Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet
Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom kirurgisk vård och akutsjukvård 22,5hp
VT 2013
Studiehandledning
Presentation av kursens områden
Kursen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom kirurgi och akutsjukvård är 15 veckor och inleds med
tre veckors teori. Kursen innehåller två olika VFU-perioder, en period på sex veckor är förlagd till kirurgisk
vårdavdelning och en treveckorsperiod görs inom akutsjukvård. Kursen avslutas med tre teoriveckor.
Kirurgisk vård
Kirurgisk behandling utgör en omfattande del av den svenska sjukvården. Årligen genomförs över 400 000
operationer på inneliggande patienter. Dessutom utförs flera hundratusen polikliniska mindre ingrepp.
Patienterna kan antingen läggas in akut på grund av ett hastigt insjuknande eller komma via väntelista för
elektiv kirurgi. Idag utförs även allt fler ingrepp inom dagkirurgisk verksamhet.
Den kirurgiska vården delas in i tre faser:
• Preoperativ fas vilket innebär tiden från det man bestämmer att patienten skall opereras till dess att
patienten kommer in i operationssalen.
• Intraoperativ fas vilket innebär den tid patienten är i operationssalen.
• Postoperativ fas vilket innebär tiden från det att patienten lämnar operationssalen till dess att
han/hon skrivs ut från sjukhuset.
Akutsjukvård
Till akutsjukvård räknas ambulanssjukvård, vård på akutmottagning, operationssjukvård, anestesisjukvård
och intensivvård. Kännetecknande för dessa verksamheter är korta patientmöten med höga krav på
kunskap, handlingsberedskap och beslutsamhet. De flesta av enheterna kräver sjuksköterskor med
specialistsjuksköterskeexamen, men den grundutbildade sjuksköterskan behöver också kunskap om dessa
delar av vårdkedjan för att förstå sårbarheten hos opererade eller skadade och kunna bedöma deras behov
av observationer och åtgärder på vårdavdelning samt kunna tolka symtom på förändring.
Kursen syftar till att du ska tillägna dig fördjupade kunskaper inom specifik omvårdnad samt tillägna dig
medicinska kunskaper inom kirurgi och akutsjukvård. Dessutom skall du tillägna dig fördjupade kunskaper
och färdigheter beträffande ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt. Se vidare i Kursplan om
mål och innehåll samt nedan under respektive område.
Innehållet i kursen utgår från en helhetssyn på patienten vilket förutsätter kunskaper om patofysiologi,
symtom, patient och närståendes reaktioner, nödvändiga undersökningar och olika behandlingsmetoder,
risker, problem och komplikationer, hur observationer och kontroller utförs samt den specifika omvårdnad
som patienten behöver.
Kursens ämnen Omvårdnad och Medicinsk vetenskap är integrerade och kan delas in i följande områden:
Sjukdomar, skador och behandlingar inom kirurgi och traumatologi
Omvårdnad vid kirurgisk sjukdom eller skada
Akut omhändertagande och teamarbete
Medicinsk teknik
Läkemedelshantering
Katastrofmedicin
Sjukdomar, skador och behandlingar inom kirurgi och traumatologi
Följande kirurgiska specialiteter ingår: Gastrointestinalkanalens kirurgi, Ortopedi, Bröstkirurgi, Endokrin
kirurgi, Kärlkirurgi, Thoraxkirurgi, Urologi, Transplantationskirurgi och Traumatologi.
Inom många av specialiteterna anordnas föreläsningar med kliniskt verksamma sjuksköterskor eller läkare.
Andra specialiteter såsom urologi, transplantation, bröst- och endokrin kirurgi ska läsas in på egen hand,
dessa områden är inte mindre viktiga men lämpar sig för självstudier.
Gastrointestinalkanalens kirurgi
Inom området studeras vanliga sjukdomstillstånd i matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel, lever,
tunntarm och tjocktarm. Exempel på sjukdomar är esofagit, gastrit/ulcus, pancreatit, gall- och
pancreascancer, obesitas, gallsjukdomar, levercancer, ileus, appendicit, divertikulit, kolorektal cancer och
inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Olika undersöknings- och
operationsmetoder ingår. Den specifika pre- och postoperativa omvårdnaden ingår.
Ortopedi
Inom området studeras allmän frakturlära, öppna respektive slutna frakturer, frakturbehandling, olika
fixationsmetoder, frakturläkning, extremitets-, bäcken-, höft- och kotkirurgi, proteskirurgi, spinal
stenos samt hur komplikationer relaterade till skadorna/ingreppen ska uppmärksammas och förebyggas.
