Linköpings Universitet
Lärarprogrammet
Marcus Carlsson
Sociala medier i skolan
Ett nyttigt redskap för lärande eller bara ett socialt nöje?
Examensarbete 15 hp
Handledare:
Daniel Persson Thunqvist
LIU-IEI-FIL-G--13-01078--SE
Institutionen för IEI
Institutionen för IEI
Seminariedatum
581 83 LINKÖPING
Språk
Swedish
Rapporttyp
ISRN-nummer
Examensarbete avancerad nivå LIU-IEI-FIL-G--13-01078--SE
Titel Sociala medier i skolan – Ett nyttigt redskap för lärande eller bara ett socialt nöje?
Title Social Media in School – A useful tool for learning or just a social pleasure?
Författare Marcus Carlsson
Sammanfattning
Utvecklingen i samhället idag utgörs till stor del av digital teknologi. Många människor och framförallt
ungdomar använder sig av olika sociala medier för att kommunicera. Med den utveckling som rör IT är
det av största vikt att kunna ta sig fram och vara en del av detta. Att besitta digital literacy blir då
avgörande för att kunna hänga med i samhället och den utveckling som sker. Har skolan möjlighet att
bidra med att utveckla detta samt använda sig av detta i undervisningen?
Den här studien syftar till att undersöka möjligheten att använda sig av digital teknologi innanför
skolans väggar i framförallt ämnet samhällskunskap. Med utgångspunkt i internationella och svenska
studier är syftet att försöka förmedla sociala medier som ett pedagogiskt redskap för skolan.
Uppsatsens teoretiska ram utgår från ett samhällsvetenskapligt perspektiv på digitala medier och
lärande som tar sin grund i det sociokulturella perspektivet samt ur ett samhällsdidaktiskt perspektiv
för lärande.
Den genomgånga forskningslitteraturen aktualiserar ett antal faktorer som möjliggör sociala medier som
ett nyttigt redskap för lärande. De faktorer som lyfts fram är kollaborativt lärande, motivation &
engagemang samt vidgade perspektiv genom nya kunskapskanaler.
Nyckelord
sociala medier, digital literacy, samhällsdidaktik, sociokulturellt
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
1.1 Skolans digitala teknologi ................................................................................................ 2
1.2 Utbildning och digital teknologi: Uppsatsens teoretiska perspektiv ................................ 3
1.2.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande ........................................................................ 3
1.2.2 Digital literacy & sociala medier............................................................................... 6
1.2.3 Samhällsdidaktisk perspektiv på lärande .................................................................. 7
1.3 Syfte & frågeställningar ................................................................................................... 9
1.4 Avgränsningar .................................................................................................................. 9
2. Metod ................................................................................................................................... 10
2.1 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 10
2.2 Urval ............................................................................................................................... 11
2.3 Litteraturgenomgång ...................................................................................................... 12
2.3.1 Svenska studier ........................................................................................................ 12
2.3.2 Internationella studier .............................................................................................. 13
2.4 Centrala begrepp ............................................................................................................ 16
3. Resultat ................................................................................................................................ 17
3.1 Kollaborativt lärande ...................................................................................................... 17
3.2 Motivation & engagemang ............................................................................................. 20
3.3 Vidgade perspektiv genom nya kunskapskanaler .......................................................... 24
3.4 Andra faktorer ................................................................................................................ 27
4. Diskussion ........................................................................................................................... 28
4.1 Sociokulturellt perspektiv på sociala medier ................................................................. 28
4.2 Samhällsdidaktiskt perspektiv på sociala medier ........................................................... 30
4.3 Negativa aspekter ........................................................................................................... 33
5. Slutsatser ............................................................................................................................. 34
5.1 Vidare forskning ............................................................................................................. 35
6. Referenslista ........................................................................................................................ 36
Artiklar ............................................................................................................................. 36
Böcker .............................................................................................................................. 37
Internetkällor .................................................................................................................... 39
Bilaga 1 - Forskningsöversikt ................................................................................................ 40
1. Inledning
Under historiska perioder av vårt samhälle och dess utveckling har det under vissa epoker
skett en snabbare förändring än i andra. I dagens samhälle kan vi se en allt snabbare takt av
förändring, i alla största grad när det gäller teknikens framfart samt informationsflödet som
ökar allt snabbare. Tack vare detta har vårt sätt att både leva och kommunicera med varandra
förändrats.1
Sedan internets intågande i samhället har en ökning skett i användandet och fler och fler har
börjat använda olika funktioner som har med internet att göra, bland annat kan man se en
ökning av kommunikation mellan individer. Enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)
användes internet i de svenska hemmen dagligen av 72 % 2012. De beskriver även att Sverige
har gått från den så kallade bredbandsfasen och övergått till något som kallas för den mobila
fasen när det gäller utvecklingen av internet. 2012 använde ca 54 % av internet i en
mobiltelefon.2
Användandet av internet och dess olika funktioner varierar, men i kontexten är det intressant
hur många av de som är i åldrarna 12-15 använder sig av sociala medier. Enligt en
undersökning som .SE gjorde under 2013 är det framförallt tre tjänster som undersökts. Dessa
är Facebook, Twitter och Instagram. Facebook dominerar och ca 63 % av ungdomarna i
åldrarna 12-15 år besöker denna sida dagligen och ca 6 % använder Twitter dagligen och då
är det framförallt för att hålla kontakten med personer.3 Expansionen och användningen av
sociala medier är inte bara något som sker inom de svenska nationsgränserna. En
undersökning som EU gjorde 2010, använde ca 80 % av de unga internetanvändarna sociala
medier.4 Det finns med andra ord en tydlig trend i att använda sociala medier för olika
ändamål, inte bara inom Sverige utan även i EU:s medlemsländer.
Det framstår alltså ovan som att sociala medier och IT-användning idag blivit en integrerad
del av vardagen för många människor. Med tanke på denna samhällsutveckling framstår det
som intressant, inte minst som blivande lärare i grundskolan, att utforska hur och om sociala
medier kan användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan.
1
Myndigheten för skolutveckling (2007) Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. s.7
.SE - http://www.internetstatistik.se/soi2012/ - 2013-10-30
3
.SE - https://www.iis.se/docs/Kap5_kommunikation_och_sociala_natverk_SOI2013.pdf s. 33 - 2013-10-30
4
Eurostat newsrealease - http://europa.eu/rapid/press-release_STAT-10-193_en.htm?locale=en – 2013-10-28
2
1
1.1 Skolans digitala teknologi
Satsningen på informationsteknik (IT) i skolan har gjorts sedan slutet på 1990-talet. I en
ekonomisk proposition från 1998 var ett förslag att 1,5 miljarder skulle läggas på att utveckla
skolan inom IT. Tanken var att alla elever skulle ges möjlighet att lära sig och använda
datorer som ett verktyg för informationshantering.5 I en skrivelse från regeringen fick därför
kommunerna i uppdrag att fördela pengarna så att möjligheten skulle finnas för varje lärare att
ha tillgång till en egen dator, höja skolornas uppkopplingshastighet och även höja
kompetensen bland lärarna.6
Sedan satsningen har gjorts har Skolverket från regeringens sida fått ett uppdrag att kartlägga
hur mycket IT används i den svenska skolan. I en rapport från april 2013 framkommer det att
ökningen av antalet datorer i skolan har ökat både för elever och lärare, men att användningen
av IT inom skolan är ungefär densamma som vid senaste utvärderingen 2008. Användningen
av sociala medier finns det inga direkta siffror på, dock nämns i utvärderingen att det sker en
ökning av sociala medier mellan lärare som kollegor i syfte att diskutera det pedagogiska
arbetet. Det skapar en form av kultur där olika kunskaper delas och som inte är bunden till
kollegor på den egna arbetsplatsen.7
Enligt utvärderingen finns det de lärare som ser potentialen med att använda IT i
undervisningen men att tekniken måste användas på rätt sätt. Åsikterna kring sociala medier
verkar vara delade, där det finns lärare som menar att sociala medier, som exempelvis
Facebook, lätt kan distrahera eleverna från vad de egentligen ska göra. I utvärderingen finns
det några svar som är av intresse att lyfta fram:8
”Jag tycker IT överdrivs i skolan. Det är bra men ska inte överanvändas i klassrummet.”
”It i all ära. Men det uppstår problem för eleverna när de ständigt har denna tillgång
(Facebook osv) Förödande för omotiverade elever och det går inte alltid att kontrollera.”
”Bärbara datorer bryter sönder möjligheten att undervisa hela klassen. Eleverna
surfar, skriver andra arbeten, sköter sin mail – ungefär som vid möten på de flesta
arbetsplatser.”
5
Prop. 1997/98:150 Ekonomisk vårproposition s. 28
Skr. 1997/98:176 Lärandets verktyg – ett nationellt program för IT i skolan. s. 15 – 16
7
Skolverket (2013) IT-användning och IT-kompetens i skolan. s. 9
8
Ibid. s. 79
6
2
Om nu dessa svar beror på teknikfientlighet, bristande kompetens eller helt enkelt
tillgängligheten till verktygen är svårt att svara på. Det intressanta i det hela är att titta på vad
skolan enligt skollagen ska använda sig av för verktyg för lärande. I skollagen från 2010:800
kapitel 10, 10§ står det följande för grundskolan:
”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en
tidsenlig utbildning.[…]”9
Jag tolkar det som om att skolan ska främja elevernas lärande med hjälp av verktyg som finns
tillgängliga och som är av den karaktären enligt samhällets tidsanda. Det går alltid att
diskutera vad som är rätt i tiden, men med tanke på satsningen av IT i skolan och med den
samhällsutveckling som sker kan jag ställa mig frågan om det går att förena skolan med den
utveckling som sker i samhället?
1.2 Utbildning och digital teknologi: Uppsatsens teoretiska perspektiv
Följande avsnitt behandlar den teoretiska ramen för denna studie. Den grundar sig dels på ett
samhällsvetenskapligt perspektiv på digitala medier och lärande som tar sin utgångspunkt i ett
sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv bidrar till att sätta in ämnet i ett större socialt
sammanhang samtidigt som det tillhandahåller teorier om vad lärande med hjälp av modern
teknologi innebär i praktiken. Den grundar sig även ur ett samhällsdidaktiskt perspektiv på
undervisning och lärande som tillåter ämnet att sättas in i ett utbildningssammanhang i ämnet
samhällskunskap.
1.2.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande
Inom det sociokulturella perspektivet ses Lev Vygotskij som en föregångare. Vygotskij tar sin
utgångspunkt i att det är i samspelet med andra människor i den kulturella omgivningen som
individen lär sig och utvecklas. Han menar vidare att utan någon form av social
kommunikation sker det heller ingen utveckling av varken språk eller tänkande hos individen.
Det är således språket och den kommunikativa processen som är avgörande.10
Ett flertal författare har tolkat Vygotskij och det sociokulturella perspektivet. I enlighet med
hans teorier menar dessa författare (Wertsch, Säljö, Strandberg) att det framförallt är genom
kommunikation, interaktion och samarbete/samspel mellan individer som lärande sker i olika
miljöer. Även om författarna har liknande tolkningar och pekar mot likheter utifrån det
9
Riksdagen - http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/#K7 - 2013-11-01
10
Vygotskij, Lev (1999) Tänkande och språk. Daidalos AB, Göteborg. s. 8, 10.
3
sociokulturella perspektivet finns det dock skillnader. Wertsch menar att individernas
utveckling sker på olika plan, d.v.s. att det först sker genom interaktion i ett socialt samspel
och därefter sker det en bearbetning inom individen som på sikt kan nå en högre
utvecklingsnivå.11 Även Säljö menar att det är genom samspelet som lärande sker i olika
miljöer men han menar vidare att det inte bara är där kunskapen skapas, det är även genom
samspelet som kunskaperna förs vidare.12 Säljö menar således att den kulturella omgivningen
är av avgörande betydelse för hur människor tar till sig kunskaper och färdigheter.13 Grunden
för lärande och utveckling ligger således i det sociala samspelet, men Sandberg menar att
samspelet inte bara är en form av stöd för lärande. Han menar att samspel är lärande och
utveckling.14
Med grunden lagd för det sociokulturella perspektivet och dess koppling till kommunikation
och samspel mellan individer för lärande kommer jag i följande avsnitt använda mig av Roger
Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet utifrån digital teknologi och undervisning.
