20 år - Dietistaktuellt

ORGAN för sveriges kliniska dietister
r
å
20
VOLYM XX • NUMMER 5 • OKTOBER • 2011
Tema: geriatrik
3 enkla sätt
att öka energioch näringsintaget
3
x 40 ml
= 480 kcal
6
Calogen Extra innehåller mycket energi
och är även kompletterad med vitaminer
och mineraler. Calogen Extra kan med
fördel ges till patienter med sjukdomar
som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: cancer, KOL eller anorexi.
Nutricia
Box 3142, 169 03 SOLNA
Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80
E-post: [email protected] • www.nutricia.se
g p ro t ei n
Äldre undernärda patienter med dålig
aptit har ofta svårt att äta stora volymer
och även då passar Calogen Extra bra.
Calogen Extra tolereras väl och har en
bra compliance. Den lilla volymen gör
att aptiten påverkas minimalt.
Organ för
S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-post
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
ADVISER AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-551 785 85
Mobil: 0733-22 88 35
E-post: [email protected]
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Lenanders Tryckeri AB
TEMA: Geriatrik
Ledare: Dietisten - en profession i utveckling
4
Nutrition of aged Alzheimer patients
8
Trots undernäring kan äldre bli bättre av träning
10
Låga och höga D-vitaminnivåer hos äldre kvinnor ökar risk
18
Coenzym 10 - livsnödvändig substans
12
Sarkopeni och kakexi – definitioner och kriterier
19
Screeningsformulär EAT-10 och MNA
22
Undersökning om hälsa och kolesterol
24
Dietister i Geriatrik firar 20 år
26
Utvärdering av NCP/IDNT-implementering
30
Europa positivt till införande av NCP
32
Pseudovetenskap vs. vetenskap – ett nutritionsperspektiv
36
DRF:s informerar
42
Kommande nummer
Nr.
6/11
1/12
2/11
Manusstopp Utgivning
4 nov
25 nov
27 jan
17 feb
11 maj
25 maj
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
10
12
22
24
26
34
TS-kontrollerad upplaga 2010:
5.900
Medlem av:
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
3
ledare
Elisabet Rothenberg, leg dietist, med dr
Ordförande DRF
Dietisten - en profession i utveckling
EFAD
(The European Federation of the
Associations of Dietitians, www.
efad.nu) genomförde 22-24 september sitt 22th
annual General Meeting (GM) i Wien. EFAD representerar 30.000 dietister i 29 länder. Ordförande
sedan ett år tillbaka är Anne de Looy professor i
dietetic Plymoth University. Utöver obligatoriska
punkter tog GM beslut om utkast till en strategisk
plan, som skall ange prioriteringar och färdriktning för EFAD åren 2011-2016.
Planen inleds med ett mission statement ”To
support member Associations in developing the
role that dietitians have in reducing inequalities
and improving nutritional health in Europe”, sedan
följer vision, värdegrund och en aktionsplan. Planen utgör mycket intressant läsning och vittnar
om en organisation, som under Anne de Looys
ledning, fått en mycket tydligare och målinriktad
kurs. De prioriterade frågorna ligger helt i linje
med DRFs internt prioriterade områden, som
handlar om att på olika sätt utveckla dietistrollen
och där Nutrition Care Process och International
Dietetics & Nutrition Terminology (NCP/IDNT)
intar en mycket viktig roll.
Tre kommittéer har formerats för att på olika
sätt arbeta med professionsutveckling: the educational committée som ledas av Agneta Hörnell
professor, Umeå, the professional practice committée som Ylva Orrevall med dr, Stockholm
medverkar i, samt the Research and Evidence
Based practice committée. Syften är att utveckla
standards för utbildning och lifelong learing (LLL)
och att verka för evidensbaserad praktik samt att
understödja och utveckla verktyg för att förbättra
yrkesutövningen samt verka för forskning inom
nutrition och dietetik.
En EU ansökan håller också på att färdigställas
i syfte att utveckla NCP/IDNT för europeiska dietister. DRF ser oerhört positivt på EFADs prioriteringar. De kommer att innebära värdefull draghjälp i vårt eget arbete med att införa NCP/IDNT
i Sverige. På flera håll i landet har kollegor börjat
arbeta enligt NCP/IDNT, och väldigt många fler
är intresserade. DRFs arbetsgrupp för terminologi
och etik hade nyligen möte och diskuterade hur
förbundet på bästa sätt kan underlätta och understödja införandet. Vi beslutade att en speciell
del på hemsidan ska reserveras för NCP/IDNT där
medlemmar kan ta del av dokument och på annat
sätt följa utvecklingen, DietistAktuellt är en given
kanal för information, vi kommer också att starta
4
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
ett mailnätverk liknande kommundietisternas för
erfarenhetsutbyte och inspiration och sist men
inte minst kommer en användarkonferens att
arrangeras i Stockholm den 21/5 (inbjudan kommer).
Gruppens och styrelsens ambition är att, med
resurser som står tillbuds, stimulera och understödja införandet av NCP/IDNT som standardiserade språk för dietister. Vi gör detta med inställningen att det får ske långsiktigt, successivt och
på frivillighetens grund. Ju fler arbetsplaster som
startar desto fortare och lättare kommer det att
gå. På sikt är det dock oundvikligt att alla dietister
arbetar strukturerat enligt NCP och ställer nutritionsdiagnos till grund för ordinerade nutritionsbehandling.
Allt större krav ställs på hälso- och sjukvården att systematiskt registrera prestationer för
bättre uppföljning och utvärdering av hur effektiv
vården är såväl ekonomiskt som med avseende
på förväntat resultat. Detta sker bl a med hjälp av
kvalitetsregister, var av SeniorAlert är ett.
Skall vi dietister med rätt kunna hävda vår unika
roll som ansvariga specifikt för nutritionsbehandling måste vi därför också förbättra strukturen i
vårt arbete för att leva upp till samhällets förväntningar evidensbaserad, säker och effektiv vård.
Det kommer att ställas krav också på oss att göra
systematiska uppföljningar och resultatsammanställningar. Resurserna inom vård och omsorg
kommer att bli allt mer ansträngda beroende
på en åldrande befolkning och nya kostsamma
metoder för utredningen och behandling. Det
räcker inte att själv vara övertygad om att man
gör nytta, man måste också kunna påvisa det på
ett övertygande sätt för ledning och omvärld.
Kravet på kontinuerlig vidareutbildning (LLL)
kommer också att öka. En grundutbildning är
bara en plattform som man självständigt, beroende på inriktning och intresse, får ta ansvar för
att ständigt bygga på. Vår speciallistordning är
ett viktigt led i formaliserad vidareutbildning och
professionsutveckling. De tre första speciallisterna kommer att examineras under hösten och
förhoppningen är att fler snart skall komma efter.
EFAD ger oss nu viktig och stimulerande draghjälp när det gäller att utveckla professionsrollen
samtidigt som engagemanget i EFAD innebär
möjligheter för DRF att påverka och bidra till
professionsutvecklingen för alla EFADs dietister i
Europa.
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
Geriatrik
Noterat
EU-satsning på ökad livskvalitet hos äldre
Ö
rebro universitet deltar i ett stort europeiskt forskningsprojekt om äldres hälsa.
Syftet är att undersöka hur maten påverkar
hälsan och utforma nya kostråd som kan motverka eller lindra många av de sjukdomar och
hälsoproblem som förknippas med åldrande.
Örebroforskarna bidrar med bioanalytisk
kompetens i samband med provtagningar och
analys av resultaten.
– Vi ska undersöka vilken betydelse näringsintaget har för att uppnå bästa tänkbara hälsa
hos äldre människor. Och till skillnad från
tidigare forskning ska vi studera vilken betydelse kosten har som helhet, i stället för att
fokusera på enskilda näringsämnen, berättar
professor Robert Brummer, som är en av de
tre Örebroforskare som deltar i EU-projektet.
Åldrandet beskrivs i dag som en process
där kroppen kontinuerligt anpassar sig till
inre och yttre slitage, en påfrestning som ofta
leder till kronisk, låggradig inflammation och
ligger bakom många av de sjukdomar som vi
förknippar med hög ålder. För många börjar
hälsan försämras redan vid dryga 60 ålder.
Men all forskning på området tyder på att
det går att bromsa åldrandet, bland annat
genom en ändrad diet.
”Näringstät” mat
– Även om äldre människor har samma näringsbehov som yngre vuxna personer, krävs
det en annan sammansättning av kosten.
Energibehovet är mindre, men behovet av
vitaminer och mineral är lika stort, eller till
och med större, eftersom det med stigande
ålder kan bli svårare att tillgodogöra sig
näringsämnen. Därför måste maten vara mer
koncentrerad, det vill säga ”näringstät”.
Personer mellan 65 och 79 år kommer att
rekryteras från olika delar av Europa, och
genomgå en detaljerad medicinsk undersökning före och efter projektet, för att jämföra
effekten av olika dieter. Forskarna vid Örebro
universitet kommer bland annat att analy-
sera blodvävnad, under ledning av professor
Fawzi Kadi.
Mätning av telomerer
– Det biologiska åldrandet kan konstateras
ända ner på cellnivå. Vi kommer till exempel
att mäta längden på de så kallade telomererna, som sitter i varsin ände på varje
kromosom. Telomererna har blivit en viktig
parameter för att utvärdera vilken potential
det finns för reparation och återuppbyggnad
av kroppsvävnad, eftersom de blir något kortare för varje celldelning, säger Fawzi Kadi.
Projektet, som har fått namnet NuAge,
samordnas av universitetet i Bologna och
bland de 31 deltagarna från 17 EU-länder finns
både universitet och företag. Sverige representeras av Örebro universitet och Karolinska
Institutet. EU satsar drygt 84 miljoner kronor,
varav knappt 2 miljoner tilldelas Örebro
universitet.
Källa: Örebro Universitet
Kroppens bakterier påverkar åderförkalkning
N
ya fynd tyder på att bakterier i munnen
och eller tarmen kan påverka åderförkalkningsförloppet. Upptäckten kan leda till
nya behandlingsstrategier. Det visar aktuell
forskning från Sahlgrenska akademin.
Resultaten publiceras i den tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
– Orsakerna till varför vi får åderförkalkning
har klarlagts under senare tid men kunskapen
kring varför placken i ådrorna spricker och bidrar till proppbildning vet vi mindre om, säger
Fredrik Bäckhed, docent på avdelningen för
molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska
akademin.
Inflammation ökar risken för att placket
spricker i ådrorna, men de bakomliggande
orsakerna som driver inflammationen är inte
klarlagda. Vår kropp är hem för tio gånger fler
bakterier än humana celler och forskning under
senare år har påvisat att tarmfloran är förändrad vid fetma som i förlängningen kan leda till
hjärtkärlsjukdom. Även försämrad tandhälsa
6
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
och tandlossning har koppling till åderförkalkning vilket indikerar att bakterier i munhålan
eller tarmen kan påverka sjukdomsförloppet.
– Vi har nu undersökt om vi kan återfinna
samma bakterier i munhålan och- /eller tarmen som i åderförkalkningsplacket och om
mun- och/eller tarmfloran kan ligga bakom
utvecklingen av hjärtkärlsjukdom
Först fann forskarna att mängden bakterier i placket korrelerade med mängden
vita blodkroppar, ett mått på inflammation.
Sedan undersökte de bakteriesammansättningen i munhålan, tarmen och i placket hos
15 patienter samt i munhålan och tarmen
på 15 friska kontrollindivider med moderna
sekvenseringsmetoder. De upptäckte då att
bakterierna Pseudomanas luteola och Chlamydia pneumoniae återfanns i samtliga plack
samt att flera bakterier återfanns i placket
och framförallt i munnen, men även i tarmen,
hos samma patient. Dessa resultat tyder på
att bakterierna kan tränga in i kroppen från
munhålan och tarmen och eventuellt driva på
inflammationen i placket. Forskarna fann även
att vissa bakterier i munnen och tarmen korrelerade med biomarkörer som är associerade
med hjärtkärlsjukdom.
– Att plackbakterier återfinns i munhålan
och tarmen på samma individ öppnar upp för
nya diagnos- och behandlingsstrategier genom
att angripa kroppens bakterier. Dock måste
fynden bekräftas i större studier och ett direkt
orsakssammanband mellan de identifierade
bakterierna och åderförkalkning etableras, säger Fredrik Bäckhed.
FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar
40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år.
Artikelns titel: Human oral, gut, and plaque
microbiota in patients with atherosclerosis:
2010-11383R. Författare: Koren et al
Källa: Sahlgrenska Akademien
ID kommunikation
!
t
e
h
Ny
Vi är övertygade om att du vet
hur de äldre ska få tillräcklig näring.
Vi vill bara underlätta för dig.
Skånemejerier Multiyoghurt Björnbär är energität med en
fetthalt på 7%. Den är rik på C- och D- vitaminer, folsyra och järn,
vilket innebär att den ger 30% av det dagliga näringsintaget.
God som mellanmål, utmärkt som frukost.
040-31 39 00 www.skanemejerier.se
Geriatrik
Aktuell forskning
Nutrition of aged Alzheimer patients –
support for living at home longer?
T
he population of Finland is aging at a
M e r ja S uom i nen
DSc (Nutrition),
project manager
Society for Memory
Disorders Expertise in
Finland
www.muistiasiantuntijat.fi and www.ravitsemuskotona.fi
[email protected]
8
vol. XX
No 5
oktober 2011
higher rate than that of other European countries. The number of people 65
and older is predicted to increase from 800,000 in
2000 to 1.4 million by 2030. Finns more than 80
years of age are expected to double. Hence, the issues we are facing are urgent.
The risk of malnutrition increases with age.
Malnutrition, low body mass index and involuntary weight loss reduce functional ability and psychosocial wellbeing. Nutritional problems are closely related to cases of multiple diseases. Protein-energy malnutrition may be due to insufficient
food intake, disease, or a combination of both.
Normal ageing involves a decrease in the amount
of lean muscle tissue. This loss of muscle mass can
be slowed with a quality, balanced diet and sufficient exercise.
Although a few studies have examined nutritional treatment and shown it to be effective with
regard to nutritional status and the use of health
services in randomized, controlled settings, the
effects of nutritional care on the functional ability, health, quality of life and use of health services
among frail, aged people with memory disorder
living at home are scarce.
A four-year research project (2009-2012) on
the nutritional treatment of aged individuals with
Alzheimer disease who are living at home with
DietistAktuellt
their spouses has been implemented by the Society for Memory Disorders Expertise in Finland,
as funded by Finland’s Slot Machine Association.
The aim of the trial is to find out whether tailored
nutritional care of aged persons with Alzheimer
disease and their spouses could be used to affect
their nutritional status, energy, protein and nutrient intake, BMI, functional ability, psychosocial
wellbeing, caregiver burden, and use of health services (cost-effectiveness).
Food diaries and content of the intervention
The study is a randomized intervention trial. Aged
couples living at home were recruited for the study between August 2010 and April 2011. Intervention lasts one year for each couple. At baseline
and at the end of the trial, the spouse fills in three-day food diaries for her/himself and the Alzheimer patient. A trained nutritionist provides
the spouses with oral and written instructions on
how to keep the food diary. They receive food measures of 100 ml, 15 ml and 5 ml to measure the
amounts of food items they consume. After the
researchers receive the completed food diaries, the
nutritionist checks them by phone to make sure
the amounts of food items, cooking methods and,
for example, the type of milk or fat that was recorded was done correctly. After they have sent their
food diaries to the researchers, the couples are
Geriatrik
randomized. The couples subject to intervention
receive tailored nutritional care, while the control
group is offered a written guide on nutrition for
aged people.
