Genomgripande störning i utvecklingen
eller
utvecklingsstörning?
En föreläsning av Eve Mandre,
speciallärare, fil.dr
Vilka personer talar vi om?
• De som har utvecklingsrelaterade
störningar – avvikande utveckling sedan
barndomen
• De finns under rubriken Pervasive
Developmental Disorder i
diagnosmanualen DSM-IV
• Vi kallar det neuropsykiatriskt…
Varför så många diagnosticerade?
• Samhällsförändringar
• Gamla diagnoser omvärderas
• Psykiatrisering av bristande/annorlunda
funktionsförmågor
• Nya kunskaper om hjärnans funktion
Funktionsförmåga
• finns i ett kulturellt och samhälleligt
sammanhang
• funktionsförmågan är bra eller dålig i
förhållande till något
• kognitiva trösklar kan vara höga, dvs.
omgivningen är otydlig eller mångtydig
Gårdagens samhälle
•
•
•
•
•
•
Hade yttre strukturer och regler
Få och tydliga valmöjligheter
Skola med katederundervisning
Högskola med faktapluggande och tentor
Tjänster gavs på betyg och meriter
Man följde reglerad befordringsgång
Dagens samhälle
• Inre strukturer, inre gränser
• Många valmöjligheter
• Problemlösande och kunskapssökande
skola
• Personliga kvalifikationer lika viktiga som
betyg och meriter
• Osynliga hierarkier i arbetslivet
• Få utvägar för den som inte passar in
Annorlunda psykologisk utveckling
• Vi försöker i allmänhet förstå människor med
avvikande beteende utifrån de
normalpsykologiska kunskaper vi har
• Vi utgår från att de flesta människor har ungefär
samma sätt att fungera psykologiskt som vi
själva
• En hjärna som processar information på ett
annorlunda sätt lär sig annorlunda
• Annorlunda lärande ger annorlunda världsbild
och beteende
Människorna bakom diagnoserna
• Ingrid: MBD, reaktiv psykos, PTSD, ???
• Freja: ouppfostrad/bortskämd, hysteri, en
sällsynt form av schizofreni, autism,
Tourette
• Emil: schizofreni, autism?
Utvecklingsstörning?
• Jiri: schizoid personlighetsstörning,
paranoid schizofreni, Aspergers syndrom
Varför känns de främmande inom
vuxenpsykiatrin?
• Personlighets- och
tankeutveckling utan
social dimension ger
annorlunda personlighet med egen
omvärldsuppfattning
• Personer med
psykoser och andra
psykiatriska
diagnoser har haft en
period av normal
personlighets-och
tankeutveckling
Kunskapsbrister
• Är basala – sådant som ”alla” förväntas
veta i vuxen ålder
• Hög IQ betyder inte att det finns
baskunskaper om ”så funkar världen”
• Hög IQ kan ge en hög självuppfattning
trots basala brister i vardagskunskap
Bosse
Normalutveckling under
förskoleåldern
• Det nyfödda barnet är socialt från
födelseögonblicket
• Orienterar mot det mänskliga ansiktet och
rösten
• Härmar ansiktsuttryck redan under första
levnadsveckan
Gemensam uppmärksamhet
•
•
•
•
•
Jag ser vad du ser…
Jag känner vad du känner…
Du och jag har något gemensamt…
Så börjar imitationen…
Så börjar en kontakt och kommunikation…
Begreppsbildning från ca 8
månader:
• Barnet läser av andras känslor och
reaktioner
• Begreppen kommer att innehålla
känsloaspekter och andras perspektiv
• Barn som inte kan läsa av andras känslor
får en dimension mindre i
språk/tankeutvecklingen
1-åringen
• Är redan socialt skicklig och kan skilja
mellan kända personers intressen,
reaktionssätt, humor m.m.