I ett sociokulturellt perspektiv har termen artefakter en speciell betydelse. En egenskap vi
människor har är att vi har en förmåga att skapa och använda oss av redskap. Mycket kort
handlar detta perspektiv om hur individer och olika grupper i samhället använder olika
redskap för att lösa olika uppgifter. Säljö menar att artefakter är något som gör att vi kan
komma längre i lärandet än vad som annars hade varit möjligt. För att förstå lärande och
kunskapsutveckling är det av vikt att ha med den materiella delen av människans kultur och
att artefakter utgör en stor del av det vi kan. Han menar att sättet att utöva kunskaper i
vardagen är sammankopplad med förmågan att samspela med artefakter. Teknik och
artefakter medierar mänskliga handlingar vilket innebär att vi samspelar med världen
runtomkring oss med hjälp dessa.
Säljö menar att i likhet med de fysiska redskap som finns tillgängliga för olika uppgifter, gör
den digitala tekniken i vår tid det möjligt för oss att utföra saker som vore i princip omöjliga
utan dem. Exempelvis tar han upp att kalendern idag kan vara i digital form, vi bär den med
oss var vi vill med hjälp av mobiltelefonen, vi kan göra backups av informationen och den
kan laddas över till en annan apparat när vi tröttnat på den vi har och när vi vill byta. Vi kan
koordinera kalendern med våra arbetskollegor och vänner varpå inte möten eller annat
11
Wertsch, V. James (1997) Voices of the mind – A sociocultural approach to mediated action. Kap. 2.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts Akademiska Förlag,
Stockholm. s. 18-23
13
Ibid. (2000) s. 36 – 37
14
Strandberg, Leif (2009) Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Norstedts. s. 47.
12
4
krockar. Säljö menar vidare att det alltid finns en materiell nivå med i kunskapsbildningen
dock är skolans förståelse för denna form av lärande inte alltid framträdande, men att det är av
största vikt att skolan tar den digitala teknologins betydelse för lärande mer på allvar. 15
I skolans värld har undervisningen en dubbel inställning till den hjälp som artefakter utgör.
Säljö menar att skolan bygger på användning av olika artefakter så som texter och böcker i
undervisningen och i dagens skola lär sig eleverna att slå i ordböcker och söka efter
information på internet. Enligt Säljö finns det en invändning mot användning av dessa
artefakter i skolan när det kommer till att testa eleverna, han menar att artefakterna utgör en
hjälp att nå längre i lärandet men att elevens minne blir sämre vilket gör att kunskapen inte
kommer från eleven själv.
Dagens skola utmärks av att en mängd olika artefakter används och de måste koordinera och
samspela med varandra i den pedagogiska praktiken. Det kan vara allt från linjaler till tvapparater och datorer som används för att öva med och lära med hjälp av. Dock är dessa
artefakter inte alltid tillåtna att användas vid exempelvis prov i skolan. I den digitala tid vi
lever i menar Säljö att detta sätt att se på kunskaper verkar allt mer förunderlig. Människans
kompetenser är inte längre något som definieras av vad individer kan vid en specifik tidpunkt
eller av kunskaper som de enbart har inne i sina huvuden. Det handlar snarare om hur vi kan
och hur vi använder oss av artefakter för att få fram kunskap. De förmågor vi bör utveckla
idag handlar därför i högre utsträckning om hur vi kan skaffa fram och värdera kunskaper
med hjälp av olika medier eller andra internetbaserade resurser.16
Med den informationsexplosion vi möter idag anser Säljö att det leder till att vi behöver
utveckla olika strategier för att kunna ta oss fram bland all den oändliga mängd information
som finns tillgänglig för oss. Kunskaperna och de färdigheter vi behöver besitta behöver
inriktas på hur vi hanterar olika artefakter och intellektuella redskap.17 Om vi ser digital
teknik som en artefakt skulle detta enligt Säljö inte behöva leda till nya kunskaper bara för att
vi använder det. Däremot finns det faktorer som möjliggör lärande och utvecklande av
15
Säljö, Roger (2008) Lärande i människans landskap. I Rystedt, Hans & Säljö, Roger (red.), Kunskap och
människans redskap: teknik och lärande. Studentlitteratur AB, Lund. s. 14 - 19
16
Ibid. (2008) s. 18 – 19
17
Säljö, Roger (2005) Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts
Akademiska Förlag, Stockholm. s. 189
5
kunskaper med hjälp av dessa. Han menar att dessa är engagemang, gruppdeltagande,
frekvent kommunikation, feedback och ett vidgat perspektiv från omvärlden.18
I det sociokulturella perspektivet på digital teknologi betonas således att en rad sociala och
kulturella faktorer utöver tekniken i sig måste beaktas för att förstå hur lärande fungerar i
praktiken. Andra forskare lägger större tyngdpunkt vid hur tekniken i sig kan leda till lärande.
Ett exempel på detta är experiment utförda av Sugata Mitra m.fl., A whole in the wall.
Experimentet innebar att barn och ungdomar i åldrarna 6 – 14 fick prova att använda en dator
som ställdes ut till deras förfogande. De fick inga pedagogiska instruktioner och hade lite eller
inga tidiga kunskaper om den aktuella tekniken. Resultatet visade att barn och ungdomar lär
sig datorkunskaper i samarbete med varandra genom att bara ställa ut en dator och hur denna
fungerar genom att vara intresserade, nyfikna och fascinerade av den.19
1.2.2 Digital literacy & sociala medier
Forskningsfältet som berör användningen av digital teknik har de senaste åren ökat markant.
Det finns ett antal områden som tas upp när det talas om digital teknik och lärande. Ett
perspektiv på detta är en diskurs som, i takt med att kommunikationen ökar med olika digitala
verktyg, har vuxit fram och som berör olika former av kompetenser som varje individ bör
besitta. Säljö beskriver dessa som olika literacies. Det är ett svåröversatt begrepp men det
handlar om att kunna ha förmågan att läsa, skriva och hantera skriftbaserade symboliska
resurser. Säljö menar att en literacy handlar om att inneha kunskaper och färdigheter för att
kunna delta inom samhällets olika delar. Idealet är att vi förstår och är väl insatta i aktuella
samhällsfrågor och att all kunskap som berör detta delas genom skrift. 20
En av dessa literacies är digital literacy och innebörden av denna är att det syftar till
användandet av digital teknologi. Det innefattar användning av datorer, mobiltelefoner,
inspelningsbara apparater, Web 2.0-teknik, andra källor på internet så som informations- och
multimediaresurser och verktyg för kommunikation och samarbete. Exempel på
kommunikationsverktyg är olika tjänster så som bloggar och sociala nätverk. Digital literacy
handlar bland annat även om sociala aktiviteter online, sociala medier, samt att ha en
18
Säljö, Roger (2010) Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social
memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26, 53 – 64. s. 55
19
Dangwal, R., Jha, S., Chatterjee, S., & Mitra, S. (2005). A Model of How Children Acquire Computing Skills
from Hole-in-the-Wall Computers in Public Places. Information Technologies & International Development,
2(4), 41-60. s. 55
20
Säljö, Roger (2011) Att förädla information till kunskap: lärande och klassrumsarbete i mediesamhället,
Norstedts, Stockholm s. 71
6
medvetenhet, attityd och en förmåga att på ett lämpligt vis kunna använda digitala verktyg för
att kunna hantera, analysera och skapa ny kunskap.21
Den del av digital literacy som jag framförallt fokuserar på i studien handlar om hur studenter
kan använda, hantera, analysera och skapa ny kunskap med hjälp av olika
kommunikationsverktyg via webben, det vill säga sociala medier.
1.2.3 Samhällsdidaktisk perspektiv på lärande
I enlighet med den sociokulturella teorin finns det likheter med det ämnesdidaktiska
perspektivet. Det är dock relaterat till ämnet i sig och inte en generell syn på lärande.
Enligt Sture Långström, fil.dr. i historia, och Arja Virta, professor i
samhällskunskapsdidaktik, handlar grunden och kärnan i ämnet samhällskunskap om att skapa
aktiva medborgare. En aktiv medborgare i ett land är enligt författarna något som uppnås
genom lärande och socialisation. Det innefattar till exempel hur väl individen uppskattar
demokrati, värderingar och socialt ansvar. För att kunna delta och vara en aktiv medborgare
av detta slag handlar det om att bland annat besitta kunskaper och färdigheter i att kunna
kommunicera, lyssna och hur man som medborgare kan få inflytande.22
Långström och Virta har tolkat kursplanen i samhällskunskap ur Lgr 11 och enligt dem är
färdigheter som exempelvis hur individen kan hitta och få fram information som handlar om
samhället utifrån olika källor, kunna använda elektroniska medier för samma syfte och ha
möjlighet och kunskaper i hur man följer samhällsfrågor genom olika media, viktiga att
besitta.23 Generellt sett handlar lärande inte bara om en process att kunna saker, utan det finns
även andra bakomliggande orsaker till detta som t.ex. elevernas vilja, sociala relationer,
känslor och motivation. Det som framförallt tas upp som en viktig sporre att lära sig saker är
motivationen. Den kan vara instrumentell, dvs. den kan bygga på att prestera bra på ett prov
eller för att få ett bra betyg. Motivation kan även komma inifrån och då handlar det om att
eleven finner ämnet intressant och fascinerande.24
Eftersom att samhället är komplext och inrymmer en mångfald av värden och åsikter måste
undervisningen präglas av pluralism d.v.s. spegla olika perspektiv och värden. Vidare rymmer
samhällskunskapsdidaktiken en repertoar av olika pedagogiska sätt att spegla samhället. Ett
21
Ng, Wan (2012) Can we teach digital natives digital literacy? Computers & Education 59. s. 1066 – 1067.
Långström & Virta (2011) s. 26 – 27
23
Ibid. (2011) s. 23 – 24
24
Ibid. (2011) s. 92
22
7
exempel kan vara att ämnen tas upp som har en förankring i elevernas egna vardagsliv och
som de kan relatera till. Andra exempel kan vara att ämnet samhällskunskap behandlar
aktuella ämnen och snabba förändringar som sker i samhället samt att det handlar om
värderingar, identitet och medborgareskap. Dessa delar är betydelsefulla för samhällskunskap
vilket lärare kan och bör nyttja i sin undervisning.25 Joseph Kahne och Ellen Middaugh,
professorer i pedagogik, menar att undervisning som handlar om samtal om aktuella
händelser, studier om frågor som eleverna bryr sig om och att det är ett öppet samtalsklimat i
klassrummet skapar positiva effekter för engagemanget hos ungdomar i ämnet
samhällskunskap.26 Enligt Långström och Virta tar skolan sällan hänsyn till vardagen och
elevernas egna livsvärldar vilket kan leda till att eleverna kan uppleva innehållet som abstrakt
och långt ifrån vad de själva anser vara meningsfulla.27 De menar att ny teknologi och sociala
medier skapat möjligheter för elever till ett mer aktivt deltagande och inflytande över sin egen
vardag som medborgare i samhället.28
Lance W. Bennett, professor i statsvetenskap, menar att det mest viktiga för politiker, lärare
och unga människor är att lära sig använda nya kommunikationsmöjligheter och medier då det
är på uppgång och kan användas för att engagera och på effektiva sätt delta i samhället. Han
menar att många äldre inte är vana med dessa former av undervisning och lärande. Det
handlar således om en kulturell och teknologisk förändring för sättet att undervisa.29
Långström och Virta tar upp några konkreta arbetsmetoder inom den samhällsvetenskapliga
grenen och de menar att de målsättningar vi har för eleverna skapar ett behov som vänjer dem
vid att till exempel lära sig att förhålla sig kritiska till olika informationskällor, tolka
information som förmedlas genom olika medier, kunna ta sig fram i samhället och använda
sig av samhällets olika tjänster. Eleverna ska även kunna kommunicera och diskutera samt
verka i ett demokratiskt samhälle.30
I kursplanen för samhällskunskap kan jag själv läsa att undervisningen bland annat ska ge
eleven kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra, den ska ge eleverna
förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv, den ska ge eleverna verktyg att
25
Långström & Virta (2011) s. 16
Kahne, Joseph & Middaugh, Ellen (2008) Democracy for some: The Civic Opportunity Gap in High School.
