Patientnämndens Årsberättelse 2016

Patientnämndens Årsberättelse 2016
Patienter och närståendes
synpunkter påverkar vården
Patientnämnden Skåne
Årsberättelse 2016
Antal registrerade ärenden under 2012-2016
5200
5000
4800
4600
4400
4200
4000
3800
3600
3400
3200
2012
2013
2014
2015
2016
Under 2016 registrerades 5026 ärenden hos Patientnämnden Skåne vilket är
en ökning med 8 procent (410 ärenden) jämfört med föregående år.
Utöver dessa ärenden tillkommer cirka 200 ärenden i månaden där invånare
önskat få allmän information om hälso- och sjukvården.
I årsberättelsen tar vi upp synpunkter som rör den skånska vården i stort,
men särskilt belyser vi cancervården; dels för att Patientnämnden Skåne gjort
en analys av de inkomna ärenden som berör cancervården och dels för att det
tillhör ett av Region Skånes mest prioriterade område.
I Patientnämnden Skånes uppdrag ingår att ta emot synpunkter på vården
och ge allmän information om hälso- och sjukvården.
Patientnämnden Skåne hanterar synpunkter som gäller all offentligt
finansierad hälso- sjukvård, tandvård och kommunal vård (ej Malmö stad).
Personerna på bilderna har inget samband med texterna.
Layout: Pia Aprea 2017. Omslagsbild: Jörgen Wiklund
Andra uppdrag
Patientnämnden Skåne ska utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård
(LRV). Under året har 125 pågående ärenden hanterats angående stödperson.
I vårt uppdrag ingår även att informera allmänheten om vår verksamhet.
Bland annat har vi deltagit i olika seniorevent, informerat på utbildningar och
hos patientföreningar samt visat en informationsfilm om oss på Pågatågen.
Den politiska nämnden har under året deltagit i olika informationsinsatser,
bland annat på Malmöfestivalen och i utvalda sjukhusfoajéer i Region Skåne.
Antal ärenden fördelade efter händelse
2016
Exempel utifrån registrerade ärenden
Innefattar bl.a.
Vård och behandling
2156
diagnos, behandling
Kommunikation
1108
Organisation och tillgänglighet
883
Ekonomi
236
bemötande,
information
tillgänglighet,
resursbrist
patientavgifter,
ersättning
Administrativ hantering
186
remisser
Patientjournal och sekretess
139
journaler, sekretess
Omvårdnad
109
omvårdnad, hygien,
miljö
Vårdansvar
87
Övrigt
De ärenden som Patientnämnden
Skåne hanterar utgör endast en liten
del av alla vårdkontakter som tas.
Verksamheterna tar de inkomna
synpunkterna på allvar och är ofta
positiva till att patienterna/närstående hör av sig.
I några av ärendena svarar vården
att synpunkterna kommer att leda
till att verksamheten ska se över
rutiner och vidareutbilda personal.
Exempel: En patient uppmärksammade att privattandläkarjouren inte
fungerade. Det ledde till att Enheten för
tandvårdsstyrning, Privattandläkarföreningens styrelse i Skåne och 1177 vårdguiden, såg över rutinerna, så att det numera
finns tillgängliga tandläkare på helgjouren.
fast vårdkontakt
122
Det vi kan se av de inkomna synpunkterna är att det är liknande
händelser som återkommer. Många
ärenden handlar om plats- och
resursbrist. Andra vanliga synpunkter handlar om kommunikation, att
patienterna/närstående inte förstår
hur vården fungerar.
Exempel: Triageringen innebär att en
sjuksköterska, per telefon, på akuten eller
från ambulansen bedömer när och om
patienten ska få träffa läkare eller få följa
med i ambulansen. Detta leder till irritation och man ifrågasätter kompetensen hos
triageringspersonalen.
Personalen upplevs som stressade, otrevliga
och ger inte det bemötande som förväntas.
Dessa i sin tur beklagar sig inför patienter
och närstående om hur jobbig deras arbetssituation är.
Vård och behandling
• Felbedömningar och feltolkning av begynnande symtom, som till exempel vid stroke och hjärtinfarkt, görs av ambulanspersonal.
• Patienter som inte är färdigbehandlade skickas hem från akutmottagningar och återkommer igen och måste läggas in.
• Vid de kommunala vårdboendena handlar ärendena om att vårdpersonalen inte följer läkemedelsordinationer. Där finns också problem med
brister i omvårdnaden som bland annat lett till trycksår samt att planering av vård i livets slutskede inte sker.
