner och
18 sociala normer som begränsar vårt beteende. Det finns regler för varje kön, regler för
åldersgrupper, social status eller sociala klasser osv. På nätet ”får flickor testa roller som inte
är tillgängliga för dem just för att de är flickor” (Dunkels, s.32). De reaktioner som sker på
nätet genom att experimentera med identitet kommer ofta inte omedelbart, eller kommer inte
alls, som kan hända i det fysiska livet. Den asynkroniteten ger oss utrymme för att testa olika
drag på vår egen identitet. Digital Natives, påstår Palfrey och Gassen, uppdaterar ständigt sina
sociala och privata identiteter och testar olika aspekter av dem (2008, s.20-22).
Ann-Charlotte Palmgren (2007) skriver att ”Internet är en plats för transformationer och kan
ses som en identitetsfabrik”. I hennes arbete studerar hon unga kvinnors och flickors syn på
kroppen och identiteten i dagböcker på nätet. Hon menar att unga kvinnor och flickor kan få
bekräftelse och bli hörda genom att skriva dagbok på Internet. Flickorna skriver om sitt
problematiska förhållande till sin kropp: ”en fokusering på kroppen som kan anses vara en
väsentlig del av vår självbild och identitet” (s. 81).
Trots att pojkarna har mer utrymme för självuttryck i det riktiga livet än flickor, påstår
Peterson och Munters att de också känner behovet och finner det lättare att experimentera
med sin identitet via datorn. I ett experiment spelar de in två pojkars första gång vid The
Sims, ett videospel som skulle kunna ses som ett ”digitalt dockhus” (Linderoth 2007, s.32). I
de tidiga försöken konstruerar pojkarna sina spelkaraktärer mycket liknande deras självbilder,
men så fort de upptäcker spelens möjligheter börjar de att experimentera med olika drag som
inkluderar feminina drag. Detta skulle vara, enligt Paterson och Munters, nästan otänkbart i
det fysiska livet pga. samhällets fördomar (a.a., s.40-41).
I detta experimenterande med självidentitet spelar idag bilderna som läggs ut på nätet en
avgörande roll. Att ta bilder, redigera dem och välja ut de som sedan laddas upp har blivit en
viktig och nästan daglig aktivitet för våra unga (Dunkels, s.47). Ungdomar experimenterar
med olika roller genom att dela med sig av sina privata bilder och vuxna oroar sig för att vissa
bilder läggs ut. ”I flera fall är det ett sexuellt laddat material som sprids och som finns kvar
för evigt” (a.a., s. 47). I många fall, fortsätter Dunkels, lägger unga ut bilder som får dem att
må bra, i de fall där de känner sig otrygga och även kränkta i det riktiga livet pga. sitt
utseende (a.a., s.38). Fotografier hjälper unga att forma den bild av sig själva som de vill att
andra ska se och har möjlighet att uppdatera den när som helst. Detta är, enligt Palfrey och
Gassen, den främsta anledningen till att dagens barn är mer villiga att dela med sig av mer
19 information om sig själva än tidigare generationer (2008, s.23). På nätet hittar de det perfekta
rummet för att experimentera med den identitet de vill vara.
4.2.3 Samspel
Så som Prensky och Säljö påstod, menar Dunkels att våra elever har förändrats jämfört med
tidigare generationer. Ur ett annat perspektiv menar Dunkels att ungdomars prioriteringar och
värderingar är annorlunda och deras syn på öppenhet är inte likadan som tidigare
generationers: ”man öppnar sig mer även inför okända personer” (Dunkels, s.19). John Suler
kallade det för ”online disinhibition effect” (a.a., s.27) och den beskrivs nedan.
Det finns olika anledningar att bli mindre hämmad på nätet än i det riktiga livet; den första är
anonymitet. ”Känslan av anonymitet kopplar bort oss från oss själva”, påstår Dunkels. Vi
reagerar annorlunda om vi inte omedelbart får reaktioner på det vi säger och, trots att de flesta
unga helst kommunicerar på nätet med folk de känner i det fysiska livet, upplevs
anonymitetseffekten ändå. Man upplever anonymitet därför att man inte träffas ansikte mot
ansikte (a.a., s.28).
En annan anledning till känslan av frihet som testas på nätet är asynkronitet. Istället för att
anpassa oss till de andras reaktioner och inte uttrycka det vi vill, som vi ofta gör i det fysiska
livet, upplevs nätet kunna erbjuda en hämningsfrihet som gör att man slipper den sociala
kontrollen. Detta hjälper många som känner sig begränsade i det fysiska livet, som
exempelvis homosexuella som gömmer sin identitet eller pojkar och flickor som är tvungna
att spela en roll som samhället förväntar sig av dem, att släppa loss sin fantasi, sina känslor
och sina fullständiga personligheter. ”För ungdomarna har [sociala medier] inneburit positiva
möjligheter att diskutera känsliga ämnen med andra, samt att utforska och uttrycka sin
identitet på ett ärligare sätt” (Wiik 2010). Tyvärr kan detta också betyda att folk finner det
lättare att trakassera och vara elaka mot varandra, och att folk med extrema åsikter finner
utrymme på nätet att förstärka sina idéer, menar John Suler (2005), som benämner detta som
”toxic disinhibition effect”.
Resultatet är att sociala digitala medier där man finner utrymme för att experimentera med
identiteten, uttrycka sig fritt och kommunicera med varandra i en obunden miljö har blivit
extremt populära. En svensk undersökning från 2009 visade att deltagandet i sociala nätverk
är den vanligaste online aktiviteten bland användare i åldrarna 9-24 år (Nordicom-Sveriges
20 Mediebarometer 2009). Den information som jag har fått från intervjuerna visar att denna
aktivitet fortfarande är den vanligaste bland elever.
