Umeå universitet, 901 87 Umeå
Idrottsmedicinska enheten
Telefon: 090-786 66 13.
E-post: [email protected]
http://www.surgsci.umu.se/enheter/idrottsmedicin/
Grundläggande humanbiologi och
funktionell anatomi, moment 2,
Sid 1 (5)
7,5 hp ht-15.
2016-06-03
STUDIEGUIDE
Grundläggande humanbiologi och funktionell anatomi, moment 2, 7,5 hp ht-16.
INNEHÅLL
Kursen omfattar en grundläggande genomgång av i tur och ordning oorganisk kemi, biokemi,
cellbiologi och metabolism. Syftet är att förbereda studenten inför kommande fysiologistudier så att
ett långsiktigt lärande kan uppstå med utgångspunkt från kroppens minsta byggstenar och hela
vägen upp till organismnivå. Då studenternas förkunskaper varierar bidrar denna kurs att likställa
studenternas förutsättningar att tillgodogöra sig innehållet på framtida kurser med fysiologiinslag.
FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
grundläggande kemi, biokemi, human cellbiologi och näringsfysiologi
olika celltypers anatomi och anpassningsbarhet
redogöra för grundläggande regleringsmekanismer som på cellnivå styr ämnesomsättningen,
specifikt relaterat till omsättning av kolhydrater, protein och lipider
beskriva grundläggande skillnader mellan olika celltyper med avseende på cellfunktion,
ämnesomsättning och anpassningsbarhet
redogöra för hur grundläggande reglering av cellers och kroppsvävnaders homeostas går till,
samt visa förståelse för bakomliggande mekanismer
visa förståelse för människokroppens kemiska grunder och de biokemiska processer som styr
cellers och kroppsvävnaders funktioner
beskriva och tillämpa vedertagna metoder som används för studier av human
UNDERVISNINGENS UPPLÄGG
Undervisningen har tyngdpunkt på föreläsningar men även inslag av praktiska moment såsom
laborationer förekommer. Dessutom ingår seminarium och gruppövningar där studenterna ges
möjlighet att sätta egna ord på det undervisade materialet och tillsammans i grupp lära av varandra.
Dessa aktiviteter är till viss del lärarledda men huvuddelen av kommunikationen skall ske studenter
emellan. Material i form av instuderings- och diskussionsfrågor erhålls från respektive moment som
behandlas och finns samlade på Cambro. Där finns även övningsstenciler som ämnar hjälpa till vid
tillgodogörandet av kemiundervisningen. Vid vissa föreläsningar kommer det även visas filmer för att
underlätta förståelsen för hur biomolekyler och celler är organiserade (dessa filmer finns även
länkade på cambro). Tanken är alltså att erbjuda ett flertal undervisningssätt för att optimera
inlärning för alla studenter.
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Idrottsmedicinska enheten
Telefon: 090-786 66 13.
E-post: [email protected]
http://www.surgsci.umu.se/enheter/idrottsmedicin/
Grundläggande humanbiologi och
funktionell anatomi, moment 2,
Sid 2 (5)
7,5 hp ht-15.
2016-06-03
DETALJERAD BESKRIVNING AV KURSENS DELMOMENT
1. Oorganisk kemi
Atomens byggnad
Bohrs atommodell: protoner, neutroner och elektroner, skal med beteckning.
Elektronskal med max antal elektroner, energinivåer. Atom (def), exiterad atom,
Atomnummer (def), Masstal (def), Isotoper, Isotopteknik, Elektronanordning.
Periodiska systemet
Grupper: långa och korta grupper, perioder, metaller, halvmetaller, icke metaller
(placering). Vilken information får man från grundämnets placering. Känna till några
grupper samt essentiella grundämnen. Kunna de 20 första grundämnena samt övriga
som är essentiella.
Reaktionskemi
Hur grundämnen reagerar med varandra pga strävan att få ett yttersta fullt skal dvs
2 eller 8 e-. Avgivning, upptag eller delning av elektroner. Metallbindningar.
Kemiska föreningar
Bildning av joner. Joner-, atomjoner och sammansatta joner. Skillnad mellan
jonföreningar och molekylföreningar, bildning med reaktionsformel. Formelenhet.
Sammansatta joner, ett urval av de som kan härledas från de vanligaste syrorna.