• Övar perspektivbyte
• Kan förstå enkla principer och
generalisera (dock inte medvetet)
• Börjar lära av egna erfarenheter
2-åringen
• Försöker härma allt som vuxna och andra
barn gör
…
• Härmar språket
utan att förstå
• Har gott detaljminne
• Skapar en världsbild ur detalj som läggs till
detalj
• Börjar lära sig hur världen funkar
3 åringen
•
•
•
•
•
VET hur världen funkar, kan själv
Den verkliga världen får inte ändras
Rutiner är viktiga och får inte ändras
Kan börja möblera om verkligheten i leken
Börjar kategorisera och förstå helheter och
system
• Orsak och verkan är subjektiva
konstruktioner
Början på en inre monolog:
• Egocentriskt tal bearbetar världen och
hjälper tankarna på traven
• Talet stoppar impulsivitet, skapar inre
modeller av verkligheten
• Inre tal bearbetar, organiserar, planerar
• Inre tal orienterar mot framtiden
Tanken utvecklas:
• Från det egna perspektivet till att förstå
andras perspektiv
• Från här och nu till värderade och
planerade handlingar
• Från detalj till helheter
• Från egna förklaringar till sociala och
kulturella
Tänkande i komplex (manus)
• Konkret och situationsbundet utgår från
det egna perspektivet
• Har subjektiva förklaringar till hur saker
fungerar
• Använder objektiva språkliga begrepp men
använder begreppen på ett subjektivt sätt
• Svårt att ändra sina föreställningar om hur
något ”är”
Tänkande i begrepp
• Förstår att det går att tolka världen ur olika
perspektiv
• Kan tänka om utifrån ny information
• Kan skapa ny kunskap genom att sätta
ihop kunskap från olika källor
• Omformulerar och uppdaterar sin
världsbild genom ny kunskap
• Kan uppdatera sin självbild utifrån andras
bemötande
Att handskas med känslor –
en läroprocess
• Motoriska uttryck är normala tills språket och
tanken tar över
• Känner igen känslor, kopplar ihop med inre
tillstånd, hittar känslord – normalt sker det i en
dialog
• Bearbetar känslor genom tankar och språk –
kräver en viss mognad hos hjärnan
• Utbrott/våldsamt beteende är inte alltid
aggressiva – de kan vara relaterade till en
omogen hjärna
Behandlingen består av lärande
och förutsätter:
• Att det baseras på individens förståelse av
omvärlden
• Är individualiserat – lärande är alltid
individuellt
• Att det inte utgår från metoder för hela
diagnosgrupper
• Att man känner till pedagogiska
grundprinciper
Habituering – första steget
• Blicken vänjer sig…
• Tanken vänjer sig…
• Hjärnan konstaterar “det här är inte
nytt…jag har sett/gjort det förr”
Freja
Betingning
• Beteendemodifikation som bygger på
habituering/betingning som pedagogisk
metod
• Överinlärning
• Krävs ingen egen insikt
• Kunskapen kan inte generaliseras
•
Emil, Ingrid
Hjälpmedel
•
•
•
•
Scheman
Instruktioner
Bilder
Tidshjälpmedel
Eriks dagsschema
• 7.00
•
Stiga upp
Duscha
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bädda sängen.
8.00
8.30
9.00-11.00 PC
11.30
13.00-15.00
17.00
19.00
Frukost
Morgonsamling
Lunch
Bowling eller Gymnastik
Kvällsmat
Fika
Duschinstruktioner
•
•
•
•
•
Lägg smutsiga kläder i tvättkorgen
Ställ dig duschen en stund och blöt håret
Stäng av vattnet
Häll schampo i håret
Arbeta med hela händerna i håret 5
minuter
• Skölj ur schampot noggrant ur håret
Tvätta kläder i tvättmaskin
•
•
•
•
•
•
•
Sortera tvätten:
Skilj på mörka och ljusa kläder
Lägg kläderna i tvättmaskinen
Skilj på 40 och 60 grader
Ta rätt mängd tvättmedel och sköljmedel
Stäng luckan
Starta tvättmaskinen
Kognitiva kanter?
•
•
•
•
•
•
•
En stund
5 minuter
Noggrant
Häll shampo i håret
Torka ordentligt
Rena/smutsiga kläder
Rätt mängd tvättmedel
Scheman, instruktioner, strukturer
•
•
•
•
Behövs för inlärning
Avvecklas en bit i taget när något är inlärt
Måste regelbundet utvärderas
Leder till automatiserade rutiner som kan
bli mer eller mindre självgående
Situationsbundet lärande
•
•
•
•
•
Inlärning av hela koncept
Manus för visst beteende i viss situation
Kunskapen kan inte generaliseras
Sociala berättelser
Seriesamtal
•
Tomas
Lärande genom egna insikter
• Nya fakta ändrar något i tänkandet
• Kan skapa och omskapa kunskap
• Principer kan abstraheras och användas i nya
sammanhang på ett medvetet sätt
• Kan tänka sig möjligheter
• Självbilden kan uppdateras
• Kognitiv terapi är möjlig…
Mer att läsa:
• www.arkiv.certec.lth.se/autism:
1.Från observation till specialpedagogisk design.
Pedagogikens möte med psykiatrin (lic.uppsats)
2.Vårdmiljö eller lärandemiljö. Om personer med autism
inom vuxenpsykiatrin (doktorsavhandling)
• Att skapa verkligheter. Pedagogik för det omöjliga. Kan
beställas genom [email protected]