4.2.4 Självuttryck
Internet tillhandahåller den perfekta arenan för självuttryck på grund av de effekter som har
nämnts ovanför. Även blyga personer eller marginaliserade grupper, som i det fysiska livet
finner det svårt att uttala sig, hittar i medielandskapet ökade möjligheter till synlighet, menar
Oscar Westlund (2010). Denna synlighet, fortsätter han, ”kan komma till uttryck genom att
individer berättar historier via sin blogg, laddar upp sina foton till sitt sociala nätverk, eller att
de laddar upp filmer till en videosajt”. En annan studie påstår att ”omkring 60 procent av
svenska 16-18-åringar läser regelbundet en eller flera bloggar och 20 procent skriver också en
egen blogg. Det är framför allt de unga tjejerna som är aktiva inom bloggosfären och
bloggarna handlar oftast om det egna vardagslivet” (Andersson 2010).
Ungdomarna använder sig av digitala verktyg för att skapa, under sina egna och särskilda
intressen det de sedan vill lägga upp. Några av de kreativa former som våra elever använder
för att uttrycka sig belyses genom de genomförda intervjuer som gjorts under detta arbetes
gång.
4.3 Risker och baksidor
Både lärare och föräldrar oroar sig för de risker som våra unga är utsatta för när de navigerar
på nätet eller spelar datorspel. Tidningar och tv-rapporter bidrar också till att förstora problem
när de använder denna typ av nyheter för att täcka sina förstasidor. Det finns en obalans
mellan de negativa och de positiva publicerade nyheter som handlar om ungdomarnas
användning av datorer, menar bland annat Palfrey och Gassen (2008, s.83), men riskerna finns
och det är oerhört viktigt att vuxna lär känna dem för att kunna hjälpa sina ungdomar.
Det första och kanske det allvarligaste av alla problem som uppstår på nätet gäller våra ungas
säkerhet. De aspekter gällande säkerhet, som bekymrar vuxna är nätmobbning, potentiella
21 sexuella förövare och ovillig kontakt med pornografi. Dunkels menar att alla dessa företeelser
inte är nya. De har funnits långt innan spridningen av Internet (2009, s. 19).
Mobbningen har också hittat nya vägar genom Internet. Anonymitet kan göra att mobbningen
ökar eller skiljer sig från den traditionella, men enligt Dunkels, sker de flesta
nätmobbningsfall mellan personer som redan känner till varandra från det fysiska livet, vilket
leder igen till gamla problem i nya skor (2009, s. 21)
Ungdomarnas hälsa oroar också både föräldrarna och lärarna. Internet och datorspel kan bli
väldigt beroende aktiviteter som gör att för många ungdomar lider av sömnlöshet, som jag
själv har bevittnat på min praktikplats.
Piratery och överflöd av information är ytterligare två aspekter som kan leda till problem.
Våra elever är vana vid fildelning och vid att ladda ner det material de vill ha. Mycket av det
som laddas ner är förbjudet och kan leda till att elever bryter mot lagen, som i bästa fall kan
lösas genom böter. Upphovsrättigheter är en fråga som måste tas upp och diskuteras i skolan.
Likaså överflödet av information som finns tillgänglig på nätet, här har också skolan ett
viktigt uppdrag att belysa och diskutera. Elever bör lära sig att läsa kritiskt och bedöma det
som är sant, falskt, relevant eller irrelevant i olika sammanhang (om piratery och överflöd se
t.ex. Palfrey och Gasser 2008)
22 5. Metod
Socialpsykologen Jan Trost hävdar att: ”om man är intresserad av att försöka förstå
människors sätt att resonera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster,
så är kvalitativ studie rimlig” (2010, s. 32). Eftersom jag är intresserad av att lära mig mer om
elevers åsikter kring datorbaserad undervisning och av att få en bredare bild av deras digitala
liv, anser jag att en kvalitativ intervju är den lämpligaste metoden för att närma mig denna
uppgift.
Trost beskriver olika slags intervjuer och berör framför allt två aspekter, standardisering och
strukturering. Med standardisering menar man i vilken grad frågorna är de samma för alla
intervjuade, vilket också innebär att man läser upp frågorna på samma sätt till alla
respondenter utan någon variation eller anpassning. Låg grad av standardisering innebär att
man formulerar sig efter de intervjuades språkbruk och att man modifierar frågornas ordning
om det behövs. I mitt fall har jag försökt följa ordningen på de frågor som jag skrev i en
intervjuguide men små variationer mellan intervjuerna uppkom. Jag var också tvungen att
förklara vad jag menade med vissa frågor för några elever. Med strukturering menar man i
vilken grad frågorna är öppna. Är alla frågor öppna och rör de olika områdena då är intervjun
ostrukturerad. I mitt fall valde jag en semi-strukturerad intervju, eftersom det finns ett par
frågor som kräver ett mer direkt svar, medan resten av frågorna är öppna för respondenternas
uppfattning, och ytterligare frågor (som inte finns i intervjuguiden) ställde jag spontant under
intervjuernas gång för att få en mer nyanserad eller djupare information från eleverna.
Trots att jag har en väldig positiv inställning till användningen av digitala medier, försökte jag
att förhålla mig neutral vid intervjuerna. I själva verket har jag försökt att prata så lite som
möjligt. Jag ställde frågor och förklarade vad jag menade med dem när eleverna behövde det,
och sedan lyssnade jag på vad de ville berätta, utan avbrott.
23 5.1 Urval
”Urvalet skall helst vara heterogent inom den givna homogeniteten”, menar Trost, (2010, s.
137). Jag har valt att intervjua gymnasielever eftersom det är gymnasiet som jag är intresserad
av att arbeta på i den närmaste framtiden. Jag valde att intervjua elever som läser både
yrkesförberedande och studieförberedande program, två åldersgrupper (ettor och tvåor), och
jag har försökt att hitta en balans mellan pojkar och flickor. I slutet blev det fjorton intervjuer
med sex elever som läser olika yrkesförberedande program (frisör, bygg-anläggning och
fordon) och åtta elever som läser på det estetiska programmet. Det blev sex flickor och åtta
pojkar som kom från från de olika nämnda programmen.
Jag tänkte före intervjuerna att urvalet skulle spela en viktig roll. Jag misstänkte att
yrkeseleverna inte skulle använda datorer på samma sätt som de studieförberedande eleverna
och därför ville jag intervjua elever från båda studievägar. Detta visade sig vara felaktigt efter
intervjuerna. Efter resultatet kan jag inte se några olika mönster i sättet som eleverna använder
datorn i sina privata liv, tvärtom tyder resultatet på att användningen av Internet och datorer,
åsikter kring användningen av dessa i skolsammanhang och medvetenheten om risker och
baksidor, till exempel, inte skiljer sig mellan gymnasieprogram, kön eller ålder.