Kommunikation
• Patienter flyttas till andra avdelningar eller skickas hem mitt i natten
utan att anhöriga informeras eller att man förvissat sig om att patienten
klarar sig själv.
• Äldre patienter upplever att det är mycket knapptryckningar på telefonen för att komma fram till vården.
• Inom tandvården förekommer bristande information om kostnader
inför akutbesök och för behandlingarna som utförs på käkkirurgimottagningarna.
Organisation och tillgänglighet
• Många ärenden handlar om vårdplatsbrist, överbeläggningar och tillgänglighet. Patienterna undrar varför vårdgarantin finns, när den ändå
inte följs.
• Istället för att komma till en vårdavdelning, där man vanligtvis gör
förberedelserna inför akuta operationer, får patienterna stanna kvar
på akuten på grund av platsbrist. Det har medfört att fastlagda rutiner
inför operationer inte kunnat följas.
• Cancerpatienter som är i livets slutskede flyttas runt.
• På grund av stor omsättning på läkare har patienter svårt att komma i
kontakt med öppenvårdspsykiatrin. Det leder till att patienterna inte får
kontinuitet och att läkartider har av- eller ombokats med kort varsel.
Ärenden rörande cancer inkomna 2015-2016
Patientnämnden Skåne valde att göra en analys av de inkomna synpunkter
som avsåg cancerärenden under perioden januari 2015 till och med juni 2016.
Här följer en kort sammanfattning av rapporten:
Totalt fanns 146 cancerärenden registrerade för den angivna perioden.
Vi utgick från den typ av ärenden som var mest förekommande:
Försenad diagnos, bristande kommunikation och komplikationer.
Försenad diagnos: 47 st
Ärendena fördelas nästan lika mellan
primärvård och sjukhus.
Många ärenden handlar om att
patienter upplever att deras symtom inte tagits på allvar eller feltolkats. De har upplevt sig bagatelliserade och behandlade som inbillningssjuka och fått råd om egenvård
när de sökt för bland annat huvudvärk med synbortfall, yrsel, viktnedgång eller hudförändringar.
I denna kategori, feldiagnos/inte bli
trodd, dominerar kvinnorna.
Några ärenden berör patienter som
har fått återfall. Synpunkterna har
handlat om varför uppföljningar
inte gjorts eller att symtomen feltolkats. Det som nämnts som orsaker till att diagnosen dröjt, är bland
annat brist i läkarkontinuiteten, lång
väntetid på röntgenundersökning
samt svårdiagnostiserade fall.
Bristande kommunikation: 28 st
Ärendena tar upp bristen på information och svårighet att få besked
om provsvar, undersökningar och
Foto: Pia Aprea
behandlingsinsatser och att få kontakt med läkare, vilket patienterna
menar utgör en stor källa till oro.
I övergången från specialistvård
till primärvård finns det brister i
kommunikationen.
Närstående har ifrågasatt om den
högspecialiserade vården kan överlåta allt informationsansvar avseende
rehabilitering till eftervården.
De påtalar också att det saknats
planering för den fortsatta vården
och för hur uppföljning ska ske.
Komplikationer: 12 st
Dessa ärenden handlar om komplikationer efter behandlingen.
Några av cancerpatienterna har
uttryckt sin förtvivlan och känner sig
övergivna, när de en tid efter cancerbehandlingen drabbats av symtom
relaterade till denna.
Patienterna upplever att det saknas
ett tydligt vårdansvar när primärvården remitterar dem till specialistvården som i sin tur remitterar tillbaka dem till primärvården.
Samordningen brast för cancerpatient
Patienten var färdigbehandlad men kunde inte skrivas ut eftersom
man inte kunde komma överens om vem som skulle ha ansvaret för
hennes vård i hemmet. Efter tre veckor åkte patienten hem eftersom
hon inte orkade vänta på besked om vem som skulle göra vad.
En patient med en spridd cancer var
inlagd på sjukhus för att få inopererat en PEG (ett medicinskt hjälpmedel för intag av mat och vätska) och
en port-a-cath (dosa som opereras
in under huden för insprutning av
medicin och blodprovstagning).
Under vårdperioden hade personal
från ASIH (avancerad sjukvård i
hemmet), vårdcentralen och kommunen flera vårdplaneringsmöten.
Enligt patienten kunde dessa inte
komma överens om vem som skulle
ha ansvaret för hennes vård i hemmet. ASIH bedömde att patienten
inte var i behov av palliativ vård
(vård i livets slutskede).
Vårdcentralen bedömde att patienten var för vårdkrävande och att
man inte hade kompetens att ge
näringsdropp.
