En inventering och sammanställning av den vård som

En inventering och
sammanställning av den vård
som erbjuds vuxna personer med
fetma i Sverige
Ida Karlsson
[email protected]
Göteborgs universitet
Master i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, termin 3
Januari 2017
Innehåll
Inledning ....................................................................................................................................................................... 1
Syfte .............................................................................................................................................................................. 1
Sammanfattning ............................................................................................................................................................ 1
Metod och material ....................................................................................................................................................... 1
Bakgrund ....................................................................................................................................................................... 1
Varför vårdprogram?................................................................................................................................................. 2
Resultat ......................................................................................................................................................................... 2
Hur många av regionerna har vårdprogram .............................................................................................................. 2
Tabell 1 Vårdprogram ............................................................................................................................................... 2
Vad innehåller vårdprogrammen............................................................................................................................... 3
Vårdnivåer................................................................................................................................................................. 4
Icke-kirurgisk behandling ......................................................................................................................................... 4
Socialstyrelsen beskriver tre olika typer av samtal ................................................................................................... 4
Hälsosamtal ............................................................................................................................................................... 5
Gratis hälsoundersökning med hälsosamtal .............................................................................................................. 5
Fysisk aktivitet på recept (FaR) ................................................................................................................................ 5
Hälsohem .................................................................................................................................................................. 5
Beteendemedicin ....................................................................................................................................................... 5
Kostrådgivning .......................................................................................................................................................... 6
Medicinsk behandling mot fetma .............................................................................................................................. 6
Webbaserat stöd ........................................................................................................................................................ 6
Specialiserade överviktsmottagningar som arbetar med icke-kirurgisk behandling av fetma ..................................... 7
Bariatriska mottagningen i Falun, Dalarna ............................................................................................................... 7
Obesitasmottagning Skåne ........................................................................................................................................ 7
Obesitascentrum St: Görans sjukhus, Stockholm ..................................................................................................... 7
Obesitasmottagning i Torsby, Värmland .................................................................................................................. 7
Obesitasmottagning Sahlgrenska, Västra Götaland .................................................................................................. 7
Överviktscentrum Karolinska, Stockholm ................................................................................................................ 7
Överviktsenheten Akademiska sjukhuset, Uppsala .................................................................................................. 7
Regioncentrum .............................................................................................................................................................. 7
Överviktsenheten Örebro .......................................................................................................................................... 8
Obesitascentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala .................................................................................................... 8
Kirurgisk behandling .................................................................................................................................................... 8
Nationella indikationer för obesitaskirurgi ................................................................................................................... 8
Tabell 2 Operationskriterier 2016 ............................................................................................................................. 8
Tabell 3 Antal operationer per 100 000 länsinvånare (SOReg årsrapport 2015 del 1, del av tabell 1)................... 10
Femårsstatistik med vikt ......................................................................................................................................... 10
Preoperativa rutiner ................................................................................................................................................. 10
Tabell 4 Postoperativ uppföljning regionvis ........................................................................................................... 11
Postoperativ uppföljning ......................................................................................................................................... 12
Bukplastik ............................................................................................................................................................... 12
Aspiremetoden ........................................................................................................................................................ 12
Diskussion ................................................................................................................................................................... 12
Lista med vårdprogram ............................................................................................................................................... 14
Referenser ................................................................................................................................................................... 16
Inledning
Denna rapport är ett studentarbete som skrivs under en praktikperiod på avdelning folkhälsa i Västra
Götalandsregionen på förfrågan av en regional fokusgrupp som arbetar med övervikt och fetma. Rapporten är
en inventering och sammanställning av den vård som erbjuds personer med fetma, kirurgisk och icke-kirurgisk
samt vilka vårdprogram och/eller riktlinjer som regionerna i Sverige arbetar efter.
Syfte
-Vad finns det för vårdprogram och regionala riktlinjer för övervikt och fetma i Sverige idag?
-Vilken vård finns tillgänglig för personer som önskar hjälp för sin fetma, kirurgisk och icke-kirurgisk?
Sammanfattning
Rapporten redovisar vilka vårdprogram och riktlinjer för övervikt och fetma som används av regionerna i
Sverige idag. Rapporten redovisar vilka behandlingsalternativ och behandlingsinstanser som finns
tillgängliga. För kirurgisk behandling visas en tabell med aktuella indikationer för att erhålla obesitaskirurgi
samt redovisas pre- och postoperativ uppföljning. I diskussionen beskrivs skillnader i vilka
behandlingsalternativ som erbjuds personer med fetma, en ojämlik uppföljning efter obesitasoperationer samt
avsaknaden av nationella riktlinjer.
Metod och material
Material har hämtats från regionernas vårdprogram och/eller genom information som finns tillgänglig på
regionernas-, sjukhusens-, kirurgklinikernas-, överviktsmottagningarnas och primärvårdens hemsidor. För de
regioner där information inte funnits tillgänglig på internet har informationen efterfrågats via telefon eller mejl
till kirurgmottagningar som ansvarar för obesitaskirurgi. Korta intervjuer har genomförts via telefon med
vårdpersonal som arbetar med fetmabehandling för att få fram information som eventuellt inte funnits
tillgänglig på internet. Varje år registreras resultat och statistik från obesitasoperationer i SOReg
(Scandinavian Obesity Surgery Registry) och material har hämtats från deras slutrapport för 2014 och 2015.
Bakgrund
Fetma är ett växande problem i Sverige och i övriga världen och klassas som en sjukdom. Det beräknas att
cirka 800 000 personer i Sverige lever med fetma, vilket motsvarar ca 14% av befolkningen
(Folkhälsomyndigheten, 2016).
Fetma beror på en obalans mellan konsumerade kalorier och förbrända kalorier, alltså för mycket mat av fel
sort och för lite fysisk aktivitet. Andra faktorer som spelar in är kultur, livsstil, omgivning och genetik. Det
blir fler och fler stillasittande arbeten och snabbmat finns tillgänglig dygnet runt. En person som har fetma
löper ökad risk för följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom, stroke och cancer. Fetma ger även
stora påfrestningar på knän och leder (WHO, 2016). Från ett hälsoekonomiskt perspektiv ger fetma direkta
och indirekta kostnader för individiden, sjukvården och samhället. Den vård som erbjuds personer med fetma
skiljer sig kraftigt beroende på vilken bostadsort och region personen bor (Socialstyrelsen, Sveriges
kommuner och landsting, svenska läkarsällskapet, 2007).
Fetma är när en person har ett BMI (Body Mass Index) över 30. BMI är ett standardmått för viktbedömning
och mäter undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Ofta mäts även bukomfånget som ger en varning om
risken för att utveckla metabola sjukdomar.