Molekyler från grundämnen och molekylföreningar
Kunna rita valenselektroner. Polär kovalent bindning. Elektronegativitet. Polära och
opolära molekyler. Vattenmolekylen som dipol. Syres och koldioxids löslighet i
vatten. Bindningar mellan molekyler- VanderWaals, dipol-dipol och vätebindning.
Skillnad i smältpunkt för vatten och metan. Varför kan vatten koka vid en
temperatur under 100C? Jämvikt mellan vattenånga och vatten i ett slutet kärl..
Lösningar. Lika löser lika. Polära och opolära lösningsmedel. Cellandningen. Diffusion
och transporteras av CO2 och O2. Jämvikt. Svårlösliga salter-äggskal, emalj, ben.
Lösningars surhetsgrad och buffertsystem
Vattnets joner samt jämvikten mellan vattenmolekyler och dessa joner. Vattnets
jonprodukt. pH-begreppet. Enkla pH-beräkningar. Neutralt, surt, basiskt. Syror och
baser. Exempel på starka och svaga syror och baser samt definitioner. Protolys. Skriv
protolysformler samt sätt ut syra-baspar. Syraform och basform. Vad är pKa? pKavärden och pH-skalan. Neutralisation. Exempel på buffertar och deras egenskaper.
Oxidation och reduktion
Oxidation och reduktion av organiska ämnen. Titta på bindningar till syre eller vilket
ämne som har mest H (Viktigt för metabolismen!). Fria syreradikaler och peroxider
som oxidanter.
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Idrottsmedicinska enheten
Telefon: 090-786 66 13.
E-post: [email protected]
http://www.surgsci.umu.se/enheter/idrottsmedicin/
Grundläggande humanbiologi och
funktionell anatomi, moment 2,
Sid 3 (5)
7,5 hp ht-15.
2016-06-03
2. Biokemi
Kolföreningarnas kemi
Alkaner: Metan tom dekan. Kunna rita rak kolkedja. Skilja på summaformel,
strukturformel, rymdstrukturformel. Hur ändras egenskaper med förlängd kolkedja
(vattenlöslighet, kokpunkt)? Mättade kolväten. Alkener, diener. Alkyner. Arener:
Aromatiska kolväten. Delokaliserade elektroner. Funktionella grupper:
Hydroxylgrupp-alkohol. Karbonylgrupp- ketogrupp-ketoner och aldehydgruppaldehyder. Karboxylgrupp- karboxylsyror. Amingrupp-aminer. Karboxylgrupp och
amingrupp-aminosyror. Estergrupp-estrar. Fosfatgrupper och sulfhydrylgrupper och
S-S-bindningar exemplifieras i reglering av metabolism och signalering.
Kondensations och hydrolysreaktioner.
Kolhydrater
Monosackarider (glukos, fruktos, galaktos, mannos). Hexoser och pentoser, ribos och
deoxiribos i RNA och DNA. Kunna glukosmolekylens byggnad, kunna skilja på alfaoch beta-glukos. Disackarider. Kunna sackaros maltos och laktos hur de är byggda.
Trisackarider-pentasacarider. Polysackarider: Stärkelse-amylos och amylopektin.
Glykogen vs amylopektin. Kostfibrer: cellulosa, hemicellulosa och pektin.
Proteiner
Aminosyror-allmän formel. Hur kan en aminosyra förändras? Olika sidokedjors
uppbyggnad. Dipeptider, peptidbindning, oligopeptider och polypeptider. Bindningar
som stabiliserar en polypeptid. Proteinstrukturer (primär, sekundär, tertiär och
kvartärstruktur). Enzymer och regleringsmekanismer för aktivitet/inaktivitet.
Lipider
Fettsyrors nomenklantur och molekylära struktur. Mättade, enkelomättade,
fleromättade. Cis- och transfettsyror. Essentiella fettsyror. Omega-6 och omega-3
fettsyror. Vaxer, triglycerider och fosfolipiders byggnad och lokalisation. Olika
fettsyrors påverkan av cellmembranernas egenskaper. Kolesterolsyntes och
lipogenes. Fettlika ämnen som kolesterol och fettlösliga vitaminer, steroider,
karotenoider och flavonoider.
KUNSKAPSKONTROLL OORGANISK KEMI OCH BIOKEMI; DUGGA
Förbered dig genom att gå igenom föreläsningskompendium, instuderingsfrågor, övningsstenciler samt kapitel
2 i Tortora. Kolla igenom innehållet från respektive föreläsning här ovan så att du har fått med dig det
viktigaste.