Patienten anser att bristerna i samordningen mellan de olika vårdgivarna leder till problem för svårt
sjuka patienter som vill vårdas i
hemmet.
Foto:
Foto: Christiaan Dirkesen
Verksamhetschefen för Palliativ vård
och ASIH, beklagar att patienten
fick vänta på hemgång och att
vårdkedjan och överlämnandet mellan aktörerna inte fungerade.
Patientens situation beskrivs som en
vanlig problematik att ”någon annan” får lösa det och att det brister
i kontinuitet i vårdkedjan. I detta
fall var det oklart vem som skulle
ha ansvaret; sjukhusläkaren eller
primärvårdsläkaren.
Verksamhetschefen från vårdcentralen beklagar att samordningen mellan olika instanser fungerat dåligt
och att ärendet inte har hanterats
enligt de löften som sjukvården och
dess huvudmän ger.
Verksamhetschefen påpekar att med
en ordination följer ett betalningsansvar. Om detta finns det en stor
okunskap i organisationen. Detta
kom att påverka patientens vårdsituation, vilket verksamhetschefen
anser är djupt beklagligt.
Lång väntan på behandling efter cancerbesked
Efter att patienten fått cancerbeskedet fick han veta att en remiss skulle skickas och att han skulle opereras inom en vecka. Efter en och en
halv månad hade patienten fortfarande inte blivit kallad.
Patienten hade uppsökt akutmottagningen eftersom han kräktes blod.
Där fick han besked om att han
hade cancer i magsäcken och att han
skulle opereras inom en vecka.
Då det efter en och en halv månad
inte kommit någon kallelse, kontaktade patienten mottagningen. Där
fick han besked om att han skulle
genomgå en gastroskopi, men de
kunde inte ge besked om när.
Efter överenskommelse med patienten, kontaktade handläggaren mottagningen. Där berättade man att
det blivit en fördröjning. Remissen
hade kommit bort och inte blivit
skickad till mottagningen förrän tio
dagar efter patientens akutbesök.
Mottagningen informerade patienten att läkare skulle gå igenom
remisserna och att patienten skulle
komma att bli kallad i maj månad.
Patienten var besviken och orolig
för att cancern skulle sprida sig. Han
upplevde att han inte fick information om vad som skulle göras och
undrade varför man inte påbörjade
behandlingen eftersom han fått besked av läkaren att det var akut.
Foto:
Christiaan
Dirkesen
Foto:
Christiaan
Dirkesen
Driftansvarig läkare på mottagningen svarar att patienten diskuterades på sarkomkonferens
(konferens där patientfall diskuteras) och att man då tittade på
hans röntgenmaterial från 2014.
Eftersom samma förändring syntes
i magsäcken då som nu och att
denna förändring inte blivit större,
bedömdes fallet inte som ”urakut”.
Driftansvarig läkare skriver att de
undersökningar som måste göras
innan man kan ta beslut om vilken
behandling patienten ska få, tar tid
att organisera. Undersökningarna
som patienten ska göra sker på
olika mottagningar, vilket gör att
väntan blir lång för patienten.
Enligt den driftansvarige läkaren,
har man nu ändrat rutinerna så att
när patienten blivit diskuterad på
sarkomkonferensen, ska patienten
få ett återbesök med allmän information, även om inte provtagningssvaren är klara.
Läkare svarade i telefon under tiden som cancerbeskedet gavs
När läkaren gav cancerbeskedet till fadern, tog han under tiden emot två
telefonsamtal. Detta upplevde både fadern och närstående som oetiskt när
läkaren ger ett sådant svårt besked.
Läkaren hade även informerat dem om att man borde starta behandlingen
inom 29 dagar, men att detta inte gick på grund av det ansträngda läget
inom sjukvården.
Verksamhets- och enhetschef beklagar det inträffade och klargör att händelsen inte överensstämmer med de värderingar de arbetar utifrån.
Det var olämpligt av läkaren att ta upp vårdens bristande resurser i samtal
med patienten och att ha telefonen påslagen vid ett så allvarligt samtal.
Berörd läkare är vidtalad om detta och man kommer att ta upp händelsen
på arbetsplatsträffar med förhoppning om att detta framöver kommer att
leda till bättre bemötande av patienter och närstående.
Lång väntetid från cancerdiagnos till behandling
En patient som misstänkte cancer i magen fick efter en remiss från vårdcentralen tid till en rektoskopi som genomfördes relativt omgående och
var utan anmärkning. Han erbjöds då en koloskopi som genomfördes först
efter tre månader och man konstaterade att patienten hade cancer.