Viktklasser
BMI
Undervikt
Mindre
18,5
Normalvikt
18,5–24,9
Män
94 – 102 cm
Övervikt
25,0–29,9
Kvinnor
80 - 88
Fetma grad 1
30,0–34,9
Mycket ökad risk
Fetma grad 2
35,0–39,9
Män
>102 cm
Fetma grad 3
mer än 40
Kvinnor
>88 cm
än
Midjemått
cm
Ökad risk
Det finns i Sverige inga nationella riktlinjer för behandling av fetma som det gör för andra sjukdomar som tex
diabetes, KOL och astma, depression, hjärtsjukvård med flera. Det finns istället flera regionala riktlinjer och
vårdprogram för övervikt och fetma, fetmabehandling och obesitaskirurgi. Enligt folkhälsomyndighetens
årliga självskattningsformulär ses under åren 2004 - 2015 att andelen med fetma ökat något bland
befolkningen i Sverige, från 12% - 14%. Enligt undersökningen är det fler personer med fetma i
glesbygdskommuner, 21% jämfört med storstäder, 10%. I samma enkät avläses skillnader på flera
procentenheter regionvis, lägsta regionerna ligger på 11% (Stockholm och Halland) och högsta regionen ligger
på 18% (Gävleborg). Det är dock viktigt att ta i beaktning att antal svarande är uppdelade per region och att
antal svar skiljer sig med x-antal personer (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Varför vårdprogram?
Socialstyrelsen skriver att nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka
behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande metoder publicerades 2011 av socialstyrelsen. Dokumentet innehåller
rekommendationer för att förebygga sjukdom genom livsstilsförändringar inom tobaksbruk, riskbruk av
alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. I dokumentet beskrivs vikten av att utveckla
vårdprogram och arbetssätt samt att se till att verksamheterna använder sig av dem (Socialstyrelsen, 2016).
För obesitaskirurgi finns ett dokument med riktlinjer. År 2007 utsåg Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och
landsting (SKL) och svenska läkarsällskapet (SLS) en expertgrupp att sammanställa nationella indikationer
för obesitaskirurgi. Dokumentet skrevs och uppdaterades igen år 2009 och år 2011 (Socialstyrelsen, Sveriges
kommuner och landsting, svenska läkarsällskapet, 2008). Detta dokument har inte blivit nationellt använt utan
flera regioner använder egna dokument eller riktlinjer.
Resultat
Hur många av regionerna har vårdprogram
Sverige består av 21 regioner och utav dessa har 19 regioner vårdprogram, riktlinjer eller vårdprocesser för
obesitasoperationer. 13 regioner har vårdprogram eller regionala riktlinjer för fetma. Tio regioner har
flödesscheman eller vårdnivårekommendationer för vilken vårdnivå som gäller vid olika behandlingsbehov
och grad av fetma.
Tabell 1 Vårdprogram
Region
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Vårdprogram obesitasoperationer
Riktlinjer
Riktlinjer
Uppdaterad: 2015
Antal sidor: ca 8
Vårdprogram
Reviderad: 2016
Antal sidor: 10
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-23
Antal sidor: 7 + 2 bilagor
Vårdprogram
Reviderat: 2007
Antal sidor: 30
Riktlinjer
Reviderad: ?
Antal sidor: ?
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-09
Antal sidor: 5
Vårdprogram/regionala
riktlinjer fetma
Vårdnivå schema
Riktlinjer
Uppdaterat: 2015
Sidor: ca 8
*Vårdförlopp processer
Fyra bildprocesser: Utredning,
preoperativt, postoperativt, ickekirurgiskt
Vårdprogram
Reviderat: 2007
Antal sidor: 30
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-11
Antal sidor: 6
Folkhälsoatlas
*Vårdförnivårekommendation
*Behandlingsalternativ processbild
Kalmar
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-09
Antal sidor: 5
Kronoberg
Norrbotten
Riktlinjer
Riktlinjer
Skåne
Riskkvalificering
Stockholm
Riktlinjer
Sörmland
Riktlinjer
Uppsala
Riktlinjer
Värmland
Västerbotten
Riktlinjer
Riktlinjer
Västernorrland
Vårdprogram
Reviderat och giltigt:
2017-04-19
Antal sidor: 9
Västmanland
Västra Götaland
Obesitasprocess
Örebro
Östergötland
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-09
Antal sidor: 5
Reviderad: 2012
Antal sidor: 44
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-11
Antal sidor: 6
Folkhälsoatlas
Reviderad: 2012
Antal sidor: 44
Riktlinjer
Revisionsrapport
Reviderad: 2014
Antal sidor: 16
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-10-31
Antal sidor: 16 + 2 bilagor
Handlingsprogram
Reviderat och giltigt: 2020
Antal sidor: 62
Vårdprogram
Reviderat: 2016
Antal sidor: 99
Vårdprogram
Reviderat: 2012
Antal sidor: 30
Vårdprogram
Reviderat och giltigt:
2014
Antal sidor: 14
*Vårdförnivårekommendation
*Behandlingsalternativ processbild
Remissindikation:
-Primärvård
-Överviktsspecialist
-Kirurgi
Remissrutiner:
-Överviktsspecialist
-Kirurgi
Flödesschema
-Fetmaomhändertagande vid VC
Remissindikationer:
-Överviktsenheten
-Kirurgi
Slutrapport
Uppdaterad: 2014-06-09
Antal sidor: 15
Handlingsprogram:
Reviderat: 2008-09-29
Antal sidor: 18 + 2 bilagor
Arbetsform:
Webbaserat beslutsstöd
Flödesschema
Vårdprogram
Reviderat: 2016-02-29
Antal sidor: 10
Vårdprogram
Reviderad och giltig:
2017-09-11
Antal sidor: 6
Folkhälsoatlas
Reviderad: 2012
Antal sidor: 44
Vårdnivårekommendation
*Vårdförnivårekommendation
*Behandlingsalternativ processbild
Vad innehåller vårdprogrammen
De regionala riktlinjer och vårdprogram som finns för fetma består av allt från en sida med information om
vilken vård som finns tillgänglig, till dokument på 99 sidor som innehåller information om sjukdomen fetma,
aktuell situation i regionen med egna forskningsresultat, forskningsresultat i Sverige och världen,
behandlingsalternativ, vårdnivåscheman med bedömningsunderlag för vilken enhet som ska ansvara för
patienten, rekommendationer för kost och fysisk aktivitet med mera. Tio regioner använder sig av
vårdnivårekommendationer eller flödesscheman, där vårdpersonal och patienter kan läsa om vilken
behandling som rekommenderas vid olika grad av fetma, samt vilken vårdaktör som ansvarar för den
behandlingen som finns tillgänglig. De olika dokumenten är reviderade och giltiga från olika tidpunkter. Det
äldsta är reviderat 2007 (Halland) och det nyaste har en giltighetstid till och med 2020 (Stockholm).
Sydöstra sjukvårdsregionen som består av Jönköping, Kalmar och Östergötland har gemensamma riktlinjer
och vårdprogram för obesitasbehandling, obesitaskirurgi samt en gemensam folkhälsoatlas. Atlasen innehåller
orsaker till och konsekvenser av fetma, förekomst, insatser, slutsatser och förbättringsunderlag. Målet med
atlasen är att ha ett underlag för utbyte och samarbete i förbättringsarbeten och forskning. Region Halland har
en rapport om Metabolt syndrom från 2007 som innefattar fetma och behandlingsalternativ för fetma.
