Förskolan Engelbrektsgatan
Plan mot
diskriminering och
kränkande
behandling
2015/2016
Göteborgs Stad Centrum
Innehåll
Likabehandling .................................................................................................................................... 3
Begrepp ............................................................................................................................................... 3
Normer ............................................................................................................................................ 3
Normkritik ....................................................................................................................................... 3
Hur går det till? .................................................................................................................................... 4
Diskrimineringsgrunderna ................................................................................................................... 5
Kön................................................................................................................................................... 5
Etnisk tillhörighet ............................................................................................................................ 5
Religion och annan trosuppfattning ................................................................................................ 5
Funktionsnedsättning ...................................................................................................................... 5
Könsöverskridande identitet eller uttryck....................................................................................... 5
Sexuell läggning ............................................................................................................................... 5
Ålder ................................................................................................................................................ 5
Främja .................................................................................................................................................. 5
Främjande arbete ............................................................................................................................ 5
Kartlägga .............................................................................................................................................. 6
Handledning 1 – Kartlägga .............................................................................................................. 6
Handledning 2 – Relationer ............................................................................................................. 6
Handledning 3 – Språket ................................................................................................................. 7
Förebygg .............................................................................................................................................. 7
Om risker för diskriminering eller kränkning finns efter kartläggning - Gör en plan! ..................... 7
Åtgärda ................................................................................................................................................ 7
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn................................................. 7
Rutiner för att utreda när barn kränks av personal ........................................................................ 7
Rutiner för uppföljning .................................................................................................................... 8
Ansvarsförhållande .......................................................................................................................... 8
Policypärm ....................................................................................................................................... 8
Vikariepärm ..................................................................................................................................... 8
Föräldrar och barn ............................................................................................................................... 8
Referenser ........................................................................................................................................... 8
Likabehandling
Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en
plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller
lagarnas krav.
Likabehandlingsarbetet är inte ett mål utan en process där målet är att öka respekten för mångfalden
i verksamheten genom att medvetandegöra och synliggöra värderingar, fördomar och beteenden.
Det handlar om förändringsprocesser på olika nivåer i verksamheten. Likabehandlingsarbetet
handlar om hur man arbetar och definierar verksamhetens värdegrund och det regleras av
diskrimineringslagen och skollagen.
Likabehandling, handlar inte om att behandla alla lika, mer om att ge alla en likvärdig behandling och
att alla har samma rättigheter att få sina behov tillgodosedda. Vi gör likvärdig behandling och får
likabehandling.
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten: pedagogiken, didaktiken, pedagogernas
förhållningssätt, regler och rutiner. Likabehandlingsarbetet är även en del av förskolans
värdegrundsarbete. I likabehandlingsplanen ska finnas möjlighet till delaktighet för alla som berörs av
förskolans verksamhet, så som personal, barn och föräldrar.
Begrepp
Normer
Normer är informella regler och påverkar vad som i en given situation uppfattas som normalt
Normkritik
Normkritik är inte en metod utan ett förhållningssätt. Det innebär att medvetandegöra, ifrågasätta,
omforma och ibland skapa nya normer. En utmaning är att uppmärksamma på vilket sätt vi förmedlar
till barnen hur de ska upptäcka världen. Det handlar inte så mycket om vad man lär sig utan att se
vad man inte lär sig och att göra osynliga gränser synliga.
Normkritiskt arbete handlar om att:
Synliggöra normer
Ifrågasätta normer
Synliggöra privilegier
Granska sin egen position
Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan oftast kopplas till de
normer som råder på förskolan och i det övriga samhället. Att anta ett normkritiskt perspektiv
innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas
som avvikare och de konsekvenser detta får. Syftet är att synliggöra, problematisera och förändra de
föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Vi strävar med ett normkritiskt perspektiv efter att se en ökad förändringsbenägenhet i
verksamheten, ökat samarbete, ökat inflytande i barngruppen och ett tolerant och
utvecklande diskussionsklimat. Detta är då indikatorer på att teorin med normkritik, funkar i
praktiken. Det handlar om att det främmande, ovana berikar och utmanar istället för att det
begränsar. Exempelvis om man upplever ett dilemma i praktiken kring ett barn så finns alternativet
att se det problematiska kring barnet som en indikator på ett mönster som man kanske själv är med
och skapar, normkritiskt arbetssätt problematiserar helheten istället för det enskilda.
Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter
detta någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen
eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i
juridisk bemärkelse.
Indirekt diskriminering – Framstår som neutralt men i praktiken missgynnar personer i relation till
någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Att behandla olika lika.
Trakasserier och kränkande behandling - Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är
att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Ett barn kan bli utsatt för
trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra barn. Barn som upplever sig
vara trakasserade eller kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i
beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga.
Trakasserier är ett uppträdande, enskild handling som kränker någons värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när det har samband med till
exempel en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet, religion, sexuell läggning, och så vidare.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barns värdighet men som inte har samband
med någon diskrimineringsgrund.
Mobbning är en form av systematisk kränkning. Ingen juridisk term. Det handlar alltså om kränkande
behandling eller om det handlar om diskrimineringsgrunderna – diskriminering. Mobbning är på väg
bort från styrdokumenten. Anledning: lagstiftare anser att en handling inte ska behöva upprepas för
att anses bryta mot lagen.
Hur går det till?
Främjande – Förskolan har en skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla.
Förebyggande - Förskolan ska arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för trakasserier
och kränkande behandling.
Förskolan ska upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja och
förebygga samt Åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen gäller ett läsår. Det är ett redskap som varje år utvärderas för att hitta
nya metoder för att uppnå likabehandling.
Viktigt med planen är att arbetet dokumenteras, detta för att kunna se på framsteg eller
saker som förbises.
All handledning och kartläggning anpassas efter förskolornas behov där pedagogerna står i
centrum och exempel kommer från den egna verksamheten. Detta för att arbetet inte ska bli
på en alltför visionär nivå. Vid en sammanställning kan gemensamma nämnare eller olikheter
som vid analys vid läsårets slut kan ge signaler huruvida det behövs fortbildning samt hur
organisationen kan struktureras och samarbeten kan utvecklas.
Föräldrar ges delaktighet på föräldramöten och genom enkäter.
Barnen ska göras delaktiga genom att likabehandlingsarbetet ska inkluderas i verksamheten.
Kartläggning av verksamheten sker i arbetslagen med utgångspunkt från sin barngrupp, sitt arbetslag
och sin miljö men handledning kan även ske i tvärgrupper, för att öka förståelse, medvetenhet och
samverkan mellan arbetslagen på förskolan. Handledning och reflektionstillfällen sker tillsammans
med områdets specialpedagog.
Barnhälsoteamsmöten ordnas tre gånger varje läsår där pedagoger har möjligheten att få stöd i
frågor gällande barn eller en grupp som får behov av särskilt stöd. Barnhälsoteamen sker tillsammans
med specialpedagoger från stödenheten.
Planer för förskolans olika policydokument och handlingsplaner ska revideras under året för att
stärka upp tryggheten och det gemensamma tillvägagångsättet på förskolorna. Vid läsårets slut
sammanfattas, analyseras och utvärderas arbetet för att nästa års plan kan utgå utifrån denna.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man.
Etnisk tillhörighet
Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion och annan trosuppfattning
Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att
uppfostra barn i enlighet med sin tro. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller har ett samband med en religiös åskådning, till exempel ateism.
Funktionsnedsättning
Innefattar en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan
varierar beroende på situationen och miljön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder,
kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Sexuell läggning
Avser homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla unga som gamla i olika sammanhang. Förbudet är
inte absolut utan det finns vissa undantag. Det innebär alltså inte att det i förskolan är förbjudet att
dela in barnen i åldersgrupper eller på annat sätt beakta deras ålder.
Främja
Främjande arbete
Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten.
Behöver inte utgå från definierade problem i verksamheten utan från förskolans
övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer.
Skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde.
Ska omfatta diskrimineringsgrunderna.
Riktas mot alla, bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning
Främjande arbete kan handla om att skaffa sig kunskap inom varje specifik diskrimineringsgrund
samt att kontinuerligt reflektera över verksamheten för att kunna upptäcka mönster och normer.
Inom förskolan ska vi arbeta med att främja ett medvetet normkritiskt tänkande i verksamheten och
för att kunna främja detta krävs diskussioner och reflektioner för att lära sig att se sig själv, sin
verksamhet och sina värderingar, förändra, anpassa och utmana på ett bra sätt samt diskutera
utifrån flera perspektiv
Det sociala klimatet är viktigt och påverkar även verksamheten med barnen. Det är viktigt att vi alla
strävar efter ett gott socialt klimat och visar respekt för varandra.
