Mjölk Special KUNSKAP FRÅN LRF MJÖLK 2014-01-29 Mat och klimat ─ glöm inte näringsinnehållet! FOTO: LINDA ENGSTRÖM Hur ska vi äta bra men samtidigt påverka klimatet så lite som möjligt? Diskussionerna går höga och råden är många. Och oftast värderas matens klimatpåverkan efter den mängd växthusgaser som alstras när ett kilo av ett visst livsmedel produceras. Men det räcker inte att bara se till hur mycket växthusgaser som alstras – vi måste även se till hur mycket näring vi får från livsmedlen. ringstätheten. För exempelvis havredryck var både näringstätheten och utsläppen av växthusgaser låga, vilket gav lite näring i relation till klimatpåverkan. Rött vin, däremot, hade en låg näringstäthet och jämförelsevis höga utsläpp av växthusgaser, vilket gav mycket lite näring i relation till klimatpåverkan. Mjölkens höga näringsinnehåll vägde alltså upp sin klimatpåverkan. Bra med tillsatta näringsämnen? Det går förstås att berika livsmedel för att göra dem mer näringsrika. Ofta berikas till exempel soja- och havredrycker, som inte är så naturligt näringstäta. Men de olika berikningsmedlen påverkar sannolikt också klimatet – i hur stor utsträckning är ännu dåligt utvärderat. Dessutom har tillsatta vitaminer och mineraler inte samma hälsoeffekter som när de är naturligt förekommande. Att äta naturligt näringstäta livsmedel är därför att föredra. Mjölk viktigt i klimatsmart kost I en nyligen publicerad brittisk studie pekar forskarna på behoven av näringstäta livsmedel för en växande befolkning på jorden fram till år 2050 (Buttriss 2013). Om maten ska räcka till en ökande befolkning måste den mat som produceras i större utsträckning ge mycket näring. De brittiska forskarna såg att det kan bli svårt att bibehålla en god näringsstatus om olika livsmedelsgrupper utesluts. Liknande resultat visar Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten 2010-11. Mjölk – mycket näring i förhållande till klimatpåverkan Det är inte lätt att välja rätt med tanke på både näringsinnehåll och klimatpåverkan, och det finns ännu inte så mycket kunskap på området. Men det har på senare år kommit ett mindre antal vetenskapliga studier som kopplar ihop matens näringsinnehåll med dess klimatpåverkan. En av dem är en svensk studie (Smedman 2010), där olika dryckers näringsinnehåll beräknades i relation till deras klimatpåverkan. I studien jämfördes de vanligaste måltidsdryckerna (mjölk, apelsinjuice, läsk, öl, vin och kolsyrat vatten) och vegetabiliska alternativ till mjölk (soja- och havredryck). Mest näring i relation till klimatpåverkan hade mjölk, vilket förklaras av den höga nä- En grupp franska forskare har undersökt hur klimatpåverkan förändras om livsmedel i den franska kosten byts ut mot livsmedel med lägre klimatpåverkan (Vieux 2012). Studien visade att om kött byttes mot frukt och grönt blev koldioxidutsläppen totalt sett högre. Om köttet däremot byttes ut mot mjölk och mjölkprodukter blev koldioxidutsläppen lägre. De franska forskarna har även i en annan studie visat att en näringsmässigt bra kost med stor andel frukt och grönsaker inte nödvändigtvis innebär lägre växthusgasutsläpp än näringsmässigt dålig kost med stor andel tomma kalorier i form av chips och godis (Vieux 2013). Hos män med sämst kostvanor orsakade chips och godis större växthusgasutsläpp än mjölkprodukterna. Mjölk och mjölkprodukter ger näringsmässig valuta för utsläppen, något man inte kan säga om chips och godis (Nilsson 2011). Hos de kvinnor som åt nyttigast orsakade frukt och grönsaker de största växthusgasutsläppen av alla livsmedelskategorier. En annan brittisk forskargrupp har vidgat konceptet ytterligare och har tagit fram en veckomeny med så låg klimatpåverkan som möjligt, men som även skulle möta krav på att vara näringsriktig, acceptabel hos befolkningen, aptitlig och som de flesta har råd med (Macdiarmid 2012). Forskarna sammanfattar att det går att hitta en klimatmässigt hållbar kost som möter näringsrekommendationerna utan att utesluta kött och mjölk. FOTO: JOHANNA NORIN De här studierna är hittills de enda som samtidigt belyser både matens näringsinnehåll och klimatpåverkan vetenskapligt. De visar att det inte går att generellt minska till exempel animaliska livsmedel i kosten utan att ta hänsyn till näringsinnehållet. Att ge råd om att byta ut vissa livsmedel mot andra endast baserat på klimatpåverkan kan få negativa nutritionella effekter. Särskilt när rekommendationerna gäller barn och äldre. WWFs tallrik Världsnaturfonden och EU samarbetar i ett mycket intressant projekt kallat Live Well for LIFE (http://livewellforlife.eu) för att ta fram en kost som är hållbar för både miljö och hälsa. Projektet tar fram LiveWell-tallriken som ska vara ett verktyg för att över hela Europa definiera en specifik och hållbar diet för varje land. Verktyget kommer att utvärderas i pilotländerna Sverige, Spanien och Frankrike. Alltså! Mjölkprodukter har alltså en naturlig plats i en hållbar kost, ur både klimat- och hälsoperspektiv. Referenser: Buttriss J, Riley H. Sustainable diets: Harnessing the nutrition agenda. Food Chemistry 2013;140:402-407. Livsmedelsverket 2012. Riksmaten 2010-11. Livsmedelsoch näringsintag bland vuxna i Sverige. Macdiarmid JI, Kyle J, Horgan GW, Loe J, Fyfe C, Johnstone A, McNeill G. Sustainable diets for the future: Can we contribute to reducing greenhouse gas emissions by eating a healthy diet? American Journal of Clinical Nutrition 2012;96:632-639. Nilsson K, Sund V, Florén B. The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks. TemaNord 2011:509. Nordiska ministerrådet. Annika Smedman, 08-787 53 79 [email protected] Smedman A, Lindmark-Månsson H, Drewnowski A, Modin Edman A-K. Nutrient density of beverages in relation to climate impact. Food and Nutrition Research 2010;54:5170. FOTO: JOHANNA NORIN LÄNK Vieux F, Darmon N, Touazi D, Soler LG. Greenhouse gas emissions of self-selected individual diets in France: Changing the diet structure or consuming less? Ecological Economics 2012;75:91-101. Helena Lindmark Månsson, 08-787 53 90 [email protected] Vieux F, Soler LG, Touazi D, Darmon N. High nutritional quality is not associated with low greenhouse gas emissions in self-selected diets of French adults. American Journal of Clinical Nutrition 2013;97:569-583. LRF Mjölk får nya webbar Kika in på www.lrf.se/mjolk. Där finns fakta och information för dig som arbetar i branschen. Bland annat hittar du forskningsrapporter och Mjölk Special (även föregångaren Forskning Special). Där finns information om mjölk, näring och hälsa, fakta om mjölkkvalitet och statistik om mjölkproduktion och mjölkkonsumtion. Kom ihåg adressen! www.lrf.se/mjolk Framåt våren kommer också en ny webb med matnyttig information till vetgiriga konsumenter. Tel. 0771-573 573 www.lrf.se/mjolk-special Kontakt: [email protected]