Vidare studeras ortopediska undersökningsmetoder och den specifika pre- och postoperativa omvårdnaden
Bröstkirurgi och endokrin kirurgi
Självstudier inom området ska ge kunskap om den kirurgiska behandlingen av bröstcancer och sjukdomar i
thyreoidea och parathyreoidea.
Kärlkirurgi
Inom området studeras kirurgisk behandling av de vanligaste arteriella och venösa kärlsjukdomarna såsom
varicer, distal extremitetsischemi såsom claudicatio intermittens, kritisk/kronisk ischemi, emboli, trombos
och aortaaneurysm. Den specifika pre- och postoperativa vården, de komplikationer som kan uppstå och
hur dessa ska förebyggas och åtgärdas ingår.
Thoraxkirurgi
Thoraxkirurgi innebär ingrepp på organ i bröstkorgen såsom hjärta, lungor och thorakala aorta. Exempel på
hjärtoperationer är kranskärlskirurgi och byte av hjärtklaff. Inom området ska du kort kunna förklara vad
ingreppet koronar bypass innebär samt ange indikation. Du ska även känna till att hjärtklaff kan ersättas
med protes och att vissa protester kräver livslång behandling med antikoagulantia.
Transplantationskirurgi
Sjuksköterskan medverkar i vården före, under och efter en organtransplantation. En transplantation kan
upplevas som fysisk, psykisk och socialt svår samtidigt som den innebär möjligheten till ett nytt liv. Du ska
i stora drag förstå rutiner i samband med organtransplantation. Självstudierna ska ge dig kännedom om de
olika typerna av transplantation, d.v.s. njur-, lever-, hjärt- pankreas- och benmärgstransplantation. Du ska
också förstå principerna för immunosuppression i samband med transplantationen samt vilka
läkemedelsgrupper som ingår. Studierna i området ska öka din förståelse för transplantationens betydelse
för donator och mottagare.
Urologi
Du skall på egen hand inhämta kunskaper om de vanligaste sjukdomarna i urinvägarna som föranleder ett
kirurgiskt ingrepp som stensjukdomar, benign prostatahyperplasi, prostata- och urinblåsecancer. Studierna
ska ge dig kännedom om de vanligaste operationsmetoderna; du bör kort kunna förklara vad TURP, TURT,
radikal prostatektomi samt cystectomi innebär. Du ska även förstå vad den postoperativa komplikationen
blåstamponad innebär samt hur du förebygger denna, och vilka observationer du som sjuksköterska gör i
samband med spoldropp.
Traumatologi
Studierna syftar till att öka kunskapen om betydelsen av en välfungerande vårdkedja från olycksplats, under
transport och vidare intrahospitalt. Hur man undersöker och åtgärdar en skadad person på olycksplats utan
utrustning, vilka åtgärder/kontroller ambulanssjukvården utför före och under transport och hur man
bedömer/åtgärdar den skadade enligt ABCDE-principen på akutmottagningen är viktigt att känna till.
Studierna ska ge kunskap om den specifika patofysiologin vid trauma och vilka kompensatoriska
mekanismer kroppen svarar med. Att ansvara för en traumapatient på vårdavdelning innebär att
sjuksköterskan inser betydelsen av att förebygga allvarliga komplikationer, kan reagera på symtom och
känna till vilka observationer/kontroller som bör följas i syfte att i tid upptäcka försämring.
Vård av skallskadad: inom området studeras omhändertagande, bedömning och vård av skallskadad patient
på skadeplats, under transport och efter ankomst till sjukhus. Studierna som bygger på tidigare inhämtade
kunskaper om anatomi/fysiologi ska ge fördjupad kunskap om hjärnans fysiologi, kunskap om
primära/sekundära skallskador, hantering av nackskador och ryggmärgsskador samt vad som ingår i en
enklare neurologisk bedömning. Studierna ska även ge kunskap om bedömning av medvetandegrad, de
viktigaste kontrollerna som bör följas vid lindriga skallskador samt vilka vårdåtgärder som bör vidtas för att
förebygga intrakraniell tryckstegring. Målet är att öka medvetenheten om sjuksköterskans ansvar i samband
med vården av denna utsatta patientgrupp och hur dessa patienter bör observeras och kontrolleras för att
eventuell försämring ska upptäckas i tid.
Akut omhändertagande av brännskador: studier av brännskadevård syftar till att öka kunskapen om att
olika orsaker till skada, lokalisation, yta och djup påverkar bedömning och behandling. Det fysiologiska
svaret och hur man beräknar och kompenserar de vätskeförluster som uppstår är viktigt att ha kunskap om
som sjuksköterska.
Examination: Individuell skriftlig tentamen. Obligatorisk VFU inom kirurgisk vård och akutsjukvård.