I läroplanen beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det ska förankras i
allt planeringsarbete och utvärderingsarbete på förskolan.
Kartlägga
Det är viktigt att skaffa sig kunskap om hur det fungerar i den egna verksamheten. Att få syn på hur
man själv bidrar till skapandet av normer är nödvändigt för att kunna bryta de oönskade mönster
som finns. Det är en fördel att arbeta med kartläggning och efterföljande analys tillsammans i
arbetslaget. Det blir då en gemensam lärprocess, där man lär av varandra och får en gemensam
kunskapsbas för det fortsatta arbetet.
Att tänka på:
Kartläggningen är inte till för att leta fel eller bedöma varandra. Den syftar till att synliggöra
mönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra.
Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära sig att se verksamheten
med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för observationer.
Handledning 1 – Kartlägga
Vid första handledningen diskuteras de olika diskrimineringsgrunderna. Fokus bör ringas in,
vilken/vilka diskrimineringsgrunder som känns nödvändiga att fokusera på under året, för att arbetet
ska kännas greppbart.
Vi ska skapa förutsättningar för alla barn att vara delaktiga och lyckas utan att ha en förutbestämd
idé om vad detta är. Vi strävar efter att bejaka olikheter istället för att tolerera olikheter och hur det
ska gå till.
Som arbetsredskap kan med fördel ”husmodellen” användas, som är ett arbetsverktyg från JämO.
Detta verktyg hjälper till att synliggöra var barn och personal befinner sig på förskolan och hur de
använder den pedagogiska miljön. Man arbetar med en förenklad skiss över förskolan och dess
utemiljö. Olika utrymmen namnges och ritas in på skissen. Verksamhetens olika aktiviteter, så som
exempelvis ”samling”, förs även det in på skissen. Vidare ställs frågor till arbetslaget att ta med sig in
i verksamheten. Exempelvis kan man utifrån diskrimineringsgrunden kön kartlägga med färger eller
symboler var flickor respektive pojkar tycker om att leka och var de ogillar eller inte brukar vara på
förskolan
Handledning 2 – Relationer
Vid det andra handledningstillfället kommer vi att arbeta med att kartlägga hur våra dagliga
kontakter i barngruppen ser ut, för att säkra att alla barn blir sedda (Denna handledning måste ske i
arbetslagen) däremot diskussioner om samverkan kan med fördel ske i tvärgrupper.
Det är även av vikt att titta på hur samverkan mellan pedagogerna fungerar. God samverkan i
arbetslaget är en stark främjande faktor, när detta fungerar sämre blir det konsekvenser i
barngruppen som påverkar likabehandling. När olika förhållningssätt finns bland pedagoger, blir
barnen osäkra vilket leder till fler konflikter och maktkamp och hierarkier bland barnen, vilket inte är
bra i likabehandlingsperspektiv. Samverkan stärker även förmågan att reflektera gemensamt och att
kunna vara självkritisk. Är samverkan sämre måste man hävda sig inför kollegor och detta gör det
svårt att utvecklas och att utveckla verksamheten.
Handledning 3 – Språket
Vid det tredje handledningstillfället arbetar vi med att identifiera vårt språkbruk genom att diskutera
filmsekvenser, ljudupptagningar eller observationer angående språket i verksamheten.
Vi använder Pnina Kleins 5 kriterier, ett analysredskap för att synliggöra kommunikation. Även här
har frågor kring samverkan i arbetslaget stor betydelse gällande kommunikationsklimatet på
förskolan.
Förebygg
Om risker för diskriminering eller kränkning finns efter kartläggning - Gör en plan!
Att göra en enkel plan för förändringsarbetet ökar chansen att lyckas. En gemensam plan tydliggör
vad ni vill åstadkomma och gör arbetet lättare att följa upp.
Planen kan se ut så här:
1. Vad vill vi förändra? Här väljer ni ut ur observations- och analysmaterialet något som ni vill
åtgärda. Kom ihåg: ta inte för stor bit utan dela upp det i flera små!
2. Hur gör vi? Formulera tydliga mål. Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ska göra det? När
ska det göras? Beskriv konkret svaret på frågorna.