After analyzing the food diaries, the nutritionist visits the intervention couples at their homes. On the bases of the food diaries, the home
visit and a nutritional anamnesis, the nutritionist
draws up an individualized nutritional care plan
and speaks to the couple about their nutrition.
The objective is not to change food habits, but
to complement possible limitations in their diets and ensure sufficient intake of energy, protein
and other nutrients. The nutritionist recommends
those food items they are familiar with. If a clear
deficiency of some nutrients is detected and it is
difficult to complement this failing naturally, nutritional supplements are recommended. In order
to increase protein in the diet, good protein sources are recommended. If the couple seems unable
to increase the quantity of energy, protein and/or
other nutrients in their diet, complementary dietary drinks consisting of protein and other nutrients are supplied for daily use. It is also recommended that all intervention couples take 20 µg
of vitamin D supplement daily.
The nutritionist visits each couple 4-8 times during the intervention, according to their
needs. The couples subject to the intervention
receive oral and written advice on exercise that
strengthens muscles and that is easy to perform at
home. In addition, couples have the possibility to
take part in peer support group meetings. Couples willing to participate receive a free taxi card
for transport to and from the meetings. All participants are given taxi cards for transport to and
from the research center at baseline and again at
12 months.
The intervention ends in April 2012. Preliminary results will be reported at the end of the year,
and baseline results will be available earlier. Three nutritionists have been working on the research, one of them half-time. Preliminary results
show that the measuring of food intake with the
adjusted methods has proven feasible and important among the aged participants, and results
ranges in food and nutrient intake vary considerably among the individuals. Therefore, it is very
important to tailor nutritional advice and care to
each individual’s specific needs.
Research team: Merja Suominen, Satu Jyväkorpi, MSc (Nutrition) Taija Puranen MSc (Nutrition)
References:
Shatenstein B, Kergoat MJ, Reid I, Chicoine
ME. Dietary intervention in older adults with
early-stage Alzheimer dementia: early lessons
learned. J Nutr Health Aging. 2008;12:461-9. Review.
Rivière S, Gillette-Guyonnet S, Voisin T et al.
A nutritional education program could prevent weight loss and slow cognitive decline in Alzheimer’s disease. J Nutr Health Aging.
2001;5:295-9.
Shatenstein B, Kergoat MJ, Reid I. Poor nutrient intakes during 1-year follow-up with community-dwelling older adults with early-stage Alzheimer dementia compared to cognitively intact matched controls. J Am Diet Assoc.
2007;107:2091-9.
The population of Finland is aging at a higher rate
than that of other European countries.
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
9
Geriatrik
Ny avhandling
Trots undernäring kan
äldre bli bättre av träning
E
M ai n e Car l sson
Dietist, med dr
Geriatriken
Norrlands universitetssjukhus
maine.carlsson@germed.
umu.se
10
vol. XX
No 5
oktober 2011
n avhandling vid Umeå universitet visar att ett högintensivt träningsprogram
har god effekt på den fysiska kapaciteten bland äldre människor både med och utan
demenssjukdom som bor i särskilt boende. Ett proteintillskott förbättrade dock inte effekten av träningen. Avhandlingen visar även att en probiotisk dryck inte har någon effekt
på förstoppning bland äldre
personer med demenssjukdom.
I en randomiserad kontrollerad studie bland 191 äldre personer på olika äldreboenden i
Umeå genomfördes högintensiv träning under tre månader
samt ett proteintillskott serverades efter varje träningstillfälle. Deltagarna förbättrade sin
fysiska funktion och de blev
mer självständiga i sina dagliga
aktiviteter. Träningen gav dock
ingen effekt på muskelmassan
och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Fler studier behövs emellertid för att se om kroppssammansättningen kan
påverkas hos denna grupp av mycket sköra äldre
personer. Ett viktigt resultat av studien var dock
att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen.
Studien visade även att de som var undernär-
DietistAktuellt
da oftare hade varit drabbad av en urinvägsinfektion under det senaste året, var mera beroende av hjälp vid måltiden samt att de som hade en
svårare demenssjukdom var mer undernärda än
övriga deltagare.
I en annan studie som ingick i avhandlingen fick 15 äldre personer på ett demensboende 2 dl av en probiotisk yoghurt dryck varje dag under sex
månader. Förutom att den probiotiska drycken inte hade någon effekt på förstoppning visade studien även att födointaget var otillräckligt och att
nattfastan var allt för lång, att
vikten gick ner, samt att de som
deltog i studien hade en väldigt
låg aktivitetsnivå. Även här behövs fler studier med fler deltagare för att kunna säga om
probiotika kan påverka problemet med förstoppning hos äldre personer.
Avhandlingens huvudbudskap är att ett högintensivt träningsprogram kan
förbättra funktion och självständighet hos äldre personer trots att de led av både undernäring
och demenssjukdom. Den visade även att nattfastan måste bli kortare och att det finns samband mellan undernäring och urinvägsinfektioner.
Unikt kosttillägg med god
och frisk smak med
yoghurtkaraktär och
semiflytande konsistens
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]
Coenzym Q 10
Coenzym Q10, ubikvinon eller ubikinon
Livsnödvändig substans
som minskar med åldern
D
M ag n u s N y l ander
Dr Med & docent
nutritionsforskare
och tandläkare
12
vol. XX
No 5
oktober 2011
et allmänna intresset för Coenzym Q10 som ibland också kallas vitamin Q, blev stort under början av
1990-talet. Q10 används alltmer som ett terapeutiskt och profylaktiskt komplement vid olika sjukdomar, bl a hjärtsjukdomar och tandlossningssjukdom, gingivit samt parodontit.
Q10 kan också ses som ett tillskott för att förebygga sjukdom och att stärka hälsan i allmänhet. Som kosttillskott är Q10 oftast i storleksordning 30 till 100mg per dag. Vid exempelvis
hjärtsvikt så ordineras ofta högre doser eller flera intag av 100mg kapslar per dag.
Åldrande
Halterna av Q10 är högst i hjärtat och andra
vävnader med hög ämnesomsättning. Vävnadshalterna av Q10 i dessa vävnader är normalt betydligt lägre vid hög ålder hos människor och
djur, men de individuella variationerna är inte
helt kända. (Appelkvist et al 1991). Låga vävnadsnivåer av Q10 kan vara accentuerat genom
ärftliga faktorer, sjukdomar, olika slags oxidativ
stress samt och inte minst bristfälligt näringsintag eller nutrition. En väl sammansatt kost
med alla nödvändiga mikronutrienter, är en förutsättning för att den kroppsegna produktionen av Q10 ska fungera. Låga vävnadsnivåer av
Q10 kan vara en av flera orsaker till åldrandet.
DietistAktuellt
I en svensk studie analyserades Q10 i blod från
mycket gamla människor (Nylander et al 1993).
Studien inkluderade åldringar, som var mellan
90 och 102 år gamla. En undergrupp diagnostiserades som dementa (främst Alzheimers sjukdom). Dementa hade statistiskt säkerställt lägre nivåer av Q10 i blodet än icke dementa åldringar. Fortsatt forskning får visa om låga nivåer
av Q10 kan ha ett samband med utvecklingen av
demenssjukdom och åldrande.
Hundra gamla möss
En amerikansk studie väckte tidigt ett stort intresse för Q10 och åldrande (Bliznakov et al
1981). I denna studie användes hundra 17 månader gamla möss (med samma genetiska anlag) som delades in i två grupper. En grupp injicerades med en emulsion av Q10 i bukhålan en
gång per vecka. De återstående 50 mössen utgjorde kontroller och injicerades med en motsvarande emulsion. Vid 27 månaders ålder levde fortfarande 20 möss som erhållit emulsionen med Q10. Alla kontrollmöss hade dött. Tre
av mössen som fick Q10 blev extremt gamla för
denna typ av mus. Genomsnittlig överlevnadstid
var 5 månader för kontrollmössen och 8 månader för mössen som fick Q10, vilket var en statistiskt signifikant skillnad. Vid ett personligt samtal (MN) med den framstående Q10-forskaren
Emile Bliznakov framhöll han att Q10:s immunförsvarshöjande effekt förmodligen var den
främsta orsaken till att mössen som fick Q10
levde betydligt längre än kontrollmössen som
inte fick Q10. I en senare finsk djurstudie har
Q10 däremot inte visat någon positiv effekt på
livslängden (Alho, personlig information)1.
Enligt teorin om”The Free Radical Theory
of Aging” d.v.s. fria radikalers inverkan på åldrandet, så är degenerativa eller nedbrytande förändringar vid åldrandet relaterat till bildningen
av fria radikaler och oxidativa skador i olika delar av cellerna. Åldersrelaterade skador har visats i DNA i cellkärnor och mitokondrier samt
cellmembraner och enzymer. Vårt antioxidativa försvarssystem består till en viktig del av samverkande enzymer, peptider och flera vitaminer
samt vitaminliknande ämnen bland annat Q10.
Mot bakgrund av detta är antioxidanter av givet
intresse vid åldrandet.
Kemi och cellulära funktioner
Q10 är en kinon med en lång sidokedja eller
”svans” bestående av 10 länkar eller isoprenoidenheter av essentiell betydelse för människan
och många däggdjur.
Q10 finns dels intracellulärt, dels extracellulärt och då främst bundet till blodets lipoproteiner. Intracellulärt är Q10 primärt lokaliserat
i mitokondriernas inre membran. Där tjänstgör
Q10 som en livsnödvändig elektron- och protontransportör i andningskedjan, som utgör slutsteget i vår energiproduktion med produktion av
energirikt adenosintrifosfat (ATP). Det är denna energi som cellerna i våra vävnader använder
till bland annat muskelarbete och uppbyggnad
av olika ämnen.
Q10 har även andra funktioner i cellerna. I
reducerad form utgör Q10 en viktig fettlöslig
antioxidant. Q10 är, liksom E, en fettlöslig molekyl och dessa utgör tillsammans en betydande
del i skyddet mot oxidativ skada eller lipidperoxidationer (härskning) i cellmembranen. Q10
är den enda kända fettlösliga antioxidanten som
våra celler själva kan syntetisera och dessutom
”reparera” eller reducera, genom enzymatiska reaktioner efter det att Q10 använts som antioxidant i skyddet mot lipidperoxidationer. Olika
forskningsresultat visar att Q10 är en av flera anEn direkt jämförelse av dessa studier är emellertid
omöjlig att göra, då den finska studien utfördes med
annan mer osäker och inexakt metodik där mössen
själva fick äta pellets som sprutats med Q10.
1
tioxidanter, bland annat C-vitamin, som kan reducera eller ”reparera” E-vitamin till aktiv form
efter det att E-vitaminet verkat som antioxidant
och oxiderats. Annan forskning visar att Q10
också har betydelse för cellmembranens fluiditet
eller ”spänst” och därmed funktion.
Fortsatt forskning får visa om
låga nivåer av Q10 kan ha ett
samband med utvecklingen av
demenssjukdom och åldrande.
Kroppens egen produktion av Q10
Q10 syntetiseras i stort sett i alla kroppens celler,
dock inte i de röda blodkropparna (erytrocyterna). Q10:s karaktäristiska kinonring syntetiseras
från aminosyran fenylalanin, som först omvandlas till den kemiskt snarlika aminosyran tyrosin.
Därefter omvandlas tyrosin i sin tur genom olika enzymatiska steg till den kinonring som utgör grundstrukturen till Q10-molekylen. En
för ämnesomsättningen nödvändig kemisk förening (Acetyl-CoA) utgör början till den kedja av 10 isoprenoidenheter, som gör Q10-molekylen komplett. Flera kemiska steg vid syntesen
av Q10, kräver olika ämnen bland annat vitamin
B6 (pyridoxin).
Förekomst av Q10 i födan
Utöver den kroppsegna produktionen (endogena syntesen) erhåller vi Q10 och flera andra liknande kinoner med olika långa sidokedjor, via
födan. Det är svårt att göra beräkningar av det
Q10 som intas av Q10 med födan. Ett ordinärt
intag är drygt 10 mg per dag. De individuella
variationerna är dock stora. De som har ett extremt högt intag av fet fisk, exempelvis strömming och makrill, kan mycket väl ha ett intag
av Q10 över 50 mg per dag. Oxkött och framför
allt hjärta är andra exempel på Q10 föda, som
innehåller mycket Q10. Grönsaker, bland annat
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
13
spenat, broccoli och flera vegetabiliska oljor innehåller en del Q10.
Upptag och omsättning av Q10
Det Q10 som finns i kroppen härrör alltså dels från
den endogena produktionen, dels från ett exogent
intag med födan. Den endogena syntesen av Q10 är
livsnödvändig och betydligt större än tillskottet med
födan. Därmed inte sagt att intaget med födan är
oväsentligt. Hos en grupp försökspersoner, som erhöll parenteral nutrition helt utan Q10, sjönk den
genomsnittliga nivån av Q10 i blodet (där Q10 utgör en mycket viktig antioxidant som skyddar LDLkolestrol mot att peroxideras eller härskna) med 40
procent inom en vecka.
Q10 är en icke vattenlöslig och relativt stor molekyl, vilket kan göra att upptaget i mag-tarmkanalen är förhållandevis lågt. Kosttillskott med Q10 ger
en maximal nivå i blodet efter omkring 5 timmar.
En andra ”peak” (toppnivå) uppträder efter cirka 24
timmar. Troliga orsaker till detta är en omfördelning av Q10 efter inkorporering i plasmalipoproteiner och/eller en cirkulation där Q10 via levern har
gått ut i tarmen och tagits upp igen (entero-hepatisk
cirkulation). Den genomsnittliga biologiska halveringstiden är drygt 30 timmar.
Q10-nivån i blodet blir högre under betydligt
längre tid, när Q10 tas i samband med måltid. En
ordinär kostsupplementering ger nästan alltid ett
betydande tillskott i blodet inom en vecka. I en omfattande svensk biotillgänglighetsstudie av författaren (MN) och medarbetare var Q10-nivån i plasman i genomsnitt cirka 1,1 mikromol/l före supplementering. Efter 10 dagars intag av 60 mg Q10 per
dag (gelatinkapslar med sojaolja), var genomsnittshalten cirka 1,9 mikromol/l. Ökningen i halt var
därmed i genomsnitt drygt 70 procent. Den individuella variationen av Q10-nivån i blodet var stor både före och efter supplementering med Q10.
Immunförsvar
Djurstudier har visat
att tillskott av Q10 kan
stärka immunförsvaret (fagocytoskapacitet) samt påskynda ökningen av antikroppar
vid infektioner (Bliznakov et al 1970). Amerikanska studier har visat att Q10 har stärkande effekter på immunförsvaret hos friska
försökspersoner (Folkers et al 1993, Hanioka et al 1993, Mcree et
al 1993).
14
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
Parodontit
Nästan alla äldre utvecklar tandlossning (parodontit), som förmodligen utgör världens vanligaste bakteriesjukdom. Den primära orsaken är att bakterieplack samlas på tänder och i tandköttsfickor (gingivalfickor). Bakteriella gifter (antigener) går in i omgivande vävnad och tandköttet (gingivan) blir svullen, inflammerad och lättblödande. Ett inflammerat
tandkött (gingivit) har etablerats vilket utgör början till tandlossning. Får sjukdomen ohejdat fortsätta kommer ”tandupphängningsapparaten” med benfästet (parodontiet) att irreversibelt brytas ned, d.v.s.
det förlorade benfästet kan inte återbildas*. För att
förebygga eller hejda tandlossning är det primära att
hålla rent från bakterieplack med bland annat tandborste och tandtråd. Vid svår tandlossning krävs
dessutom kirurgiska ingrepp.