5.2 Reliabilitet
”Med reliabilitet menar man att en mätning vid en viss tidpunkt skall ge samma resultat vid en
förnyad mätning” (Trost, s. 131). Eftersom en kvalitativ undersökning består av subjektiva
uppfattningar och åsikter hos människan kan man inte försäkra att svaren kommer att se
likadana ut vid ett annat tillfälle; tillförlitligheten kan inte skattas med siffror. ”Det är en
smula egendomligt att tala om reliabilitet och validitet vid kvalitativa intervjuer”, menar Trost
(a.a., s. 132). Därför är det viktigt att beskriva processen, förväntningar, fördomar hos
intervjuaren och metoden så noga som möjligt.
För att svara på mina forskningsfrågor har jag valt att läsa så färsk och trovärdig litteratur som
möjligt, samt att genomföra dessa elevintervjuer. Inför intervjuerna förklarade jag vad mitt
syfte med arbetet var. Intervjuerna genomfördes individuellt i ett lugnt rum bredvid den sal
där eleverna hade lektion och konversationerna spelades in med hjälp av min telefon. Jag
tänkte före intervjuerna att urvalet skulle spela en viktig roll.
24 Att jag inte har hittat några tydliga skillnader i det sättet som elever använder digitala medier
oavsett gymnasieprogram, kön eller ålder kan det tyda på att mina resultat visar reliabilitet
och att studien kan vara representativ i viss mån för svenska gymnasielever i allmänhet. Dock
skulle det vara till hjälp att genomföra intervjuer på alla andra gymnasieprogram också.
5.3 Etiska frågor
Jag försäkrade mina respondenter om att intervjuerna skulle vara anonyma och att resultaten
skulle behandlas konfidentiellt och endast i det syfte som jag hade beskrivit. De intervjuade
eleverna ställde upp frivilligt och jag frågade om jag kunde spela in konversationerna, vilket
ingen hade något emot. Jag informerade dem att de inte behövde svara på alla frågor och att
de kunde avbryta när de ville.
25 6. RESULTAT
I detta kapitel redovisar jag resultatet av mina intervjuer. Jag inleder med själva frågan som
jag hämtat direkt från intervjuguiden och resultaten presenteras med en del direkta citat från
eleverna eller en sammanställning av elevernas liknande svar vid varje fråga.
6.1 Frågor och svar
1. vilka är dina fem mest besökta webbsidor?
Facebook, YouTube och Google är, i denna ordning, de mest besökta webbsidorna. Det är
också Facebook som nämns på första plats av flest elever (8) och den enda sida som alla (14)
intervjuade inkluderade i sina listor. YouTube inkluderades av tretton personer, medan
Google blev vald av elva elever. Efter dessa tre kommer Instagram (5), Wikipedia (4)
Swefilmer (4) och Spotify som också valdes ut av fyra elever (de frågade om de kunde
inkludera den och jag ansåg att det var absolut lämpligt att göra det). Därefter fortsätter listan
med webbsidor som valdes av två eller bara en elev och som speglar särskilda intressen. Till
exempel dök här upp sidor som Futhead (fotball), Nelly (kläder), Garaget (motor och bilar),
Gymgrossisten (träningsutrustning och kosttillskott), Guitartabs (lära spela gitarr) eller
Lolking (datorspel). Devianart, Tumblr och 9gag nämndes också här. Några Internetbutiker
såsom Blocket, Cdon och Tradera kompletterar listorna (Nelly och Gymgrossisten är också
Internetbutiker).
2. hur många timmar lägger du i genomsnitt per dag på Internetnavigering, datorspel eller
andra datorprogram?
26 Inför denna fråga specificerade jag att det gällde både den tid som spenderas vid datorn och
vid telefonen och att det var så klart inte nödvändigt att svara exakt hur många timmar utan att
det räckte med en ungefärlig uppskattning.
Av fjorton elever svarade två att de lägger mindre än 3 timmar per dag (1´5 och 2´5
respektive). I genomsnitt använder mina intervjuade drygt sex timmar om dagen på dator- och
telefonanvändning.
3. har du Internet i mobilen? (Om ja) hur ofta tittar du på Internet under dagen?
Bara en elev har inte Internet i mobilen. Han är synskadad och kan inte läsa eller se på ett
tydligt sätt det som finns på dagens telefoner. Alla andra har Internet i mobilen och deras svar
uttryckte liknande saker. Typiska svar var: ”hela tiden”; ”ja, typ hela tiden”; ”för ofta”
svarade en elev och skrattade. De flesta specificerade efteråt lite mer och svarade ”minst en
eller två gånger i timmen”; ”varje timme i alla fall”; ”varje rast”. Elever erkänner att de tittar
på mobilen under lektionen i skolan trots att de vet att det inte är tillåtet, att de vill vara
uppdaterade hela tiden och att detta har börjat sedan införandet av den senaste generationens
smartphones (iPhone, android, osv.)
4. vad gör du på Facebook? Beskriv lite grand aktiviteterna som äger rum där
De vanligaste svaren är att eleverna använder Facebook för att ”kolla på andras inlägg”, men
också för att titta på bilder, filmer och även nyheter som ”vänner hänger på Facebook”. Där
finns också information om olika arrangemang, konserter, möten, osv. ”Att hitta gamla
vänner” är något som tre elever också har nämnt. ”Man håller sig uppdaterad om vad ens
vänner gör” och man uppdaterar också om sig själv genom att lägga ut korta texter, bilder
eller filmer. ”Det är roligt att kommentera andras bilder och filmer” svarar en elev. För två
elever på det estetiska programmet fungerar också Facebook som ”en reklamsida” där de
lägger ut information om deras tidigare och kommande föreställningar. ”Att snoka på andra
när man är uttråkad” nämndes också av två elever.
5. vilka är de mest positiva aspekterna med Internet och datoranvändningen för dig?