CIRCLE Working Paper 59. s. 4
27
Långström & Virta (2011) s. 21
28
Ibid. (2011) s. 27
29
Bennett, W. Lance (2008) Changing Citizenship in the Digital Age. Civic Life Online: Learning How Digital
Media Can Engage Youth. The John D. and Catherine T. MacArthur Foundation Series on Digital Media and
Learning. Cambridge, MA: The MIT Press, 2008. s. 9
30
Långström & Virta (2011) s. 144
26
8
hantera information i vardagsliv och studier samt den ska ge eleven möjligheter att utifrån
personliga erfarenheter och aktuella händelser ha möjlighet att uttrycka sig i möten med andra
uppfattningar.31
1.3 Syfte & frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att söka svar på hur skolans sätt att undervisa kan förenas med den
samhällsförändring som sker idag gällande IT-utveckling och ungas ökade bruk av sociala
medier. Med utgångspunkt i internationell och svensk forskning är syftet vidare att förmedla
en bild av sociala medier som ett pedagogiskt redskap för skolan, om vi bör och i så fall hur vi
bör använda oss av nyare tekniska lösningar som en integrerad del i lärares och elevers
vardag. Genom denna litteraturstudie vill jag lyfta följande frågor:
-
Vad finns det för faktorer som möjliggör eller begränsar undervisning och lärande
med hjälp av sociala medier?
-
Vad finns det för målmässiga belägg att använda sociala medier i
samhällskunskapsundervisningen?
1.4 Avgränsningar
Eftersom IT och digital teknik kan innefatta många olika delar ligger fokus för denna
litteraturstudie på sociala medier. En avgränsning jag valt att göra är att belysa sociala medier
som pedagogiskt verktyg och perspektivet läggs framförallt vid lärande samt didaktik inom
ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år.
31
Skolverket - Kursplan för Samhällskunskap i grundskolan i Lgr 11. s. 199
9
2. Metod
I metoddelen ges en sammanfattande bild av hur jag har gått tillväga, vad jag har letat efter
och vilken forskning jag har hittat. I slutet av metodkapitlet ges även definitioner av centrala
begrepp jag funnit relevanta för uppsatsen.
2.1 Tillvägagångssätt
I följande avsnitt sammanfattas hur litteratursökningen har genomförts genom olika
sökstrategier och databaser. De databaser som finns tillgängliga vid Linköpings universitets
bibliotek har varit viktiga redskap i litteratursökningen. I enlighet med Katarina Eriksson
Barajas m.fl. metodologiska riktlinjer har litteratursökningen både skett genom manuell
sökning och databassökning.32
De databaser jag funnit mest användbara är Unisearch och ERIC. Den förstnämnda är en
sökmotor där sökning sker i flera olika databaser samtidigt. Databasen ERIC är inriktad på
pedagogik och undervisningsresurser,33 vilket för mig har varit ovärderligt i sökandet efter
relevant forskning. En tredje databas som använts är DIVA, som bland annat tillhandahåller
publicerade examensarbeten.
Enligt Barajas m.fl. bör olika sökstrategier finnas och det handlar om att kunna ställa rätt
frågor, ange vilka år som omfattas och vilka språk som ska ingå i sökningen. När
fritextsökning används i databaserna kan således en stor mängd träffar fås och det blir lätt
oöverskådligt. Därför bör olika former av avgränsningar göras. 34 I enlighet med detta har jag
därför valt att avgränsa sökningen till åren 2009-2013 och sökning på engelska samt svenska.
Då forskningen bör vara reliabel bör även en avgränsning ske där studierna är granskade av
experter, en s.k. ”peer reviewed” möjliggör detta.
För att kunna göra en god avgränsning vid sökning i databaserna är det även betydelsefullt att
använda sig av relevanta begrepp. Enligt Barajas m.fl. är det vanligt förekommande att utgå
från studiens frågeställning. 35
De sökbegrepp jag använt mig av är: social media (389 000 träffar), social media education
(200 000 träffar), social media secondary school (64 500 träffar), social media pedagogy
32
Barajas, Eriksson Katarina. Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur, Stockholm. s.
74
33
Ibid. (2013) s. 75
34
Ibid. (2013) s. 78-81
35
Ibid. (2013) s. 78
10
(22 000 träffar), sociala medier (26 träffar), (ERIC) social media (1279 träffar), social media
secondary school (165 träffar), social media high school (287 träffar), social media social
studies (676 träffar), digital kompetens (0), digital literacy (515 träffar)
Publikationer som då återfinns i databaserna kan vara av olika slag. Det kan vara allt från
vetenskapliga tidsskrifter till forskningsrapporter. Det handlar dock om att värdera dessa efter
hur relevanta och valida de är forskningsmässigt.36 Efter en översiktsläsning av rubriker och
abstracts av ett urval publikationer har jag på så sätt funnit en del som är relevanta utifrån
mina frågeställningar och de kriterier jag har ställt. Det är dock inte enbart genom databaser
jag funnit litteratur. Genom manuell sökning i olika litteraturöversikter och i den forskning
jag har läst har jag funnit relevanta artiklar som gett mig ett vidare perspektiv inom samma
område.
Övrig litteratur som använts och studerats har funnits tillgängliga vid Linköpings Universitets
bibliotek. Dessa böcker har framförallt funnits genom deras katalogsök men även vid hyllor
som behandlar metodik och pedagogik inom skolan. Även det här skulle kunna liknas vid
manuell sökning då jag har stött på litteratur som varit av intresse vid sökning av annan
litteratur.
Forskning och litteratur som berör de teoretiska utgångspunkterna är något som jag bland
annat har med mig från egna erfarenheter efter studier vid Linköpings Universitet. Det
handlar dels om det sociokulturella perspektivet med Roger Säljö och dels om den
ämnesdidaktiska forskningen som berör samhällsdidaktiken.
I den litteratur jag funnit relevant för uppsatsen har jag sammanställt uppgifter om var
studierna är genomförda, vilka som medverkat, hur studierna genomförts samt vilka resultat
som har framställts. Sammanställningen av metodologiska ansatser och forskningsresultat har
därefter legat till grund för en tematisk analys. Denna analys har resulterat i de ämnesmässiga
teman som presenteras i litteraturstudiens resultatdel.
2.2 Urval
Fokus för urvalet av publikationer har legat vid grundskolans senare år, ämnet
samhällskunskap samt ur så stort lokalt perspektiv som möjligt. Kriterier för
insamlingsmetoder i forskningen har inte haft någon central roll utan utgångspunkten har
framförallt legat vid de förstnämnda kriterierna. Dock ska nämnas att metodiken är olika i de
36
Barajas m.fl. (2013) s. 59
11
olika publikationerna och kan på så vis påverka resultatet då det är olika forskningsansatser.
Utgångspunkten för mitt urval har dessvärre visat sig vara något snävt och då gjort det svårt
att finna relevant forskning så en breddning av mer generella kriterier har fått göras. Att
försöka finna forskning som berör grundskoleelever i ämnet samhällskunskap som använder
sig av sociala medier i undervisningen har varit svårt ur ett lokalt perspektiv. Jag har fått utgå
från det jag har funnit och de publikationer jag stött på har berört universitetsstudenter, elever
i grundskolan, olika ämnen och generellt olika tjänster av sociala medier samt ett vidare
globalt perspektiv.
2.3 Litteraturgenomgång
Den litteratur som ligger till grund för litteraturstudien (resultatdelen) presenteras nedan. Först
presenteras forskning och litteratur ur ett svenskt perspektiv och därefter presenteras
internationella studier jag funnit relevanta för studien. I resultatet förekommer både studierna
och den övriga litteraturen. I bilaga 1 finns en översikt över de faktiskta studier som är utförda
och innehåller studiens namn, år, land, miljö, metod samt medverkande.
2.3.1 Svenska studier
De två redaktörerna Mikael Alexandersson och Thomas Hansson behandlar i
inledningskapitlet till ”Unga nätmiljöer – Nya villkor för samarbete och lärande” hur nya
redskap att arbeta med skapar en möjlighet för ungdomar idag att både i skolan och på fritiden
samarbeta kring innehåll.37
I ett kapitel skrivet av Dan Åkerlund, doktorand i pedagogik och forskare inom sociala medier
i undervisningen, i boken ”Unga nätmiljöer” lyfts det bland annat fram att bloggande är ett
nätverktyg som borde värderas högre av skolan för att skapa engagemang. Han menar vidare
att skolan inte värdersätter kunskaper och färdigheter som eleverna får utanför skolmiljön och
att det borde vara bra att låta det formella lärandet gynnas av det informella lärandet. Han
menar även att alla de bloggar och wikis som finns och skapas av olika individer borde
jämställas med kunskaper och kompetenser för individerna och samhället.38
Patricia Diaz, språklärare och konsult inom IT i undervisningen har i sin bok ”Webben i
undervisningen – Digitala verktyg och sociala medier för lärande” försökt ge en bild av vad
sociala medier är, hur de kan användas och hur de bör användas i undervisningen. Hon lyfter
37
Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.) (2011) Unga nätmiljöer – Nya villkor för samarbete och
lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
38
Åkerlund, Dan (2011) Ungas lärande i sociala medier. I Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.),
Unga nätmiljöer – Nya villkor för samarbete och lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
12
bland annat fram att lärare i alla tider har försökt visa samhällsbilder för elever genom olika
medier. Hon menar att de sociala medierna ger en ännu större möjlighet till detta samt att de
sociala medierna kan ge flera perspektiv på hur samhället ser ut. Hon diskuterar att kunskap
och lärande sker i samspel med andra och det kan leda till att individen blir delaktig i sitt eget
lärande. Det som är viktigt att framhålla enligt Diaz är att sociala medier inte är en ”quick fix”
utan det handlar om att ha en plan för undervisningen, vilket på sikt kan leda till möjligheter
för fler elever att komma till tals och samtidigt höja kvaliteten på undervisningen.39
I grundskolläraren Christina Löfvings bok ”Digitala verktyg och sociala medier i
undervisningen – Så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11” tas det bland annat upp hur
lärare praktiskt kan använda sig av och varför man bör använda sig av sociala medier i
undervisningen, vilket hon beskriver utifrån generella pedagogiska tankar i relation till Lgr
11. Hon tar bland annat upp hur lärare kan få sina elever motiverade att lära sig något samt
hur pedagoger i skolan kan göra skolan relevant från elevens egen tillvaro.40
Per Johansson och Stefan Pålsson, på uppdrag av Internetfonden, har med hjälp av intervjuer
av lärare och bibliotekarier försökt få en överblick hur synen på digitala medier och teknik i
de svenska skolorna ser ut. Utifrån frågor så som hur digitala medier påverkar oss och hur vi
kan använda oss av dessa, vilka möjligheter det finns vid användning, vilka krav det ställer på
skolan, hur synen på lärande och kunskaper ser ut samt vad det har för betydelse för lärare
och bibliotekariers roll i skolan.41
Dan Åkerlund har med hjälp av observationer och intervjuer av elever i grundskolan studerat
hur foto och sociala medier kan användas undervisning som berör naturvetenskap och teknik.
De viktigaste målen för studien var att undersöka hur barn och ungdomar använder sig av
egentagna fotografier tillsammans med skriven text på bloggar som en del i en kommunikativ
kompetens.42
2.3.2 Internationella studier
Dr. Wenshin Chen vid Adu Dhabi University, Venugopal Balijepally och Peter Sutanto, vid
Praire View A&M University, har i en fallstudie utifrån ett studentperspektiv sökt svar på hur
39
Diaz, Patricia (2012) Webben i undervisningen – Digitala verktyg och sociala medier för lärande.
Studentlitteratur AB, Lund.
40
Löfving, Christina (2012) Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant
skola utifrån Lgr 11. Liber, Stockholm.
