Melanoma rates and FM transmitters in Nordic countries

Strålning och ohälsa
Del 1: Cancer och FM-radion
Örjan Hallberg
Hallberg Independent Research
Polkavägen 14B
142 65 Trångsund
Sweden
http://hir.nu
All strålning går med ljusets
hastighet oavsett frekvens
Infekterade guldfiskar höll sig vid liv
längre i ett elektromagnetiskt fält
Diagrammet, som startade mitt
intresse för hudcancer 1998
Så här kan malignt melanom
se ut enligt experterna
Dödsfallen i melanom började öka ca
7 år innan vi började åka solcharter
Även i Sverige är hudcancern
vanligast där FM-masterna står tätast.
Hudcancer i Norge är vanligast
där FM-strålningen är kraftigast
Hudcancern ökade i Finland. Bilder
för 1960, 1970, 1980, 1990 och 2000.
Områden som täcks av 3 FM-sändare
har markerats i rött till vänster. Hög
risk för hudcancer markeras i rött t v.
Den totala effekten verkar inte ha
någon betydelse för hudcancerrisken
Varje prick är en kommun i Sverige
Men ju fler FM-sändare, som strålar
över en kommun, desto mer ökar
risken för hudcancer
Hudcancer ökar mest under kläderna
Incidence ASI (1/100,000)
18
16
Women RoB
Women Head
1920
1960
14
12
10
8
6
4
2
0
1900
1940
1980
2000
2020
Hudcancer är numera vanligast
förekommande mitt på kroppen
Head
Arms
Chest+back
Abdomen+buttocks
Thighs
Lower legs
Feet
0
50
100
Dots/unit area
150
Vad är så speciellt med en
FM- sändare?
Cancer dödlighet 1/100 000
Dödligheten i cancer tar vissa skutt
ibland...
300
AM
closed
250
NMT
200
Dig
TV
TV2
150
FM/TV1
100
AM
50
0
1900
1920
1940
1960
1980
2000
2020
Lungcancern ökar snabbt hos äldre
från 1955 och även sedan 1997
Lungcancer och rökning i länder med
och utan FM-radio vid 100 MHz
Prostatacancer 50-59 år ökar
dramatiskt sedan 1997
Incidence, ASI (1/100,000)
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Och den ökar snabbt för alla
åldrar sedan 1997
1400
Incidence (1/100,000)
1200
45-49
1000
50-54
55-59
800
60-64
65-69
70-74
600
75-79
80-84
400
85+
200
0
1950
1960
1970
1980
1990
Copyrighr Hallberg Independent Research 2004
2000
2010
Ökningen är störst i
tätortslänen
Incidence change 1990/97 to 1998/2003
Incidence
change(1/100,000)
120
R2 = 0,1847
p=0,039
100
80
60
40
20
0
1
10
100
Population density (km -2)
1000
Sammanfattning del 1
Flera cancerformer ökade snabbt efter
1955 i Sverige och andra länder.
Detta antas bero på att kroppens förmåga
att reparera eller avlägsna cancerogena
förändringar har minskat.
Huvudorsaken kan vara att hela
befolkningen från 1955 utsattes för FMradions kroppsresonanta radiovågor.
Dags för en paus?
Strålning och ohälsa
Del 2: Mobiler och folkhälsan
Örjan Hallberg
Hallberg Independent Research
Polkavägen 14B
142 65 Trångsund
Sweden
http://hir.nu
Glesbygd är en sjuk miljö,
nu börjar även friska dö.
Även kyrkor kan förmedla ett
strålande budskap...
Från år 1997 började hela Sverige att
bli sjukare och sjukare. Trendbrottet
ses i alla län
Stockholm
250%
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
200%
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
150%
Kristianstad
Malmöhus
Halland
Bohuslän
100%
Älvsborg
Skaraborg
Värmland
Örebro
50%
Västmanland
Kopparberg
Gävleborg
Västernorrland
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0%
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
maj-02
jan-02
sep-01
maj-01
jan-01
sep-00
maj-00
jan-00
sep-99
maj-99
jan-99
sep-98
maj-98
jan-98
sep-97
maj-97
jan-97
sep-96
maj-96
jan-96
För varje län kan man se en viss
brytmånad, okt-97 till jan-98
Stockholm
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Andelen elöverkänsliga ökar i flera
länder
Hur mycket talar vi i
mobiltelefon varje år?
NMT+GSM years
Dual-band years
Speech time/year (years)
25000
20000
15000
10000
5000
0
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Sämre folkhälsa sedan 1997
4
Sick-registered Sweden
Measure rel. 1997
3,5
Stockholm traffic Inj
Stockholm Bus inj
3
Long term sick registered
Sickness Swedish priv. Comp.
2,5
Sickness Telia AB
Sickness E/// White col
2
Sickness Scania AB
Load inj men
1,5
Load inj women
Suicide attempts age 15-24
1
Prostate cancer Sweden
Stockholm Prostate age 50-59
0,5
0
1985
Sweden Prostate age 50-59
1990
1995
2000
2005
Fler kurvor från Schweiz...