Stockholm har ett omfattande Handlingsprogram för övervikt och fetma – så kan vi vända trenden, med
visionen att trenden har vänt 2020. Syftet är att sprida kunskap och skapa förutsättningar för hälsofrämjande
och förebyggande åtgärder och samtidigt bedriva metodutveckling för behandling mot övervikt och fetma.
Programmet beskriver tre strategier: hälsofrämjande, förebyggande och behandling. I tillägg har Stockholms
läns landsting dessutom ett regionalt vårdprogram för övervikt och fetma som fungerar som ett stöd för
vårdpersonalen som har hand om denna patientkategori.
I Västra Götaland finns ett webbaserat beslutstöd uppdelat på kommunal-, hälsovård- och sjukvårdsnivå.
Informationen delas upp i tre aspekter: hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Ytterligare struktur
visar sedan vem som är ansvarig, målgrupp, målsättning, åtgärd, kvalitetsindikationer och remissindikationer.
I Kronoberg togs år 2007 ett ”Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom landstinget Kronoberg gällande
prevention och behandling av övervikt och fetma” fram. I dokumentet beskrivs en kartläggning av övervikt
och fetma och hur arbetet inom regionens verksamheter ska bedrivas och det står att gemensamma riktlinjer
och rutiner för obesitaskirurgi bör framarbetas. De flesta regioner har vårdprogram eller riktlinjer för
obesitaskirurgi med mer eller mindre innehåll. Något som skiljer sig mellan regionerna är tillgängligheten för
privatpersoner av dessa vårdprogram och/eller riktlinjer.
Vårdnivåer
De vårdnivåer som finns inom behandlingen av fetma för vuxna är primärvård i första hand, i vissa fall med
övervikts- och/eller livsstilsmottagningar med vårdpersonal som är specialiserad inom området. I vissa
regioner finns specialiserade övervikts- eller obesitasmottagningar med fokus på icke-kirurgisk behandling av
fetma och/eller pre- och postoperativ bedömning och uppföljning efter obesitasoperationer. I Örebro och
Uppsala finns regioncentrum som fungerar som kunskapsstöd för forskning, utbildning och handledning.
Sedan finns kirurgmottagningarna som ansvarar för obesitasoperationer och en del av uppföljningen efter
operationen.
Icke-kirurgisk behandling
Det generella vårdförloppet för icke-kirurgisk behandling av fetma skiljer sig mellan regionerna i Sverige.
Primärvården har ansvar för den största delen av behandlingen. I flera regioner är primärvård det enda stöd
som erbjuds vid behandling av fetma. Primärvården erbjuder bl.a. hälsosamtal (alla regioner) vanligtvis med
motiverande samtal som metodik. Flera regioner erbjuder och kallar till gratis hälsoundersökning för personer
i ålder 40, 50, 60 och 70 år. Dessa samtal leder vid behov till åtgärder och/eller behandling för stöd till
livsstilsförändringar. Flera regioner har överviktsmottagningar via primärvården med sjuksköterskor och/eller
dietister som kan ge stöd, samtal och uppföljning. Det finns också ett antal regioner som har specialiserade
obesitas- eller överviktsmottagningar, dessa mottagningar fungerar som specialistenheter i sina regioner och
bedriver vanligtvis en del forskning. I Örebro finns en överviktsenhet och i Uppsala finns ett obesitascentrum,
dessa enheter fokuserar på kunskapsutveckling, utbildning och samordning för de regionala vårdgivarna, de
tar inte emot patienter.
Socialstyrelsen beskriver tre olika typer av samtal
Enkla råd
Består av information och korta råd och rekommendationer om levnadsvanor. Tidsåtgång ca fem minuter.
Rådgivande samtal
Består av råd och åtgärder som anpassas till ålder, hälsa och risknivå i en dialog mellan vårdpersonal och
patient. Råden kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt uppföljning. Tidsåtgång ca 15 – 30 minuter.
Kvalificerat rådgivande samtal
Består av råd och åtgärder som anpassas till ålder, hälsa och risknivå i en dialog mellan vårdpersonal och
patient. Råden kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt uppföljning. Motiverande strategier
används. Omfattande åtgärder och flera uppföljningsbesök. Vårdpersonalen bör ha utbildning i motiverande
samtal (MI) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) då samtalet är teoribaserat. Tidsåtgång ca 30 – 60 minuter
(Socialstyrelsen, 2011). De flesta regioner med tillgänglig information beskriver sina samtal på liknande sätt
med MI och/eller KBT som metod.
Hälsosamtal
Alla regioner erbjuder hälsosamtal. Under samtalen diskuteras levnadsvanor och det mäts blodtryck,
blodsocker, längd, vikt och midjemått. En del regioner tar också blodprov för att mäta kolesterolet. Vid behov
erbjuds åtgärder och behandlingsalternativ. Primärvården erbjuder förutom hälsosamtal i flera regioner
dessutom mottagningar med specialistutbildade sjuksköterskor som arbetar med levnadsvanor. Målet med
mottagningarna är att nå människor som genom förändrade levnadsvanor kan göra hälsovinster. Gotland och
Gävleborg har levnadsvanemottagningar, Kalmar har livsstilcentraler, Stockholm har hälsomottagningar,
Sörmland och Östergötland har livsstilsmottagningar och Norrbotten har livsstilsgrupper.
Gratis hälsoundersökning med hälsosamtal
Gävleborg, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten och Västernorrland bjuder in till kostnadsfria hälsosamtal via
brev till personer som är 40 år och vissa av dem erbjuder sedan dessa samtal var tionde år upp till 70 år. I
Jönköping kostar hälsoundersökningen 100 kronor. Under dessa besök kontrolleras längd, vikt, midjemått,
blodtryck, blodsocker och en del tar blodprov för att mäta kolesterolet. Levnadsvanor diskuteras och stöd
erbjuds vid behov av förändring.
Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Fysisk aktivitet på recept används av alla regioner. Det är ett recept med rekommendation om fysisk aktivitet
anpassad till personens förmåga och eventuella sjukdomsbild. Receptet innehåller hur ofta och hur länge
träningen ska utföras. Träningen kan utföras på egen hand eller genom gruppträning. Regionerna har
aktivitetskataloger som erbjuder olika sorters gruppträning beroende på bostadsort (FYSS, 2016).
Hälsohem
I Västernorrland finns Österåsens Hälsohem, det ägs av landstinget och är en del av primärvården. För att
komma dit behövs en remiss från läkare eller som privatbetalande weekend- eller veckogäst. För att få en
remiss krävs diagnos på till exempel övervikt, diabetes eller metabolt syndrom. De erbjuder bland annat ett
viktminskningsprogram med föreläsningar, gruppträffar med diskussion och egna uppgifter, matlagning och
planering av inköp. Under programmet kan personerna delta i träningspass, avspänning och övriga
föreläsningar. Behandlingen sker i internatform vilket motiveras med de långa avstånden som föreligger i
regionen.
Målet med behandlingen är inte enbart viktnedgång utan stort fokus ligger på psykiskt välmående som mäts
genom en livskvalitémätning vid inskrivning, efter 6 månader och efter två år. I rapporten Österåsens
hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet från 2014 beskrivs kort vilka behandlingsresultat som setts.
