Identifiering av bassekvensen hos DNA i en hormongen hos två

Identifiering av bassekvensen hos DNA i en hormongen hos två
könsbytande fiskar
Erik Torneheim
Ett fåtal ryggradsdjur har förmågan att en gång i sitt liv byta kön. Två sådana ryggradsdjur är
fiskarna berggylta och anemonfisk. Den första av dessa fiskarter lever i harem med en hanne
och flera honor. Om hannen försvinner så kan den hona som har högst social status byta kön
till hane. Berggyltan återfinns utefter den svenska västkusten. Anemonfisken kan på
motsvarande sätt byta kön från hane till hona. Denna fiskart finns i havet runt Indonesien.
Dessa båda fiskarter, liksom även människan, producerar i hjärnan ett hormon benämnt
gonadotropinfrisläppande hormon (GnRH, eng. gonadotropin releasing hormone) som har en
hormonkontrollerande funktion. De ovan nämnda fiskarna har tre gener som bestämmer
utseendet hos tre olika former av detta hormon, medan människan har två gener som
bestämmer utseendet på två hormonformer. Av dessa proteiner så vet man att ett kontrollerar
produktionen av gonadotropin, som är ett hormon som styr de inre könsorganens utveckling
(könskörtlarna). Funktionen hos de andra proteinformerna är okänd.
I tidigare undersökningar har man visat att GnRH-hormonet, som styr frisläppandet av
gonadotropin, produceras av dubbelt så många celler i hjärnan hos bergyltans och
anemonfiskens hanar jämfört med hos honorna. Detta faktum kan tyda på att GnRH är
inblandat i könsbytesprocessen, då man också vet att det enda sättet som ett beteende (i detta
fall social interaktion) kan påverka könskörtlarna på är via hjärnan, där just GnRH tillverkas.
Det första målet med detta projekt var att ta reda på bassekvenserna i DNA hos de tre generna
som kodar för de tre proteinerna som kallas GnRH hos båda fiskarterna ovan, samt hos en
tredje icke könsbytande art (skärsnultra). Det andra målet var att visa var i hjärnan hos dessa
fiskarter dessa gener översätts till proteiner. Bassekvensundersökningarna gav till en början
resultat men i ett av undersökningsstegen så misslyckades laborationen och därpå följande
steg gav alltså ej resultat. Detta ledde till att DNA-sekvenserna ej kunde fastställas för GnRH
–genformerna. Med hjälp av s.k. in situ hybridisering kunde jag visa att form 3 -GnRHprotein tillverkades i storhjärnan (telencephalon) hos anemonfisken, medan GnRH form 2
itoillverkades i opiskt tectum (i mellanhjärnan). Form 1 kunde ej undersökas p.g.a. att
gensekvensen ej var bestämd.
Berggylta (Labrus berggylta)
Anemonfisk (Amphiprion melanopus)
Examensarbete i biologi,20p,HT-1999
Institutionen för Zoologisk utvecklingsbiologi, Uppsala Universitet
Handledare: Svante Winberg och Ulf Elofsson