Vanligaste svar bland respondenterna är att ”allting finns där”; ”du kan göra typ allt med
datorer”; ”allt som händer står i princip på Internet”; ”allt från att snacka med vänner till att
beställa pizza” svarar en elev. Ett par elever svarade att man kunde hitta allt och ”gratis” (de
menar fildelning och nedladdning). Fem elever nämnde också på olika sätt att ”man lär sig
27 mycket varje dag”. En elev specificerade och berättade att ”man lär sig engelska genom spel,
det har hjälpt mig mycket”. Flera elever anser att Internet är ”bra för att söka fakta”. En elev
uttrycker att ”Internet är bättre än fjorton böcker i biblioteket; man har ett eget bibliotek i
fickan”. Att ”man får snabb information precis när man vill” är också ett vanligt svar bland
respondenterna. Datorer är ett väsentligt verktyg för att engagera sig i deras respektive
intresseområde: ”jag tycker om gamla filmer och man hittar det mesta på Internet”. Den höroch synskadade eleven anser att datorn hjälper honom att kunna hänga med i skolan. Han fick
en speciellt anpassad dator där han kan läsa lärarnas uppgifter, skriva sina arbeten, osv.
6. vilka är de mest negativa aspekterna med Internet och datoranvändningen för dig?
Problemen som oroar de flesta av mina respondenter har att göra med nätmobbning och
beroende. Elever svarade att ”man kan lägga ut all skit”, att ”man kan bli mobbad”, att ”det är
lätt att trakassera folk” och att ”folk kommenterar elaka grejer på nätet”. ”Man vet inte riktigt
varför men man kan vara riktigt elak på nätet”; ”Jag kan säga saker på Internet som man inte
kan säga så (han gestikulerar med sina händer ansikte mot ansikte situationen)”.
Beroendet är det andra problemet som oroar de flesta eleverna. En av de intervjuade menade
att ”man blir mindre social i det verkliga livet; Internet tar över ens liv”. ”Man blir
fördummad” säger en annan elev; ”du skulle inte kunna klara dig utan din mobil”.
Det tredje problemet som flera elever tar upp har att göra med själva tekniken och de
medföljande kostnaderna. ”Internet är så jävla segt ibland” säger en elev. ”Virus är ingen rolig
grej” menar en annan och ”det kostar pengar om datorn går sönder eller om man tappar
mobilen” berättar en av respondenterna.
Därefter uttrycker tre elever att det händer att ”för personliga grejer sprider sig snabbt” och att
folk använder privat information utanför sin kontext ”så att man plötsligt är Internet kändis på
fel saker”. Ytterligare tre elever menar att man känner sig utan kontroll hela tiden och att ”det
står överallt var du har varit”. Två flickor berättade också att ”man måste passa sig” när man
chattar för att den andra personen kan ”vara fake” och ”försöka lura dig”.
Olika elever tog upp andra problem med Internet. En elev har läst att ”80% av informationen
på Internet är falsk”. Oönskat material, fake mejl, spam osv. oroar också många av de
intervjuade. En elev erkänner att han blivit bedragen och fick aldrig pengarna tillbaka.
28 7. hur tar du till dig nyheter?
Nästan ingen elev läser tidningen (tryckt) eller tittar på TV nyheter. Två läser Metro på
bussen på väg till skolan varje morgon men när jag frågade alla om de läste den klassiska
tidningen på pappret skrattade majoriteten. De flesta visar inget stort intresse för nyheter, ”det
kan hända att man råkar höra något på radion eller Tv:n”. Men nästan alla är överens om att
Facebook är den kommunikativa kanalen där de får information om ”vad som händer i landet
och världen”, som en elev poängterade. Lite överraskande var att tre elever tog upp samma
ämne kring denna fråga och berättade om fallet kring Breiviks mordanfall i Oslo och Utøya.
Nyheterna, menar eleverna, spreds ”som en tsunami” på Facebook. Man skrev sina inlägg,
uttryckte sina känslor och kommenterade andras texter.
Fyra elever läser regelbundet olika nätbaserade tidningar. Dessa elever föredrar den digitala
versionen för att den ”uppdateras hela tiden”, för att det finns länkar till andra webbsidor och
filmer, och för att man kan läsa den på mobiltelefonen.
8. har du skapat något kreativt med hjälp av digital teknik?
Alla elever har visat ett intresse för att skapa material med hjälp av digitala medier i olika
former. Några intervjuade hade spelat in videofilmer, redigerat dem med hjälp av olika
program och lagt upp dem på Facebook eller andra webbsajter: ”jag har spelat in, redigerat
och lagt upp typ fjorton videor på YouTube” berättar en elev. ”Jag sysslar med musik och jag
använder olika program som FlStudio eller Ableton Live”, berättar en annan elev som går på
Bygg och Anläggning programmet. Att bygga upp bildspel med musik är också en aktivitet
som nämndes vid olika tillfällen. En annan elev tycker om att klippa delar av filmer och
redigera dem, ”lägga effekter och sånt där” och ”skapa GIF movies utav dem”. Att
”Photoshoppa” är också en vanlig aktivitet bland de intervjuade. ”Man kan vara kreativ på
många olika sätt genom datorn” menade flera elever. En annan elev tycker om design och
tatuering: ”jag ville tatuera ett par vingar och då sökte jag en massa, massa fågelvingar och
jämförde massa bilder”. Ytterligare en elev som är gitarrist tar hjälp av nätet för att lära sig
ackord och producera olika ljud och låtar. Tre av respondenterna, två flickor och en kille, har
en egen blogg. Två av dem ”bloggar ordentligt” medan den tredje gör det ”bara då och då”.
En elev på Fordonsprogrammet berättade att: ”Jag laddade ner ett program som heter Sony
Vegas [videoredigeringsprogram] och det blev rätt roligt. Jag använder den väldigt mycket
men inget så seriöst utan mer för att experimentera typ”.
29 9. Har du erfarenheter av att ha använt sociala medier (Facebook, YouTube, Twitter,
blogg) i skolarbetet? Hur har sociala medier använts? Hur gick lektionen till?
De flesta eleverna erkänner att YouTube har blivit ett ganska omfattande verktyg i alla
ämnen: ”om man ska skriva något om bilar så visar läraren några videor på YouTube”.