Resultaten visar att klienterna ökat sin fysiska aktivitet, har mindre oro för hälsan och bättre kosthållning. I
diabetesgrupper sågs lägre HBa1c och lägre BMI.
Beteendemedicin
Beteendemedicin finns i region Västerbotten i Sorsele och Umeå. De erbjuder intensiv livsstilsbehandling för
personer med fetma och/eller metabolt syndrom som är högriskindivider för kranskärlsjukdomar. Programmen
berör stress, kost och fysisk aktivitet. Målet är ökat välbefinnande och förhöjd livskvalité. Vid inskrivning tas
faste-blodprover, konditionstest och ett frågeformulär fylls i. Behandlingsprogrammet i Sorsele bedrivs i
internatform och behandlingsprogrammet i Umeå bedrivs i dagvårdsform. Båda behandlingarna följs upp vid
12, 24, 36 och 48 månader med vikt, blodtryck, blodprover, midjemått och ett frågeformulär. Efter ett års
genomförd behandling hade tre fjärdedelar av deltagarna minskat i vikt och i midjemått. Förbättringar sågs
vid fasteblodsocker och förmåga till fysisk aktivitet förbättrades. Ångestnivåer, depressionsnivåer och stress
minskade. Den hälsorelaterade livskvaliteten ökade hos 71% efter ett års behandling (Västerbottens läns
landsting, 2015).
Kostrådgivning
Low calory diet även kallat LCD används i de vårdprogram som funnits tillgängliga preoperativt inför
obesitaskirurgi. Flertalet regioner beskriver också denna behandling som ett led i önskad viktbehandling för
personer med övervikt/fetma då den ger en snabb och märkbar effekt på vikten på kort tid. I de vårdprogram
som finns tillgängliga beskriver flertalet tallriksmodellen som en utgångspunkt. Hälsosam kost med grönsaker,
rotfrukter, frukt och bär som är energisnål, mättande och fylld med vitaminer och mineraler. Många regioner
använder sig av kostdagböcker vilka finns tillgängliga på sjukvårdsrådgivningens webbplats för att kunna
använda själv eller tillsammans med vårdpersonal. Kalorirestriktion, medelhavskost, mat med lågt glykemiskt
index (GI) är några fler kostmetoder som beskrivs.
Skåne skriver i sitt Vårdprogram för övervikt och fetma hos vuxna (2015) att gruppbehandling i kombination
med LCD vid endokrinologiska kliniken i Malmö gett god och bestående effekt vid extrem fetma. Stockholm
skriver i sitt Handlingsprogram mot fetma (2016) att vid kombinationsbehandling med LCD kost ses en
viktnedgång på ett par kg mer än vid enbart livsstilsintervention.
Medicinsk behandling mot fetma
Orlistat, Xenical eller Alli är tre läkemedel som innehåller det verksamma ämnet Orlistat som gör att det tas
upp mindre fett i tarmen. Läkemedlet används som behandling av fetma med en samtida lågkalorikost. Om
användaren inte äter en kalorifattig kost under behandlingsperioden resulterar det i diarréer.
Behandlingsrekommendationen är att gå ner minst fem procent av sin vikt under de första tolv veckorna och
om detta ej uppnåtts ska behandlingen avbrytas. Det finns en version av läkemedlet som är receptfri och en
version som erhålls på recept. Information om läkemedlet står på sjukvårdsrådgivningens allmänna
information som är kopplad till de olika regionerna. Det är några regioner som nämner behandlingen i sina
vårdprogram eller på sina hemsidor.
Liraglutid är ett diabetesläkemedel som visat sig fungera som behandling mot fetma. Saxenda är läkemedlets
namn och det godkändes för viktminskningsbehandling i Sverige av läkemedelsverket 26 maj 2016. Det ska
användas som ett komplement till en lågkalorikost med samtida fysisk aktivitet. Indikationen är BMI lika med
eller över 30 eller BMI lika med eller över 27 med samtida viktrelaterad komorbiditet. Behandlingsmål är en
minskning av den totala kroppsvikten på minst fem procent under de första tolv veckorna. Om målet inte
uppfylls ska behandlingen avbrytas (Läkemedelsverket, 2016).
Läkemedel som tidigare använts för viktreduktion men som avregistrerats av läkemedelsverket är Reductil
som avregistrerades 2010 och Acomplia som avregistrerades 2008 (läkemedelsverket, 2016). Dessa läkemedel
står fortfarande som behandlingsrekommendation i några av de vårdprogram som inte är uppdaterade och
reviderade.
Webbaserat stöd
De flesta regioner har en uppdaterad regionhemsida med tillgänglig information om övervikt och fetma och
obesitasoperationer. Alla regioner har sin webbplats kopplad till sjukvårdsrådgivningen där intresserade kan
hitta information om sjukdomar och behandlingar. Vårdprogram, riktlinjer och beslutstöd ligger även dessa
tillgängliga på de flesta regionernas hemsidor så att intresserade har möjlighet att läsa om vilka rutiner och
behandlingar som används.
Via sjukvårdsrådgivningens webbplats finns information om hur man bedömer sin vikt, information om kost
och motion, webbaserade kost- och träningsdagböcker, patientberättelser och föreläsningar av olika slag. En
del regioner har liknande information på sina regionhemsidor. På landstinget Sörmlands webbsida finns
information om obesitasoperationer på flera språk, svenska, engelska, arabiska och serbokroatiska.
Landstinget Västmanland har förutom skriftlig information och broschyrer även information tillgänglig som
muntliga föreläsningar i video format.
Specialiserade överviktsmottagningar som arbetar med icke-kirurgisk behandling av fetma
Bariatriska mottagningen i Falun, Dalarna
Mottagningen tar emot patienter med BMI på minst 35 och ansvarar för utredning av fetma, pre- och
postoperativ uppföljning vid obesitaskirurgi och fungerar som kompetenscenter för sjukdomen fetma. De
skriver på sin hemsida att forskningsstödet för långsiktig viktförändring vid fetma med kost/motionsmetoder
är lågt varav de sällan arbetar med detta. Mottagningen arbetar vid icke-kirurgisk behandling med fokus på
att etablera regelbunden måltidsordning, etablera en bra livsstil, arbeta med negativ kroppsuppfattning och att
i form av aktivitet ha en meningsfull tillvaro trots sjukdomen fetma. Läkemedelsbehandling i form av Orlistat
används i vissa fall och enligt sjuksköterska på mottagningen provas även behandling med läkemedlet
Saxenda.
Obesitasmottagning Skåne
I Skåne finns tre stycken obesitasmottagningar som öppnade 2016. De erbjuder beteendeinriktad
gruppbehandling baserad på KBT, fysisk aktivitet och kostrådgivning. Behandlingsindikationer är BMI lika
med eller över 35 eller BMI lika med eller över 30 med fetmarelaterad komorbiditet. Viktminskningsförsök
ska ha gjorts i primärvårdsregi och remiss behövs. Arbetet sker i team som består av sjuksköterska, läkare,
dietist och sjukgymnast. Enligt sjuksköterska på mottagningen sker behandlingen under minst ett år och är
individanpassad.