Omvårdnad vid kirurgisk sjukdom eller skada
Vid omvårdnad av patient med kirurgisk sjukdom eller skada tillämpas omvårdnadsprocessen. För många
patienter innebär den medicinska behandlingen att de genomgår ett kirurgiskt ingrepp som medför behov
av pre-, per- och postoperativ omvårdnad.
Preoperativ omvårdnad
Studierna skall ge kunskap om och förståelse för de preoperativa förberedelserna som sjuksköterskan
ansvarar för samt vilka tänkbara ordinerade undersökningar och laboratorieprover som kan bli aktuella
utifrån patientens hälsotillstånd. Vidare skall studierna ge förståelse för vilken betydelse de preoperativa
medicinska åtgärderna och den specifika preoperativa omvårdnaden har för patientens vistelse på
operationsavdelningen, både ur anestesiologisk och operationsteknisk synpunkt. Inom området ingår också
att förstå syftet med premedicinering, olika grupper av farmaka som används samt dess effekter.
Anestesisjukvård
Anestesisjukvård ingår i den peroperativa vården och inom området studeras olika anestesiformer med
tillhörande farmaka. Vad gäller generell bedövning (narkos) studeras hur de vanligast förekommande
grupper av farmaka används och hur de påverkar patienten per- och postoperativt. Vidare studeras vikten
av peroperativa kontroller och observationer. Vad gäller lokalbedövning kommer tonvikten att läggas på
studier om spinal- och epiduralbedövning, de farmaka som används, och vilka postoperativa kontroller och
observationer som ska göras på patienter som fått dessa bedövningar. Inom området läggs också grunden
för kunskap om kontinuerlig infusion via epiduralkateter för att ge god postoperativ smärtlindring, vilka
farmaka som används samt vilka kontroller och observationer som är viktiga.
Postoperativ omvårdnad
Inom detta område studeras övervakning/vård av patient på postoperativ avdelning samt på vårdavdelning.
I den postoperativa vården ingår att tillgodose patientens grundläggande fysiska och psykiska behov samt
de specifika behov som följer av det kirurgiska ingreppet och anestesiformen. I den postoperativa
omvårdnaden ingår förebyggande av komplikationer relaterade till andning, cirkulation, elimination,
aktivitet, sömn och kunskap samt psykosocialt stöd. Relevanta farmaka inom postoperativ vård studeras.
Postoperativ och akut smärta och behandling: Erfarenheter och studier har visat att smärta är ett problem i
sjukvården och att underbehandling är vanlig. Alla patienter skall ha rätt till en god smärtbehandling och i
de allra flesta fall är detta mål möjligt att uppnå. Adekvat postoperativ smärtbehandling förbättrar inte bara
patientens livskvalitet utan minskar också risken för postoperativa komplikationer. Inom området smärta
studeras olika faktorer som påverkar patientens upplevelser av smärta och smärtskattning. Olika
smärtbehandlingsmetoder, speciellt EDA och PCA samt olika grupper av analgetika ingår.
Nutrition vid vård av kirurgisk patient
Avsnittet bygger på tidigare inhämtade kunskaper om människans normala behov av vätska, elektrolyter
och näring, principer för beräkning av vätskebalans samt hur patientens behov av vätska och olika
näringsämnen tillgodoses via enteral och parenteral tillförsel. Syftet är att du ska fördjupa dina kunskaper
om hur du bedömer patientens vätske-, elektrolyt- och nutritionsstatus och principer för ersättning av blodoch vätskeförluster i samband med olika kirugiska och akuta tillstånd. Vidare studeras principer för
nutritionsbehandling för kirurgpatienten. Repetera dina kunskaper om vätskebalansräkning samt enteral och
parenteral nutrition.
Syra-basbalans: Som sjuksköterska behöver du förstå och upptäcka risk för när syra-basrubbningar kan
inträffa samt kunna reagera adekvat på laboratoriesvar på syra-basstatus. Du skall också förstå och utföra
ordinerad behandling av syra-basrubbningar samt kunna övervaka patienten.
Postoperativ rehabilitering: Andningsgymnastik är en viktig del av den postoperativa rehabiliteringen för
att minska risken för komplikationer från luftvägarna. Interprofessionell samverkan mellan bland annat
sjuksköterska och sjukgymnast behövs för att skapa en god postoperativ vård. Program för specifik
rörelseträning utformas av sjukgymnast och det är sjuksköterskans uppgift är att sätta sig in i patientens
träningsprogram för att kunna ge vägledning och stöd när sjukgymnasten inte är på plats.
Postoperativ förvirring: Det är vanligt att patienter som vårdas i intensivvårdsmiljö drabbas av postoperativ
förvirring, ett tillstånd som du som sjuksköterska ska vara medveten om för att kunna planera vården så bra
som möjligt för din patient då denne kommer till vårdavdelningen.