Lärarna använder det för att visa kortfilmer som leder till diskussioner och skrivna texter.
Elever har nästan inga erfarenheter av att ha använt de andra sociala medierna i frågan:
”njaaee bara YouTube isåfall”. Bara en elev på Frisörprogrammet berättar att de har använt
Facebook i grundskolan. Lärarna var med i Facebookgruppen och den användes för att
diskutera olika ämnen genom korta inlägg, lägga ut övningar och skicka in sina arbeten till
lärarna. En elev kommenterade att de hade tagit hjälp av Facebook och andra sociala medier
som källa för att skriva ett arbete som handlade om ”det språk som används där,
förkortningar, och så”.
10. Har du erfarenheter av att ha använt datorspel i skolarbetet? Hur har spelet använts?
Hur gick lektionen till?
Datorspel har inte använts i undervisningen förutom vid särskilda tillfällen. En elev använde
”ett spel om en kanin som skulle samla pengar…för att lära sig franska, ordkunskap och så i
grundskolan”. Två elever fick ett matematikspel för att träna hemma, inte under lektionstid.
En flicka på Estetiska programmet använde någon gång ett spel för att lära sig om geografi
som hon hittade själv på Internet, hon säger att ”man kan ju använda spel för att lära sig men
inga lärare vet hur man gör. ”Man lär sig när man ha kul”. Rixdax är det enda exempel på ett
spel som flera elever har använt på gymnasiet, under lektioner i samhällskunskap i detta fall:
”det var lättare att lära sig om såna saker”. ”Det hade varit kul att använda datorspel” säger en
elev.
11. hur skulle du beskriva lärarnas användande av datorer i undervisning?
De flesta svarade väldigt snabbt på frågan med ”förfärligt”, ”hemskt”, ”väldigt dåligt”,
”väldigt lågt”. Nästan alla menar att lärarna skulle behöva bredare kunskap kring hur själva
tekniken fungerar: ”man tappar typ en halvtimme på att höja och sänka volymen” menar en
elev på ett väldigt sarkastiskt sätt, ”de kan inte alls lika mycket som vi” berättar en annan.
”Deras generation har inte använt datorer som vi gör, de kanske inte har hunnit lära sig och
komma in i det” uttrycket en elev. ”Vissa lärare i bild, design och musik är ändå bra på det,
men de andra kan inte riktigt”, säger en flicka på Estetiska programmet. I övrigt menar
30 eleverna att datorer används framför allt för att söka fakta och för att därefter skriva olika
arbeten och för att titta på någon film ibland. Eleverna från de olika yrkesförberedande
programmen uttrycker att datorer används ”inte så mycket”.
12. hur skulle du vilja att lärarna använde sig av datorer i undervisningen?
Här dyker det upp olika önskemål, tips och förslag. Flera elever menar att lärarna kunde
använda Powerpoint presentationer istället för att skriva på tavlan. Majoriteten föredrar att
skriva sina uppgifter på datorn istället för på pappret ”man skriver så jävla slarvigt, men på
datorn ser det så himla snyggt ut!”, ”man kan ju radera, flytta, korrigera sin text på datorn”,
”jag tycker inte om att läsa böcker, det är tungt. Jag föredrar att läsa på nätet”; ”jag vill göra
allt på datorn”. En elev återkommer till föregående fråga och önskar sig ”att använda spel i
undervisning, till exempel i engelska”. En annan klagar på att läraren använder ”en gammal
stereo som inte hörs” vid hörförståelse övningar istället för att använda datorn. Trots att de
flesta uttrycker att de skulle vilja ”använda datorer lite mer” finns det också någon som tänker
annorlunda: ”Man behöver inte överanvända sig av teknologi. Jag tycker att det är bra som det
är, man kan använda böcker också!” säger en elev.
31 7. Analys och diskussion
Intervjuernas resultat visar att datorer och Internet är en väsentlig komponent i ungdomars liv.
Elever är inkopplade mer än sex timmar i genomsnitt om dagen. Användandet av datorer och
telefoner är helt naturligt för denna generation. Det som i princip kan verka som en viss
gudomlig syn på datorer utifrån typiska svar som ”man kan göra allt” eller ”allting finns där”,
förklarar Säljö på ett annat sätt när han påstår att ”artefakter blir förlängningar av våra kroppar
och intellekt när man har blivit bekant med deras funktioner, möjligheter och användning”.
Människan är en kulturell varelse som alltid agerar med hjälp av olika intellektuella eller
fysiska artefakter och ”när vi väl bekantat oss med ett medierande redskap, tappar vi ofta
förmågan att se vad som är speciellt med det: redskapet naturaliseras”, anser Säljö (2005, s.
147). Elever spenderar mycket tid vid datorn och telefonen, och tittar på Internet ”nästan hela
tiden”, som många svarade. För våra ungdomar ses datorn som ett medium genom vilket
”man kan hitta allt och göra allt”, vilket är ett karakteristiskt drag av denna generation, som
både Säljö och Prensky hävdar.
Det finns mer information i intervjuerna som beskriver denna generations elever i linje med
Säljö och Prensky. Säljö påstår att ungdomar föredrar kortare text som inkluderar bilder och
länkar till andra webbsidor, och att med det här sättet att läsa tillkommer en skicklighet i att
göra olika saker samtidigt: multitasking (se 4.1.3). Prensky hävdar i sin tur att elever föredrar
att ta emot information snabbt och via parallella processer, och att ungdomar föredrar grafik
framför text och spel framför seriöst arbete (se 4.2.1). Att ”man får snabb information precis
när man vill” är ett vanligt svar bland respondenterna under fråga fem. Angående den
interaktiviteten som lockar denna generations elever till digital information finns det också
information i intervjuerna. De elever som regelbundet läser tidningen föredrar den digitala
versionen framför den tryckta eftersom den ”uppdateras hela tiden”, och för att det finns
32 hyperlänkar till andra webbsidor. Det framgår inte under intervjuerna att elever specifikt
föredrar spel framför seriöst arbete, men några svarar under fråga tio att ”man lär sig när man
ha kul”, att ”det var lättare att lära sig om sådana saker” (angående användandet av Rixdax),
och vid sista frågan har några elever uttryckt att de gärna skulle vilja använda datorspel oftare
i undervisning.