Severely injured in Sthlm traffic
1400
Traffic inj Sthlm
1800 GEM
14
1200
12
1000
10
800
8
600
6
400
4
200
2
0
1985
1990
1995
2000
0
2005
1800 MHz giga ear minutes (GEM)
Trafikolyckor med personskada ökar
kraftigt i Stockholm
I en rapport från PTS om telekommarknaden 1997 kan man läsa
följande:
Det nya frekvensbandet, 1800 MHz, togs i
drift av Telia i slutet av året. De övriga
operatörerna har byggt upp detta nät och
förväntas ta det i drift vid halvårsskiftet 1998.
Sjukdagarna i Sverige verkar ha ett
samband med folktäthet och GSMsystemets täckningsgrad
35
Sickdays 2002
30
25
20
2
R = 0,7894
15
10
5
0
0
20
40
60
80
GSM fully covered (% of area)
100
Health cost increase (%)
Lustigt nog ser vi liknande samband
även i Norge och Danmark!
100
No
Dk
80
60
R2 = 0,4926
40
R2 = 0,4913
20
0
0
20
40
60
80
Fully covered area (%)
Copyright Hallberg Independent Research, 2004
100
Hörselnervstumörer är idag
mer vanliga i glesbygden
1,2
Incidence (1/100,000)
<40/km2
>40/km2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1993-1996
1999-2002
Hörselproblemen har ökat i
glesbygden
Hearing disabled (%)
25
R2 = 0,3601
p=0,0055
20
15
10
R2 = 0,059
5
2000
1985
0
1
10
100
Population density (pers/km 2)
1000
I glesbygdslänen har risken för
hjärntumörer ökat markant
Hjärntumörer hos män.
Inc. diff (1/100 000)
Ändring från 1970/1980 till 1990/2004
R2 = 0.3099
P=0.0087
10
8
6
4
2
0
-2
-4
1
10
100
Befolkningstäthet (km -2)
1000
Även djur mår illa av radiostrålning
Småfåglar undviker områden med stark
strålning
Storkar får inga barn om boet ligger för nära
mobilmaster
Bin verkar störas i sin kommunikation och far
ofta vilse. Eldflugorna får problem med lyset.
Hästar och kor mår inte bra när de betar
nära stora radiomaster.
Fladdermöss skyr radarsändare men slår lätt
ihjäl sig mot vindkraftverkens vingar.
Det här blir ingen biodlare rik på!
Albert Einstein sade en gång:
”Om bina försvann från jordens yta
skulle människan bara ha fyra år
kvar att leva. Inga bin, ingen
pollination, inga nya växter, inga fler
djur och inga fler människor."
Mobilernas höga uteffekt
Hjärntumörer är vanligast på den sida av
huvudet man håller mobilen på. Där är
strålningen starkast.
Hjärntumörer har ökat mest i glesbygden,
där mobilernas uteffekt är störst.
Uppenbarligen är den tillåtna maxeffekten
alltför hög om man skulle ta hänsyn till
folkhälsan och inte bara till ekonomin.
Kan mobilerna verkligen rå för allt
detta elände?
Problem
Trend brott 1997?
Är det värre i glesbygd/
hög uteffekt?
Tänkbar förklaring
Leukemi
Sjukskrivning
Trafikskador
Nej
Ja
Ja
Ej orsakat av RF-EMF
Långsammare läkning
Förlängd reaktionstid
Återhämtning efter
operation
Arbetsrelaterade
olyckor
Dödsfall pga yttre
omständigheter
Ingen statistik
Nej
Ja
Inuti bilar har man
alltid hög uteffekt
Ja
Ja
Ja
Långsammare
läkningsprocess
Ökande, mest 2001
Ja
Prostata cancer
Alzheimer dödlighet
Ja
Ja, men även sedan
mitten av 80-talet
Nej
Ja
ALS dödlighet
Hörselproblem
Hörselnervstumörer
Hjärncancer
Nej
Ej känt
Ej känt
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Psukiatriskt, självmord,
mord, olyckor,
reaktionstider etc.
Basstationer? Digital TV?
Förstörd blod-hjärn-barriär
påskyndar patienternas
död
Ej orsakat av RF-EMF
Irriterade hörselnerver?
Irriterade hörselnerver?
Stört immunförsvar.
Långsammare
läkningsprocess
Sammanfattning mobiler
Data visar att hälsan hos hela den svenska
befolkningen är hotad
Glesbefolkade län har sämre hälsostatistik än mer
tätbefolkade län
Ansvariga myndigheter måste nu på allvar
undersöka vilka hälsoeffekter som 1800 MHz
mobilsystemet har haft på befolkningen.
Sammanfattning totalt
Cancern slår hårdast mot tätortslänen där
FM-sändarna står som tätast och stör
nattsömnen hur man än vrider sängen.
Sjukskrivningar och andra ohälsotal är
numera högst i glesbygden där
mobiltelefonerna ofta får gå på högsta
effekt
Vad kan man då göra?
Stäng FM-sändarna på nätterna. Idag
tjuter de sin bärfrekvens hela tiden även
om inget program sänds. Ersätt med
bredbandsnät och digitalradio.
Begränsa mobilernas uteffekt. Föräldrar,
som ger sitt 8-åriga barn i Lappträsk en
mobil i julklapp, riskerar att bli barnlösa.
Uppfinnaren