41
Johansson, Per & Pålsson, Stefan. (2010) Ömsesidig förståelse? Internet, språklig kompetens och
teknikförståelse i skolan, Malmö. Internetfonden
42
Åkerlund, Dan (2012) Sociala medier i klassrummet. Karlstad Universitet
13
mobil teknologi influerar studenters inlärning vid högre utbildningar. Genom studien har de
försökt få fördjupad kunskap av studenters lärande över tid vid ett universitet i USA och att
det då framförallt handlar om hur lärande påverkas i en miljö för universitetsstudenter. 32
studenter medverkade vid studien där deltagarna fick svara på en enkät samt blev observerade
av forskarna.43
Raynol Junco vid Lock Haven University, Greg Heiberg vid South Dakota State University
och Erik Loken vid Pennsylvania State University, har gjort en enkätstudie samt en analys av
twitterflöde i hur Twitter, som verktyg i undervisningen, kan påverka universitetsstudenters
motivation, engagemang och deras betyg. Studien omfattar totalt 132 studenter från olika
program vid de tre olika universitet i USA som forskarna är verksamma vid.44
I en studie gjord av Jose Pablo vid DePaul University och Amy S. Bruckman vid Georgia
Institute of Technology, USA, har de genom observationer, fältanteckningar och intervjuer
med 56 universitetsstudenter försökt söka svar på vad bloggande som reflektionsverktyg gör
för de som studerar spelteori och speldesign. Bakgrunden bygger på hur en specifik semiotik
av en literacy behövs för att förstå spelen och spelens uppbyggnad och de menar att
bloggande erbjuder möjlighet för kollaborativt lärande.45
Joanne Gikas och Michael M. Grant, två universitetsprofessorer vid University of Memphis,
USA, har med hjälp av fokusgrupper och intervjuer med nio universitetsstudenter sökt svar på
hur undervisning och lärande påverkas när mobila enheter integreras och blir en del av
undervisningen vid högre utbildning. Fokus för forskningen handlar om vad studenter
upplever när de får möjlighet att nyttja mobila enheter och sociala medier som en del av sin
vardag för undervisning och lärande.46
Chris Evans vid Brunel Business School, London har med hjälp av aktionsforskning,
experiment och enkät gjort en studie i hur Twitter kan användas för att förbättra
inlärningsprocessen inom högre utbildningar. De 252 medverkande studenterna blev
uppmuntrade att använda Twitter som kommunikationsverktyg under en 12 veckors period i
43
Chen, Wenshin, Balijepally, Venugopal & Sutanto, Peter (2012) Does Mobile Technology Matter? A StudentCentric Perspective. IBIMA Business Review, Vol. 2012
44
Junco, R. Heiberger, G & Loken, E (2010). The effect of Twitter on college student engagement and grades.
Journal of Computer Assisted Learning; Apr2011, Vol. 27 Issue 2.
45
Zagal, Jose Pablo & Bruckman, S. Amy (2011) Blogging for Facilitating understanding: a study of Video
game Education. International Journal Of Learning & Media, 3(1), 7.
46
Joanne Gikas, Michael M. Grant (2013) Mobile computing devices in higher education: Student perspectives
on learning with cellphones, smartphones & social media. The Internet and Higher Education, Volume 19,
October 2013.
14
en kurs som studenterna deltog i, detta för att sätta in det i en kontext som återspeglar
verkligheten. I slutet av studien deltog de medverkande i en undersökning med syfte att
försöka mäta studenternas uppskattning av Twitter-användning, närvaron vid lektioner,
trovärdighet till läraren och om de upplevde någon effektivitet av det egna lärandet.47
Peter Reed, vid Liverpool University, har gjort en studie med hjälp av ett twitterexperiment
och en online-enkät, som berör studenters attityder, uppfattningar och aktiviteter kring
användandet av Twitter för lärande och undervisning. Utgångspunkten handlar om den
digitala klyfta som finns mellan unga och äldre i dagens samhälle i relation till teknik och hur
unga använder sociala medier i vardagen. I studien uppmuntras de 42 medverkande
studenterna att använda sig av tjänsten Twitter som en kommunikationsväg mellan studenter,
som en kommunikationskanal för undervisning och lärande samt som ett hjälpmedel för
kommunikation mellan studenter och lärare.48
Ros Walker vid United Learning and University of Huddersfield, Storbritannien, har i en
studie med hjälp av triangulering använt sig av metoderna enkät, observation, dagboksanalys
och intervju försökt svara på om ungdomar i åldrarna 14-16 år i Storbritannien använder sig
av mobila enheter för att lära sig. Undersökningen är gjord vid två olika skolor med 325
grundskoleelever där ena skolan uppmuntrar och tillhandahåller mobila enheter och den andra
skolan har ett förbud mot användning av mobila enheter.49
I en australiensisk studie från 2012, gjord av Noelene Callaghan, verksam vid Department of
Education, Glenwood, och Matt Bower verksam vid Macquarie University, Ryde, har genom
en komparativ fallstudie försökt söka svar på faktorer som påverkar beteende och lärande i
sociala medier. I undersökningen har en specialanpassad version av Ning använts som 48
grundskoleelever vid två klasser använt sig av under lektionstid.50
Aaron M. Fewkes och Mike McCabe, vid Nipissing University, Kanada, har genom en
enkätstudie med både kvalitativa och kvantitativa svar tagit reda på hur 63 grundskoleelever
använt sig av Facebook sedan det har blivit tillgängligt för dem i skolan, samt om deras
47
Evans, Chris (2013) Twitter for teaching: Can social media be used to enhance the process of learning?
British Journal Of Educational Technology, jan, 2013.
48
Reed, Peter (2013) Hashtags and retweets: using Twitter to aid Community, Communication and Casual
(informal) learning. Research in Learning Technology, 2013, Vol. 21.
49
Walker, Ros (2013) “I don’t think I would be where I am right now”. Pupils perspectives on using mobile
devices for learning Research in Learning Technology, 2013, Vol. 21.
50
Callaghan, Noelene & Bower, Matt (2012) Learning through social media networks – the critical role of the
teacher. Educational Media International Vol. 49, No. 1, March 2012.
15
användning hjälper till vid lärande. Aaron och Mike menar att förståelse för användning
enklare skapar förutsättningar för implementering i undervisningen för lärare.51
I en spansk fallstudie från 2011 gjord av Mar Camacho, Pedagogiska fakulteten, Universitetet
Rovira i Virgili, och Sònia Guilana, utbildningsdepartementet i Spanien, har man försökt att
utforska rollen som PLE (Personal Learning Environment) har för grundskoleelever samt för
universitetsstudenter. Vilket innebär hur teknologi kan användas för att ta kontrollen över sitt
eget lärande och vilken roll miljön spelar för densamma. I studien har 10 elever från
grundskolan och 10 studenter från universitetet studerats hur de upplever sin miljö för
lärande.52
2.4 Centrala begrepp
Efter genomläsning av forskningen har jag stött på ett antal begrepp som är återkommande
och relevanta för min egen studie. Då det finns ett antal olika definitioner av dessa kommer
här definitionen presenteras utifrån hur jag använder begreppen i uppsatsen.
Sociala medier – Webbplatser eller appar som möjliggör interaktion mellan individer,
spridning och delning av innehåll via exempelvis ljud, bild och text, samt bidragande av
användargenererat innehåll. Dessa kan vara exempelvis bloggar, sociala nätverk och wikier.
Kollaborativt lärande – Två eller flera personer som tillsammans lär sig något av varandra.
Det kan även innefatta specifika miljöer där individer är engagerade i en uppgift som ska
lösas tillsammans, vilket kan vara både i ett rum men även via internet.
Motivation – Engagemang för lärande, finna saker intressanta och fascinerande.
Vidgade perspektiv – Att få ett vidgat perspektiv handlar om att få olika infallsvinklar på
samma sak. Kunskaperna blir breddade.
51
Fewkes, Aaron M. & McCabe, Mike (2012) Facebook: Learning tool or distraction? i Journal of Digital
Learning in Teacher Education, v 28 n3 Spr. 2012.
52
Camacho, Mar & Guilana, Sònia (2011) From personal to social: learning environments that work. Digital
Education Review, No 20.
16
3. Resultat
Nedan presenteras resultaten från de olika studierna och det jag har funnit relevant. Frågorna
för uppsatsen var:
-
Vad finns det för faktorer som möjliggör eller begränsar undervisning och lärande
med hjälp av sociala medier?
-
Vad finns det för målmässiga belägg att använda sociala medier i
samhällskunskapsundervisningen?
Resultatet presenteras i form av olika teman som är återkommande. De teman som jag har
funnit är kollaborativt lärande, motivation och engagemang, vidgade perspektiv genom nya
kunskapskanaler samt andra faktorer. Resultaten presenteras utifrån land där studien har gjorts
därefter i kronologisk ordning. Efter varje tematisering följer en kort sammanfattning av vad
som är viktigt att lyfta fram.
3.1 Kollaborativt lärande
En tydlig gemensam nämnare som framkommer i forskningen är det som framförallt berör hur
vi skapar gemensam kunskap tillsammans med varandra. Kunskaperna kan skapas i en
specifik miljö eller genom en uppgift som individer ska lösa tillsammans, antingen öga mot
öga eller via digitala rum.
I en amerikansk studie gjord 2010 pekar forskarna på att för att lära något gemensamt eller
som en del i ett kollaborativt lärande är Twitter ett bra verktyg. Studien gjordes vid tre olika
universitet i USA i syfte att ta reda på vilka effekter Twitter har på studenters engagemang.
Ett av resultaten som forskarna kunde urskilja genom att analysera flödet från Twitter var att
de kunde se hur studenterna blev engagerade i varandra och hur de skrev till varandra. Genom
att lärarna satte upp olika grupper inom olika ämnen kunde de på så sätt se vilka effekter de
respektive grupperna hade. Studenternas respons på dessa grupper uppmuntrade till
kollaborativt lärande, vilket kan ha en positiv effekt genom att det ökar samarbetet och
lärande tillsammans. Det här var ingen engångsföreteelse, utan när lärarna hade hjälpt
studenterna med denna form av studieteknik kunde de urskilja att studenterna självständigt
organiserade olika former av grupper för kollaborativt lärande. Deras resultat visar alltså att
studenterna använde Twitter för att fråga varandra saker, men inte enbart i den specifika
kursen de tog. Det kunde även vara frågor som vara relaterade till andra kurser, de hjälpte och
17
stöttade varandra i andra frågor som inte hade med skolan att göra samt att de skapade andra
grupper för lärande via Twitter.53
I en annan amerikansk studie från 2011 försökte forskarna, med hjälp av ett bloggverktyg
(GameLog), fånga studenters syn på lärande i en bloggande miljö för att uppnå djupare
förståelse för spel. Studiens resultat visar att studenternas positiva gensvar på att använda en
blogg för lärande är genomgående. Studenterna menar att skrivandet hade en positiv inverkan
för deras lärande och studenterna fann detta något överraskande. Genom att de fick möjlighet
att skriva och reflektera kring spelen de spelade hade de möjlighet att ta del av andras
studenters reaktioner som läste deras inlägg. Det medförde även att det uppstod ett samarbete
mellan studenterna när de gav respons på varandras inlägg. Feedbacken genom
kommentarerna kan ses som en form av kollaborativt lärande då de uppnår kunskaper
tillsammans med hjälp av direktrespons.54
En tredje amerikansk studie från 2013 visar på samma resultat när det gäller sociala medier
och kollaborativt lärande. Denna studie gällde först och främst vad mobil teknologi har för
inverkan på undervisningen, men resultatet pekar på att genom användning av mobila enheter
i undervisningen använde studenterna sociala medier som verktyg för att interagera om och
med skolrelaterat innehåll och detta i sin tur ledde till samarbete och lärande av det som
studenterna skulle lära sig. I intervjuerna med studenterna framkommer det av några svar att
Twitter gjorde vissa saker enklare än vad det tidigare har varit. Istället för att logga in på en
lösenordsskyddad sida, finns alltid Twitter tillgängligt i fickan när mobiltelefonen är med. Det
blir en del av ens vardag, och det finns alltid tillgängligt att diskutera med klasskamraterna.55
I en brittisk studie från 2013, där forskarna utgick från frågeställningarna om huruvida
eleverna använder sin mobila enhet för att lära, om eleverna själva anser att deras mobila
enhet hjälper vid inlärning samt om mobila enheter borde vara tillåtet i undervisningen och
varför i så fall, visar på positiva resultat för kollaborativt lärande och samarbete. Studien
genomfördes vid två olika skolor genom en s.k. triangulering vilket innebär att forskarna
använder flera olika metoder vid datainsamlingen. Ena skolan tillhandahåller och uppmuntrar
sina elever att använda surfplattor och den andra skolan har ett förbud mot användning av
mobila enheter i skolan. Resultaten från studien visar att elever vid båda skolorna använde sig
av olika sociala medier för att kommunicera med varandra och på så sätt uppnår ett
53
Junco m.fl. (2010) s. 128
Zagal & Bruckman (2011) s. 15
55
Gikas & Grant (2013) s. 22, 24
54
18
kollaborativt lärande och samarbete med varandra. Här finns det tydliga exempel på när
eleverna använder sociala medier utanför skolans väggar för att lära av varandra. Några elever
beskriver i intervjuerna exempel på när de har använt sig av sociala medier för att
kommunicera med varandra och till vilket syfte. En av eleverna beskriver användandet som så
att om han behöver hjälp med läxorna kan han samtala med en kompis och om han inte kan
förklara vissa saker med text kan han kommunicera med hjälp av video via en applikation
som förenklar det hela.56
Genom intervjuer med elever i en Kanadensisk undersökning från 2012 framkom också hur
elever tillskrev sociala medier en betydelsefull roll för samarbete och lärande i skolan.