Ett ytterligare typiskt drag för denna generation är dess preferens för bild framför text. Säljö
hävdar att bild har förvärvat en ledande plats bland de verktyg som finns för att skapa och
kommunicera mening, ”kanske till och med viktigare än skrift” (se 4.1.3). Ordet bild kom upp
kontinuerligt under intervjuernas gång. Detta tillsammans med de webbsidor som eleverna
föredrar kan vara ett tecken på att bild har fått en allt större roll som medium för att förstå,
tolka och kommunicera om världen, som Säljö anser. I intervjuerna fick jag fram att nio
elever inkluderar någon variant av webbsajt som har att göra med bilder, förutom Facebook
(som används av samtliga), där bildpublicering också utgör en av de viktigaste aktiviteterna.
Att ta, redigera och publicera bilder har blivit en vanlig och vardaglig aktivitet för dessa
elever som enhälligt föredrar bilder och film framför texter. Det sättet som information
presenteras på på internet, som vanligtvis innehåller bilder, videor och audiofiler, och den
interaktivitet som hyperlänkar eller utrymmet för användares kommentarer representerar, är
det sätt som verkar locka elever till nätbaserad information, utifrån intervjuerna.
Säljö påstår också att denna generation föredrar kortare och interaktiva texter framför det
linjära, traditionella sättet att läsa, och under intervjuerna yttrade flera elever att de inte tycker
om att läsa böcker, ”för att det är tungt”; en elev hävdade att ”Internet är bättre än fjorton
böcker i biblioteket; man har ett eget bibliotek i fickan”. Många uttryckte att de föredrar att
läsa på nätet.
En annan viktig aspekt av lärande som också kommer fram i intervjuerna är Säljös påstående
att lärandet blir alltmer egocentriskt och anarkistiskt (2005, s. 222). Våra elever hittar på nätet
den information som de intresserar sig för. Det finns en oändlig variation och elever väljer ut
det som passar bäst ihop med deras personlighet och designar sitt eget lärande, som Säljö och
Selander framhäver. Den digitala teknologin bidrar med nya resurser, ett bredare utbud av
information i olika medier (bild, text, video). Dessa presenteras på alltmer varierande
multimodala sätt som erbjuder fler meningsskapande möjligheter än tidigare, vilket leder till
att individen kan assimilera information på oändliga sätt, beroende på egna förutsättningar,
förkunskaper, färdigheter och sitt specifika lärandesätt.
33 Olika anledningar gör att datorer blir så attraktiva för våra elever. De oändliga möjligheterna
för skapandet av digitalt innehåll och för att dela det med andra är en av anledningarna. Alla
intervjuade, oberoende av vilket program de läser, bekräftar att de använder datorer för att
skapa digitalt material (bilder, filmer, text) och lägger ut det via olika kanaler: Facebook,
YouTube, bloggar, osv. Något annat som alla uttrycker är att Facebook används för att hålla
sig uppdaterad kring vad vännerna gör och säger, men också för att uppdatera andra om sig
själva. Utifrån intervjuerna kan man hävda att Facebook är en plattform för självuttryck och
informationsutbyte, vilket rimmar väl med vad Elza Dunkels påstår: elever använder datorn
för att interagera med andra, för att uttrycka sig och för att experimentera med sina
personligheter (Dunkels, s.32), eftersom de väljer ut det materialet som offentligt presenteras
och får tillbaka kommentarer från andra användare. Både den anonymiteten och
asynkroniteten som Dunkels hävdar upplevs vid användningen av datorer, verkar vara en
rimlig orsak till att Facebook och andra sociala medier har blivit extremt populära bland
denna generations elever. Under fråga sex uttrycker flera elever att de inte riktigt vet varför
men ”man kan vara riktigt elak på nätet”; en elev uttryckte att man kan ”säga saker på Internet
som man inte kan säga så” (medan han gestikulerar med sina händer ansikte mot ansikte
situationen). Detta benämner John Suller med ”the online disinhibition effect” (se 4.2.3).
Facebook är dessutom den främsta nyhetsspridande kanalen bland eleverna. Majoriteten visar
inte något särskilt intresse för nyheter och det är genom Facebook de får ta del av aktuella
händelser. Problemet är att det inte är ovanligt att falska nyheter som till exempel ”Morgan
Freeman är död”, eller oäkta citat underskrivna av kända personer, sprids genom dessa
kanaler. På Internet brukar det saknas källkritik och här kommer läraren att spela en viktig roll
vilket diskuteras vidare i slutsatsdelen.
Det är intressant att analysera och diskutera elevernas kommentarer om Utøyas mordanfallet
för sig. Jag har sökt information om tragedin och har hittat ett par intressanta fakta som i viss
mån berör detta arbete. Det första är att det visat sig att både offren och överlevande sms-ade
familj och vänner, men också postade på Facebook efter hjälp, under attackens gång. I
dokumentären ”Utøya – Norge mod Breivik” för TV2 berättar en överlevare att hon ansåg
bättre att sms-a och posta på nätet eftersom hon inte visste exakt var mördaren befann sig, och
att hon bad att inte ringa tillbaka till mobilen, vilket skulle kunna avslöja hennes gömställe
(TV2. ”Utøya – Norge mod Breivik”, 2012). En direkt konsekvens efter Utøyahändelsen är att
övervakning av telefoner, mejl och sociala medier kan ske: ”fler får rätt att kolla din e-post
och dina mobilsamtal” (Rydén, 2012). Det andra faktum angår själva mördaren, Breivik. På
34 Facebook och andra webbsidor visade han sina högerextrema åsikter långt innan attacken mot
Oslo och Utøya, vilket av Suller förklaras med att folk finner utrymme i cyberrymden att
förstärka sina idéer, och som han benämner som ”toxic disinhibition effect” (se 4.2.3).