Obesitascentrum St: Görans sjukhus, Stockholm
Mottagningen tar emot patienter med BMI över 35 på remiss från husläkare. Dem arbetar med
livsstilsförändringar både i grupp och individuellt som pågår under minst ett år. Viktminskande läkemedel och
pulverdiet kan användas som komplement. Mottagningen arbetar i team med läkare, dietist, kurator,
sjuksköterska och sjukgymnast. Centrumet är under privat regi men drivs på uppdrag av Stockholms stad.
Obesitasmottagning i Torsby, Värmland
Enligt samtal med sjuksköterska på obesitasmottagningen har de startat upp en provgrupp med tio personer
som under ett år ska ha regelbundna träffar med en dietist. Det är ett pilotprojekt och patienterna som tagits
emot har haft ett BMI på över 35.
Obesitasmottagning Sahlgrenska, Västra Götaland
Mottagningen tar emot vuxna patienter med ett BMI över 35. Patienterna kommer på remiss från läkare eller
via egenremiss och får först ett informationsbesök på 90 minuter för att sedan fylla i en intresseanmälan av
önskad behandling. Det finns kirurgisk behandling eller medicinsk behandling med Orlistat med samtidig
kostbehandling.
Överviktscentrum Karolinska, Stockholm
Mottagningen tar emot vuxna patienter över 25 år med ett BMI-värde över 45 eller ett BMI-värde över 35
med komplicerade sjukdomar som kräver annan kompetens än den som erbjuds i primärvården. Unga vuxna
mellan 16–25 år tas emot vid BMI-värde över 35 eller vid BMI-värde över 30 med följdsjukdomar.
Behandlingen är beteendeinriktad och individanpassad. Den innehåller föreläsningar om kost och fysisk
aktivitet, samtal i grupp eller enskilt, läkemedelsbehandling och kostbehandling.
Överviktsenheten Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mottagningen tar emot patienter på remiss med BMI över 40 eller över 35 med fetmarelaterade
följdsjukdomar. Det arbetas i team med sjuksköterska, dietist, psykolog och sjukgymnast. Behandling som
erbjuds är livsstilsprogram i grupp och kognitiv beteendeterapi.
Regioncentrum
Överviktsenheten Örebro
Överviktsenheten i Örebro arbetar med att följa det aktuella forskningsläget gällande övervikt och fetma.
Enheten är ett kompetenscentrum som ligger till grund för utbildning och informationsspridning till
vårdgivare, patienter och allmänheten. I Örebro är det främst primärvården som ansvarar för denna
patientgrupp och överviktsenheten fungerar som specialistkompetens som bidrar med kunskap, utbildning och
pedagogiska hjälpmedel till vårdgivarna. Enheten består av ett behandlingsteam med sjuksköterska, läkare,
psykolog/beteendevetare, dietist och fysioterapeut. Enheten tillhandahåller en verktygslåda på intranätet och
på enhetens hemsida där information, aktuell forskning och råd och stöd finns tillgängligt för både
vårdpersonal och privatpersoner.
Obesitascentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala
Obesitascentrum är en samordnad enhet för den kunskap och de resurser som finns om övervikt och fetma på
sjukhuset och universitet. Uppdraget för enheten är att öka kunskapen om obesitas, skapa förutsättningar för
god obesitasvård och samarbete mellan vårdenheter inom regionen. Enheten skapar förutsättningar för klinisk
och preklinisk forskning och arbetar i en multiprofessionell referensgrupp med deltagare från sjukhuset,
primärvården och regionen. Centrumet tar ej emot patienter utan fungerar som en kunskapsbas.
Kirurgisk behandling
Obesitaskirurgi är idag den behandlingsmetod som ger störst resultat på viktnedgång vid fetma och har den
mest bestående effekten. Målet är viktnedgång, förbättring av eventuella följdsjukdomar, minska förtida död
och att ge ökad livskvalité. Obesitaskirurgi har ett ganska jämlikt vårdförlopp i regionerna men det som skiljer
sig är indikationerna för att få en operation och vem som ansvarar för uppföljningen efter operation samt hur
ofta uppföljning sker. Alla regioner förespråkar rökstopp innan operation, varav detta ej står med som
indikation i tabellen. Även missbruksfrihet och en stabil psykosocial situation förespråkas. Obesitaskirurgi
räknas som nödvändig sjukvård och betalas oftast med offentliga medel, men var tionde person betalar för sin
egen operation och ett fåtal personer får sin operation betald via försäkringar ofta kopplade till deras arbete
(SOReg årsrapport del 1, 2015). När operationen betalas av landstinget blir kostnaden för personen egenavgift
enligt högkostnadsskyddet och om man väljer att bekosta sin operation själv landar kostnaden på cirka 70 000
– 90 000 kronor i Sverige.
Nationella indikationer för obesitaskirurgi
År 2009 kom rapporten ”Nationella indikationer för obesitaskirurgi”. Rapporten begärdes av socialstyrelsen,
SKL och SLS och skrevs av en expertgrupp som de utsett. Rapporten innehåller föreslagna medicinska
indikationer för att underlätta planeringen av behovet av obesitasoperationer i landet. Denna rapport används
dock inte som någon nationell standard utan flertalet regioner har egna riktlinjer för obesitaskirurgi.
Tabell 2 Operationskriterier 2016
Region
Nationella
medicinska
indikationer
(Från 2011)
BMI utan
komorbiditet
≥35
BMI med
komorbiditet
≥35*
Ålder
<60 år
>60 år**
Blekinge
≥35
≥40*
18 – 65 år
Dalarna
Gotland
≥35
≥40
≥35*
≥18 år
18 – 60 år
Övriga indikationer
*Stärkt indikation diabetes typ 2, sömnapné,
ledbesvär i viktbärande leder, hos fertila
kvinnor med önskan om att bli gravid.
**Vid svåra besvär i viktbärande leder, där
viktreduktion är nödvändigt för att möjliggöra
en elektiv ledprotesoperation
-Sjukskrivning pga. fetma ger förtur
*Relativ förtur (DM2, ledvärk, sömnapné)
-Fetma under minst fem år
-Genomgått professionellt
viktminskningsprogram under de senaste tre
åren som inkluderat kvalificerad
kostrådgivning och fysisk aktivitet med
hjälpmedel (tex FaR, stegräknare)
* DM2, hypertoni, hjärtkärlsjukdom,
sömnapnésyndrom
Gävleborg
≥35
≥35*
18 – 60 år
Halland
≥40
≥35
Jämtland
≥40
≥35*
18 – 60 år
Jönköping
≥35*
≥35**
18 – 60 år
Kalmar
≥35
≥35*
18 – 60 år*
>60 år**
Kronoberg
≥38 – 40
≥35*
18 – 60 år
Norrbotten
≥40
≥35*
18 - 60 år
>60 år**
Skåne
>40
>35*
18 - 65 år
Stockholm
>35
>35*
<60 år
>60 år**
Sörmland
>35
>35
18 – 60 år
>60 år*
Uppsala
Värmland
>40
≥35
>35
≥35
<60 år
<60 år
60 – 65 år*
Västerbotten
Västernorrland
≥40
>40
≥35
>35*
<60 år
Västmanland
≥35
≥35
18 – 60 år
Västra Götaland
≥40
≥35
≥18 år
Örebro
Östergötland
≥40
≥35
≥35
≥35*
<18 år
18 – 60 år
>60 år**
-Fertila kvinnor med önskan att bli gravid
*Stärkt indikation vid samtidig DM2,
hyperlipidemi, hypertoni, svår sömnapné
och/eller uttalade ledbesvär i viktbärande
leder.