Under de efterföljande månaderna genomfördes röntgenundersökningar
och sedan ett planeringsmöte där det beslutades om strålning och operation. Patienten fick därefter besked om att det skulle dröja två månader
innan strålbehandlingen kunde börja.
Enhetschefen vid Onkologi och strålningsfysik skriver att det är ont om
tider till de läkarbesök som måste ske innan strålbehandlingen kan inledas.
Man meddelar att sjukhuset i Växjö eventuellt kan ha kortare väntetid till
strålbehandling.
Patienten kontaktade sjukhuset i Växjö och valde att få strålbehandlingen
utförd där eftersom de kunde påbörja behandlingen tidigare jämfört med
sjukvården i Region Skåne.
Foto: Roger Lundholm
Patientens synpunkter ledde till Lex Maria-anmälan
u
d
e
t
k
c
y
t
d
Va
g?
a
d
i
s
s
o
om
Efter en svår cykelolycka anlände patienten medvetslös till akutmottagningen. Han röntgades och flera frakturer konstaterades.
Patienten framförde flera gånger till personalen att han hade smärtor i magen men blev inte lyssnad på och skickades hem.
Dagen efter var magen uppsvälld och patienten hade svåra magsmärtor.
Han åkte till akutmottagningen, där han röntgades. Det konstaterades att
han hade en skadad och blödande njure. Patienten har försökt att nå någon
ansvarig på akutmottagningen men utan att lyckas.
Sektionschefen för akutmottagningen svarar i yttrandet att omhändertagandet av patienten inte följts på ett optimalt sätt. En internutredning är redan
tillsatt enligt direktiv från chefläkaren. Efter att uttredningen gjorts, meddelar chefläkaren att händelsen kommer att Lex Maria-anmälas.
Lång väntetid för utredning inom psykiatrin
Patienten har väntat i sex månader för att få en ADHD-utredning och fått
till svar att han måste vänta ytterligare 18 månader innan han kan få en tid.
Det dagliga livet fungerar inte för patienten eftersom han sover nästan hela
tiden och måste vara sjukskriven. Patienten tycker inte att det är rimligt att
han måste behöva vänta så länge.
Verksamhetsutvecklaren beklagar de olägenheter som verksamheten förorsakat patienten på grund av den långa väntetiden, men anser att det kan
bero på att remisserna har ökat markant.
Enligt verksamhetsutvecklaren har patienten blivit erbjuden en utredning
på annan ort, men tackat nej till detta och kommer därför att erbjudas tid
så snart det går, utifrån gällande prioritering.
Foto: Christiaan Dirkesen
Ingen nattpersonal kom på grund av miss i kommunikationen
En patient skulle få komma hem på permission efter en lång sjukhusvistelse och rehabilitering. Efter vårdplaneringen glömde hemvården
bort att meddela nattpersonalen om patientens behov.
Patienten blev förlamad från bröstet och ner efter en operation.
Hon vårdades på en rehabiliteringsavdelning. Patienten skulle få
permission och komma hem och
vårdplanering gjordes tillsammans
med kommunen.
Väl hemma upplevde patienten
brister i insatserna hon blivit lovad.
Patienten anser att personalen inte
visste vad de skulle göra utan hon
fick själv instruera dem.
På natten skulle hon vändas vid två
tillfällen, men ingen kom. Patienten
larmade och personalen som kom
och hjälpte henne, berättade att de
inte fått några uppgifter om att hon
skulle ha hjälp.
Till morgonen hade patienten
bett om att bli vårdad av kvinnlig
personal men det kom två manliga
istället. Patienten valde att låta dem
gå. För att komma upp ur sängen
behövdes en lift men den fungerade inte eftersom kvällspersonalen
glömt att ladda liften.
När liften väl var laddad igen hade
patienten legat 16 timmar i sängen.
Roger Lundholm
Foto:Foto:
Christiaan
Dirkesen
Berörda enhetschefer i kommunen
har funnit att en handläggare missat
att meddela nattpersonalen.
När det gäller val av kön försöker
vården så gott de kan att tillgodose
särskilda önskemål.
Enhetschefen för hemvården har
haft samtal med berörd personal när
det gäller bemötande och verksamhetspolicy. Det är viktig att ha ett
professionellt förhållningssätt och
följa den policy som finns.
Enhetscheferna har även sett över
de rutiner som finns, för att säkerställa att dessa är aktuella.
Jag är tacksam att
vården tog mina
synpunkter på allvar
Ja, patientens synpunkter
är viktiga för vården, så att vi
kan rätta till eventuella
fel och brister
Foto: Roger Lundholm
För mer information kontakta oss på
0770 -11 00 10
eller
[email protected]