Framskriden tandlossning är också avhängig av
immunförsvarets funktioner. Immunförsvaret skyddar mot de bakteriella vävnadsförstörande angreppen. Amerikanska forskare har publicerat forskningsresultat, som tyder på att tandlossningspatienter har en obalans i angrepp (bakterier i tandköttsfickor) och försvar (immunförsvarsceller), där bakterierna tagit överhanden (Hanioka et al 1993, Mcree
et al 1993). Genom att stärka immunförsvaret kunde man också minska inflammationsgraden (gingiviten) i tandköttet (gingivan).
Angående patienter med tandlossning har en rad
amerikanska, japanska och svenska studier, framför allt amerikanska och japanska, rapporterat goda terapeutiska effekter efter tillskott av Q10. Ett
undantag utgörs av en dansk studie som inte kunde visa någon säkerställd effekt av Q10 (Glavind et
al 1994). De kliniska förbättringar man erhöll i flera
studier visades genom minskad tandköttsblödning
och minskat fickdjup samt genom studier av bakterieplackets sammansättning. Parallellt med kliniska förbättringar indikerar vissa laboratoriemätningar immunförsvarsstärkande effekter, genom att
kvoten mellan T4 (CD4) och T8 (CD8) lymfocyter
signifikant ökade (Hanioka et al 1993, Mcree et al
1993). Sammantaget indikerar alltså den publicerade forskningen att Q10 är ett lämpligt komplement
till annan behandling vid tandlossning i både profylaktiskt och terapeutiskt syfte, men även för att allmänt stärka immunförsvaret.
Hjärtsjukdom
Den mesta dokumentationen om Q10 och dess terapeutiska effekter är kopplad till hjärtsvikt. Vid
hjärtats pumpande kräver dess muskulatur (myokardiet) ständig, tillräcklig tillförsel av energi i form av
ATP. Vi måste därmed ha en ständig, tillräcklig produktion av ATP. En förutsättning för normala hjärtfunktioner är därför, att det alltid finns tillräckliga
nivåer av Q10 i hjärtat.
En italiensk multicenterstudie (Trimarco et al
1993), som inkluderade över 600 patienter, visade att
150 mg Q10 per dag signifikant minskade symptomen (bland annat lungödem och kardialastma) hos
patienter med hjärtsvikt. Behovet av sjukhusvård
minskade också.
I en svensk randomiserad dubbelblind, cross-over
multicenterstudie gavs patienter med hjärtsvikt 100
mg Q10 peroralt per dag under 3 månader (Hofman-Bang et al 1995). I denna studie gavs Q10 utöver annan gängse medicinsk behandling. Resultaten
visar att Q10 gav små, men ändå statistiskt säkerställda förbättringar. Hjärtats pumpförmåga vid fysiskt arbete och den maximala prestationsförmågan
förbättrades. Patienterna fick också fylla i omfattande frågeformulär, som visade att Q10 dessutom gav
förbättrad livskvalité. Även detta resultat var statistiskt säkerställt. En omfattande utvärdering av Q10forskningen understryker att flera internationella studier har visat liknande förbättringar hos hjärtsviktspatienter som supplementerats med Q10 (Soja
& Mortensen 1996).
Arterioskleros, som i folkmun kallas åderförkalkning med hjärt-kärlsjukdom som följd, utgör
ett stort lidande för stora delar av världens befolk-
ning och är den vanligaste dödsorsaken
i västvärlden. Ledande forskare anser
idag att peroxiderat (härsket) LDLkolesterol utgör en
betydande orsak till
hjärt-kärlsjukdom.
Forskningen pekar
på att Q10 har en
viktig förebyggande
funktion mot hjärtkärlsjukdom. Vid
australiensiska studier (Stocker et al 1991) isolerade man LDL-kolesterol från friska försökspersoners blod. I laboratoriet utsattes sedan LDL-kolesterolet för oxidativ stress (fria radikaler). Den experimentella
exponeringen för fria radikaler konsumerade eller
minskade kontinuerligt LDL-kolesterolets antioxidativa skydd. C-vitamin var den första antioxidanten som förbrukades och därnäst den reducerade formen av Q10. Intressant nog härsknade LDL-kolesterolet först när nästan allt reduce-
Kraft att njuta
Resource® Addera Plus är en klar näringsdryck,
smaksatt med fylliga, naturliga fruktjuicer. Innehåller
massor av energi som snabbt ger ny kraft. Den är
läskande och lättdrucken och passar perfekt
som måltidsdryck eller mellanmål. Är lämplig
för personer som behöver extra tillskott av
energi och protein.
Finns i sex goda smaker: Apelsin, Äpple, Hallon-Svarta vinbär,
Päron-Körsbär, Ananas-Apelsin och Druva-Äpple.
För mer information kontakta gärna vår kundservice på telefon 020-78 00 20.
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
15
rat Q10 förbrukats. Då var ändå cirka 95
procent av E-vitaminet och cirka 80 procent av betakarotenet fortfarande intakt i
LDL-kolesterolet. Forskarna konkluderade sin forskning med att reducerat Q10
är en effektivare antioxidant än både Evitamin och betakaroten, i avseende att
skydda LDL-kolesterolet mot härskning.
I en annan studie administrerade forskarna (Stocker et al 1992) 300 mg Q10
peroralt per dag under 11 dagar, till en
grupp av friska försökspersoner. Detta resulterade i att LDL-kolesterolet tolererade oxidativ stress eller angrepp från fria
radikaler, betydligt bättre.
Centrala referenser
Appelkvist EL, Kalen A, Dallner G. Biosynthesis and regulation of Coenzyme Q. In: Folkers K,
Littarru GP, Yamagami T (Eds). Biochemical and
Clinical Aspects of Coenzyme Q, Vol. 6. Elsevier,
Amsterdam, pp 141-150, 1991.
Emile G. Bliznakov MD; The Miracle Nutrient
Coenzyme Q10” Biochemical and Clinical Aspects of
Coenzyme Q. volume 3, in 1981.
Folkers K, Morita M, McRee J Jr; Extending Life by Fifty Percent The activities of coenzyme
Q10 and vitamin B6 for immune responses; Biochem Biophys Res Commun. 1993 May 28; 193
(1): 88-92.
Glavind L, Moe D, Klausen B and Diamant B.
Effekt of ubiquinon (coenzym Q10) på marginal
parodontitis. (The effect of (coenzyme Q10) on
marginal periodontitis.) : Tandlægebladet 1994;
98: 287–292
Hanoika T, et. al. Effect of Topical Application
of CoQ10 on Adult Periodontitis – , 1993, Molec.
Aspects Med. Vol. 15, Elsevier Science Ltd.
Hofman-Bang C, Rehnquist N, and Swedberg K: Coenzyme Q10 as an adjunctive treatment of congestive heart failure. J Am Coll Cardiol 1995;19:216A.
Morisco, C., Trimarco, B. and Condorelli, M. Effect of coenzyme Q10 in patients with congestive heart failure: a long-term multicenter randomized study. Clinical investigations. 71, S134136. 1993.
Nylander M, Weiner JA, Cavalli-Björkman C,
Dellenvall K, Morita M & Folkers K 1993. Coenzyme Q10 in blood as related to to serum lipids in aging Swedish people. Oral presentation
and Abstract, The International Symposium on
The Biomedical and Clinical Aspects of Coenzyme Q10, 1993, Karolinska Institutet, Stockholm.
Soja AM, Mortensen SA. Treatment of congestive heart failure with coenzyme Q10 illuminated by meta-analyses of clinical trials. Mol Aspects
Med 1997;18:S159-68.
Stocker R, Bowry VW, Frei B. Ubiquinol-Q10
protects human low density lipoprotein more efficiently against lipid peroxidation than
does a-tocopherol. Proc Natl Acad Sci U S A.
1991;88:1646 –1650.
Stocker, R.; Mohr, D.; Bowry, V.W.; 1992. Dietary supplementation with coenzyme Q10 results in increased levels of ubiquinol-10 within
circulating lipoproteins and increased resistance
of human low density lipoprotein to the initiation of lipid peroxidation. Biochim Biophys Acta
1126: 247-254.
En komplett referenslista kan rekvireras från:
[email protected]
Dagens 70-åringar är smartare än gårdagens
I
dag klarar 70-åringar intelligenstester
betydligt bättre än vad 70-åringar gjorde
förr. Dessutom har det blivit svårare att
upptäcka demens i tidig fas. Men glömska är
fortfarande ett tidigt symtom. Det visar nya
forskningsrön baserade på H70-studien vid
Sahlgrenska akademin.
I H70-studien tar forskarna reda på vilka
symptom som kan förutsäga demensutveckling och om symptomen förändrats i senare
födda generationer. Deltagarna består av en
stor andel av Göteborgs 70-åringar och har
genomgått flera olika undersökningar över
åren, bland annat en rad tester som mäter
minne, snabbhet, språk, logik och rumsuppfattning. Nya resultat från studien publicerades
för en tid sedan i den ansedda amerikanska
tidskriften Neurology.
– Utifrån testresultaten har vi försökt identifiera personer i riskzonen för att utveckla
demens, något som fungerade bra för gruppen
70-åringar födda 1901-02. Men för den senare
generationen 70-åringar, födda 1930, gav samma tester ingen vägledning om demensrisken,
säger Simona Sacuiu, läkare på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset och forskare på enheten
för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgren-
16
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
ska akademin.
70-åringarna födda 1930, vilka undersöktes
2000, presterade betydligt bättre på intelligenstesterna jämfört med generationen
som föddes 1901-02 och undersöktes 1971.
Skillnaderna i testresultat mellan de som
utvecklade demens de efterföljande fem åren
och de som inte gjorde det var obetydliga hos
70-åringarna födda 1930 och undersökta 2000.
Medan ett stort antal tester upptäckte tidig
demens hos 70-åringarna födda 1901-02 och
som undersöktes 1971.
– Det som delvis kan förklara förbättringen
är bättre förlossningsvård, bättre kost, högre
utbildningskvalitet, bättre behandling av högt
blodtryck och andra kärlsjukdomar, och inte
minst de högre intellektuella krav som finns
i dagens samhälle, där tillgång till avancerad
teknik, som tv och internet har blivit vardag,
säger Simona Sacuiu.
Studien visade att minnesstörningar var
det enda som kunde ge en indikation om
vilka 70-åringar som befinner sig riskzonen för
demens. Men långtifrån alla som hade dåligt
minne utvecklade demens.
– Därför är det viktigt att personer med
minnesstörning får en ordentlig utredning.
För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt
behövs bra verktyg där bland annat olika tester
ingår. Dessa måste dock hela tiden anpassas
till nya generationer eftersom äldre presterar
allt bättre i standardiserade psykologtester,
uppger Simona Sacuiu.
Samtidigt var förekomsten av demens i stort
sett oförändrad - det är lika vanligt hos 70-75
åringar idag som för 30 år sedan. I studien ingick över 800 demensfria 70-åringar, efter fem
år hade fem procent av dem utvecklat demens.
– Den ökade kunskapen om tidiga tecken
på demens kan bidra till att patienterna får
snabbare hjälp och stöd av sjukvården, säger
Simona Sacuiu.
FAKTA H70-STUDIEN
Studien startade med en undersökning av
70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp
regelbundet under 30 år. År 2000 startade
en ny H70 studie som pågår alltjämt. Totalt
ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts
både kroppsligt och mentalt och gjort det
möjligt för flera forskargrupper att beskriva
olika trender av fysisk och mental hälsa i den
åldrande befolkningen.
Resource® ThickenUp Clear.
Den säkra lösningen
mot dysfagi är klar!
Tipsa dina dysfagipatienter om vår innovativa nyhet Resource® ThickenUp Clear!
•
•
•
•
Kliniskt visats öka säkerheten hos dysfagipatienter genom att minska risken för aspiration*
Drygt, går åt 2,5 gånger mindre pulver jämfört med traditionellt stärkelsebaserat förtjockningsmedel
Förtjockar omedelbart och behåller konsistensen genom sväljningsprocessen
Påverkar inte livsmedels utseende eller smak och vatten förblir klart
*Belafsky PC et al.The Effects of Rheology and Type of Thickening Agent on Objective
Swallowing Parameters, USD California. Data on file.
www.nestlenutrition.se
Nyhet!
Geriatrik
Rapport från ESPEN
Sarkopeni och kakexi –
definitioner och kriterier
ESPENS invigningsdag inleddes med att två av ESPENs särskilda intressegrupper (SIG), Nutrition in Geriatrics och Cachexia-Anorexia in Chronic Wasting Diseases, hade ett möte där man en gång för alla försökte
fastställa definitioner och kriterier för de båda överlappande begreppen sarkopeni och kakexi.
D
r Tommy Cederholm som är ordfö-
rande SIG Nutrition in Geriatrics, inledde med att redovisa för hur gruppen
i samarbete med flera organisationer och föreningar under fem års tid arbetat fram till en konsensusdefintion rörande kriterier för diagnosen
sarkopeni. Den lyder som följer:
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
”Sarcopenia is a clinical entity, with multifactorial causes, such as senescence, chronic disease,
physical inactivity and poor food intake.
Sarcopenia should be seen first, but not exclusively, as an age-related condition defined
by the combined presence of reduced muscle
mass, that is, a T score of mass (corrected for
height, body weight or fat mass) of 2 standards
or less, and reduced muscle function measured
as gait speed less than 0.8 or 1 m/s.” (1)
I sammanhanget presenterade Tommy Cederholm en intressant studie som tydligt visar korrelationen mellan gånghastighet hos äldre och
förväntad livslängd, t ex är man 75 år och har en
gånghastighet på 0.6 m/s, kan man förvänta ytterligare 7 års levnad, är hastigheten 1.6 m/s är
18
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
motsvarande förväntad livslängd 95 år (se bild
1) (2).
Trots dessa, enligt nämnda konsensus, mycket användbara kriterier finns fortfarande vissa delade meningar, bl a råder oenighet om just
gånghastigheten – 0.8 eller 1 m/s. En annan fråga handlar hur man skall definiera muskelmassa – bör man skall använda sig av T score eller
absoluta värden? Frågan om huruvida begreppet ”funktion” bör ingå i kriterierna har också varit föremål för diskussion. Här finns en gråzon
mellan begreppen ”kakexi” och ”sarkopeni”. Ett
förslag har varit introducera termer som primär
och sekundär sarkopeni. Den primära sarkopenin beror enbart på åldrande, medan den sekundära sarkopenin relateras till minskad aktivitet
(t ex sängliggande eller stillasittande livsföring),
näringsbrist (otillräckligt protein- och/eller energiintag, malabsorption, gastrointestinala sjukdomar, medicin som orsakar anorexi, etc), eller
sjukdom (t ex organsvikt, inflammation, endokrina diagnoser, etc).
Tommy Cederholm menade att den sistnämnda sekundära formen överlappar i viss ut-
Geriatrik
sträckning i definitionen av kakexi (se nedan),
men ansåg ändå att rådande konsensus är tillräckligt genomarbetad och effektiv, för att man
nu skall kunna gå vidare och söka nya utmaningar.Fortsatt diskussion och finjustering av begreppen får man dock räkna med.
Dr Elisabet Rothenberg poängterade att
man behöver ett kriterium som kan utgöra ett
alternativ till gånghastighet, eftersom det inte är
ovanligt att dessa patienter just är sängbundna.