Exempelvis beskrev elever att sociala medier uppmuntrade till och ökade möjligheten för
kollaborativt arbete samt en annan form av läxhjälp från andra, vilket var positivt. I
undersökningen var det framförallt Facebooks del i undervisningen och resultaten visar att
majoriteten av eleverna var positivt inställda till att använda det som ett verktyg för
samarbete. För att exemplifiera var det några elever som i intervjuerna lyfte fram när sociala
medier användes i undervisningen. Bland annat var det en elev som beskrev att när de har
kemi eller biologi i skolan arbetar de vanligtvis i grupper, och när de inte kan svaren skapar
de en grupp online och skriver sina svar där. En annan elev talade om att det finns en officiell
Facebook-grupp relaterad till matematiken de läser i skolan, där det finns möjligheter för
eleverna att diskutera läxor med varandra eller ställa frågor direkt till läraren. Här finns alltså
möjligheten att diskutera både under lektionstid och utanför skolan det som är relevant för
skolan57
I en undersökning gjord i Australien 2012, visar resultat på användning av sociala medier att
detta kan leda till kollaborativt lärande. Genom att skapa relationer med varandra kunde
eleverna i undersökningen genom olika verktyg i tjänsten Ning ha ett samtal om lärande och
som därigenom hjälpte dem att utföra sina skolrelaterade uppgifter. De kunde hjälpa varandra,
läsa instruktioner och samarbeta via nätet när det så behövdes, oberoende tid och rum. De
använde t.ex. chattverktyg för att samarbeta och ställa frågor till varandra.58
Det förefaller finnas få svenska motsvarigheter till de internationella studier ovan som gällt
studenternas kollaborativa lärande genom bruket av sociala medier. För att få ett svenskt
perspektiv på kollaborativt lärande kan dock en studie anföras som fokuserat på lärare och
56
Walker (2013) s. 8-9
Fewkes & McCabe (2012) s. 95 – 96.
58
Callaghan & Bower (2012) s. 13, 15
57
19
bibliotekariers syn på sociala medier. Resultaten visar att det finns en positiv inställning bland
lärare för att använda sociala medier som en arena för samarbete och kollaborativt lärande. I
undersökningen lyfter de fram några lärarkommentarer och där några lärare menar att sociala
medier i form av framförallt bloggar är att lärare och elever lär sig tillsammans och att det blir
en helt ny arena för lärande och samarbete.59 Åkerlund refererar till Tapscott och Williams
(2006) som menar att det finns något som kallas för kollektiv intelligens, vilket kan liknas vid
kollaborativt lärande. De menar att all textproduktion på bloggar och olika wikier skapar
tillsammans med ungdomar och deras kommunikations- och kontaktnät en viktig resurs för
kompetens och lärande.60 Alexandersson och Hansson menar att alla nya redskap som finns
tillgängliga på webben skapar en möjlighet för barn och ungdomar, både i skolan och på
fritiden, att på olika sätt samarbeta kring innehåll som skapas. De nya virtuella platser som
finns för möten mellan individen skapar förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling.61
Sammanfattningsvis kan jag se att det finns ett flertal studier som pekar på positiva resultat
när det kommer till att använda sociala medier som ett verktyg för samarbete och
kollaborativt lärande. Sammanställningen av olika internationella studier ger en bild av hur
olika typer av digitala tjänster och verktyg fungerar för att främja olika slags lärande. Vidare
framkommer det hur dessa verktyg fungerar i olika sociala och kulturella kontexter och bland
elever/studenter i olika åldrar. Det som är viktigt att lyfta fram är att samarbete verkar vara
något som leder till att, oavsett kontext, människor skapar kunskap genom gemenskap och att
olika sociala medier verkar möjliggöra denna process.
Utifrån litteraturgenomgången framstår det följaktligen som förtjänstfullt att ta till vara på
denna kompetens eller möjlighet till kollaborativt lärande både för individerna som ska lära
sig och även för de som undervisar. Det skapar en möjlighet att kommunicera utanför
klassrummet och oavsett tid på dygnet. Både lärare och elever och elever sinsemellan har
möjlighet att samarbeta och ställa frågor till varandra, kommentera och reflektera över svar
och frågor som finns.
3.2 Motivation & engagemang
Ett annat tema som kommer fram i resultaten är det som handlar om motivation och
engagemang när det kommer till lärande med hjälp av olika sociala medier. Som nämnt
tidigare handlar motivation om att finna ämnen och intressanta infallsvinklar för att kunna
59
Johansson & Pålsson (2010) s. 22
Åkerlund (2011) s. 38
61
Alexandersson & Hansson (2011) s. 14
60
20
lära. Då det framförallt handlar om inre motivation kan sociala medier kanske skapa detta och
lärandet blir betydelsefullt och enklare.
I det följande redovisas amerikanska studier som fokuserat på den betydelse som digital
teknologi har för studenternas engagemang.
Twitter användes vid en studie för att undersöka studenternas engagemang i sina egna studier
vid olika universitet 2010, där resultaten entydigt pekar på att studenterna var och blev mer
motiverade och engagerade. Det gäller dels motivation och engagemang relaterat till själva
studierna men även relaterat till de sociala relationerna mellan studenterna. Enligt forskarna
finns det en föreställning vid dessa universitet att förstaårsstudenterna är omotiverade och
oengagerade när det kommer till uppgiften att diskutera litteratur som de har läst. Men
resultaten ger en annan bild. Forskarna visar istället att studenterna var mer engagerade i
diskussionerna än vad de någonsin tidigare har varit. Enkelheten med att använda Twitter, att
kunna logga av och därefter logga på senare för att se om ens eget inlägg hade besvarats
gjorde att diskussioner kunde hålla på i timmar och även ibland under ett par dagar. Ett annat
resultat som denna studie visade var att de individer som aldrig säger något i olika
diskussioner i helklass hade möjligheten att uttrycka sig och komma till tals. Det skapade en
respekt för mångfald och olika åsikter och detta då tack vare att Twitter som flöde
möjliggjorde och uppmuntrade till eftertanke innan de uttalade sig.62
I en annan studie från 2011, där ett bloggverktyg användes vid studien, framkom hur
studenter genom skrivandet om spelet och ämnet i sig fick en djupare förståelse för hur spelet
fungerade. En student beskriver att det gav henne en möjlighet att utveckla tankar och se
spelet ur olika vinklar. Det fanns även en nöjesfaktor i att skriva om spelet, vilket innebar att
studenterna generellt såg spelandet som något mer meningsfullt och att lära om spelet skapade
en insikt i hur man kunde utvecklas inom spel.63 Detta är även något som Åkerlund tar upp
som en viktig komponent i skolan. Nätbaserat skrivande är en viktig kompetens som skolan
borde ta till vara på bättre. Han menar att om vi kan föra över barnens engagemang för
kommunikation och textproduktion från nätet skulle alla vinna på det.64
Precis som studien ovan visade en studie från 2013 på uppmuntran och engagemang bland
studenter som vanligtvis inte kommer till tals eller som inte vill tala inför helklass eller grupp.
62
Junco m.fl. (2010) s. 128 - 129
Zagal & Bruckman (2011) s. 14
64
Åkerlund (2011) s. 28
63
21
Genom att använda sig av mobila enheter och olika tjänster för kommunikation kunde
studenter lägga fokus vid att faktiskt reflektera och svara på innehållet än att fokusera på att
svara fel. Engagemanget gällde inte enbart att svara. En student framhåller vikten av att
engagemanget för kommunikationen med andra studenter ökade markant. Studenten
framhåller att han kommunicerar mer, skriver fler sms och får fram nya idéer som kan
användas på en gång.65
Ett antal brittiska studier visar på likartade resultat gällande studenters engagemang i relation
till digital teknologi.
Det finns kanske en inställning bland olika individer att används sociala medier eller digitala
verktyg i undervisningen skapar det inaktiva och slöa elever. Peter Reeds forskningsresultat
från 2013 visar att studenter som inte aktivt deltog i diskussioner via sociala medier ändå
kunde dra nytta av dessa för sitt lärande. Hans resultat visar på att det fanns elever som mest
surfade runt men som trots detta tog del av det material som läraren la ut och la fram på
twitterflödet. Han menar att Twitter med fördel kan ses som ett verktyg för uppmuntran av
individens lärande och att det är viktigt att ta med sig denna förståelse.66
En fråga som ställdes i en studie 2013 handlar om Twitter kan öka engagemanget hos
studerande vid universitet. Resultatet från denna studie visar att det finns tendenser till att ett
frekvent användande av Twitter i undervisningen troligtvis skapar ett större engagemang hos
studenter som är relaterat till olika skolsaker. De olika skolrelaterade sakerna kan handla om
att organisera sina sociala liv, att studenterna delar med sig mer av personlig information samt
sina tankar på helt andra sätt än tidigare. Dock menar han att det finns många faktorer som
kan spela in men att användandet av Twitter är en av dessa.67
Det finns även tendenser till liknande resultat likt de ovan anförda amerikanska och brittiska
studierna i Kanada och i Australien. I följande studier framhålls sociala relationer som en vital
aspekt för att främja engagemang och motivation.
Att motivation för att lära enbart handlar om att inneha kunskaper är något andefattigt. Det
kan även handla om individens sociala relationer. I studien från Kanada 2012, framhåller de
intervjuade eleverna själva Facebook som en integrerad del i undervisningen och vad det kan
finnas för fördelar med detta. Av deras intervjusvar framgår att fördelarna med en tjänst som
65
Gikas & Grant (2013) s. 21 – 22
Reed (2013) s. 15
67
Evans (2013) s. 12
66
22
Facebook framförallt handlar om kommunikationen mellan individer och att kontakter med
klasskamrater blir enklare. På sikt kan detta leda till att eleverna blir mer engagerade i sitt
skolarbete. Fördelarna var även att metoden att kommunicera var oerhört mycket snabbare
och enklare med hjälp av olika grupper och forum.68
Det kan problematiseras hur generella resultaten är i ovan anförda studier gällande positiva
funktioner som associeras med bruket av sociala medier i ett undervisningsperspektiv. För att
nyansera bilden framstår det som viktigt att lyfta fram komparativ forskning som jämför hur
digitala medier implementeras i olika klasser med olika förutsättningar. I sammanhanget ser
jag det som relevant att lyfta fram resultat som en australiensisk studie från 2012 visar mellan
två olika klasser i grundskolan. Resultatet visar att det kan finnas skillnader mellan olika
grupper beroende på olika faktorer. I jämförelsen framkommer det att klass nummer 1 hade
ett större socialt engagemang än vad de hade i relation till sina studier, medan klass nummer 2
uppvisade stor motivation och engagemang i relation till sina studier med hjälp av verktyget
Ning som användes. Generellt visar resultatet på att klass 1 var mindre motiverade och
engagerade trots implementering av verktyget Ning och att klass nummer två var mer
motiverade och engagerade. Forskarna som gjort denna studie försöker hitta orsaker bakom
och menar att det delvis beror på att läraren i klass 1 inte var speciellt aktiv eller loggade in
särskilt mycket själv i Ning, däremot var läraren för klass 2 engagerad och loggade in. Därtill
visade sig läraren för sina elever och deltog i gruppdiskussioner samt samtal med enskilda
elever. Forskarna drar slutsatsen att eleverna i klass 1 visste om att läraren ändå inte ”visade
sig” och på så sätt inte kände något behov av att göra det skolrelaterade arbetet just på grund
av att läraren inte skulle se det ändå. Forskarna menar att en engagerad lärare skapar
engagerade elever, oavsett hur klassrumsmiljön eller lärmiljön ser ut.69
Vad som är viktigt att ta med sig utifrån dessa resultat är att sociala medier verkar skapa ett
engagemang och en motivation på olika plan hos individer. Genom att de känner att det är
meningsfullt att lära sig och genom olika undervisningssätt verkar det rimligt att det har en
effekt på individen. Löfving menar att vi vill ha motiverade elever i skolan, och för att kunna
nå dit behöver vi ha undervisning som är relevant för våra elever i skolan.70 Genom att bygga
kunskap tillsammans och utveckla dessa förmågor kommer vi rimligtvis få elever som känner
att skolan är viktig.