Examination: Individuell skriftlig tentamen. VFU inom kirurgisk vård. Seminarier. Inlämningsuppgift i
Nutrition samt Fördjupningsarbete Evidensbaserad omvårdnad vid smärta och smärtbehandling.
Akut omhändertagande och teamarbete
Vid plötsligt insjuknande eller försämring är det viktigt med ett snabbt och korrekt omhändertagande. Som
sjuksköterska utför du akut omhändertagande enligt ABCDE-principen oavsett var i vårdkedjan du befinner
dig. Du skall självständigt kunna utföra åtgärder enligt ABCDE-principen vid akut insjuknande/försämring
på vårdavdelning. När hjälp anländer ska du kunna följa CRM-principer för att skapa ett bra teamarbete.
Du skall även kunna använda kommunikationsverktyget SBAR för akuta situationer.
Examination: Individuell skriftlig tentamen. Obligatorisk simuleringsövning och färdighetsträning på
KTC.
Medicinsk teknik
Termin 5 innehåller klinisk färdighetsträning inom några områden, som är schemalagda på KTC i din första
VFU-vecka inom akutsjukvård.
Operationssjukvård, aseptik och teknik
Innehåll: aseptik, huddesinfektion, steril drapering, steril uppdukning, instrument och assisteringsteknik
samt förslutning av operationssår. Som sjuksköterska förväntas du kunna utföra steril uppdukning samt
utföra eller assistera vid steril omläggning.
Trakeostomi och sugning av nedre luftvägar
Innehåll: vård av patient med trakeostomi och sugning av nedre luftvägar via trakealkanyl
Syftet är att du i samverkan med någon, för uppgiften kunnig person, ska kunna utföra trakeostomavård och
sugning av nedre luftvägar. Som färdig sjuksköterska får du sedan, om det blir aktuellt på din arbetsplats,
inhämta kunskaper för att självständigt kunna hantera trakealkanyler.
Kliniskt status
Träning av vissa färdigheter. Oavsett var du arbetar som sjuksköterska kan patienter du träffar på drabbas
av skador/sjukdomar i hjärnan och i buken. Olika anledningar till medvetandepåverkan och buksmärtor kan
finnas hos alla åldersgrupper. Det förväntas av dig att du ska ha kunskap om vilka kontroller och
observationer som är relevanta att göra samt hur du utför dem.
Examination: Obligatoriska färdighetsträningar på KTC.
Läkemedelshantering
I sjuksköterskans omvårdnadsaktiviteter ingår bland annat läkemedelshantering. Du ska kunna
iordningställa och administrera läkemedel på ett säkert sätt samt informera patienten om effekter och
biverkningar. I samband med iordningställande förekommer läkemedelsräkning som du ska träna under
VFU.
Innan VFU är det schemalagt en webbaserad tentamen i läkemedelsräkning. Tentamen är baserad
på tidigare undervisning i termin 2. Följande uppgifter ingår: enhetsbyten, tablettdosering,
injektionsdosering, spädning av läkemedel, infusionslösningar (infusionstid, infusionshastighet, tillsats av
läkemedel etc). För att bli godkänd krävs rätt svar på samtliga uppgifter.
Det finns möjlighet till tre webbaserade tentamenstillfällen under kursen, se schema. Om student därefter
fortfarande ej är godkänd kommer fler omtentamenstillfällen att ges efter kursen, men då i form av
salsskrivning. Dessa kommer att schemaläggas efter behov.
Examination: Webb-baserad tentamen i läkemedelsberäkning. Individuell skriftlig tentamen. VFU inom
kirurgisk vård.
Katastrofmedicin
Som sjuksköterska ska du kunna fungera i en arbetssituation när en stor olycka inträffar. Enligt
Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005-105-1) bör du ha förmåga att
tillämpa katastrofmedicinska principer vid allvarlig händelse såväl inom som utom vårdinrättning.
Två av föreläsningarna i Katastrofmedicin innehåller kunskap du behöver för att kunna tillämpa
katastrofmedicinska principer:
- landstingets katastroforganisation
- sjuksköterskans funktion i händelse av katastrof
- prioritering av skadade vid en katastrof
- olika myndigheters och organisationers respektive ansvarsområde och samverkansansvar vid en katastrof
Den tredje föreläsningen Internationell katastrofhälsovård tar upp vilka problem och lösningar man arbetar
med i katastrofer utifrån ett folkhälsoperspektiv och utifrån vad man som sjuksköterska arbetar med i
praktiken.
Examination: De tre föreläsningarna i Katastrofmedicin den 13 och 15 maj är obligatoriska.