-Kraftig övervikt under mer än fem år och
genomgått seriösa bantningsförsök med stöd
från vårdcentral eller företagshälsovård
-Måste ha gjort viktminskningsförsök
*Med komorbiditet
*Individuell bedömning
*Fem års duration av fetma och minst sex
månader dokumenterade viktminsknings
försök
**Prioritet vid diabetes, hypertoni,
hyperlipidemi
-Fetmaduration minst fem år gärna med
dokumenterade viktminskningsförsök
*Stärkt indikation vid Diabetes, sömnapné,
sjukskrivning pga. ledsmärtor
**Över 60 år individuell bedömning
*DM2, hjärtkärlsjukdom, led/ryggbesvär,
sömnapné
-Måste ha gjort bantningsförsök
*Hjärt-kärlsjukdom
**Vid svårreglerad diabetes
-Fem års duration av fetma, upprepade försök
med konservativ behandling
*Sömnapné, operationsbehov av viktbärande
led, metabola komplikationer, intrakraniell
hypertension
*Stärkt indikation vid diabetes, sömnapné,
besvär i viktbärande leder, ofrivillig infertilitet
**Besvär i viktbärande leder där viktreduktion
krävs för ledprotesoperation
-Obes i minst tre år och försökt professionellt
ledd konservativ terapi
*>60 år individuell bedömning
-Obes i minst ett par år och gjort seriösa
viktminskningsförsök
*Individuell bedömning
-Obes minst tre år, och gjort seriösa
viktminskningsförsök
*Hjärt-kärlsjukdom, DM2, högt blodtryck
-Använder stegräknare och går minst 10 000
steg per dag (mål men ej krav)
-Bör ha gjort seriösa bantningsförsök
*DM2 med bristfällig kontroll, fetmarelaterad
kardiomyopati, svår sömnapné, lungemboli,
venösa bensår, pseudotumor ceribri
-Fetmaduration minst fem år gärna med
dokumenterade viktminskningsförsök
*Stärkt indikation vid Diabetes,
behandlingskrävande sömnapné,
sjukskrivningskrävande ledsmärtor
*Över 60 år individuell bedömning
(Informationen till tabellen ovan har hämtats genom regionernas hemsidor, vårdprogram eller telefonsamtal.)
Genom att avläsa ovanstående tabell ses att dom flesta regionerna följer de nationella medicinska
indikationerna, BMI ≥35 och stärkt indikation vid BMI ≥35 med komorbiditet i form av diabetes typ 2,
sömnapné, ledbesvär i viktbärande leder eller hos fertila kvinnor med önskan om att bli gravid. Ålder under
60 år och över 60 vid svåra besvär i viktbärande leder, där viktreduktion är nödvändigt för att möjliggöra en
elektiv ledprotesoperation eller vid individuell bedömning av biologisk ålder. Det finns regionala skillnader i
form av vilket BMI som krävs men också ålder och övriga indikationer. Stockholm och Gävleborg är de enda
regionerna som skriver i sina indikationer att den stärks för kvinnor i fertil ålder som önskar bli gravida. Åtta
av de 21 regionerna har BMI lika med eller över 40 som gräns medan de övriga har BMI lika med eller över
35. Västmanland har som krav att bära stegräknare och gå minst 10 000 steg om dagen, om personen inte kan
gå rekommenderas annan likvärdig motion. Trots kravet om 10 000 steg ligger Västmanland strax över rikets
medel på hur många operationer per 100 000 invånare som utförs. På Gotland ska individen ha genomgått ett
års behandling via levnadsvanemottagning för att bli aktuell för operation och i Jönköping gäller sex månader.
Tio regioner har som krav/önskan att individen ska ha genomgått någon form av konservativ
viktminskningsbehandling. Sju av regionerna har som övrig indikation att individen ska ha varit obes under
minst ett par år, tre år eller fem år.
Tabell 3 Antal operationer per 100 000 länsinvånare (SOReg årsrapport 2015 del 1, del av tabell 1)
Region
Dalarna
Kalmar
Östergötland
Örebro
Uppsala
Halland
Skåne
Värmland
Västmanland
Gävleborg
Blekinge
2015
112,1
92,1
89,1
80,1
75,7
74,7
74,6
70,3
68,9
61,7
60,2
Region
Stockholm
Kronoberg
Västerbotten
Västra Götaland
Gotland
Jönköping
Norrbotten
Södermanland
Västernorrland
Jämtland
Riket
2015
57,6
53,3
51,6
50,0
48,8
46,3
43,6
37,0
32,0
18,8
62,5
I tabellen ovan visas hur många operationer per 100 000 invånare som utfördes 2014 i varje region. Den region
som hade lägst operationsstatistik var Jämtland med 18,8 operationer per 100 000 invånare och deras
operationskriterier är BMI ≥40 eller BMI ≥35 med komorbiditet, ålder 18 – 60 år men med möjlighet till
individuell bedömning om över 60 år, patienten ska ha gjort viktminskningsförsök innan operationen men det
är inte specificerat hur. Enligt folkhälsomyndigheten självskattningsformulär 2015 är det cirka 15% av
befolkningen i Jämtland som är obes. Dalarna var den region som utförde mest antal operationer, 112,1
personer per 100 000 invånare. Dalarna är också den region som har ”svagast” operationskriterier, BMI ≥35
och ≥18 år utan närmare specifikation. I Dalarna är det cirka 17% av invånarna som uppger att dom har fetma
enligt folkhälsomyndighetens självskattningsformulär 2015.
Femårsstatistik med vikt
SORegs årsrapport 2014 del II har en femårsuppföljning av procentuellt förlorad vikt efter genomförd
obesitaskirurgi per opererande enhet med mätningar år ett, år två och år fem. Här ses regionala skillnader och
skillnader mellan opererande enheter. Beror dessa skillnader på vilken kirurg som utför operationen, eftersom
det på vissa opererande enheter görs många operationer medan på andra endast några få. Går det även att anta
att skillnaderna beror på hur ofta och var den postoperativa uppföljningen sker. Region Uppsala skriver i sitt
vårdprogram ”Fetma hos vuxna” att risken för att den opererade ska börja öka i vikt igen orsakas av avsaknad
av regelbundna uppföljande kontroller, för högt energiintag, för mycket fett och kolhydrater i kosten, liksom
mentala faktorer.