Vad gäller de negativa aspekterna och baksidorna av användningen av de digitala medierna,
klargör intervjuerna att elever oroar sig främst för andra effekter än vad föräldrarna gör enligt
Dunkels, Palfrey och Gassen. För eleverna är nätmobbning, missbruket av datorn som leder
till beroende och själva digitala verktygens prestationer och underhåll det som bekymrar dem,
medan föräldrarnas oro ligger främst i potentiella sexuella förövare och att deras barn kommer
i kontakt med pornografi (se 4.3). Det här kan betyda att de har lärt sig om dessa nackdelar
själva, antingen genom att navigera, googla, blogga och läsa andra användares inlägg kring
ämnet, eller genom att diskutera det med sina vänner och utbyta erfarenheter. I båda fallen har
det förmodligen skett utan någon form av formellt lärande. Datoranvändningen leder till olika
problem men den kan också användas till att sprida information och lösningar på dessa. Man
lär sig, i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, genom att använda själva artefakten, som
Säljö poängterar.
Materialet innehåller inte tillräcklig information om hur sociala medier och spel används i
skolsammanhang, då bara ett par elever har någon erfarenhet av att ha använt det i
undervisningen. Men vid dessa tillfällen har aktiviteterna inneburit kommunikation genom
Facebook och blogg med de andra klasskamrater och med lärarna. I ett sociokulturellt
perspektiv, lär man sig genom att interagera både med de artefakterna som är till hands och
med personerna i sin omgivning, menar Säljö.
Jag avslutar detta kapitel med en tillbakablick på elevernas önskemål. De vill använda datorer
oftare och mer effektivt. De flesta skulle vilja skriva sina uppsatser med hjälp av datorn och
många skulle älska att använda datorspel i undervisningen. Datorer har blivit en oskiljaktig
följeslagare i deras liv.
35 8. Slutsatser
Digitala verktyg verkar ha stort inflytande på hur man lär sig idag. De är också ansvariga för
en förändring i det sätt som ungdomar interagerar med information och med andra människor,
och identitetsfrågan verkar ha förändrats sedan införandet av höghastighets - Internet i varje
hem. Om skolor utrustar sina elever med datorer kan vi hävda att undervisningen har börjat
och kommer drastiskt att förändras inom den närmaste framtiden, där datorer och andra
digitala medier kommer att spela en viktig roll.
Det faktum att jag fick så lite information om hur sociala medier, spel och andra digitala
verktyg används i skolan, förstärker skälen till att jag valde att skriva om användningen av
digitala medier i undervisningen; lärarkåren verkar i allmänhet inte vara riktigt förberedd på
att använda datorer i undervisningen. Eleverna är eniga om att lärarna behöver djupare
kunskap om det som gäller själva tekniken, men jag tillfogar detta till det som jag påstod
redan i inledningen: vi behöver också mer kunskap kring hur eleverna själva använder sig av
digitala medier och hur lärande sker i dessa digitala miljöer.
Det anses väldigt viktigt för lärare att bredda kunskapen både kring själva tekniken, men
också kring elevers användning av digitala medier och hur elever lär sig med hjälp av dessa
artefakter. Med en bredare och uppdaterad kunskap blir det lättare att bygga upp
datorbaserade lektioner som är nyttiga, intressanta och roliga för våra elever. Med en bredare
kunskap blir det också enklare för oss att avgöra när datorn inte passar i undervisningen.
Datorn (telefon, iPad, och andra digitala apparater) bör vara ett kraftfullt verktyg för att stödja
lärarna och eleverna. De enorma möjligheter som erbjuds måste kanaliseras och anpassas till
den dagliga undervisningen. Jag tror att alla ämnen kan dra nytta av dessa möjligheter och i
mitt fall, som lärare i engelska och spanska, är det uppenbart att datorn kan hjälpa på ett sätt
36 som ingen kursbok kan göra. Det viktigaste för att lära sig ett nytt språk är att kunna
visualisera användningen av det i ett realistiskt sammanhang. Internet kan erbjuda ett
autentiskt, aktuellt och interaktivt material.
Skolan och föräldrarna spelar en avgörande roll för att våra elever minimerar riskerna så att
datoranvändningen blir en nyttig och lönsam aktivitet. Sammantaget har eleverna i
intervjuerna berört alla de olika problem och negativa aspekter som tagits upp i den teoretiska
delen, men givetvis betyder inte det att alla elever är medvetna om alla dessa risker, och
därför känns det oerhört viktigt att ta upp dem i undervisningen.
Lärarrollen förändras med införandet av de nya digitala verktygen. Rollen blir alltmer lik en
vägledare och en rådgivare som stödjer elever att navigera i det informationsöverflöd som
Internet består av och till att utveckla kritiskt tänkande som får elever att kunna granska
innehållet, jämföra åsikter, skilja mellan falsk och sann information och dra egna slutsatser.
Lärarrollen som designer av lektionens innehåll blir alltmer komplext eftersom digitala
verktyg erbjuder elever oändliga områden att intressera sig för och obegränsade möjligheter
att förstå, assimilera och även efteråt presentera sina kunskaper. Ansvaret för att samla in
information om vad våra egna elever har för intressen ligger i lärarens händer, men detta kan
ta längre tid än tidigare.
Att bygga upp lektioner med hjälp av digitala verktyg tar också mycket tid. Så som man gör
när man lägger upp lektioner med analogt material måste man också göra med digitala
redskap. Informationen på nätet är oorganiserad och det är inte alls lätt att leta efter lämpligt
innehåll och att tänka på vad man vill använda det till, och hur. Det går inte att kräva att lärare
ska hålla sig uppdaterade i digitala tekniker utan att erbjuda dem den utbildning, hjälp och de
verktyg som behövs. Lärarna klagar på att byråkratiska aktiviteter äter upp deras tid medan
teknologin och de intellektuella redskap som våra elever utvecklar parallellt inte stannar upp
för att vänta på dem. ”Externaliseringen av kunskaper till artefakter pågår med högre
intensitet än någonsin”, säger Säljö (2005, s. 179).
Gunther Kress (i Gustafsson och Mellgren 2007) förutsätter att i ett framtida samhälle
kommer kreativa, multimodala kompetenser att efterfrågas mer än avgränsade
expertkunskaper. Det som låter nästan surrealistiskt är att de flesta av dessa färdigheter har
elever själva lärt sig hemma istället för i skolan. Skolan måste reagera och förberedda sina
lärare för den nya situationen så snart som möjligt.