Kriterierna för kakexi
SIG-teamet Cachexia-Anorexia in Chronic Diseases företräddes av Dr Maurizio Muscaritoli
och Dr Jacqueline A E Langius och de presenterade de kriterier som fastställer diagnoserna prekakexi och kakexi.
I konsensusgruppen har man sedan tidigare
kommit fram till att kakexi föreligger:
Vid en viktförlust om minst 5% under 12 eller
färre månader (alternativt ett BMI som är
mindre än 20 kg/m2). Dessutom måste minst
tre av följande fem punkter vara uppfyllda:
• Minskad muskelstyrka
• Trötthet
• Anorexi
• Muskelmassa under index
(Low fat-free mass index)
• Onormal biokemisk balans
- ökad inflammatoriska markörer
(CRP, IL-6)
- Anemi (Hb < 12g/dL)
- Låg serum albumin (< 3.2 g /dL) (3)
Prekakexi i sin tur, föreligger då samtliga nedan
kriterier är uppfyllda:
Maurizio Muscaritoli från Department of Clinical Medicine,
”Sapienza,” University of Rome.
1. En underliggande kronisk sjukdom
2. Ofrivillig viktförlust om ≤ 5% av den patientens normala kroppsvikt under de senaste 6
månaderna.
3. Kronisk eller återkommande systemisk
inflammationsrespons (SIR)
4 Anorexi eller anorexirelaterade symptom (4)
Utöver dessa två kriterieuppsättningar har professor Kenneth Fearon formulerat diagnoskrite-
Figure 1. Predicted Median Life Expectancy by age and Gait Speed
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
19
Geriatrik
Anorexi
rier för kakexi vid cancer, som konsensusgruppen ställer sig bakom (även om kriterierna i viss mån avviker
från framför allt Evans):
Diagnosis of cancer cachexia
• Weight loss >5% over past 6 months (in absence of
simple starvation; or
• BMI <20 and any degree of weight loss >2%; or
• Appendicular skeletal muscle index consistent with
sarcopenia (males < 7,26 km/m2; females <5,45 kg/
m2) and any degree of weight loss >2% (5)
Kakexi vid cancer brukar beskrivas i termer av tre progressiva utvecklingsfaser: prekakexi, cahexia och refractory(≈ svårbehandlad) cahexia, men alla patienter
går inte igenom samtliga steg.
Om man betraktar kakexi som en konsekvens av anorexi och metabola förändringar, måste intervention
omfatta både aptitstimulerande åtgärder och introduktion av kosttillägg. För att påverka ämnesomsättAge-related
sex hormones
apoptosis
mitochondrial dysfunction
Neurodegenerative
diseases
motoneuron loss
Cachexia
Starvation
Malabsorption
SARKOPENI
Endocrine
corticosteroids
GH, IGF-1
insulin resistance
Disuse
immobility
physical inactivity
zero gravity
Figure 2. Tillstånd som
kan komma att leda
till sarkopeni. (7).
ningen bör man häva inflammation med hjälp av
anti-inflammatorisk och/eller anabol medicinering,
samt med EPA (i en nyligen publicerad studie ökade lungcancerpatienter som genomgick kemoterpi i
vikt, samtidigt som muskelreduktion avstannade då
de gavs fiskolja som supplement (6).
Några kriteriepunkter
Efter konsensusredovisningarna diskuterades det
hur man skulle avgränsa några av de olika kriterierna som skulle uppfyllas för att prekakexi och kakexi skulle vara fallet. Den allmänna meningen var
att prekakexi kunde föreligga även om patienten inte
hade någon uttalad viktförlust, men de andra villkoren var uppfyllda. Om viktförlusten däremot uppnår
nämnda ≤ 5%, övergår patienten definitionsmässigt
till ett kakektiskt tillstånd.
En annan fråga som väcktes gällde CRP-nivåer
– det finns idag inget standardiserat, internationellt
giltigt enhetssystem för biomarkören, så istället för
att ange ett exakt tröskelvärde, föreslår man att en
avvikelse från det lokalt tillämpade normalvärdet är
att betrakta som inflammation (är normalvärdet 5,
så är 5.1 ekvivalent med inflammation).
20
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
Kriteriet för anorexi var ett tredje diskussionsämne.
Det är ett kriterium som nu också ingår i beskrivningen av prekakexi. Anorexi är förenklat uttryckt
minskad matlust (inte att förväxlas med den psykiatriska diagnosen anorexia nervosa), som ofta uppträder i samband med kroniska sjukdomar. För cancerpatienter har man tagit fram en modifierad version av formuläret Functional Assessment of Anorexia/
Cachexia Therapy (FAACT). (Under mötet föreslogs
mot bakgrund av studier företagna av Dr Alessandor Laviano, att AS (anorexia score) justerades från
24p till ett cut off-värde på omkring 30p. Detta för
att det tidigare värdet inneburit ett allt för snävt urvalskriterium och att det bidrog till att man förbisåg
flera patienter med anorexi.
Under mötet enades man om ovan precisering och
justering av kriterierna rörande viktförlust, anorexia
score och CRP. Någon invände att CRP kan vara
högt pga en sekundär diagnos, t ex urinvägsinfektion och skulle då vara missvisande vad gäller definitionens intention. Men eftersom det finns ett krav
på kronisk och återkommande inflammatorisk reaktion i definitionen, faller anmärkningen.
Maurizio Muscaritoli betonade att begreppet
prekakexi har en stark pedagogisk innebörd. Inte
minst för de kliniskt verksamma grupper som inte är
så bekanta med nutrition och dess betydelse vid behandling av kroniska sjukdomar,
som olika specialistläkare, t ex onkologer.
De är omedvetna om de förändringar av organismen som tillståndet medför, men tydliga kriterier visar att intervention är av avgörande betydelse för att patienten skall klara av att
genomgå exempelvis kemoterapi.
Han tillade också att nutritionsbehandling redan
vid prekakexi kan i sig vara otillräckligt, och andra
åtgärder kan behöva vidtas för att råda bot på underliggande metabol alteration, och för att förebygga reell kakexi.
Resterande del av konsensusmötet handlade om
SIG-gruppernas framtida utmaningar, bl a diskuterades utsikterna att kunna initiera större internationella observations- och interventionsstudier, och
framför betonades allt möjligheterna att ta till vara
på data som redan finns insamlat i tidigare genomförda studier. En primär målsättning är att man med
dessa data som bas, skall kunna ta fram praktiska
guidelines vad gäller prevention och behandling av
kakexi och sarkopeni.
Referenser
(1) Cederholm et al. Clinics in Geriatric Medicine 2011;27(3):341-353
(2) Studentski et al. JAMA 2011;305;50-58.
(3) Evans et al. Clin Nutr 2008;27:793-9
(4) Muscaritoli et al. Clin Nutr. 2010;29(2):154-9
(5) Fearon et al. Lancet Oncol 2011;12(5); 489-95
(6) Murphy RA, Mourtzakis M, Chu QS, Baracos VE, Reiman T, Mazurak VC. Supplementation with fish oil increases first-line chemotherapy efficacy in patients with advanced nonsmall cell lung cancer. Cancer. Feb 15 2011.
(7) Muscaritoli et al., Consensus definition of sarcopenia, cachexia
and pre-cachexia: Joint document elaborated…, Clin Nutr(2010),
doi:10.1016/j.clnu.2009.12.004
Ett nytt mellanmål för äldre
Art. nr 12533
Art. nr 12522
Protin drickyoghurt är en snabb och god proteinkälla
för äldre människor som har svårt att få i sig tillräckligt.
Protin är en naturlig produkt gjord på mjölk, grädde
och extra mjölkprotein. Mjölkens alla nyttigheter
finns i Protin men den innehåller inga tillsatta mineraler eller vitaminer. Smaken är mild och gräddig och
precis som vanlig drickyoghurt har den en jämn och
mjuk konsistens.
Protin
Protin
Dagsbehov
PROTEIN g
5,7
29
45
ENERGI kcal
130
650
2000
Per 100 g
Per 500 g
Kvinna 60 kg
Liten portion – mycket energi. Protin ger en kvinna som väger
60 kg 60 % av proteinbehovet och 30 % av energibehovet per dag.
Eftersom Protin inte innehåller några tillsatta mineraler eller vitaminer kan den inte
ersätta all mat, men är ett utmärkt mellanmål.
www.arlafoodservice.se
Geriatrik
Screeningformulär EAT-10 och MNA
I den bästa av världar identifieras och behandlas alla människor som är i behov av nutritionsbehandling.
Verkligheten är tyvärr en annan, dock kan ett screeningformulär vara en del i processen att nå dit. För att
göra screeningprocessen effektiv och målinriktad är det av vikt att besluta vad man ska screena för och
vilka grupper som ska screenas.
I
nom nutritionsområdet finns det fle-
Car ol a G ranholm
Nordisk Produktchef
Nestlé HealthCare
Nutrition
Carola.Granholm@
se.nestle.com
22
vol. XX
No 5
oktober 2011
ra screeningformulär och Nestlé Nutrition
Institute har varit med och utvecklat ett
par stycken. MNA® (Mini Nutritional Assessement) är ett validerat bedömningsverktyg som kan identifiera geriatriska patienter som är 65 år och äldre och undernärda eller i riskzonen
för undernäring. MNA® utvecklades för nästan 20 år sedan och är
den mest validerade screeningmetoden för undernäring hos
äldre. MNA finns i två format,
ett ursprungligt baserat på 18
frågor och en reviderad variant baserat på sex frågor.
MNA guiden har reviderats efter kommentarer
och funderingar från användare av MNA. Den finns nu uppdaterad på engelska och den svenska versionen
beräknas vara på vara på plats under oktober
månad. Guiden finns på http://www.mna-elderly.com/ under ”MNA Forms”.
Några av uppdateringarna i guiden berör
punkterna A, C, D, E, förändring av BMI-tabellen samt bilden för Demispan.
DietistAktuellt
Relativt nytt är screeningformuläret EAT-10
som används för att identifiera dysfagipatienter
och bedöma dysfagisymtomens svårighetsgrad.
EAT-10 består av tio frågor och tar två minuter
att fylla i. EAT-10 är tillämplig på
ett brett urval av dysfagipatienter, t.ex:
•
•
Orofaryngeal dysfagi
Esofageal dysfagi
EAT-10 är utvecklat och validerat av Peter Belafsky, M.D.,
Ph.D. Associate Professor
Director of Voice and
Swallowing Center, UC Davis Health System, Department
of Otolaryngology, Sacramento,
CA, USA.
Det finns många olika screeningformulär att välja på och det är viktigast att
det man väljer är utarbetat för den målgrupp
som ska utvärderas, att formuläret är validerat
och att det mäter de variabler/symtom som ska
utvärderas. Om du har frågor gällande MNA eller EAT-10 är du varmt välkommen att höra av
dig till mig.
Geriatrik
Mini Nutritional Assessment
MNA®
Efternamn:
Kön:
Ålder:
Vikt, kg:
Fyll i poängsiffran i rutorna och summera för bedömning.
Förnamn:
Längd, cm:
Datum:
Screening A Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit,
matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem?
0 = ja, minskat avsevärt
1 = ja, minskat något
2 = nej, ingen förändring
B Viktförlust under de senaste tre månaderna
0 = ja, mer än 3kg
1 = vet ej
2 = ja, mellan 1 och 3kg
3 = nej, ingen viktförlust
C Rörlighet
0 = är säng- eller rullstolsbunden
1 = kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut
2 = går ut med eller utan hjälpmedel
D Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna?
0 = ja
2 = nej
E Neuropsykologiska problem
0 = svår demens eller depression
1 = lindrig demens
2 = inga neuropsykologiska problem
2
F1 Body Mass Index (BMI) = vikt (kg) / längd (m )
0 = BMI mindre än 19
1 = BMI 19 till mindre än 21
2 = BMI 21 till mindre än 23
3 = BMI 23 eller mer
OM DU INTE KAN RÄKNA UT BMI, ERSÄTT FRÅGA F1 MED FRÅGA F2.
SVARA INTE PÅ FRÅGA F2 OM DU REDAN HAR SVARAT PÅ FRÅGA F1.
F2 Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC)
0 = CC mindre än 31 cm
3 = CC 31 cm eller mer
Screeningresultat
(max 14 poäng)
12-14 poäng:
8-11 poäng:
0-7 poäng:
Normal nutritionsstatus
Risk för undernäring
Undernärd
®
För
en fördjupad bedömning, använd den långa versionen av MNA som finns på www.mna-elderly.com
Ref.
Vellas B, Villars H, Abellan G, et al. Overview of the MNA® - Its History and Challenges. J Nutr Health Aging 2006;10:456-465.
Rubenstein LZ, Harker JO, Salva A, Guigoz Y, Vellas B. Screening for Undernutrition in Geriatric Practice: Developing the Short-Form Mini
Nutritional Assessment (MNA-SF). J. Geront 2001;56A: M366-377.
Guigoz Y. The Mini-Nutritional Assessment (MNA®) Review of the Literature - What does it tell us? J Nutr Health Aging 2006; 10:466-487.
® Société des Produits Nestlé, S.A., Vevey, Switzerland, Trademark Owners
© Nestlé, 1994, Revision 2009. N67200 12/99 10M
Mer information finns på: www.mna-elderly.com
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
23
Geriatrik
Undersökning om hälsa och kolesterol
Tre av fyra medelålders svenskar har kolesterolvärden som ligger över rekommenderad nivå, 5 mmol/L.
Höga kolesterolvärden är ingen sjukdom i sig, men en riskfaktor för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.
Idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige. I mars i år frågade undersökningsföretaget YouGov 1012 män
och kvinnor om deras hälsa och specifikt om kolesterol. Deltagarna bor i Sverige, både i storstäder, i
mindre städer och på landsbygden och är mellan 40 och 69 år.
A
v de tillfrågade hade 49 procent ge-
Ag n e ta K jäl l man
leg dietist
agneta.kjallman@
telia.com
24
vol. XX
No 5
oktober 2011
nomgått en eller flera hälsoundersökningar under det senaste året.Vanligast var att
kontrollera blodtrycket. Hela 90 procent av dem
som genomgått en hälsoundersökning svarade det
Därefter kom blodsocker och 66 procent hade undersökt sina blodfetter. Inte fler än 59 procent
kontrollerade vikten. En större andel av dessa tillhör den yngre gruppen mellan 40 och 49 år. Det
var betydligt fler i åldersgruppen 50-69 år som
kontrollerade blodtrycket. Dessa faktorer är riskfaktorer för sjukdomar i hjärta och kärl.
En ändrad livsstil har positiva effekter på riskfaktorerna. Dessutom är förändringarna ofta utan
biverkningar. 48 procent varade att de ibland tänker på sitt kolesterolvärde och 8 procent är funderar ofta på det. Bland de äldre var intresset för kolesterol större än bland de yngre. Helt naturligt
tänker fler på sitt kolesterolvärde om man nyligen
har genomgått en hälsoundersökning och kontrollerat värdet vid det tillfället. En intressant iakttagelse var att de som bor i Stockholmsområdet funderar oftare på sin kolesterolnivå än de som bor i
övriga delen av landet, speciellt jämfört med södra
Sverige. Man såg inga signifikanta skillnader mellan könen. Men, nästan hälften, 44 procent, tänker
DietistAktuellt
aldrig på sitt kolesterol.
Av dem som tänker på sitt kolesterolvärde svarar 60 procent att de gör något för att hålla värdet på en hälsosam nivå. Resten, dvs 40 procent
gör ingenting. 218 (65 %) av dem som tänker på
sitt kolesterol har svarat att de anpassar kosten och
äter mer hälsosamt. Det var en öppen fråga, därför
varierade svaren, men det var många som åt mer
fisk och grönsaker. En del angav att de använde
mer olivolja och rapsolja. Andra svarade att de äter
vegetariskt och kontrollerar fettinnehållet i maten.