68
Fewkes & McCabe (2012) s. 95
Callaghan & Bower (2012) s. 10, 15
70
Löfving (2012) s. 64
69
23
Studierna här pekar på att med hjälp av olika sociala medier som pedagogiska verktyg kan vi
motivera och engagera eleverna och koppla undervisningen till en del av deras egen värld och
viljan att lära sig något. Det finns tendenser som pekar på att framförallt diskussioner om
skolrelaterade ämnen lyfts fram mer av eleverna själva i förmån för när de vill diskutera
innehållet. Eleverna är inte bundna till att specifikt yttra sig i helklass vilket kan vara en
process mot att våga svara och få ta del av olika samtalsämnen. Det är även av vikt att ta med
sig att sociala medier nödvändigtvis inte behöver skapa ett engagemang, utan att det är även
viktigt att läraren i sig är engagerad i sin undervisning och sina elever.
Att forskningen pekar på att sociala medier hjälper individer som har svårt för större sociala
sammanhang kan vara positivt då vi vill skapa aktiva individer som kan och vill lära sig något
i skolan och för livet. Genom att individerna får vistas i en miljö de känner sig trygga i kan
kanske skapa ett större engagemang på sikt.
3.3 Vidgade perspektiv genom nya kunskapskanaler
Följande avsnitt fokuserar ett tredje återkommande tema i forskningslitteraturen gällande hur
nya kunskapskanaler kan främja ett bredare perspektiv och hur sociala medier och digital
teknik i klassrummet möjliggör detta. Genom att vidga perspektivet från olika källor och
kunskapskanaler kan det leda till att vi får in samhället i större grad i klassrummet.
Diaz menar att lärare genom alla tider använt sig av olika medier för att bland annat försöka
kanalisera och visualisera olika samhällsbilder för eleverna. Genom att använda sociala
medier kan de bilderna bli mer transparenta och relevanta och därmed mer intressanta. Sociala
medier kan även bidra till ett mer öppet samarbete utanför klassrummets väggar, där
samhället kan belysas ur flera olika perspektiv.71
Användning av sociala medier i undervisningen kan vidga perspektivet av kunskap i skolan på
andra sätt än vad som tidigare varit möjligt. I den amerikanska twitterstudien från 2010 visar
det sig att studenterna inte enbart tog varandra som hjälp för lärande. Genom att Twitter är ett
öppet verktyg för alla som brukar det finns det även möjlighet att bredda sin kunskapsbas på
ett helt annat sätt. Resultatet i studien visar att studenter hade möjlighet att med hjälp av
twitterflödet diskutera dels kursinnehållet med varandra men även att ta in influenser och
material som fanns utanför klassrummet.72
71
72
Diaz (2012) s. 33
Junco m.fl. (2010) s. 128 – 129
24
Samma resultat visar en annan amerikansk studie från 2013, då med fokus på mobil inlärning.
Med hjälp av sociala medier, som i denna studie visar sig vara Twitter, hade studenterna
möjlighet att ta till vara på influenser från annat håll än bara från läraren eller sina
klasskamrater. Det framkommer att studenterna kunde diskutera det skolrelaterade ämnet med
forskare på annat håll inom ämnet som det berörde samt att de hade möjlighet att leta upp
information och innehåll som inte var obligatoriskt för kursens innehåll men ändå relevant. En
annan möjlighet som den mobila tekniken medförde var att studenterna kunde spela in en
video eller ett röstmemo och dela med sig av detta till kurskamrater eller till lärare. Det fanns
studenter som menade att möjligheten att dela med sig av det de upplevt på en gång var
positivt. Om de såg något som var av relevant innehåll kunde de dela det via en blogg eller
andra tjänster och på så sätt dela med sig till läraren.73
Enligt forskarna är många lärare oroade över att närvaron i klassrummet ska minska om
sociala medier tillåts som en del av undervisningen och att kommunikation utanför
klassrummets väggar skulle skada undervisningen. I en brittisk studie från 2013 visar dock
resultaten att en ökad frånvaro inte är fallet och att det är mindre troligt att närvaron skulle
minska med sociala medier i klassrummet. De menar snarare att det bästa för lärande i sig är
att använda sig av kommunikationsmedel som tillåter studenter att gå online och ta tillvara på
information som finns tillgänglig.74
I en liknande brittisk studie från 2013 pekar deras resultat på ungefär samma tendenser. De
menar att sociala medier kan ses med fördel att användas i undervisningen och att det
uppmuntrar till att ta in information från andra perspektiv och då komma utanför den formella
undervisningen där då kommunikation sker mellan elever och andra i olika sociala medier. 75
I en spansk studie från 2011 försöker forskare ta reda på hur elevernas miljö påverkar deras
lärarande. Där resultatet från undersökningen pekar på att sociala medier är ett kraftfullt
verktyg för spridning och inhämtande av information. De menar att miljön för inhämtandet av
kunskaper är väsentliga och att genom olika sociala medier är detta möjligt. Ett exempel de
tar upp är när elever läser eller skapar bloggar når de själva och andra med annan kunskap
vilket bidrar till att nätverken med kunskaper växer och att det bildar olika kanaler för ny
kunskap.76
73
Gikas & Grant (2013) s. 21 – 22
Evans (2013) s. 13
75
Reed (2013) s. 15
76
Camacho & Guilana (2011) s. 33 – 34
74
25
Det finns tre positiva effekter från den svenska studien från 2010 av att använda sig av
internet och sociala medier i undervisningen. Den första effekten är att läraren slipper
fixeringen vid att enbart använda sig av läroboken då det inte finns någon mening med att
enbart använda en bok för lärande i skolan idag. Den andra effekten är att genom sociala
medier får eleverna en helt annan publik, genom de nya kanalerna kan bedömning av t.ex.
elevtexter komma från andra perspektiv och inte enbart från läraren. Den tredje effekten som
tas upp är att tunnelseendet suddas ut när det kommer till kunskaper. Om undervisningen sker
i olika former med olika kommunikationsmedel finns det möjlighet att genom till exempel
bild, skrift och ljud få ett bredare perspektiv på innehållet.77
Att bloggande fungerar som en kanal för vidgat perspektiv är även något som Åkerlund har
visat på i sin studie från 2012. Han menar att eleverna får möjlighet att lägga ut bilder, skriva
text till och samtidigt ha möjlighet att både få kommentarer och skriva kommentarer till andra
vilket leder till att fler kan ta del av och de själva kan ta del av annat material. Vad som
framförallt är positivt i resultatet är att föräldrarna har kommenterat mer och mer på det som
eleverna gjort. Det finns även tendenser till ett ökat intresse bland föräldrar då fler och fler
kommenterar på bloggarna. Han menar att bloggen blir som ett skyltfönster där eleven, och
även andra, har möjlighet att följa utvecklingen av elevens skrivande och fotograferande.78
Precis som Diaz framhåller att olika kanaler kan öka innehållet i undervisningen visar även
dessa studier på motsvarande resultat. Oavsett kontext och ålder verkar resultaten peka på att
det finns en möjlighet att ta in externa kunskaper innanför klassrummets väggar. Oavsett om
det är forskare från olika universitet eller om det handlar om en klassrumsmiljö på högstadiet
där läraren slipper fixeringen vid läroboken finns det en större möjlighet för ett vidgat
perspektiv. Genom att tillåta sociala medier i undervisningen ökar inte bara perspektivet och
kunskaperna, utan studenter och elever har möjlighet att dela med sig av saker de ser eller
hittar som är av relevant innehåll och kopplat till skolan.
Om elever ges möjlighet att blogga, twittra, diskutera med andra individer eller fotografera
och dela med sig av detta till sina klasskamrater och lärare kan miljön för lärande för eleverna
bli mer levande och på så sätt ta tillvara på den kunskap och information som finns på andra
håll. Att ta med samhället in i skolan är en viktig del, då eleverna och lärarna är en del av
samhället och således borde även skolan vara det.
77
78
Johansson & Pålsson (2010) s. 34 – 35
Åkerlund (2012) s. 10
26
3.4 Andra faktorer
I de olika studierna har det framkommit andra faktorer som möjliggör lärande med hjälp av
sociala medier. Dessa är dock inget som genomsyrar forskningsresultaten men är av vikt då
det kan ge andra perspektiv.
En av de faktorer som lyfts fram i resultatet från två amerikanska och en svensk studie
handlar om hur sociala medier kan leda till feedback och direktrespons för studenterna.
I den första amerikanska studien från 2010 lyfts det framförallt fram hur enkelt det är med
feedback med hjälp av Twitter. När studenter hade frågor fanns det alltid möjlighet att få ett
svar, antingen från andra studenter eller lärare som ser frågan i flödet. Det är inte enbart
direktrelaterat till skolinnehåll utan även andra frågor. Ett exempel som lyfts fram är hur
några studenter hade problem att se på en video som var obligatorisk att se på i kursen. Inom
10 minuter fick studenterna feedback hur de kunde lösa sitt problem.79
Den andra amerikanska studien som lyfter fram feedback som något positivt är den från 2011.
Genom att studenterna gavs möjlighet att kommentera varandras bloggar och vad de hade
skrivit kunde de på så sätt få direkt feedback, dels från läraren men även från andra studenter.
Enligt studenterna själva möjliggjorde denna feedback att fokus kunde läggas vid upplevelsen
av själva spelet istället för att fokusera på att vara en sämre spelare.80
I den svenska studien från 2010 menar lärare att bloggande skapar en helt annan förutsättning
för feedback för eleverna. Det är inte enbart läraren som bedömer texten och innehållet. En
riktig publicerad blogg vänder sig till en större publik och det blir då fler som har möjlighet
att läsa och bedöma texten. De menar att elever som enbart pluggar idag för att tillfredsställa
läraren är ett destruktivt sätt att se på kunskap och hur man lär. Genom sociala medier skapas
helt enkelt en annan publik.81
En annan faktor som lyfts fram i en av studierna är att det är enkelheten att kommunicera och
då tack vare den mindre mängd text som förekommer i Twitter. Det som studenterna såg som
en fördel med Twitter var framförallt att det fanns en snabb och enkel kommunikation. Just
det faktum att ett snabbt och enkelt kommunikationssätt medförde att kommunikationen
79
Junco m.fl. (2010) s. 129
Zagal & Bruckman (2011) s. 15
81
Johansson & Pålsson (2010) s. 22, 34
80
27
ökade mellan studenterna. Den ökade kommunikationen kan ses just tack vare att
informationen var kortfattad och kom i små bitar än i större tjog. 82
I en amerikansk studie från 2012 är det framförallt två faktorer som lyfts fram. Det ena är att
studenterna uppskattade att kunna arbeta med skolrelaterat innehåll och inte vara bundna av
tid eller rum. Studenterna kunde på så sätt själva välja var de vill befinna sig och samtidigt
arbeta i en miljö där de själva känner sig trygga. Den andra faktorn, som resultatet pekar på,
är att användning av digital teknik kan öka möjligheterna för framtida användning av teknik.
Det möjliggör alltså fler användare som använder sig av teknik än vad annars skulle vara
möjligt. Den skapar möjligheter för framtidens medborgare genom kommunikationen.83
Sammantaget visar dessa studier är att feedback verkar vara något som är högt värderat och
högt uppskattat av både studenter och lärare. Möjligheterna att rikta sig till en annan publik
och vidga perspektiven är återigen en viktig faktor. Liksom enkelheten att inte få för mycket
text på en gång verkar påtaglig för studenter. I en värld där det finns mycket text och källor
från olika håll kan det vara tillfredsställande att slippa allt för mycket information emellanåt.
Kan vi dessutom öka kommunikationen mellan individer genom den digitala tekniken verkar
det leda till att morgondagens medborgare kan ta sig fram i samhället.
4. Diskussion
Syftet med studien har varit att finna faktorer som möjliggör eller begränsar lärande och
undervisning med hjälp av sociala medier sett ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett
samhällsdidaktiskt perspektiv. I följande avsnitt presenteras en diskussion av resultaten i
relation till de båda perspektiven samt de få negativa aspekter som funnits i studierna.
4.1 Sociokulturellt perspektiv på sociala medier
Som nämndes i inledningen kanske inte verktygen i sig, genom att bara placera dem i ett
klassrum, skapar lärande och kunskaper. Det handlar snarare om faktorer som lyfts fram när
dessa verktyg används i undervisningen. Om jag ska tolka det sociokulturella perspektivet att
det är kommunikationen mellan människor som skapar kunskaper i den kultur de befinner sig
i verkar det rimligt att kollaborativt lärande, motivation och vidgade perspektiv är något som
faller sig naturligt som faktorer som möjliggör lärande.
82
83
Gikas & Grant (2013) s. 21
Chen, Balijepally & Sutanto (2012) s. 8
28
Genom att bruka sociala medier i undervisningen pekar forskningen på att individer lär sig
genom dessa tillsammans. Möjligheter till olika miljöer skapar i sin tur lärande och utveckling
av kunskaper i interaktion och samarbete med andra individer och grupper. Om vi vill att
eleverna ska lära är det kanske av vikt att göra det i en miljö där det tydligt framgår att de lär
sig något. Det kollaborativa lärandet blir således en vital del när och om användning av
sociala medier kan brukas i undervisningen.