Preoperativa rutiner
Alla regioner förespråkar rökstopp och använder sig av LCD kost för att få till en viktminskning av varierande
karaktär mellan 4 – 10% enligt några regioner. Viktminskningen ska underlätta för möjligheten att utföra
operationen genom titthålsteknik och för att visa att individen är redo att arbeta för en livsstilsförändring. Det
varierar mellan regionerna hur mycket information och utbildning som ges preoperativt. Flera landsting har
gruppinformationsbesök, en del regioner erbjuder informationsträffar/informationsdagar/halvdagar där både
läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast medverkar. På ett av sjukhusen kommer även en opererad
patient till informationsdagen för att berätta om sina upplevelser och låta intressenterna ställa frågor.
Väntetiden på operation efter att beslutet är taget varierar mellan ett par månader.
Tabell 4 Postoperativ uppföljning regionvis
Region
Primärvård
Sjuksköterska
Blekinge
Kirurgklinik/
bariatrisk
mottagning
1 år
År 1 och årligen
Dalarna
5 år
År 5 och årligen
Telefon efter:
6 veckor och ett år
Möte:
6 veckor
Gotland
Gävleborg
2 år
1 år
År 2 och årligen
År 1 och årligen
Halland
5 år
Jönköping
1 år
2 år och årligen
Kalmar
1 år
2 år och årligen
Kronoberg
2 år
2 år och årligen
Norrbotten
1 år
1 år och årligen
Skåne
1 år
1 år och årligen
Stockholm
2 år
2 år och årligen
Södermanland
2 år
2 år och framåt
Uppsala
Västerbotten
Oklart hur
länge
Oklart hur
länge
2 år
2 år och framåt
Västernorrland
5 år
5 år och framåt
Värmland
Dietist
Möte:
6 veckor
12 månader
Möte:
3 månader
12 månader
Möte:
6 veckor
12 månader
År 0 och årligen
(vid okomplicerat
förlopp)
Rekommenderar
kontakt med
primärvården
Jämtland
Läkare
Möte:
6 veckor
3 - 6 månader
Möte:
4 - 6 veckor
Möte:
6 veckor
1 år
2 år
Telefon:
5 år
Möte:
6 veckor
1 år
Möte:
6 veckor
1 år
Ansvarar för
uppföljningen
Möte:
1 månad
3 månader
6 månader
12 månader
Möte:
6 veckor
6 månader (enbart
prover)
12 månader
Post-operativ
livsstilsbehandling
Vid behov
Möte:
2 veckor
8 veckor
Telefon:
SORegs uppföljning
Möte:
6 månader
1 år
1 år
Möte:
6 veckor
1 år
2 år
5 år
Möte:
Pre- och
postoperativt
Möte:
8 veckor
Möte:
6 veckor
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
Oklart hur
länge
2 år
2 år
1 år
2 år och framåt
2 år och framåt
2 år och årligen
Regelbundna möten
Möte:
6 veckor
1 år
Postoperativ uppföljning
Det finns skillnader i den post-operativa uppföljningen mellan regionerna. Uppföljningen sker via besök till
kirurgmottagningen, obesitasmottagningen eller primärvården under noll till fem år efter operationen. En del
regioner har som rutin att den opererade ska få träffa läkare, sjuksköterska och/eller dietist under första året, i
vissa fall flera gånger medan ett landsting endast har telefonkontakt som postoperativ uppföljning.
Kirurgmottagningarna behåller ansvaret för den opererade mellan noll – fem år för att sedan lämna över
ansvaret till primärvården. Alla regioner rekommenderar årlig, livslång uppföljning i form av provtagning och
förskrivning av vitaminer och mineraler. Stockholm läns landsting erbjuder livsstilbehandling postoperativt
för de som har svårt att förändra sin livsstil.
Bukplastik
Bukplastik och möjlighet till denna skiljer sig mellan regionerna. Gävleborg och Gotland skriver att dom
generellt inte erbjuder bukplastik men att det kan övervägas vid uttalade funktionella besvär. Övriga regioner
beskriver att patienterna ska ha ett BMI mellan 25 – 30 och hudöverhäng på mellan 3 – 10 cm samt att det ska
ha gått minst två år sedan operationen.
Aspiremetoden
Aspiremetoden är en behandlingsmetod mot fetma som innebär att användaren får en PEG (Perkutan
Endoskopisk Gastrostomi) som är ett rör ner till magsäcken. På bukväggen sitter en knapp som gör att
användaren kan hälla ut en del av maten om dom har tuggat den noga. Behandlingstiden pågår under cirka två
år och kombineras med tuggskola och webbaserad KBT. Under indikationer för Aspire står att behandlingen
ska användas som ett alternativ för de som av olika anledningar inte är aktuella för obesitaskirurgi eller för de
som inte vill eller vågar bli opererade. Resultat från metoden visar en median viktnedgång under första året
på 19,5 kg och inga av patienterna drabbades av elektrolytrubbningar eller allvarliga komplikationer (Aspire,
2016).
Blekinge sjukhuset startade behandlingar med Aspire år 2012 som ett forskningsprojekt och har sedan dess
fortsatt. År 2014 startade en studie där Aspire och GBP jämförs ur behandlings- och kostnadssynpunkt, resultat
av denna ska presenteras under början av 2017. Aspire går inte under högkostnadsskyddet, kostnaden för
behandling med tre års uppföljning är cirka 75 000 kronor. SOReg nämner behandlingen i sin årsrapport del
II 2015 men har inte publicerat några siffror om behandlingsresultat ännu.
Diskussion
Syftet med rapporten var att göra en inventering och sammanställning av den vård som erbjuds personer med
fetma i Sverige idag. Detta gjordes genom att se över vilka regionala riktlinjer och vårdprogram som finns
tillgängliga och genom att se över vilken vård som finns tillgänglig för denna patientkategori. Den vård som
erbjuds personer med fetma i Sverige idag skiljer sig kraftigt mellan regionerna. Vissa regioner erbjuder enbart
stöd från primärvården och har obesitaskirurgi som enda behandlingsalternativ för personer med kraftigt
fetma. I andra regioner satsas det på obesitasvården, både kirurgisk och icke-kirurgisk med vårdprogram,
beslutsstöd, hälsosamtal via primärvården, specialiserade överviktsmottagningar, regioncentrum och flertalet
behandlingsalternativ erbjuds. Orsaken till att dessa stora skillnader existerar är att det inte finns några
nationella riktlinjer på vad regionerna bör erbjuda denna patientgrupp utan varje region lägger olika mycket
resurser på fetmabehandling. Det är fler personer med fetma på landsbygden än i storstaden och det är fler
personer med fetma vid låg socioekonomisk status än vid hög socioekonomisk status.
I norra Sverige har regionerna utvecklat hälsohem i internatform för att hantera långa avstånd men också som
ett sätt att hantera uppföljning. Dessa hälsohem fokuserar på ett psykisk välmående och rörelseförmåga, något
som inte mäts i vilka antal kilo som vågen visar. En intressant fråga att fundera på är hur mycket egenansvar
som vilar på gemene man för dennes hälsa och hur mycket ansvar som antas vila på regional- eller nationell
nivå? På socialstyrelsen hemsida finns nationella riktlinjer för flertalet sjukdomar, vilka ska verka för jämlik
vård och behandling i landet, det finns inga nationella riktlinjer för fetma. Det har varit svårt att hitta resultat
från de mottagningar som bedriver icke-kirurgisk behandling för fetma. Något som även avspeglas i hur lite
forskning som finns inom samma område. Det är svårt att få en större och varaktig viktminskning utan
kirurgisk behandling men kan man inte tänka sig att mäta livskvalitén av att få kunskap om nutrition och
motion istället för antal kilo på vågen. Dalarna skriver på sin hemsida om ”livet på play” som betyder att de
lär sina patienter att hitta meningsfullhet i sin tillvaro trots fetma genom bra kost och motion som går att utöva
vid det tillstånd personen befinner sig i.