3. Cellen
Nukleinsyror och proteinsyntes
Uppbyggnad av DNA och RNA. Transkription och translation. Post-transkriptionella
och post-translationella modifieringar.
Cellmembraner
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Idrottsmedicinska enheten
Telefon: 090-786 66 13.
E-post: [email protected]
http://www.surgsci.umu.se/enheter/idrottsmedicin/
Grundläggande humanbiologi och
funktionell anatomi, moment 2,
7,5 hp ht-15.
2016-06-03
Membranets uppbyggnad. Diffusion och osmos. Membranproteiner.
Membrantransport, aktiv och passiv.
Cellen
Genomgång av cellens organeller på organisation-, funktion- och strukturnivå.
Gruppuppgift gällande elektrobiologi och membranfunktion.
Här diskuterar vi hur en nervcell tar emot och skickar signaler via kemiska och
elektriska ”budbärare” och receptorer.
4. Vävnad och organism
Från en cell till organism
Stamceller, differentiering och proliferering. Mitos och meios. Hur vävnader byggs
upp och vidare hur vävnader bygger upp organstrukturer som i sin tur bygger upp
organismer.
Genetik
Grundläggande genetik. Vi börjar med mendelsk fördelning. Ni bör kunna
begreppen; kromosom, allel, heterozygot, homozygot. Även dominant och recessiv
nedärvning och effekt av mutationer på DNA.
Signalöverföring/cellsignalering
Cellkommunikation och cellsignalering. Endokrin, parakrin, autokrin samt neuronal
signalering. Ni bör även känna till hur celler mottar signaler från utsidan och
förmedlar dem till insidan samt exempel på vad dessa signaler kan leda till.
5. Metabolism
Introduktion till energimetabolismen
Genomgång av hur celler frigör energi från näringsämnen i cytosol och mitokondrie.
Fokus ligger på kolhydratmetabolism.
Laboration metabolism
Vi utför ett högintensivt och ett lågintensivt arbete och mäter laktathalter i blodet.
Innan laboration ska varje grupp presentera en underbyggd hypotes om vad som
kommer att hända vid de olika arbetsmomenten.
Metabol reglering
Regleringsmekanismer för enzymaktiviter/inaktivering och adaptation.
Regleringsmekanismer i glykolys och mitokondriell oxidation.
Seminarium gällande metabolism kopplat till fysiskt arbete.
KUNSKAPSKONTROLL AV HELA KURSEN
Tentamen – Skriftlig kunskapskontroll med frågor om innehållet på hela moment 2.
Sid 4 (5)
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Idrottsmedicinska enheten
Telefon: 090-786 66 13.
E-post: [email protected]
http://www.surgsci.umu.se/enheter/idrottsmedicin/
Grundläggande humanbiologi och
funktionell anatomi, moment 2,
Sid 5 (5)
7,5 hp ht-15.
2016-06-03
Förbered dig genom att gå igenom föreläsningskompendium, instuderingsfrågor samt kapitel 2,3 delar av 4
samt 25 i Tortora. Kolla igenom innehållet från respektive föreläsning här ovan så att du har fått med dig det
viktigaste. Vi kommer även att ha en frågestund innan tentamen för att räta ut eventuella frågetecken.
EXAMINATION
Studenten examineras skriftligt på en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd
på respektive moment. För att erhålla betyget Väl Godkänd för helkurs krävs betyget Väl Godkänd
på kursens båda moment.
Student som underkänts vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyad examination i nära anslutning till
ordinarie tillfälle. En studerande som blivit underkänd i examination har rätt att genomgå förnyad
examination ytterligare fyra gånger för att bli godkänd. Student som erhållit godkänt betyg får ej
genomgå förnyad examination. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för
en kurs eller en del av kurs, har rätt att, efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan
examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Examination på denna kursplan
garanteras två år efter förstagångsregistrering på kurs.
Glöm inte att medtaga legitimation till tentamen!
LITTERATUR
Kurspärm
o Åhörarkopior från föreläsningar
o Övningsstenciler
o Instuderingsfrågor
Gerard J. Tortora , Bryan Derrickson
Principles of anatomy & physiology. : Vol. 2 Maintenance and continuity of the
human body
13. uppl. : New York : Wiley : cop. 2011 : S. 728-1222 :
ISBN: 9780470924297
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album
Läsanvisning: OBS! Denna bok finns att köpa som en helhet med två volymer, och ISBNnumret är då 9780470929186