Om jag utgår från att den kommunikativa processen är den viktigaste för lärande utifrån ett
sociokulturellt perspektiv verkar det rimligt att en ökning av socialt samspel och formerna för
det sociala samspelet, exempelvis hur interaktionen och det pedagogiska mötet mellan elever
och lärare fungerar liksom samspelet mellan elever, på sikt kan skapa ett större engagemang
och en högre motivation. Med sociala medier som verktyg i basen finns det tendenser till att
dessa möjliggör ett större engagemang hos individer än genom traditionell undervisning. Att
använda sig av verktyg som dels individen är van vid, har kunskaper om och finner
fascinerande och intressanta kan vi möjliggöra ett större engagemang hos eleverna, om målet
är att skapa motiverade elever som vill lära sig.
Att sätta in kunskapen och lärandet i en kontext i olika miljöer som individen är förtrogen
med innebär att kunskapen blir mindre abstrakt. Individen kan på så sätt tillägna sig ny
kunskap för att det känns konkret och vardagsnära. I studierna pekar resultaten på att en ökad
kommunikation mellan individer med hjälp av sociala medier som de i grunden känner är
intressanta och är vana vid generar en högre grad av engagemang. Inte bara för
kommunikationen i sig, utan även för att individer, som vanligtvis aldrig kommer till tals har
möjlighet att uttrycka sig. Möjligheten att uttrycka sig skulle kunna ses som kommunikativt
socialisation d.v.s. det är något vi lär oss genom samspelet med andra och med olika
medierande artefakter – så som digital teknologi – och som därigenom skapar en förutsättning
för utveckling.
En tredje faktor som lyfts fram i resultaten är den som berör de vidgade perspektiven. Som
nämndes tidigare handlar inte kunskaper om vad vi har inne i huvudet. Kunskap kan också ses
som något som finns och som skapas i samspel mellan människor samt i människors bruk av
teknologi där tidigare kunskap finns lagrad. Ur denna synpunkt framstår det som centralt att vi
skapar strategier och färdigheter hur vi ska tolka all den information som finns tillgänglig.
Genom att skapa möjligheter för att vidga våra perspektiv genom nya kunskapskanaler skapar
vi även möjligheter för att utveckla dessa strategier som ses som en viktig del i vårt
29
kunskapsinhämtande idag. Om vi enbart har en kanal för kunskaperna behöver individen
oftast inte värdera eller kritisera olika informationskällor och på så vis blir det en mindre
förberedelse för samhället vi lever och verkar i idag.
Att besitta en digital literacy är idag av största relevans för att kunna verka i samhället och för
att kunna skapa nya kontakter och färdigheter ihop med andra individer och grupper
runtomkring i samhället. Men för att eleverna ska ha denna möjlighet behöver de således
kunna hantera de artefakter som möjliggör lärande. Om vi ser sociala medier som en artefakt
behöver eleverna då kunna hantera detta verktyg för sin utveckling och sitt lärande och i sitt
samspel med andra.
Om jag använder mig av begreppet artefakt för att göra en sammanfattning av det hela handlar
det om att nyttja denna artefakt för att möjliggöra lärande i den kommunikativa process
mellan individer och olika grupper, både i skolan och i samhället som vi lever i. Faktorer som
möjliggörs genom sociala medier verkar tydliga i resultaten från forskningen och vill vi att
våra elever ska lära tillsammans, behålla motivationen och engagemanget och få ett vidgat
perspektiv på kunskap och från samhället verkar det rimligt att använda och bruka sociala
medier som ett redskap i undervisningen.
4.2 Samhällsdidaktiskt perspektiv på sociala medier
Efter omfattade försök att finna relevant forskning verkar det finnas en kunskapslucka inom
området. Den forskning som jag funnit verkar högst sporadisk när det gäller samhällskunskap,
sociala medier och specifika åldrar. I det följande avsnittet diskuteras på vilka sätt sociala
medier kan främja undervisningen i samhällskunskap utifrån de insikter som litteraturstudien
genererat.
När jag först läste att en av samhällskunskapens roller handlar om att undervisa om snabba
samhällsförändringar kände jag att det var givet att sociala medier skulle vara en del av
undervisningen som redskap för lärande. Under vägen har jag dock lärt mig att det är viktigt
att komma ihåg att verktyget i sig kanske inte bidrar till ett ökat lärande, utan att det finns
vissa faktorer som är kopplade till själva tillämpningen av sociala medier i olika pedagogiska
kontexter som faktiskt bidrar till ett ökat lärande. De faktorer som forskningen har pekat på
handlar framförallt om kollaborativt lärande, motivation och engagemang samt vidgade
perspektiv genom nya kunskapskanaler.
30
Som nämnt tidigare handlar samhällskunskap bland annat om att skapa aktiva medborgare,
vilka uppnås genom lärande och socialisation. Exempel på detta handlar om färdigheter i att
kunna kommunicera och kunna lyssna på andra. I kursplanen för samhällskunskap
framkommer det vad vi lärare ska använda oss av och följa i vår undervisning. Den tar bland
annat upp att eleven ska kunna hantera information från olika källor som handlar om
samhället samt att eleven ska kunna använda olika medier för samma syfte.84
Den forskning som berör kollaborativt lärande visar hur elever kommunicerar och skapar
kunskap genom de sociala medierna. Det handlar om att individerna drar nytta av varandras
kunskaper för ett ökat lärande. Eleverna har möjlighet att fråga varandra, ta till vara på idéer
och andra tankar som finns och att det sker i ett samspel. I enlighet med det som Långström
och Virta lyfter fram handlar samhällskunskapen om att vänja våra elever vid olika
målsättningar.85 Ett av målen är att eleven ska kunna kommunicera och diskutera innehåll
som rör vårt samhälle. Genom att använda sociala medier som en del i pedagogiken och som
ett verktyg kan vi dels vänja eleverna vid en ökad kommunikation vid elektroniska medier
och samtidigt skapa möjlighet för diskussion. Genom användning av sociala medier skapar vi
även en förutsättning för det som kursplanen innehåller. Genom att eleverna får möjlighet i att
använda olika infallsvinklar från varandra får de möjlighet till att utveckla denna förmåga.
Det är inte bara inom skolans väggar som eleverna har möjlighet att samarbeta. Inhämtandet
av kunskaper och samarbetet stannar inte för att vi släcker ljuset och går hem. Genom de olika
medierna har eleverna möjlighet att lära av varandra även hemifrån eller var de än önskar
befinna sig. En plats som är nyttig för deras lärande. Om det finns uppgifter i skolan
exempelvis läxor eller gruppsamarbete finns det möjlighet att ta del av och lära av varandra på
ett helt annat sätt. Tiden och rummets betydelse för lärande böjs vid förutsättning att tekniken
finns tillgänglig för eleverna.
Långström och Virta menar att motivation och engagemang behövs för att kunna lära sig och
inta nya kunskaper.86 Forskningen visar att sociala medier skulle kunna leda till en ökad
motivation och ett ökat engagemang. Även Kahne & Middaugh menar att det handlar om att
ta in aktuella frågor i klassrummet vilket på sikt skulle leda till att engagemanget ökar hos
eleverna.87 Enligt kursplanen för samhällskunskap är det något vi bör göra som undervisar i
84
Skolverket - Kursplan för Samhällskunskap i grundskolan i Lgr 11. s. 199
Långström & Virta (2011) s. 144
86
Ibid. (2011) s. 92
87
Kahne & Middaugh (2008) s. 4
85
31
samhällskunskap och att det borde ses som en självklarhet att lyfta aktuella frågor i
klassrummet. Verktygen vi använder oss av är vägen till detta och genom att använda olika
källor genom exempelvis sociala medier skulle det kunna leda till ett ökat engagemang. Det
finns dock en flaskhals i det hela som enligt Bennett är många äldre inte vana vid detta sätt att
undervisa.88 Med dagens utveckling skulle det på sikt snarare hämma eleverna än att hjälpa
dem vidare rent färdighetsmässigt och kunskapsmässigt. Ett exempel på detta lyfts fram i
forskningen där författarna försöker påvisa att lärarens engagemang för sociala medier
påverkar elevernas lärande och engagemang för undervisningen. Om läraren inte visar något
intresse för eleverna eller verktyget som brukas blir även eleverna omotiverade.
En annan viktig faktor som berör motivationen hos eleverna handlar om deras sociala
relationer. Forskningen visar tydligt att enkelheten att kommunicera med hjälp av sociala
medier utökar elevernas sociala relationer med varandra och detta är något vi vill att våra
elever ska göra, att kommunicera mera för att vara aktiva. Det handlar således om den
socialisation som eleverna får möjlighet till. Det kan även handla om att eleverna faktiskt får
möjlighet att yttra sig. Sociala medier verkar ta bort barriärer som annars finns i olika sociala
miljöer, där elever får komma till tals utan att vara rädda för att kanske göra bort sig. Ökar
kommunikationen kommer antagligen eleven att vilja lära mer vilket på sikt är viktigt för
individen själv.
Den tredje faktorn som forskningen aktualiserar handlar om hur vi kan få ett vidgat
perspektiv. Ett av målen för samhällskunskap handlar om att ge elevernas färdigheter och
förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Genom att använda sociala medier
kan detta bli en verklighet för både lärarens undervisning och för elevernas lärande.
Studiernas resultat visar att användning av sociala medier i undervisningen skapar
förutsättningar för att ta in material och influenser utanför klassrummets väggar. Det skapas
möjligheter att diskutera med experter inom ett visst område som kan vara relaterat till skolan.
På så sätt så slipper även läraren den fixering vid läroboken som är vanligt förekommande i
skolan. Undervisningen för eleverna och för lärarens del blir mer levande och aktuell än vad
som tidigare har varit möjlig. Genom att låta eleverna använda sig av olika medier oavsett om
det är Twitter, Facebook, Ning, bloggar eller andra tjänster försvinner även det tunnelseende
vid att kunskap ska vara centrerad runt en specifik text. Möjlighet att ta in bilder, ljud och
annan skrift leder till ett vidgat kunskapsperspektiv för eleverna.
88
Bennett (2008) s. 9
32
Sammanfattningsvis finns det tydliga möjligheter och målmässiga belägg för att använda sig
av sociala medier i samhällskunskapsundervisningen. Att främja motivation, engagemang,
gemenskap, socialisation, vidgade perspektiv på samhället samt den digitala literacy som
verkar nödvändig, verkar orimligt att argumentera emot. Då vi ska lära eleverna för framtiden
och för nuet de lever i, är det av största vikt att främja den form av kunskaper och färdigheter
som behövs för att kunna vara en aktiv medborgare i ett digitaliserat samhälle. Att undervisa
morgondagens medborgare med gårdagens metodik verkar således något bakåtsträvande. Som
avslutande reflektion vill jag lyfta fram följande citat:
”Om vi tror på en positiv framtid måste studenter, lärare, forskare och skolledare
agera inför framtiden. […] Men de närmast oändliga sätten att uttrycka oss på och
kommunicera med andra via datorer och över nätet är ett sätt att öka kunskaper,
skapa kontakter och förståelse mellan människor. Det är en demokratisk och
medborgerlig rättighet vi måste slå vakt om.”89
4.3 Negativa aspekter
Jag har valt att placera de negativa aspekterna under diskussionsdelen. Dessa utgör således
ingen stor del i den forskningslitteratur jag har studerat, dock är de ändå viktigt att lyfta fram.
De negativa aspekter som återfunnits i forskningen jag har stött på är det som handlar om hur
sociala medier kan vara ett distraktionsmoment i undervisningen, att det skrivna språket blir
sämre samt att den digitala tekniken saknas i skolan.
Den första aspekten berör således att sociala medier skulle vara ett distraktionsmoment i
undervisningen. Det lyfts inte fram tydligt men att det kan förekomma och att det är enkelt att
eleven seglar iväg eller gör något annat som han eller hon inte borde göra. Samtidigt kan jag
se det mer som att eleven faktiskt gör något. På olika sociala medier förekommer det text,
bilder, ljud, nyheter etc. och om eleven faktiskt läser detta finns det ju alltid en möjlighet att
eleven lär sig något. Jämför man med den elev som sitter och stirrar ut genom fönstret eller
slår på sin kompis utgör det kanske ett större distraktionsmoment än sociala medier?