26 procent hade börjat motionera eller rör sig mer
än tidigare. Vissa av dem svarar också att de äter
mer hälsosamt fett och drar ner på fettet. 28 procent äter medicin eller omega-3 tillskott. Av dem
angav 14 (4 %) att de hade börjat äta omega-3 i
någon form.
Havre innehåller en stor andel lösliga fibrer –
betaglukaner. Genom att fibrerna binder gallsalter i mag- och tarmkanalen minskar både det totala och LDL-kolesterolet. Kvoten mellan HDL
och LDL förbättras på så sätt. Betaglukaner fördröjer också blodsocker- och insulinsvar både hos
friska och personer med typ 2 diabetes. EFSA –
den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet – har uttalat sig positivt om betaglukaner för
Geriatrik
behandling av förhöjda kolesterolvärden och vid
förebyggande behandling för att bibehålla normala kolesterolvärden. För att få effekt rekommenderas 3 gram betaglukaner per dag. Det motsvarar
3 glas havredryck (endast havredrycker tillverkade av Oatly innehåller betaglukaner) eller 2 portioner havregrynsgröt. Därför ställdes även frågor
om havre.
Undersökningen visar på stor okunskap om
havrens hälsoeffekter. När de som säger sig äta
havreprodukter i någon form får välja flera olika
skäl att äta havre, är det bara 12 procent som kryssar i för att sänka sitt kolesterolvärde. Av de som
medvetet äter produkter med havre äter de flesta,
64 procent, havregrynsgröt. Därefter kommer bröd
med havre och müsli. 6 procent väljer havredryck
och 3 procent havresmoothie eller havreyoghurt.
Slutsatsen som kan dras är att ungefär hälften
av de tillfrågade personerna mellan 40 och 69 år
genomgår en hälsoundersökning varje år eller oftare. Nästan lika många tänker på sitt kolesterolvärde, men det är långtifrån tanke till handling. 40
procent av dem som tänker på sitt kolesterol gör
inga som helst förändringar. Av dem som gör förändringar anpassar de flesta kosten och äter mer
hälsosamt, men det är inte så många som väljer
316642_YOSA_220x152_Diet_2810_2511_Layout
1 2011-05-10 09.01 Sida 1
produkter med havre.
Laktos- och mjölkfria havremål
som är bra för alla magar!
Yosa är ett fräscht, fiberrikt och välsmakande frukost- och mellanmål som tillverkas av fullkornshavre tillsammans
med bär och frukter. Alla produkterna är naturligt fria från laktos, gluten, soja och kolesterol. Dessutom är de fettsnåla.
Mjölksyrebakterier och bifidobakterier tillförs och bildar en unik och mycket hälsosam probiotisk syrakultur som
främjar magens och tarmarnas funktion, balanserar blodsockerhalten och ger en lång mättnadskänsla.
För mer information se www.yosa.se eller skicka ett mail till [email protected]
Vi jubilerar
Dietister i Geriatrik (DIG) firar 20 år
DIG firar i år 20 årsjubileum och det föll på min lott att göra en kort minneskavalkad om föreningens
dåd och råd under åren 1991 -2011 och även passa på att presentera dess syfte och verksamhet. Här följer
några axplock från DIG:s historia.
J
nat dessa ord: ”Låt mig än en gång få uttrycka min
glädje över att vi nu är en grupp dietister som vill
jubileum som referensgrupp som firades
åstadkomma människovärdig mat till våra äthanden 10 mars 2011 i Läkarsällskapets lodikappade”.
kaler. Vi firade genom att ha en seminarieefGruppen som då bildades i Göteborg blev setermiddag med följande inbjudna gäster til�dermera DIGlika föreläsagruppen. Elisare: Anette Anbeth Øverby blev
dersson, Ingvar
vår första ordföBosaeus, Tomrande och övriga
my Cederholm,
dietister som inWasty Klasson,
gått/ingår i grupIngaLill Landin,
pen är Gun-Britt
Torsten MossFahger, Gerd
berg och Gunnel
Faxén Irving,
Stuhr. DessutIngrid Jacobsson,
om hade DIGBrita Karlström,
medlemmarna
IngaLill Landin,
egna inlägg. HeElisabet Rothla programmet
enberg, Anja Sahandlade om geTidigt 90-tal. Vasa-dietisterna: fr.v Ingalill Landin, Elisabeth Rotenberg
letti, Sara Vigebo
riatrisk nutrioch Ingrid Jacobsson
och Kerstin Östtion.
erberg.
Vi hade ordning och reda i gruppen redan
I begynnelsen
från början med årsmöten, styrelsemöten, proDet hela började med att ”Vasa-dietisterna”
tokoll, kassör, sekreterare, verksamhetsberättelkallade till ett möte i Göteborg i maj 1991.
ser, verksamhetsplaner, programförklaring och
Efter detta möte skrev Elisabet Øverby ett
stadgar.
tackbrev till ”Vasa-dietisterna” med bland anag var med och arrangerade DIG:s 20-års
B r i ta K ar l st r öm
professor emerita leg dietist
knuten till
institutionen för kostvetenskap och institutionen för
folkhälso- och vårdvetenskap
Uppsala universitet.
26
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
ANNONS
BECEL – FÖR GODA
VANOR FÖR DIG OCH
DINA PATIENTER
ENKLA FÖRÄNDRINGAR KAN
PÅVERKA HÄLSAN
där de ingår – hjälper till att bibehålla
normala kolesterolvärden vid byte från
mättat fett.
Hjärt-kärlsjukdom är den ledande
dödsorsaken i Sverige, trots att den ofta
kan förebyggas. Enkla förändringar av
den dagliga kosten och livsstilen spelar
en viktig roll för att påverka risken för
hjärt-kärlsjukdom.
VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN REKOMMENDERAR ATT VI
BÖR:
• äta mindre mättat fett och transfett
• få i oss tillräckliga mängder
fleromättade omega-6- och
omega-3-fetter
• äta mycket frukt och grönsaker
• äta mindre salt
• röra på oss mer
• hålla vikten under kontroll
FETT OCH HÄLSA
Att välja rätt typ av fett är viktigt
eftersom det har en stor inverkan på
kolesterolvärdet som i sin tur påverkar
hjärthälsan. Ett stort intag av mättat fett,
UPPTÄCK BECEL
som finns i feta mejeriprodukter som ost,
smör, grädde samt fett kött, pajer och
bakverk höjer kolesterolvärdet, vilket är
en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Den fleromättade fettsyran linolsyra (omega-6), som finns i t.ex. solros-,
majs- och linfröolja hjälper kroppen att
bibehålla normala kolesterolvärden.
För en optimal hälsa och bibehållen
hjärthälsa rekommenderar Livsmedelsverket användning av nyckelhålsmärkt
margarin, samt olja och flytande
margarin till matlagning, som innehåller
mindre mättat fett än smör.
Att välja Becel är ett smakrikt och enkelt
sätt att äta hälsosamt om man tänker på
sitt hjärta, tillsammans med en i övrigt
hälsosam kost och regelbunden fysisk
aktivitet.
BYT MÄTTAT FETT TILL
FLEROMÄTTAT FETT
Världshälsoorganisationen och även
svenska myndigheter, genom Svenska
näringsrekommendationer (2005)
rekommenderar att man minskar intaget
av mättade fetter och byter ut dem mot
fleromättade fetter som omega-6 och
omega-3. Det finns starka vetenskapliga
evidens för att både omega-6 – som
återfinns naturligt i solros- och majsolja
och i livsmedel där de ingår – och vegetabilisk omega-3 – som återfinns i bland
annat raps- och linfröolja och i livsmedel
Becel, med en hög andel omättat
och fleromättat fett och en unik mix
av omega-6- och omega-3-fetter, är
enkla och goda val för dina patienters
hälsa och hjärthälsa. Becel kan bres
på bröd, användas till matlagning,
stekning och bakning. Becel kan
också smälta på potatis, pasta
och grönsaker.
Läs och lär mer om Becel och en hälsosam kost på www.becel.se och www.becelinfo.se
Referenser:
World Health Organization. Preventing chronic diseases; A vital investment. WHO: Geneva, 2005, p 15 http://whqlibdoc.who.int
Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Report of a Joint WHO/FAO Expert Consultation, WHO Technical Report Series 916. Geneva 2003.
http://www.who.int/hpr/NPH/docs who_fao_expert_report.pdf
Hu FB et al (2002). Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease. JAMA; 288:2569-2578
Geriatrik
Det första styrelsemötet hölls i Bjuv i oktober
1991 och det var endast Elisabet Rothenberg
och Elisabet Øverby som var närvarande.
DIG:s Verksamhet
Från 20-årsjubileumet den 10
mars 2011: fr.v Inga Lill, Anja,
Brita, Ingrid, Elisabet, Sara,
Kerstin och Gerd
”Låt mig än en gång få uttrycka min glädje över att vi
nu är en grupp dietister som
vill åstadkomma människovärdig mat till våra äthandikappade”. Elisabet
Øverby
28
vol. XX
No 5
oktober 2011
Vi har arrangerat en rad utbildningar under
årens lopp för bland annat Uppsala universitet, Livsmedelsverket, diverse kommuner
samt i egen regi.
Vartannat år har
olika yrkesgrupper inbjudits till
”Nätverksdagar”, och åren
däremellan har
utbildningsdagar arrangerats.
DIG initierade
också det första
mötet för kommundietister.
Detta resulterade senare i det numera aktiva nätverket för kommundietister.
Vi har tagit fram utbildningsmaterial i olika former om geriatrisk nutrition och vi har
även granskat andras material. Boken ”Mat och
kostbehandling för äldre – problem och möjligheter” kom ut första gången 1998 och gavs då ut av
Livsmedelsverket. En efterföljare till denna bok,
”Geriatrisk nutrition”, kom ut 2010 och det var
tre av gruppens medlemmar som skrev den.
Gruppen har även varit involverad i Vårdguiden, Livslots och Vårdals tematisk rum ”Näring
och ätande”, med mera.
DIG har vidare uppvaktat Socialstyrelsen,
Kommunförbundet och Livsmedelsverket angående äldres nutritionsfrågor och DIG har varit
remissinstans, fungerat som expertgrupp vid åtskilliga tillfällen, senast 2011 för Socialstyrelsens
rapport ”Näring för god vård och omsorg”.
Gruppen har ett stort nätverk och har arbetat
tillsammans med myndigheter,, industrier, kommuner, universitet, pensionärsföreningar och inte minst enskilda eldsjälar.
blir en vedertagen del av de äldres medicinska
bebandling.
• samarbeta med övrig våldpersonal för att utveckla näringsbehandling anpassad till äldre
med olika sjukdomar och behov.
• utveckla rutiner inom såväl sjukvården
som äldreomsorgen för att finna dem som är i
riskzonen för att utveckla undernäring och för
att snabbt sätta in insatser
• sprida kunskap till kolleger och övrig vårdpersonal inom området geriatrisk nutrition.
• verka för att nutritionsansvariga
dietister (NAD) anställs i alla landets kommuner
• verka for att dietister anställs inom äldreomsorgen for att arbeta med utbildning till övrig personal och för att lägga upp individuell
näringsbehandling till äldre med behov.
• medverka i och ta aktiv del av forskning inom området.
• verka för att livsmedelsutbudet och produktutvecklingen av näringspreparat och kosttillägg
anpassas till äldres specifika behov.
• påverka myndigheter och andra organisationer
i frågor rörande området.
Sammanfattning
Vi tycker att våra första 20 år har varit framgångsrika och att DIG-gruppen uträttat mycket för ökad förståelse och kunskap om nutrition
för äldre och vi har funderat på om det berott på
tur eller skicklighet. Det osagt bildades förmodligen DIG vid precis rätt tidpunkt då efterfrågan var stor på mer kunskap inom äldrenutritionens område, och allt fler förstod att mer utbildning och kunskap behövdes. Ädelreformen hade
just införts och där hade nutritionen glömts bort
totalt, men DIG-gruppen visste, innan kommunerna och äldreomsorgen insåg det, att många
äldre var sjuka och undernärda. Ett faktum som
så småningom blev uppenbart även för kommunerna.
Men vi är ingalunda färdiga med vår insats
då behovet av mer kunskap fortfarande är mycket stort. Idag består DIG-gruppen av en bra mix
av ambitiösa och kunniga dietister med såväl erfarenhet från kliniskt arbete och undervisning
som forskning inom området geriatrisk nutrition.
DIGs programförklaring
Nästa 20-årsperiod
En första programförklaring antogs 1992 och en
ny utarbetades 2001:
Huvudmålsättningen är att på olika sätt verka för
ett bättre näringsomhänderragande och därmed
minska risken för undernäring bland äldre.
DIG kommer att fortsätta arbetet med att förmedla kunskap om geriatrisk nutrition på olika
sätt och på olika nivåer
DIG kommer att med friska krafter på olika
sätt fortsätta att verka för
ökad kunskap och förståelse för geriatrisk nutrition samt verka för att förbättra äldres näringsstatus vid hälsa och sjukdom.
Detta sker genom att:
• arbeta för att mat och annan näringstillförsel
DietistAktuellt
T
MUL
XTR
NGREDIENT t
I
t
I
BÄTT
R E TO L E R A
Isosource®Mix är den enda sondnäringen som innehåller riktig mat.
Den innehåller ingredienser som kan motverka både diarré och förstoppning.*
Tjugo års erfarenhet av Isosource®Mix talar för en mycket god tolerans.
Blir du nyfiken på Isosource®Mix?
Beställ en utförlig produktfolder via vår kundservice telefon 020 – 78 00 20.
Boka samtidigt in en av våra produktspecialister så får du uppleva en sondnäring
som är så nära riktig mat som möjligt!
*Volkert et al Clin Nutr 2006;25:330-360.
Nestlé HealthCare Nutrition, Box 6026, SE-102 31 Solna
Kundservice 020-78 00 20 E post [email protected]
NS
!
F
Om magen
får bestämma!
ÖR
A
Isosource®
Mix
Nutritionsbehandlingsprocessen
Utvärdering av NCP/IDNT-implementering
N
tister. Ett häfte med utvalda, översatta delar av
IDNT har tryckts upp, och skall användas med
den fullständiga on line-manualen. Vidare har
ett flertal artiklar som fokuserat på detta publicerats i Dietistakutellt.
utritionsbehandlingsprocessen
(NCP), utarbetat av den amerikanska
Ve r onc i a E r i ksson
leg dietist
DRF
[email protected]
dietistorganisationen ADA (American
Dietetic Association), hjälper dietisten att på ett
strukturerat sätt kritiskt granska utredningsdata och fatta beslut om hur man bäst åtgärdar ett
nutritionsproblem samt tillhandahåller en säker
och effektiv nutritionsbehandling. Den består av
fyra steg: 1) Nutritionsutredning, 2) Nutritionsdiagnostik, 3) Nutritionsåtgärd och 4) Nutritionsuppföljning och utvärdering ( JADA, augusti 2003, Vol 103, nr 8. 1063). Vidare insågs tidigt
behovet av ett gemensamt språk för att kunna
utvärdera och påvisa betydelsen av dietistens insatser. Detta resulterade i en terminologi, International Dietetics and Nutrition Terminology (IDNT); den är likvärdig ICD-10, men anpassad för
dietistens profession och dennes unika villkor.