37 8.1 Forskning kring ämnet
Jag är väldig intresserad av att använda datorspel i min språkundervisning. Någon elev
uttryckte att han hade lärt sig mycket engelska genom datorspel, och det kan jag också hävda
om mitt eget fall, genom datorspel och annan programvara har också jag lärt mig engelska.
Det skulle vara intressant att fördjupa sig i det sätt som datorspel kan gynna lärande i skolan;
elever skulle uppskatta det.
Bloggen är ett verktyg som allt fler lärare inkluderar i sin undervisning. Det faktum att de
flesta elever tillbringar mycket tid på Facebook kan vara en tillräcklig anledning till att
inkludera denna; kanalisera olika sociala medier i klassrummet på något sätt. Intresse driver
lärande och därför måste vi ta reda på vad våra elever gör och skulle vilja göra. Det finns
olika vägar för att nå målen, fastställer styrdokument; varför inte välja de roligaste för
eleverna om de bekräftas vara minst lika effektiva som de traditionella?
Sist vill jag nämna iPad (lästabletter) och telefonapplikationer (APPS). iPad börjar användas i
förskolan och de visar sig ge otroliga resultat hos små barn då de lär sig läsa och skriva.
Smartphones är också otroligt kraftfulla artefakter. Elever har dem hela tiden med sig och då
tycks det intressant att undersöka de möjligheter som de erbjuder för lärande. Om vi använder
dem under lektionen, då kanske de används lite mindre för privat bruk.
38 Referenslista
Litteratur
Dunkels, Elza (2009). Vad gör unga på nätet. Malmö: Gleerups.
Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets Dynamik. Lund: Studentlitteratur AB.
Palfrey, John & Gasser, Urs (2008). Born Digital. Understanding the First Generation of
Digital Natives. New York: Basic Books.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB
Vygotskij, Lev (1978). Mind in Society. USA: Harvard University Press.
Internetkällor
Andersson, Ulrika (2010). ”Köp mig!”. NORDICOM. Göteborgs Universitet. PDF. Tagit den
11 februari 2013 från http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
Anneling, Malin & Petersson, Therése (2006). ”Lek som redskap för barns tidiga matematiska
Utveckling”. Göteborgs Universitet. Tagit den 4 mars 2013 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3883/1/HT06-2611-002.pdf Carlsson, Ulla (2010). ”Barn och unga i den digitala mediekulturen”. NORDICOM.
Göteborgs Universitet. PDF. Tagit den 11 februari 2013 från
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
Färdigh, Mathias (2010). ”Berör mig!”. NORDICOM. Göteborgs Universitet. PDF. Tagit den
11 februari 2013 från http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
39 Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth (2007). ”Ett utvidgat textbegrepp – multimodalitet”.
Skolverket. Göteborgs universitet. PDF tagit den 1 mars 2013 från
http://www.multimedia.skolverket.se/upload/3393/Ett%20utvidgat%20textbegrepp.pdf
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2009. ”Mediedagen 2009”. PDF. Tagit den 14 februari
2013 från http://www.nordicom.gu.se/mt/filer/mediedagen_2009.pdf
Palmgren, Ann-Charlotte (2007). ”Idag är jag ingenting annat än en kropp”.
Ungdomstyrelsen, Kapitel 6. PDF. Tagit den 12 februari 2013 från
http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e59516c824380116c8258b340
002/unga_och_natverkskulturer.pdf
Prensky, Marc (2001). “Digital Natives, Digital Inmigrants”. MCB University Press, Vol. 9
No 5. Tagit den 21 januari 2013 från http://www.marcprensky.com/writing/prensky%20%20digital%20natives,%20digital%20immigrants%20-%20part1.pdf.
Rydén, Daniel (2012). ”Spåren efter Utøya”. Sydsvenskan. Hämtat den 3 juni 2013, från
http://www.sydsvenskan.se/varlden/sparen-efter-utoya/
Selander, Staffan (2012). “Om att lära och undervisa multimodalt”. UR Kunskapsbanken.
Tagit den 12 maj 2013 från http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Didaktisk-design Till textens början
Suler, John (2005). “The online disinhibition effect”. Tagit den 18 februari 2013 från
http://10-musketeers.wikispaces.com/file/view/The+Online+Disinhibition+Effect.pdf
TV2 (2012). ”Utøya – Norge mod Breivik”. Hämtat den 3 juni 2013, från
http://play.tv2.dk/tv/dokumentar/dokumentarprogram/utoeya-norge-mod-breivik-52103/
Westlund, Oscar (2010). ”Se mig!”. NORDICOM. Göteborgs Universitet. PDF. Tagit den 11
februari 2013 från http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
Wiik, Jenny (2010). ”Möt mig!”. NORDICOM. Göteborgs Universitet. PDF. Tagit den 11
februari 2013 från http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
40 Bilagor
Intervjuguiden
1. vilka är dina fem mest besökta webbsidor?
2. hur många timmar lägger du i genomsnitt per dag på Internetnavigering, datorspel eller
andra dataprogram? (Det gäller både via dator och via smartphone)
3. har du internet i mobilen? (Om ja) Hur ofta tittar du på Internet under dagen?
4. vad gör du på Facebook? Beskriv lite grand de aktiviteterna som äger rum där
5. vilka är det mest positiva aspekterna med Internet och datoranvändningen för dig?
6. vilka är det mest negativa aspekterna med Internet och datoranvändningen för dig?
7. hur tar du dig till nyheter? Vilka kommunikationskanaler använder du?
8. har du skapat något kreativt med hjälp av digital teknik? I så fall, vad?
9. har du erfarenheter av att ha använt sociala medier (Facebook, Twitter, YouTube,
bloggar…) i skolarbetet? frågan avser både grundskolan och gymnasiet. hur har de sociala
medierna använts? (hur gick det till?)
10. har du erfarenheter av att ha använt datorspel i skolarbetet? Frågan avser både
grundskolan och gymnasiet. Hur har spelen använts?
11. hur skulle du beskriva lärarnas användande av datorer i undervisningen?
12. hur skulle du vilja att lärarna använde datorer i undervisning? (mer, mindre? på vilket
sätt? tips eller önskemål?)
41