Inom den kirurgiska fetmavården ses skillnader i operationsindikationer, antal operationer som utförs, preoch postoperativ uppföljning och eventuell möjlighet till korrigerande plastikkirurgi. Antal
obesitasoperationer som utförs i regionerna skiljer sig mellan 18 – 112 operationer per 100 000 invånare.
Preoperativ information ges under allt mellan ett möte, till flera möten med olika vårdaktörer under flera
månader för att ge tid till eftertanke och förberedning. Den postoperativa uppföljningen skiljer sig även den,
de flesta regioner följer upp sina patienter under de första två åren, vissa upp till fem år men en del regioner
lämnar ansvaret för uppföljningen till primärvården direkt efter operationen. I en del regioner får de opererade
träffa sjuksköterska, läkare och dietist flera gånger under första året medan i andra regioner ges endast ett
besök hos sjuksköterska. Dessa skillnader ger en ojämlik uppföljning.
En expertgrupp på uppdrag av socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och svenska läkarsällskapet
gav 2009 och uppdaterade 2011 en rapport med Nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi. Dessa
rapporter har inte lett till någon nationell standard utan flera regioner har satt sina egna indikationer. Varför
ger tre så starka aktörer ut en rapport med behandlingsrekommendationer utan att se till att den efterlevs. I
rapporten från 2009 står det att det råder stora oklarheter om och att det finns behov av att tydligare
prioriteringsanvisningar utarbetas för obesitaskirurgin. Denna expertgrupp beskriver ett behov som ännu inte
blivit tillmötesgått.
De flesta regioner och landsting har information om fetma, behandlingsalternativ, mottagningar och liknande
tillgängligt på webben. Men något landsting har valt att inte ha det. Här ses skillnader i tillgänglighet, vilket
språk informationen finns tillgänglig på och om den är lättläst eller inte. Äldre, nysvenskar som har svårt för
svenska språket och personer med låg utbildning, hur tillvaratas deras informationsbehov? Det finns goda
exempel runt om i landet på vårdprogram och behandlingsalternativ. Trots att antalet personer med fetma
fortsatt ökar så har Stockholm visionen att trenden har vänt år 2020. Om regionerna i landet skulle gå samman
i ett nationellt samarbete och ta lärdom av varandras styrkor och svagheter skulle vården för personer med
fetma bli mer jämlik och rättvis.
Lista med vårdprogram
Gotland
Region Gotland. (2016). Obesitaskirurgi – indikationer och riktlinjer. Vårdprogram.
Gävleborg
Region Gävleborg. (2016). Obesitaskirurgi – indikationer, utredning, behandling och uppföljning –
vårdprogram, VO kirurgi. Vårdprogram.
Halland
Landstinget Halland. (2007). Metabolt syndrom. Hälso- och sjukvårdsprogram.
Jönköping
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2012). Folkhälsoatlas – övervikt och fetma.
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2015). Fetma bland vuxna. Specialiserat kliniskt kunskapsstöd och
vårdnivårekommendationer.
Kalmar
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2012). Folkhälsoatlas – övervikt och fetma.
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2015). Fetma bland vuxna. Specialiserat kliniskt kunskapsstöd och
vårdnivårekommendationer.
Kronoberg
Landstinget Kronoberg. (2011). Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom landstinget Kronoberg
gällande prevention och behandling av övervikt och fetma. Förslag till handlingsplan.
Norrbotten.
Norrbottens läns landsting. (2014). Revisionsrapport. Behandling av patienter med övervikt eller fetma.
Revisionsrapport.
Skåne
Region Skåne. (2015). Vårdprogram för övervikt och fetma hos vuxna. Vårdprogram.
Stockholm
Stockholms läns landsting. (2016). Så kan vi vända trenden. Handlingsprogram övervikt och fetma 2016 –
2020. Handlingsprogram.
Stockholms läns landsting. (2016). Regionalt vårprogram – Övervikt och fetma 2016. Vårdprogram.
Sörmland.
Landstinget Sörmland. (2012). Vårdprogram fetma Sörmland. Vårdprogram.
Uppsala
Landstinget i Uppsala län. (2011). Fetma hos vuxna. Vårdprogram.
Västerbotten
Västerbottens läns landsting. (2015). Årsrapport 2015. Beteendemedicin. Årsrapport.
Västerbottens läns landsting. (2014). Slutrapport från arbetet med att förebygga och behandla fetma i
Västerbottens läns landsting. Slutrapport.
Västernorrland
Landstinget Västernorrland. (2016). ÖGI – gastric sleeve/by pass. Vårdrutin.
Västra Götaland
Västra Götalandsregionen. (2008). Handlingsprogram mot övervikt och fetma i Västra Götalands regionen.
Handlingsprogram.
Västra Götalandsregionen. (2016). Beslutsstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma inom Västra
Götalandsregionen. Beslutsstöd.
Örebro
Region Örebro län. (2016). Vård vid övervikt och fetma – vuxna. Vårdriktlinjer.
Östergötland
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2012). Folkhälsoatlas – övervikt och fetma.
Sydöstra sjukvårdsregionen. (2015). Fetma bland vuxna. Specialiserat kliniskt kunskapsstöd och
vårdnivårekommendationer.
Referenser
Aspire. (2016). Aspiremetoden tar ett helt nytt grep på behandling av sjuklig övervikt. Hämtad 2016-11-10,
från http://www.aspiremetoden.com/sv/sidor/for-varden.aspx.
Expertgrupprapport till uppdragsgivarna Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska
Läkarsällskapet. (2009). Nationella indikationer för obesitaskirurgi.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Nationella folkhälsoenkäten, Övervikt och fetma – regionala resultat.
Hämtad 2016-11-20, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapporteringstatistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/.
Hälso- och sjukvårdsdirektörnätverket. (2011). Nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi och
kvalitetskrav på producenter av primär fetmakirurgi.
Läkemedelsverket. (2016). Saxenda. Hämtad 2016-12-03, från https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso--sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-/Saxenda-liraglutid/.
FYSS. (2016). FaR - fysisk aktivitet på recept. Hämtad 2016-12-03, från http://www.fyss.se/far-fysiskaktivitet-pa-recept/.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Västerås:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer. Hämtad 2016-11-25, från
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer.
SOReg. (2014). Årsrapport SOReg 2014 del 2.
SOReg. (2014). Årsrapport SOReg 2015 del 1, 2 och 3.
Västerbottens läns landsting. (2015). Årsrapport 2015 – patientverksamhet. Umeå:
Arbets- och beteendemedicinskt centrum.
WHO. (2016). Obesity and overweight. Hämtad 2016-11-25, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/.