Sedan två år tillbaka har DRF, som du säkert redan vet, arbetat med att översätta och införa NCP och IDNT. Bland annat var temat på
årets Kongress just detta och representanter från
ADA var med och utbildade omkring 300 die-
Samarbete med USA och Kanada
För att utvärdera införandet av NCP och IDNT i USA har ADA årligen genomfört en enkätundersökning bland sina medlemmar. I denna undersökning mäter de kännedom om NCP
och IDNT, hur långt de kommit i processen, vilka svårigheter de stöter samt vad de tycker om
processen. Detta var något vi inom DRF och
Terminologigruppen tyckte skulle vara värdefullt även för oss. När vi tog kontakt med ADA
för att fråga om vi kunde få utgå från deras enkät
då vi utformade våra frågor fick vi veta att även
den kanadensiska dietistorganisationen (National association of Canadian registered dietitians)
också arbetade med att ta fram en enkät för sina medlemmar. Detta blev då ett utmärkt tillfälle att utveckla frågorna tillsammans och däri-
Tabell 1. Procentuell andel av respondenterna som anger sig vara på olika införandestadier av de olika momenten i NCP
Nutritionsutredning
Inte medveten om
behovet
10 %
Medveten om
behovet
33 %
Nutritionsdiagnos
11 %
30 %
Nutritionsåtgärd
11 %
Nutritionsuppföljning och utvärdering
11 %
30
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
Planerar att införa
29 %
Genomgår
utbildning
1%
Infört i
arbetet
9%
Vet
inte
12 %
Inte relevant
för mitt arbete
7%
25 %
1%
16 %
11 %
6%
35 %
21 %
3%
8%
17 %
7%
35 %
27 %
2%
8%
12 %
5%
Nutritionsbehandlingsprocessen
NCP ger en enhetlig struktur och
ram för nutritionsbehandlingen
Ett standardiserat språk ger dietister en gemensam
vokabulär för att identifiera nutritionsproblem
Den möjliggör en tydligare dokumentation Den möjliggör mer konsekvent vård när
patienten byter vårdinstans
Den uppmuntrar till kritiskt tänkande
genom kunna jämföra resultaten med varandra.
I skrivande stund har inte de slutgiltiga svaren
från den kanadensiska undersökningen kommit
in varför de resultaten inte diskuteras här.
Resultat
Enkäten sändes ut som en länk strax efter Kongressen i maj via DRFs elektroniska nyhetsbrev
till alla medlemmar med sin e-post adress registrerad och 343 av er svarade. Av de som svarade arbetade över hälften på sjukhus och de flesta
(67 %) har arbetat som dietist i mer än 5 år.
Kännedom och applicerbarhet i arbetet
Vad vi snabbt insåg var att det arbete som lagts
ner på att informera om denna process och
DRFs strävan efter att arbeta enligt denna process har nått ut till medlemmarna; över 2/3
(68,2%) av respondenterna är medvetna om
NCP/IDNT och hela 62% av dessa svarade att
de helt eller delvis instämmer med att det är ett
relevant arbetsredskap att använda inom sitt arbetsområde. Några kommentarer var: ”Detta
skulle lyfta inte bara min verksamhet utan hela dietistkåren”, ”Bra, därför att det tydliggör dietistens
angreppssätt av aktuell frågeställning och för att
dokumentationen/kommunikationen likriktas vilket
ökar patientsäkerheten”.
De främsta anledningarna till att man inte
kände att de kunde använda NCP/IDNT i sitt
arbete var att vissa redan är ålagda att använda
ett annat system t ex ICF (International Classification of Functioning) samt att man är rädd att
detta system gör att man fokuserar på ett problem och missar helheten.
Vi frågan om NCP/IDNT är lätt att förstå
var det 46 % av er som delvis eller helt höll med.
Införandet av NCP/IDNT i arbetet
Gällande införandet eller fundering att införa NCP/IDNT i arbetet svarar 89 % att de har
börjat eller funderar på att införa det i sitt arbete. En av frågorna i undersökningen gällde hur
långt man kommit i de olika momenten i NCP.
Svaren presenterad i tabell 1, som visar att hur
långt man kommit processen för införandet vekar var liknande för de olika stegen, vilket kan
tyda på att man börjar införa alla delar samtidigt.
En fråga var ställd till alla de som hade påbörjat introduktion eller funderade på att införa NCP/IDNT och det gällde vilka fördelar de
Den underlättar kommunikationen
ansåg stämma överens
med annan hälso- och sjukvårdspersonal
med implementeringen.
Den hjälper dietister att bli erkända
Resultaten visas i diasom en del av teamet
gram 1.
Det finns inga fördelar
Även en fråga om vad
med att införa NCP och IDNT respondenterna hade för
farhågor och oroade sig
Diagram 1. Andel som instämöver inför införandet visade att den största oron
mer med påståenden gällande
införande av NCP/IDNT
var att produktiviteten skulle minska under själva införandet. Resultaten visas i diagram 2.
Utbildning och framtid
Vid förfrågan om
var de fått informaAtt min produktivitet kommer
tion om NCP/IDatt minska under genomförandet
NT var den vanligaste
Jag känner att NCP kommer att
källan Konferenser/
reducera tiden jag är med patienter
möten (37%), därefJag har svårt att skriva PES uttalanden ter i fallande ordning:
Artiklar (24%), DisJag är orolig för att NCP kommer att ändra mittarbetskussioner med kolsätt från individuell behandling till generella vårdplaner
leger (20%), UtbildJag är orolig för att annan hälso- och sjukvårdpersonal
ning anordnad av Kainte kommer att läsa mina nutritionsdiagnoser (PES) rolinska Universitetssjukhuset, KS (7%),
Jag har inga farhågor inför att införa NCP och IDNT
Workshop andordnad
av KS (6%) och till
Diagram 2. Andel som instämsist Utbildning på arbetsplatsen (5%).
mer gällande orosmoment inför
Det finns ett stort behov av vidare informainförandet av NCP/IDNT
tion och utbildning inom detta område och 91%
angav att de behöver med utbildning. Hur respondenterna önskar få denna utbildning ses i
diagram 3.
* * *
Avsikten med den här undersökningen är att den ska göras årligen och att
vi därigenom kommer att kunna se
hur arbetet med införandet av NCP/
IDNT fortgår. Därför vill vi först och
främst tacka alla som svarade på enkäten och samtidigt uppmana alla att
när vi skickar ut nästa att ta er tiden
att fylla i den. Tack på förhand.
Workshops
Handledning
Förslag på litteratur
Fallstudier On-line verktyg
Mer information
Vill du veta mer om undersökningen eller vill du
beställa den svenska översättningen av IDNT
(det gröna häftet) som också omfattar tillgång
till on line-manualen, kan du kontakta mig, Veronica, på [email protected].
Diagram 3. Andel av respondenterna som gärna vill se vidareutbildning i respektive form.
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
31
Nutritionsbehandlingsprocessen
Rapport från EFAD General Meeting
Europa positivt till att (ochinföra
NCP
Sverige ligger främst)
Mellan den 22 och 24 september avhöll EFAD (the European Federation of the Associations of Dietitians)
sin 22th annual General Meeting i Wien, och ett ämne på dagordningen som det kom att ägnas mycket
tid och stort intresse för var frågan om implementeringen av Nutrition Care Process (NCP) och International Dietetics & Nutrition Terminology (IDNT) i de europeiska länderna (Läs om årsstämman i övrigt i
denna utgåvas ledare).
D
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
32
vol. XX
No 5
oktober 2011
ietist Ylva Orrevall, en av NCPs
brinnande missionärer här i Sverige,
sitter med i en av EFAD tillsatt arbetsgrupp – the Professional Practice Committee, som har i uppgift att bl a arbeta med frågor rörande behandlingsprocesser och terminologi. Övriga medlemmar är Constantina
Papoutsakis (Grekland/USA), Pauline Douglas (Storbritannien) och Jolein Iestra (Nederländerna).
– Gruppen fick en förmiddag där vi inför alla delegaterna redovisade principerna
och grunderna i NCP och IDNT, berättar
Ylva. Jag hade också möjlighet att tillsammans med Naomi Trosler – som f ö medverkade på DRFs kongress i våras – genomföra
en gruppövning med ett patientfall. Intresset
var mycket stort.
På mötet redovisade också de holländska dietisterna hur de har utvecklat International Classification of Functioning (ICF) för
att passa dietisterna bättre. Detta arbete finns
dock inte översatt. Flera av de tysktalande
länderna i Europa har i dag blivit ålagda att
använda ICF i sin ursprungsform.
Även om ICF, liksom NCP/IDNT, är
tänkt som ett internationellt standardiserat
språk och dessutom är lanserat av WHO, så
är det många som beskriver att det har stora
brister. Framför allt utgår det inte från dietisternas behov av att kunna beskriva problem
DietistAktuellt
relaterade till intag, vilket NCP/IDNT gör,
utan är framtaget för andra kliniska professioner.
NCP som myndighetsbeslut
Det är utan tvekan så att Sverige, Australien
och Canada är de länder utanför USA som
kommit längst i arbetet med att införa NCP/
IDNT. EFADs Professional Practice Committe genomförde nyligen en enkätstudie för
att se hur intresset för IDNT ser ut i Europa
och vilka som har påbörjat implementering.
– Portugal, Frankrike och Italien är länder som också ligger i startgroparna förklarar hon. Och Israel har kommit en bra bit på
väg. Det är intressant att betrakta just den israeliska implementeringen. I Israel försöker
man införa systemet uppifrån via myndighetsbeslut.
Enkäten visade att en överväldigande majoritet ansåg att det finns ett stort behov av
kurser för de lärare som utbildar dietister. En
närmare redovisning av resultatet från enkäten kommer i nästa nummer av DA.
– I allmänhet kan man säga att det samlade resultatet från vårt IDNT-frågeformulär var positivt och bådar gott för framtiden, även om det är ett stort arbete som väntar både oss här i Sverige och våra europeiska kolleger.
Ring 020-90 20 90 och lämna ditt bidrag.
Pg 90 20 90-0
www.barncancerfonden.se
Kistamässan
25-26 NOVEMBER 2011
FREDAG 11-17 • LÖRDAG 10-16
Klipp ut – ta med
biljetten till mässan
Entré 60 kr
Fyll i nedanstående uppgifter. Var god texta!
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
Har du god smak?
...då rekommenderar du Fria – lika gott som vanligt bröd.
Namn:
Befattning:
Bli vän med oss på Facebook.
Företag:
Förening:
Adress:
Postadress:
Telefon:
e-post:
[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30
Biljett Dietistaktuellt 11.indd 1
2011-08-22 10.30
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
33
Vokalgruppen Amanda gjorde uppskattade framföranden mellan invigningstalen. Till vänster i bild anas Ingvar Bosaeus, Pierre Singer och Jan Palmblad
33rd ESPEN Congress on Clinical Nutrition and
Metabolism “Nutrition in translation”
Svenska Mässan, Göteborg, 3-6 September 2011
D
et var hög tid att ESPEN avhöll sin
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
34
vol. XX
No 5
oktober 2011
kongress i Göteborg – det var tolv år
sedan man senast var i Sverige. ESPEN
blev formellt en organisation 1980, men dess
stadgar befästes under ett internationellt, men
informellt möte i Stockholm året innan. Ett möte som också anses vara den första kongressen.
Just det informella anslaget är något man velat
bibehålla och värnat om. Även om organisationen vuxit stadigt under åren – den har nu medlemmar från världens alla hörn, och kongresserna är effektiva och mycket innehållsrika proffsarrangemang – så har ESPEN ändå lyckats hålla
fast vid sin grundidé om att erbjuda en plattform
för en öppen och ledig dialog mellan kliniker,
forskare och andra professionella inom området
nutrition och metabolism. ESPEN är för ”branschen” ett oundgängligt forum vad gäller nätverkande och kunskapsöverföring.
Öppningsceremonin inleddes som sig bör
med ett anförande av ESPENS ordförande, pro-
DietistAktuellt
fessor Pierre Singer från Israel. Han menade att
Göteborg, i och med denna kongress, nu kom att
utgöra världens största nutritionscentrum mot
bakgrund av att det hade kommit mer än 2.700
delegater från 83 länder (nutritionskompetensen
på andra platser var m a o starkt beskuren).
Pierre Singer fortsatte att berätta om hur ESPEN växer också vad gäller verksamhetsomfång.
Man är i dag engagerad i ett flertal internationella projekt, som t ex NutritionDay (som för
närvarande omfattar mer än 100.000 patienter),
och man håller i egna utbildningar som engagerar 160 lärare världen över. Utbildningarna sker
under begreppet LLL courses (Leonardo da Vinci Life Long Learning Project) och har till avsikt
att öka kvaliteten på den praktiska nutritionsbehandlingen i världen.
Vidare är ESPEN bidragsgivare vad gäller
forskning inte minst beträffande evidensbaserad
medicinsk dito med nutritionen som förtecken.
ESPEN utvecklar även guidelines och klinis-
Ak
tiv
bakterieku
l
r
tu
ka definitioner, och organisationen bedriver lobbyverksamhet
för att påverka politiker att fatta riktiga beslut i nutritions- och
hälsofrågor.
Professor Ingvar Bosaeus, kongressens preses, förklarade
tanken bakom det tema man hade valt detta år – ”Nutrition in
Translation”.
– Med denna devis vill vi betona två aspekter som vi tror att
denna kongress kommer att präglas av: Dels vikten av att kunskap inom andra stora vetenskapliga discipliner kan översättas
till nutritionsrelaterad vetenskap, dels att aktuell vetenskaplig
kunskap kan överföras till klinisk praktisk behandling.
Bara det omfattande programmet i sig med över 50 symposier och över 500 abstracts, gav knappast några skäl till att betvivla att avsikterna skulle infrias.
Dietist och dr Elisabet Rothenberg, kongressens Skattmästare och även representant för Göteborgs stad i egenskap av 1:e
vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium, hälsade de
samlade delegaterna välkomna. Hon presenterade bl a Göteborgs företräden och gav inblickar om stadens historia, kultur
och vackra skärgårdsnatur.
Invigningen avslutades med en särskild gästföreläsning som
hölls av professor emeritus Jan Palmblad – ”Plague and Iron” –
i vilken han lanserade teorin att järnrik kost bidrog till en ökad
mortalitet under de vågor pest som drabbat världen under historien. Kött var i allmänhet förbehållet män och välsituerade; en grupp som hade en procentuellt sett högre dödlighet än
barn, kvinnor och fattiga, vilka i större utsträckning var hänvisade till spannmålsprodukter. Förklaringen är att järn i blodet är en förutsättning för att sjukdomsbakterien Yersinia pestis
skall kunna föröka sig. Därför trodde man att pesten var guds
straff för frosseri och ett syndfullt leverne.
Mer från ESPEN på sidan 18.
Diarré hos spädbarn
och betydelsen av en
sund tarmflora
Bifidobakterier har stor betydelse
Det är via bröstmjölken som spädbarn får ett viktigt bidrag till att
bygga upp ett starkt immunförsvar. Omkring 70% av kroppens
immunförsvar finns nämligen etablerat i mag-tarmkanalen.
Spädbarn som får bröstmjölk utvecklar en tarmflora som
domineras av bifidobakterier, vilket är en betydande faktor till varför
dessa barn har mindre besvär med maginfektioner. I de fall när
amning inte är möjligt eller det finns behov att komplettera med
modersmjölksersättning, finns det numera ett gott alternativ. NAN
Pro innehåller den aktiva bakteriekulturen Bifidobacterium Lactis
som ökar koloniseringen av bifidobakterier i tarmen.