Samtidigt måste vi fundera på varför eleven väljer att surfa runt och göra annat än vad som
efterfrågas. Är det för att undervisningen är tråkig eller att innehållet inte är förståbart? Det är
inget svar jag har, men viktigt att fundera över.
89
Åkerlund (2011) s. 39
33
Det skrivna språket på sociala medier där eleverna får skriva precis som de vill utan några
spärrar eller grammatiska regler kan leda till ett försämrat språk. Här är det då viktigt att lyfta
fram hur alla kan hjälpa eleverna framåt. Det ingår även som ett av skolans uppdrag att eleven
ska kunna använda sig av språket för kommunikation och lärande.90 Det kan således vara bra
att undervisa om och kontrollera språket när elever använder sig av sociala medier i
undervisningen. Vid exempelvis bloggskrivande är det enklare att redigera och se till att
språket blir bra än det skrivna språket vi exempelvis chattande.
Den tredje negativa aspekten som lyfts fram är att tekniken saknas i skolan och att kunskapen
saknas bland lärare och elever. Även om satsning gjorts på digital teknik i de svenska
skolorna verkar inte användningen öka i undervisningen. Om nu tekniken saknas är det en helt
annan sak då är det svårt att undervisa med hjälp av den. Finns den dock tillgänglig bör den
således användas för att underlätta lärande. Det handlar inte om att lägga fokus en stund för
att eleverna ska ha en rolighetsfaktor i skolan, utan det handlar om att kunna nyttja verktyget
som ett viktigt redskap i undervisningen. För att kunna göra det krävs det kompetens och
tillgänglighet samt att man vågar förändra sitt sätt att undervisa och att det finns en tydlig idé
och plan för det hela, precis som med övrig undervisning oavsett verktyg.
5. Slutsatser
Att kunna nyttja moderna artefakter för lärande i olika ämnen och i olika sammanhang verkar
framkomma tydligt när vi diskuterar kunskaper och undervisning. Att utveckla elevernas
digitala literacy är en viktig kompetens för framtiden och i den tid de lever nu. Att redan så
pass många ungdomar använder sig av sociala medier och att den IT-utveckling som sker i
samhället verkar det tydligt att det finns goda grunder i att använda sig av olika medier för
lärande.
Att använda sig av dessa i både samhällskunskap och för lärande generellt verkar samstämma
med synen på kunskaper vi har idag. Att kunna allting utantill kanske inte är det mest
effektiva, utan det handlar om hur vi ska hantera, analysera och använda oss av olika
färdigheter för att verka i samhället. Vill vi ha motiverade, kunskapsinhämtande och
perspektivtagande elever verkar det rimligt att utveckla och använda oss av olika
kommunikationsredskap för lärande. Som det verkar har skolan halkat efter i utvecklingen
och att det inte finns någon god pedagogisk plattform för hur dessa verktyg ska hanteras på
90
Lgr 11 s. 9
34
bästa möjliga vis. Precis som undersökningen skolverket gjort använder en större del lärare
sociala medier privat och i kollaboration med kollegor. Varför inte försöka använda sig av det
konceptet och se fördelarna i sin egen undervisning och låta eleverna lära för framtiden.
Även om Säljö menar att de faktorer som exempelvis motivation är en förutsättning för att
tekniken ska generera lärande91, kanske tekniken kan implementeras som ett verktyg som
eleverna får utforska på egen hand för att uppnå lärande. Precis som den indiska studien92
visade kan kanske verktygen i sig väcka intresse och lärande mot gemensamma mål som är
intressanta och upplevelserika.
5.1 Vidare forskning
Tendenserna i forskningen som studerats verkar peka åt samma håll. Vad som är viktigt att
lyfta fram handlar om den kontext där forskningen är gjord, vilka åldrar som har medverkat i
studierna och på vilket sätt de sociala medierna har implementerats i undervisningen. Då det
är en rad olika kontexter som blandas kan det vara svårt att göra generaliseringar utifrån dessa
resultat, dock ger det en fingervisning på vad som kan vara intressant att studera vidare.
Då det till synes har varit svårt att hitta forskningsfält som berör specifikt det
samhällskunskap som ämne vore det av intresse att göra en längre aktionsforskning i relation
till svenska förhållanden. Att försöka implementera sociala medier som en del i
undervisningen och se vilka möjligheter det ger för de elever i den ålder jag själv ska
undervisa och specifikt i de ämnen jag ska undervisa.
Om det nu sker en utveckling inom skolan och lärare väljer att använda sig av sociala medier i
sin undervisning vore det intressant att studera på vilket sätt dessa används och i vilket syfte.
Genom att både studera möjligheterna ur ett elevperspektiv och som ett pedagogiskt verktyg
ur ett lärarperspektiv kan kanske ett vidgat perspektiv om dess användning skapas för fler.
91
92
Säljö, Roger (2010) s. 55
Mitra m.fl. (2005) s. 55
35
6. Referenslista
Artiklar
Bennett, W. Lance (2008) Changing Citizenship in the Digital Age. Civic Life Online:
Learning How Digital Media Can Engage Youth. The John D. and Catherine T. MacArthur
Foundation Series on Digital Media and Learning. Cambridge, MA: The MIT Press, 2008.
Callaghan, Noelene & Bower, Matt (2011) Learning through social media networks – the
critical role of the teacher. Educational Media International. Vol. 49, No. 1, March 2012.
Camacho, Mar & Guilana, Sònia (2011) From personal to social: learning environments that
work. Digital Education Review, No 20.
Chen, Wenshin, Balijepally, Venugopal & Sutanto, Peter (2012) Does Mobile Technology
Matter? A Student-Centric Perspective. IBIMA Business Review, Vol. 2012.
Dangwal, R., Jha, S., Chatterjee, S., & Mitra, S. (2005). A Model of How Children Acquire
Computing Skills from Hole-in-the-Wall Computers in Public Places. Information
Technologies & International Development, 2(4).
Evans, Chris (2013) Twitter for teaching: Can social media be used to enhance the process of
learning? British Journal Of Educational Technology, jan, 2013.
Fewkes, Aaron M. & McCabe, Mike (2012) Facebook: Learning tool or distraction? Journal
of Digital Learning in Teacher Education, v 28 n3 Spr. 2012.
Joanne Gikas, Michael M. Grant (2013) Mobile computing devices in higher education:
Student perspectives on learning with cellphones, smartphones & social media. The Internet
and Higher Education, Volume 19, October 2013.
Johansson, Per & Pålsson, Stefan (2010) ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE? Internet, språklig
kompetens och teknikförståelse i skolan. Malmö. Internetfonden.
Junco, R. Heiberger, G & Loken, E (2010). The effect of Twitter on college student
engagement and grades. Journal of Computer Assisted Learning; Apr2011, Vol. 27 Issue 2.
Kahne, Joseph & Middaugh, Ellen (2008) Democracy for some: The Civic Opportunity Gap
in High School. CIRCLE Working Paper 59.
36
Ng, Wan (2012) Can we teach digital natives digital literacy? Computers & Education 59,
2012.
Reed, Peter (2013) Hashtags and retweets: using Twitter to aid Community, Communication
and Casual (informal) learning. Research in Learning Technology, 2013, Vol. 21.
Skolverket (2013) IT-användning och IT-kompetens i skolan.
Skolverket - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Lgr 11)
Säljö, Roger (2010) Digital tools and challenges to institutional traditions of learning:
technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer
Assisted Learning, 26, 53 – 64.
Walker, Ros (2013) “I don’t think I would be where I am right now”. Pupils perspectives on
using mobile devices for learning. Research in Learning Technology, 2013, Vol. 21.
Zagal, Jose Pablo & Bruckman, S. Amy (2011) Blogging for facilitating understanding: a
study of Video game Education. International Journal Of Learning & Media, 3(1), 7.
Åkerlund, Dan (2012) Sociala medier i klassrummet. Karlstad Universitet.
Böcker
Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.) (2011) Unga nätmiljöer – Nya villkor för
samarbete och lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
Barajas, Eriksson Katarina. Forsberg, Christina & Wengström Yvonne (2013) Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga
artiklar. Natur & Kultur, Stockholm.
Diaz, Patricia (2012) Webben i undervisningen – Digitala verktyg och sociala medier för
lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
Långström, Sture & Virta, Arja (2011) Samhällskunskapsdidaktik – Utbildning i demokrati
och samhällsvetenskapligt tänkande. Studentlitteratur, Lund.
Löfving, Christina (2012) Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi
en relevant skola utifrån Lgr 11. Liber, Stockholm.
37
Myndigheten för skolutveckling (2007) Att läsa och skriva - forskning och beprövad
erfarenhet. Liber, Stockhholm.
Proposition - 1997/98:150 Ekonomisk vårproposition.
Skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg – ett nationellt program för IT i skolan.
Strandberg, Leif (2009) Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Norstedts
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts Akademiska
Förlag, Stockholm.
Säljö, Roger (2005) Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm.
Säljö, Roger (2008) Lärande i människans landskap. I Rystedt, Hans & Säljö, Roger (red.),
Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
Säljö, Roger (red.) (2011) Att förädla information till kunskap: lärande och klassrumsarbete i
mediesamhället, Norstedts, Stockholm
Vygotskij, Lev (1999) Tänkande och språk. Daidalos AB, Göteborg.
Wertsch, V. James (1997) Voices of the mind – A sociocultural approach to mediated action.
Åkerlund, Dan (2011) Ungas lärande i sociala medier. I Alexandersson, Mikael & Hansson,
Thomas (red.), Unga nätmiljöer – Nya villkor för samarbete och lärande. Studentlitteratur
AB, Lund.
38
Internetkällor
.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur –
http://www.internetstatistik.se/soi2012/ - Hämtad: 2013-10-30
.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur –
https://www.iis.se/docs/Kap5_kommunikation_och_sociala_natverk_SOI2013.pdf - Hämtad:
2013-10-30
Eurostat Newsrelease - http://europa.eu/rapid/press-release_STAT-10-193_en.htm?locale=en
– Hämtad: 2013-10-28
Riksdagen - http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K7 – Hämtad:
2013-11-01
39
Bilaga 1 - Forskningsöversikt
Forskningsöversikt
Studie
Land
År
Miljö
Metod
Medverkande
Does mobile
technology
matter?
2008 – 2009
(Publicerad
2012)
Universitet
USA
Fallstudie
Deltagande
observation
Enkät
Universitetsstudenter
32 st.
USA
2010
Universitet
Enkät
Twitteranalys
USA
2011
Universitet
Mobile
computing
devices in
higher
education.
USA
2013
Twitter for
teaching
Storbritannien
Hashtags &
retweets
Storbritannien
The effect of
Twitter on
college
student
engagement &
grades
Blogging for
facilitating
understanding:
a study of
video game
education
Universitetsstudenter
74 testgrupp
58 kontrollgrupp
17 – 20 år
Observation
Fältanteckningar
Intervjutranskriptioner
Universitetsstudenter
56 st.
18 – 34 år.
Universitet
Fokusgrupper m.
intervju.
Inspelning av
intervju med
videosamtal via
Skype
Universitetsstudenter
9 st.
2013
Universitet
Aktionsforskning
Experiment
Enkät
Universitetsstudenter
252 st.
18 – 24 år.
2013
Universitet
Twitterexperiment
Online-enkät
Universitetsstudenter
42 st.
18 – 34 år.
40
“I don’t think
I would be
where I am
right now.”
Learning
through social
networking
sites
Facebook:
Learning tool
or distraction?
From personal
to social:
learning
environments
that work
Ömsesidig
förståelse?
Sociala medier
i klassrummet
Storbritannien
2013
Två
grundskolor
Australien
2012
Grundskola
Kanada
2012
Grundskola
Triangulering
Enkät
Observation
Dagboksanalys
Intervjuer
Komparativ
fallstudie
Specialanpassad
version av Ning
med tillhörande
funktioner
Grundskoleelever
48 st.
15 – 16 år.
Snöbollsurval
via Facebookgrupp
Enkät m.
kvalitativa &
kvantitativa svar
Grundskoleelever
63 st.
Grundskola
Spanien
2011
&
Fallstudie
Universitet
Sverige
2010
Olika skolor
runtom i
landet.
Sverige
2012
Fyra
grundskolor
Grundskoleelever
325 st.
14 – 16 år.
Grundskoleelever
10 st.
Universitetsstudenter
10 st.
Intervju
Lärare &
bibliotekarier
Bloggar
Observation
Intervjuer
Grundskoleelever
Fyra klasser
10-11 år
41