3. Vad vill vi uppnå? Sätt ett mål för åtgärden. Vad vill ni att åtgärden ska leda till?
4. Hur blev det? Har målet uppnåtts? Varför/varför inte? Hur går vi vidare? Hur ska åtgärderna
utvärderas?
5. Utse ansvariga.
Åtgärda
Det behövs fungerande rutiner för att hantera situationer när ett barn utsätts för kränkningar av
något slag. All personal ska känna till rutinerna, liksom barn och vårdnadshavare. På förskolan är alla
barn allas ansvar, alla pedagoger har samma ansvar för att alla barn ska må bra och vara trygga på
förskolan. Pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten med barnen. Alla pedagoger har ansvar
för sitt bemötande gentemot andra barn och vuxna på förskolan.
All personal vet hur de förväntas agera vid misstanke om att ett barn utsätts för kränkningar
av något slag.
Barnen själva vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva eller
någon kamrat upplever sig vara utsatt.
Vårdnadshavare känner till vilka rättigheter deras barn har och hur de kan gå tillväga för att
göra en anmälan till förskolan.
Det finns riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det enskilda fallet.
Ha särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Uppmärksamma händelsen direkt och samtala med barnen om vad som hänt. Alla barn som
är involverade i händelsen måste få komma till tals. Dokumentera händelse och samtal.
Kontakta och informera föräldrar till de barn som är berörda. Pedagogerna berättar hur de
upplevde situationen och vilka strategier som finns i det fortsatta arbetet.
Händelsen dokumenteras och Förskolechef underrättas. (bilaga 1)
Rutiner för att utreda när barn kränks av personal
Händelsen anmäls till förskolechef.
Förskolechefen utreder händelsen tillsammans med berörda parter.
Vårdnadshavare underrättas.
Händelsen dokumenteras samt upprättande av åtgärdsprogram. (bilaga 1)
Rutiner för uppföljning
Uppföljande samtal mellan berörda parter.
Uppföljning av åtgärdsprogram (om detta finns).
Sammanställning och analys, beslut om vidare åtgärder.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen är ytterst ansvarig för att incidenter utreds och åtgärdas. All personal i förskolan är
skyldig att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller
kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att
informera huvudmannen
Policypärm
På varje förskola ska finnas en policypärm, där handlingsplaner och policys för förskolan finns att
tillgå. Denna ska revideras varje år och är tänkt att fungera som trygghet för alla pedagoger då vi ska
arbeta och verka för gemensamma tillvägagångssätt som ska resultera i en tryggare förskola för både
barn, föräldrar och pedagoger.
Vikariepärm
På varje förskola ska på alla avdelningar finnas en vikariepärm. För att vikarier ska känna till regler
och viktig information som gör förskolan till en tryggare vistelse för barnen. I denna pärm ska
exempelvis finnas:
Namn, bild och nödvändig info om alla barn.
Namn, bild på pedagoger
Förhållningssätt och information om förskolan
Grundläggande rutiner att förhålla sig till
Handlingsplaner och Policys
Föräldrar och barn
Föräldrar ska få möjlighet till delaktighet i förskolans likabehandlingsarbete. Vi kan erbjuda
information och diskussion på exempelvis föräldramöten samt genomför vi varje år en föräldraenkät
där vi kan kartlägga föräldrars tankar kring likabehandling. Föräldrars tankar och medverkan ska
finnas med vid varje reflektion och analys. Föräldrar ska få information om hur de kan följa
likabehandlingsarbetet samt vem som kan kontaktas om de upplever att sitt barn blir utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling.
Vi arbetar kontinuerligt med att bygga goda relationer med vårdnadshavare genom att reflektera
över kommunikation, information, bemötande och förhållningssätt.
Barnen ska alltid få möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet. Det ligger på pedagogernas ansvar
att se till att barnen inkluderas i arbetet. Värdegrundsarbetet är en central del i förskolans arbete för
likabehandling. Likväl som det är viktigt att förstå sina rättigheter är det viktigt att veta sina
skyldigheter, genom detta skapar vi gemensamma normer i grupperna för att få en förskola där alla
bemöts med respekt.
Referenser
Lika rättigheter i förskolan, diskrimineringsombudsmannen,
Lika behandling i förskola och skola, Kajsa Svaleryd och Moa Hjertsson,
Skolverkets allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2012,
Jämställdhetsarbete i förskola och skola, Eva- Karin Wedin