50% färre dagar med diarré hos småbarn1
NAN Pro är inte enbart kliniskt dokumenterad för att ge tillväxt
motsvarande den hos ammade barn, utan bidrar också till att
aktivt stärka barnets tarmflora och immunförsvar. En prospektiv
randomiserad studie som följt spädbarn under 4 månader visar att
tillskott av Bifidobacterium Lactis i modersmjölksersättning betyder
hälften så många dagar med diarré.1 De barn som fått tillskott av
bifidobakterier hade dessutom signifikant färre episoder av diarré
under studieperioden.1
Elisabet Rothenberg, kongressens Skattmästare och även representant för
Göteborgs stad i egenskap av 1e vice ordförande i kommunfullmäktiges
presidium, hälsade de samlade delegaterna välkomna, och passade på att
berätta om värdplatsen Göteborg – en stad ”väl värd en mässa”.
Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för
barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör
därför bröstmjölk alltid vara första alternativet.
1) Ziegler EE , et al. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 2003;37:388.
Reflektion
Pseudovetenskap vs. vetenskap ett nutritionsperspektiv
Under de senaste åren har de kostråd som rekommenderas till befolkningen i allmänhet och till patientgrupper i synnerhet, blivit kritiserade för att inte i tillräcklig grad ta hänsyn till den nya forskningen om ”fettets
lov” och därmed vilseleda på grund av detta. Syftet med denna artikel är att i ljuset av kriterier för vetenskap
samt karaktäristiken för pseudovetenskap, spegla den kraftigt kolhydratrestriktiva kosten ”low-carbohydrate,
high-fat”, LCHF, mot de rådande evidensbaserade kostråden. Artikeln tar sin utgångspunkt i en debattartikel av
Torbjörn Fagerström och Dan Larhammar publicerad i Uppsala Nya Tidning den 14 september 2011 (1).
L
iksom alla vetenskaper har sina pseu-
I ng r i d L ar sson
leg dietist, med dr
Obesitasmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
M e t t e A xe lsen
klinisk näringsfysiolog, universitetslektor, med dr
Avd för Klinisk Näringslära
Sahlgrenska Akademin,
Göteborgs Universitet
36
vol. XX
No 5
oktober 2011
dovetenskaper – astronomin sin astrologi, psykologin sin parapsykologi,
medicinen sin homeopati – har även nutritionen sin beledsagare i form av de som förespråkar LCHF.
I mitten av 1990-talet presenterade Walter
Willett en ny modell för sunda livsmedelsval,
en omvänd matpyramid med raffinerade kolhydrater såsom vitt bröd, ris och pasta (och sockerrika livsmedel) i toppen istället för i botten av
pyramiden (2). Modellen baserades på forskning om Medelhavskostens, och vegetabiliska och fiberrika livsmedels hälsofördelar. I pyramiden rekommenderades även fullkornsprodukter, mindre rött kött, måttligt intag av vin
samt daglig fysisk aktivitet.
När modellen kom utgjorde den ett paradigmskifte såtillvida att vitt bröd, ris och pasta inte längre rekommenderades utgöra basen
i kosten utan något vi skulle inta med viss försiktighet. Forskningen baserades på kliniska interventionsstudier och prospektiva studier med
uppföljningstider på upp till 20 år. Matpyramiden har fått ett komplement i en uppdaterad ”Healthy Eating Plate” (3). Samtidigt med
den nya matpyramiden kom de första kliniska
interventionsstudierna på Atkinsdieten – först
DietistAktuellt
vid behandling av fetma, och sedermera vid diabetes. De senare med kort uppföljningstid, och
med effekter av tveksam betydelse (en eventuell
stegring i HDL-kolesterol) (4). Från journalisthåll bakades dessa vitt skilda koncept – det ena
en hjärt-vänlig kost baserad på vegetabilier och
omättade fetter baserad på god vetenskaplig och
empirisk grund, och det andra en kost baserad på
animaliska produkter och hög andel mättade fetter (med avsaknad av långtidsdata) – ihop till ett
koncept som lanserades i dagstidningarna under rubriken – ”Forskarna överens - Ät låg-GIkost”. Enligt journalisterna utgjorde denna ”nya”
samlade vetenskap bevis för att ta bort kolhydraterna ur kosten som givetvis var en förvrängd
konklusion. På detta sätt erhöll LCHF legitimitet, då samma tidningar även kallade LCHF för
”låg-GI-kost”. Många akademiska företrädare för medicin, med obefintlig eller bräcklig nutritionskunskap, blandade liksom journalisterna
dessa ”läror” och gick till försvar för LCHF. Om
LCHF fungerar – preventivt eller i behandlingssyfte – vet vi ännu inte, vilket diskuteras senare i denna artikel. Emellertid finns det orsak att
skärskåda fenomenet ”LCHF-rörelsen” för att bli
uppmärksam på de pseudovetenskapliga argument som finns.
Denna artikel önskar belysa vad LCHF sak-
Reflektion
Apropå sanningsrelativism
nar visavi de rådande evidensbaserade kostråden
med hänsyn till de krav på vetenskaplighet som
ställs på kostråd, som ska ges som en medicinsk
behandling eller som rekommendationer till befolkningen, och därigenom diskutera hur grundförutsättningarna för pseudovetenskap är kopplade till de känsloyttringar där enskilda människor känner sig misstrodda för vad de känner och
erfarit genom förändrade matvanor.
Pseudovetenskap är sådana läror som anses vila på vetenskaplig grund men som bryter
mot viktiga kriterier på vetenskaplighet (1). Fagerström och Larhammar skriver att pseudovetenskapen framförallt saknar ett kritiskt förhållningssätt. Detta kommer till uttryck i form
av dels ”att den egna övertygelsen inte tillåts bli
påverkad av kritisk analys, respekt för data, eller öppenhet för alternativ, dels vittgående anspråk beträffande verksamhetens undergörande krafter”.
För närvarande saknas ett gott vetenskapligt underlag för kraftig kolhydratreducerad kost
(≤20 E% kolhydrat) för diabetiker (5). De studieresultat som finns kommer från korttidsstudier (<6 månader), har oftast få deltagare och/eller stor andel avhopp. Detta begränsar tolkning
av slutsatser samt generaliserbarhet till större patientgrupper. Om man speglar detta mot enskilda personers självupplevda hälsoförbättring efter
att ”lagt om kosten” och som upplever att de mår
mycket bättre än före kostomläggningen är det
lätt att förstå att man inte är mottaglig eller ens
känner behov av kritisk analys. Känslan av att
ha kontroll över sina matvanor, diabetiker som
fått ett svängande blodsocker att fluktuera mindre och en eventuell viktminskning, kan leda till
stärkt självförtroende vilket kan vara en del av de
gynnsamma effekterna av att ”lägga om kosten”,
särskilt om man gör det på egen hand. Att ovan
beskrivna scenario kan ha ”undergörande kraft”
är inte svårt att förstå.
Fagerström och Larhammar skriver vidare:
”Medan vetenskap bygger på tvivel, öppenhet och
respekt för fakta, bygger alltså pseudovetenskap på
dogmer och slutenhet” (1). Det saknas, som påpekats ovan, randomiserade kontrollerade studier
på diabetiker där LCHF jämförts med kontrollkost under längre tid än 6 månader (5). Således har vi ingen kunskap om långtidsresultat på
nyckelmått såsom HbA1c, blodfetter, blodtryck,
vikt och midjeomfång. Vi har idag också en-
dast begränsad kunskap om biverkningar av kosten. Med ett vetenskapligt förhållningssätt kan
man inte extrapolera resultat från flera korttidsstudier till vad man tror är effekter på lång sikt
och säga att dessa är jämförbara. Det hjälper heller inte att enskilda diabetiker hävdar att de fått
lägre blodsocker och t o m kan påvisa detta med
objektiva metoder då vi inte vet om detta gäller för alla diabetiker med eller utan övervikt/
fetma, riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och/eller hypertension eller inte. För att bygga upp en
klinisk kunskapsbas kring en kost måste vi mäta, dokumentera och analysera under vedertagna former.
Erfarenheter om mat, sjukdom och hälsa kan
lätt hamna i kategorin kunskapsrelativism som
kan uttryckas som ”den enes sanning är lika god
som den andres” (1). Var och en äger sina matvanor vilket kan leda till att man överför sin sanning att gälla för alla. Tror man att den enskildes blodsockernivåer ger likvärdig kunskap om
effekt av LCHF som en randomiserad kontrollerad studie över tid är det inte svårt att bli företrädare för en åsikt som sätts mot företrädare för
en annan åsikt, där fakta för respektive åsikter
blir ovidkommande (1). Ur nutritionssynpunkt
har en av de ständiga frågorna under hela dietdebatten varit: Hur vet vi att personer som uppger att de äter enligt LCHF verkligen gör det?
Det finns för det första ingen enhetlig definition på sammansättningen av LCHF, för det andra kan personer utifrån egna preferenser tillåta
sig att äta olika kolhydrathaltiga livsmedel som
i slutändan ger en kost som inte alls är så kolhydratrestriktiv som man tror. Det saknas även
kunskap om vad patienterna, i förekomman-
”Så ja, herr Karlsson. Har man ett
blodsocker på 20 mmol/l och
Merkurius i antescedenten, då
brukar vi på avdelningen ta till
det lite grövre artilleriet.”
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
37
de fall, byter ut kolhydraterna på tallriken mot. En korttidsstudie på kolhydratrestriktiv kost visade att deltagarna förutom att sänka sitt kolhydratintag, varken
åt mer fett eller protein, vilket resulterade
i viktnedgång (6). En retrospektiv registerstudie visade att personer som gått ner
i vikt med kolhydratrestriktiv kost främst
bytt ut kolhydratrika livsmedel mot bladgrönsaker (7). Energireduktionen som
är en förutsättning för den viktreduktion
man oftast får av kosten, beskriver tydligt att det blir missvisande att endast uttrycka intaget av fett, protein och kolhydrat i en energireducerad kost i form av
energiprocent utan att också ange absoluta intagsmängder av desamma. Vidare, om man byter ut sockerrika livsmedel som läsk, godis, choklad och kakor mot
grönsaker kan detta förklara den gynnsamma sänkningen av kolesterol och triglycerider och höjningen av HDL-kolesterol som ses i korttidsstudier och som
enskilda personer vittnar om. Med denna beskrivning vill vi påvisa att faktabakgrunden inte är irrelevant. Fakta om samband mellan kost, sjukdom och hälsa kan
endast dokumenteras genom vetenskapliga studier och endast verifieras eller förkastas genom vetenskapliga studier.
Fagerström och Larhammar skriver
”Ändå behandlas ofta de uppfattningar som
har sin grund i vetenskap respektive pseu-
dovetenskap som om de vore jämförbara kategorier, som om de vore åsikter av samma tyngd.” (1). Enskilda personers självupplevda hälsoförbättringar får inte tolkas som fakta för andra än den enskilde
själv, vilket är stort nog för den personen.
När den enskilde patienten önskar prova
LCHF skall det ske i kombination med
erforderlig uppföljning i form av biokemiska och antropometriska mätningar
samt uppföljning av följsamhet till kosten
(5). På detta sätt kan data sammanställas
för att öka den kliniska kunskapen om en
diet som ännu inte är tillräckligt vetenskapligt utprovad.
Dietistkåren har i den rådande debatten beskyllts för att vara trångsynt och
ovillig att anamma ”nya rön” och att dietister borde vidga sina vyer. Det som kännetecknar vår yrkeskår är att vi låter den
nutritionsbehandling/rådgivning vi utför bli påverkad av kritisk analys, att vi
har kunskap om och respekt för data, och
att vi är öppna för nya alternativ baserade
på god vetenskaplig grund. Så sker också idag. Att följa den vetenskapliga litteraturen inom sitt område och att hålla sig
uppdaterad med systematiskt framtagna
underlag bland annat från SBU och Socialstyrelsen är det bästa sättet att hålla
sina vyer vidgade. Det är viktigt att vara
varse den många gånger okritiska hanteringen pseudovetenskap får av journalister i media (1). Det är inte åsikter vi ska
sprida, såsom pseudovetenskapen gör –
det är kunskap med syfte att ge vetenskapligt underbyggda kostråd för bästa
Annons Dietistaktuellt Calmino - Proibs 111028 183x65
vf.pdf
1
2011-10-17
effekt och patientsäkerhet.
Referenser
1.Fagerström T, Larhammar D. Granska
pseudovetenskapen. Uppsala Nya Tidning.
2011-09-14. www.unt.se/inc/print/granska-pseudovetenskapen-1441988-default.
aspx. Hämtad 14 september 2011.
2. Willet WC, Sacks F, Trichopoulou A,
Drescher G, Ferro-Luzzi A, Helsing E,
Trichopoulou D. Mediterranean diet pyramid: a culural model for healthy eating.
Am J Clin Nutr 1995;61(suppl):1402S1406S.
3. Harvard School of Public Health. Healthy Eating Plate. www.hsph.harvard.edu/
nutritionsource. Hämtad 6 oktober 2011.
4. Westman EC, Yancy WS. Jr, Mavropoulos JC, Marquart M, McDuffie JR. The
effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus.
Nutr Metab (Lond) 2008;5:365. Statens beredning för medicinska utvärdering. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr
201, 2010.
6. Boden G, Sargrad K, Homko C, Mozzoli M, Stein P. Effect of a Low-Carbohydrate Diet on Appetite, Blood Glucose
Levels, and Insulin Resistance in Obese
Patients with Type 2 Diabetes. Ann Intern
Med 2005;142:403-411.
7. Feinman RD, Vernon MC, Westman
EC. Low carbohydrate diets in family practice: what can we learn from an internetbased support group J Nutr 2006;5:26.
11:36:44
Den goda nyheten för oroliga magar!
PROIBS® är ett nytt livsmedel för kostbehandling av IBS/Colon irritabile
En dryck med frisk citronsmak som tas 1-2 ggr per dag
Beställ prover och information på [email protected]
Läs mer på www.proibs.se
PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS/ColonIrritabile och är näringsmässigt inte ett komplett
livsmedel eller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av alla.
Kostbehandling bör ske i samråd med läkare eller dietist. Rekommenderas från 13 år.
Konsumentkontakt: 031-40 72 50 - [email protected] - Calmino group AB - Sahlgrenska Science Park
38
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
HAVRE
FÖRVÄNTA INGEN
REAKTION.
HAVRE är ett riktigt superfood som gör en massa nytta i kroppen.
Tål man inte mjölk, laktos eller soja, är havre perfekt eftersom man
slipper allergiska reaktioner. Dessutom ger den viktiga
vitaminer och skyddande antioxidanter. Och fibrer som
gör gott för hjärtat och är änglasnälla mot magen.
Plus kolhydrater, proteiner och nyttiga omättade fetter
i en naturlig balans.
Så tipsa om Oatly iMat som är helt vegetabilisk, med allt
det nyttiga från havren! Den används precis som vanlig
matlagningsgrädde, är lika god kall som varm och kan
såklart kokas.
En skvätt iMat gör recepten ännu nyttigare och godare.
t. Se recept på oatly.se /imat
Supergod purjolöksoppa med iMa
Byline: Liselotte Forslin/ Ulrika Ekblom/ Söderberg agentur
UPPTÄCK
Rapport från uppskattat NEON-arrangemang
Forskarmöte om nutrition, fysisk aktivitet,
hälsa och tillväxt bland skolbarn
Under två halvdagar i mitten av september träffades ett 80-tal forskare inom nutritionsepidemiologi
i Göteborg för det årliga nationella NEON mötet (se fakta ruta om NEON). Temat för årets möte var
”Nutrition, physical activity, health and growth among school children”. Deltagarna vid mötet kom från
olika delar av Sverige men även från Norge, Danmark och Finland.
F
örsta dagen träffades forskarna på In-
Av Christel Larsson
professor i kostvetenskap vid
Institutionen för kostoch idrottsvetenskap,
Göteborgs universitet
vol. XX
No 5
oktober 2011
DietistAktuellt
deltagit. Ungdomarnas kostintag, fysiska aktivitet, kroppssammansättning och blodprov för
analys av exempelvis metabol profil, immunförsvar och genotyp har undersökts och resultaten
har presenterats i flera vetenskapliga publikationer. Förekomsten av övervikt och fetma var 27%
bland pojkarna och 21% bland flickorna. I genomsnitt ägnade 42% av pojkarna och 69% av
flickorna mindre än 60 minuter dagligen åt fysisk aktivitet på moderat eller kraftfull nivå, och
drygt hälften av ungdomarna hade ett fettintag
över 35 energiprocent. Ohälsosamma livsmedelsval bland ungdomarna var associerat med låg
socio-ekonomisk status, låg utbildningsnivå hos
föräldrar samt ökad
förekomst av övervikt och fetma hos
barnen.
Även professor
Eva Roos från Folkhälsans forskningscenter i Finland
var inbjuden talare, och hon berättade om dagens aktuella kunskaper om
Professor Luis Moreno från Zaragoza universitet
i Spanien berättade om HELENA
Foton: Torsten Arpi
40
stitutionen för kost- och idrottsvetenskap
vid Göteborgs universitet där fyra studenter från Restaurangmanagerprogrammet inledde
mötet med att bjuda på en god och näringsriktig
lunchmåltid: Quinoasallad med citron och örtmarinerad kyckling toppad med riven parmesanost. Till det serverades nybakat bröd med oliver
och soltorkade tomater.
Professor Luis Moreno från Zaragoza universitet i Spanien var en av de inbjudna föredragshållarna. Han är koordinator för forskningprojektet Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in
Adolescence (HELENA), som handlar om ungdomars levnadsvanor och hälsa i
Europa. Professor
Moreno berättade om de intressanta resultaten som
projektet hitintills
genererat där över
3000 ungdomar
(12.5 till 17.5 år)
från nio olika europiska länder har
samband mellan måltidsmönster och vikt bland
skolbarn. Hon belyste svårigheten att finna en
gängse definition vad en måltid är och hur måltidsmönster bör mätas. En genomgång av tvärsnittsstudier visar att personer som äter frukost
samt fler måltider per dag har lägre vikt. Även de
som mer regelbundet äter familjemåltider under
veckan visade sig ha en lägre risk för övervikt och
fetma. Ännu kvarstår det att bekräfta sambandet
i fler longitudinella studier och det behövs interventionsstudier med olika måltidsmönster för att
undersöka orsakssamband mellan måltidsmönster och barns kroppsvikt.
Deltagarna fick information från forskningskoordinator Elisabeth Strandhagen om hur
Svensk nationell datatjänst (SND) kan vara en
resurs i forskningsprocessen samt möjlighet att
göra ett studiebesök i SNDs vackra lokaler i
Gregerfeltska Villan i centrala Göteborg.
Under dagen fick även två doktorander möjlighet att presentera och diskutera resultat från
sina projekt. Stephanie Bonn från Karolinska institutet berättade om en web-baserad metod för
att mäta kost och fysisk aktivitet bland barn och
tonåringar, vilket följdes av en intressant diskussion av Inger Therese Lillegaard från Vitenskapskomiteen for mattrygghet i Oslo. Resultat
om samband mellan unga barns TV användning
och konsumtion av söta drycker presenterades av
doktorand Steingerdur Olafsdottir från Göteborgs universitet följt av en intressant diskussion
ledd av Amanda Amorim Adegboye från Köpenhamns universitets sjukhus.
Dagen avslutades med en solig båttur till
Älvsborgs Fästning där deltagarna fick möjlighet
att nätverka, träffa kollegor, skapa nya kontakter
och njuta av en middag i västkustens tema.
Mötets andra dag hölls på Avdelningen för
klinisk näringslära vid Göteborgs universitet och
inleddes med ett föredrag av professor Kerstin
Albertsson Wikland som berättade om barns
tillväxt och markörer för hälsa och sjuklighet. En
gedigen genomgång av mätning av barns tillväxt och hur eventuella avvikelser kan behandlas fascinerade åhörarna. Den andra talaren för
dagen var medicine doktor Agneta Sjöberg från
Göteborgs universitet som berättade om nationella och regionala undersökningar av barnfetma i Sverige. Studier på senare tid visar att den
ökade förekomsten av övervikt och fetma bland
barn har avstannat och att förekomsten är högre
bland barn med låg socioekonomisk status samt
i områden med lägre befolkningstäthet. Resultaten är dock baserade på lokala och regionala data men sammanfattningsvis är det dubbelt så hög
förekomst av övervikt och fyrdubbelt så hög förekomst av fetma bland barn i Sverige idag jämfört med mitten av 80-talet.
Även under denna dag fick två doktorander
möjlighet att presentera och diskutera resultat
från sina projekt. Jessica Magnusson från Karolinska institutet berättade om övervikt bland
barn i relation till astma och allergi-sensibilisering vid 8 års ålder, vilket följdes av en intressant
diskussion av Gabrielle Eiben från Göteborgs
universitet. Resultat om näringsintag bland ungdomar med glutenintolerans presenterades av
doktorand Ethel Kautto från Umeå universitet följt av en intressant diskussion ledd av Anna
Bergström från Karolinska institutet.
Under dagen fanns det även möjlighet att ta
del av 15 vetenskapliga postrar och utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter vilket just är
målsättningen med de nationella årsmötena för
forskarnätverket NEON.
FAKTA NEON
F
orskarnätverket ”Network in
Epidemiology & Nutrition”
(NEON) grundades 1998 och kan tack
vare stöd från Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
utföra regelbundna aktiviteter inom
nutritionsepidemiologi.
NEONs målsättning är att stärka
svensk forskning inom nutritionsepidemiologi med avseende på
samarbete, kompetens och resurser.
Nätverket är öppet för alla forskare
och doktorander med ett intresse
för frågor som rör nutrition och
epidemiologi och har idag över 200
medlemmar. Inom NEON ingår även
en subgrupp, NEONchild, för de
60-tal medlemmar som har specifikt
intresse av nutritionsepidemiologi
bland barn och ungdomar.
Exempel på aktiviteter som arrangeras av NEONs arbetsgrupp (som
består av 12 forskare från Malmö,
Göteborg, Stockholm, Uppsala och
Umeå) är:
• Årliga nationella forskarnätverksmöten med aktuella teman inom
nutritionsepidemiologi. Syftet med
mötena som hålls vid olika universitet i Sverige, är att ge möjlighet för
forskare att träffas och delge nya
resultat från olika studier, diskutera
metodologisk utveckling och skapa
nya kontakter.
• Möjliggöra mini-möten med en
mindre grupp juniora och seniora
forskare i syfte att stimulera forskningssamarbete inom nutritionsepidemiologi.
• Möjliggöra deltagande vid internationella vetenskapliga konferenser,
nutritionsepidemiologiska kurser och
besök vid forsknings institutioner.
• Stimulera samverkan med andra
nordiska forskarnätverk inom nutritionsepidemiologi genom gemensamma möten.
• Tillhandahålla en hemsida och
elektroniska sändlistor för NEON
och NEONchild i syfte att underlätta
informationsspridning och kommunikation inom nätverket.
Se hemsida: www.neon.sahlgrenska.
gu.se/
DietistAktuellt
oktober 2011 No 5 vol.XX
41
DRF informerar
Kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Ledamot
Peter Stenberg
Lund
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Informations- &
kommunikationsansvarig
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
[email protected]
Studeranderepresentant
Amanda Löfberg
[email protected]
Sekreterare
Evelina Dahl
[email protected]
VÄLKOMMEN TILL EXTRA ÅRSMÖTE I
SAMBAND MED HÖSTMÖTE
Vi hälsar alla medlemmar
välkomna på DRF:s extra årsmöte, som ligger i samband med
höstmötet, den 11 november på
Naturvetarnas kansli, Planiavägen
13, Nacka.
Det extrainsatta årsmötet hålls
med anledning av en stadgeändring. Höstmötet äger rum den
11/11 kl. 10.00-16.00 och årsmötet
hålls samma dag från kl. 16.00.
Ytterligare information om mötet
utkommer i slutet av sommaren. Styrelsen ser fram emot att
träffa så många medlemmar som
möjligt!
Anmälan till det extra årsmötet
skickas senast 28 oktober till
Evelina Dahl via e-post: evelina@
drf.nu
Varmt Välkommen!
DRF:s styrelse
Efterlysning
DRFs arbetsgrupp för etisk kodex och terminologi
söker dig med intresse att
delta i DRFs terminologiarbete
gärna med primärvårds- eller
kommunanknytning. Arbetsgruppen har funnits sedan
2005 och arbetar aktivt med
att strukturera och definiera
terminologin inom nutritionsområdet, har tagit fram
etisk kodex för dietister och
fungerar som DRFs instans
för remissförfarande i t ex
Socialstyrelsens terminologiarbete. Gruppen deltog
i översättningen av ADAs
IDNT och planerar nu för att
införliva International Dietetics
Nutrition Terminology (IDNT)
i vår terminologi. Vi brukar ha
ca 3-4 möten om året.
För frågor och intresseanmälning maila Elisabet.
[email protected]
Motivera gärna ditt intresse
för deltagande i gruppens
arbete och bifoga gärna
styrkta handlingar om tidigare
erfarenheter av terminologi/
sökordsarbete.
Sista ansökningsdag: 1
december.
På DRFs hemsida under
Viktiga dokument hittar du
42
vol. XX
No 5
oktober 2011
Etisk kodex och vårt terminologidokument.
Medlemmar:
Elisabet Rothenberg medlem i
gruppen sedan
starten 2005 och
ansvarig att leda
terminologiarbete internt och
tillsammans med
andra professioner externt. Engagerad i Socialstyrelsen arbete med gemensamt
fackspråk för vård och omsorg.
Kunnig i terminologiarbetets
principer och vill gärna fortsätt
att utveckla DRFs nutritionsterminologi i harmoni med IDNT och
andra terminologier.
* * *
Christina Sollenberg medlem i
gruppen sedan
2008. Vidareutbildad inom
Hälsoinformatik
och jobbar idag
enbart med
informatikfrågor
i Stockholms läns landsting. Har
varit med i det nationella arbetet
kring informationsstruktur och
DietistAktuellt
fackspråk som representant för
DRF. Sitter med i många nationella grupper genom mitt arbete
och bevakar parallellt frågorna
även för DRF.
***
Ylva Orrevall medlem i gruppen sedan
starten 2005. Är
projektansvarig
för den svenska
översättningen
av ”International Dietetics
& Nutrition
Terminologi (IDNT). Anställd på
Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset med uppdrag att
förbättra dietisternas nutritionsbehandlingsprocess och att
implementera IDNT. Involverad
i doktorandarbete om dietistens
journaldokumentation vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala
Universitet.
***
Lotta Copland
medlem i gruppen sedan 2010.
Utveckingsansvarig på Enheten för Klinisk
Nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan början
av 2000-talet. Nu med speciellt
fokus på att implementera
nutritionsbehandlingsprocessen enligt ADAs Nutrition Care
Process och IDNT. Jobbar just
nu SU-övergripande med att ta
fram nya dokumentationsmallar i den elektroniska journalen.
DRFs representant i Nationell
Plattform för Förbättringskunskap.
***
Veronica Eriksson är medlem i
gruppen sedan 2010. Var med
från början i
utvecklingsgruppen på
Karolinska
Universitetssjukhuset
som började
arbeta med Nutrition Care
Process och IDNT. Arbetar dock
nu på Unilever Sverige AB men
är DRFs syrelses ansvarige för
NCP/IDNT.
G o da n y h eter för patienter
m e d öv e rvikt eller fetma
Självklart är sunda mat- och motionsvanor grundpelarna i kam-
Denna och andra studier gör att LCD (Low Calorie Diet) allt
pen mot övervikt. Det kan inga produkter i världen ändra på.
oftare blir en standardrekommendation inför obesitaskirurgi.
Men att balansera sitt energiintag är inte alltid så lätt.
För bästa proteinkvalitet, smak och konsistens baseras Modi-
Därför finns Modifast. Genom att ersätta vanlig mat med
fasts kostersättningar på mjölkprotein istället för sojaprotein. De
näringsmässigt fullvärdiga kost- och måltidsersättningar från
senaste goda nyheterna för Modifast LCD är en dryck med jord-
Modifast, skapas ett säkert energiunderskott som leder till
gubbssmak samt choklad- respektive vaniljpuddingar. Puddingarnas
viktminskning. Att komponera vanliga måltider med fullvärdigt
fastare konsistens upplevs av många användare som mer mättande än
näringsinnehåll och lika låg energinivå är praktiskt taget omöjligt.
de helt flytande dryckerna, som vanligen också konsumeras snabbare.
Modifast LCD kostersättning kan bl a användas för att ersätta all
Totalt finns Modifast LCD kostersättning nu i tio goda smaker
vanlig mat, t ex som första delen i en långsiktig fetmabehandling
och sorter, vilket ger oöverträffade variationsmöjligheter som
alternativt inför obesitaskirurgi. En studie som nyligen genom-
underlättar följsamheten.
1
fördes vid Uppsala Universitetssjukhus visade att patienten efter
Modifast säljs på välsorterade apotek, men kan även beställas
4 veckors preoperativ LCD-behandling med Modifast hade mins-
via Modifast Kundservice eller på www.modifast.se, där sortimentet
kat leverförfettningen med 40 % och levervolymen med 12 %,
är bredast och priserna är anpassade för patienter som går längre
vilket signifikant underlättade genomförandet av laparoskopisk
kurer. På hemsidan finns massor av information och där kan du även
gastric bypass.
beställa kostnadsfritt material. Välkommen att höra av dig!
2
1
Low Calorie Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att
användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30). 2 Obesity Surgery, Online First™, 22 December 2010.
vill du veta mer om behandling med lCd vid övervikt och fetma?
Kontakta våra dietister Linda och Helena, som gärna informerar och svarar på frågor.
Leg. dietist Helena Hallin
(Göteborg),
[email protected]
eller 0730-29 99 28
Leg. dietist Linda Haglund
(Stockholm),
[email protected]
eller 0738-83 24 24
På god väg mot ett lättare liv
Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-551 192 89 eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.
POSTTIDNING B
Returadress:
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
Let’s go fruity!
NutriniKid Smoothie – ett kosttillägg som barnen gillar.
Nu i ny smak – Bär och frukt.
• Innehåller naturliga bär och frukter
• Finns i två smaker: Sommarfrukt och Bär och frukt*
• Mer för barnen att välja på
• Barnvänlig återförslutningsbar flaska
• MF6 kostfiberblandning för att
magen ska må bra
Båda smakerna förskrivs
på Livsmedelsanvisning
och kan beställas
receptfritt på Apotek.
ivs på
kr
rs
kr
rs
KT
Fö
Fö
Nutricia, tel. 08-24 15 30
www.nutricia.se
L
MÄR
e
vsm dels
Li
L
MÄR
visning
an
e
vsm dels
Li
visning
an
ivs på
* Bär och Frukt innehåller
jordgubbe, hallon, äpple,
päron, citron och morot
KT
Ny smak!