1 (23)
2014-02-26
Kursbeskrivning
Ämnesdidaktik, läroplansteori,
bedömning
15 hp, grundläggande nivå, helfart
Kurskod: UB201Z
Våren 2014, 2 april – 5 juni
Kursansvarig/kursledare Lars Lagergren
Kursadministratör
Carina Lindblad
Lärare
Gudrun Schön Johansson
Anneli Hippinen Ahlgren
Examinator
Ann Philgren
Lars Lagergren
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
[email protected]
08-1207 6216
[email protected]
08-1207 6499
[email protected]
08-1207 6544
[email protected]
08-1207 6521
[email protected]
[email protected]
08-1207 6216
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
[email protected]
2 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer
samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål,
innehåll och litteratur.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB201Z
Registrering
Registrering vid det första seminariet i kursen onsdagen den 2 april 2014, kl 10 – 12 i sal
BUV204. Om du inte kan närvara vid det första seminariet måste du kontakta kursens
kursadministratör för att bli registrerad på kursen. Om du inte kan närvara eller meddelat
förhinder att närvara till kan du förlora din plats på kursen.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
Delkurs I: 7,5hp
* kunna använda olika modeller för formativ och summativ bedömning samt skriftliga
omdömen,
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att kritiskt tolka styrdokumenten.
Delkurs II, 7,5 hp
* visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat genom ett problembaserat arbetssätt
(PBL),
* visa förmåga att självständigt och med andra utveckla underlag för en process som skall
leda till att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den
pedagogiska verksamheten i övrigt,
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper oms krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
3 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Kursens upplägg
Kursen består av två delkurs som genomförs i omvänd ordning.
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppundervisning,
litteraturbearbetningar, projektarbeten (PBL), redovisningar och inlämningsuppgifter.
Inom studiegruppen bildas studentarbetslag på 5-7 personer, som tillsammans ansvarar för
att utgöra arbetsgrupp i PBL
skriva gemensam text till en bok
visa arbetsuppgifter vid seminarier
diskussioner kring studenttexter, logg och LPP
ge feedback till annan student
Indelningen i studentarbetslag och arbetsuppgifter för grupperna avgörs av studenter och
lärare tillsammans. I studentarbetslaget diskuteras litteraturen, seminarierna, föreläsningarna,
frågor och oklarheter förs vidare till seminarium/lärare och påverkar därmed även
seminariernas innehåll och uppläggning.
Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge
studerande befrielse från skyldigheten att delta i obligatorisk undervisning.
För att tillägna dig kursinnehållet på ett tillfredsställande sätt bör du vara engagerad och delta
aktivt i undervisningen; d v s delta i samtliga seminarier och i studentarbetslagets (SA) arbete.
Samtliga redovisningar, examinationsuppgifter och gestaltande redovisning ska vara
godkända.
Vid eventuell frånvaro från undervisning diskuteras kompletteringsuppgift med kursansvarig
eller delkursansvarig lärare.
Vid längre frånvaro kontaktas kursledare
Undervisningen omfattar både teoretiska och praktiska inslag som består av seminarier,
lektioner, arbetslagsarbete, samtal, inlämningsuppgifter.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare.
Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska delkurs anses studenten inte ha gått kursen och måste
omregistrera sig för att fullfölja kursen vid senare kurstillfälle.
4 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Examinationer och uppgifter
Delkurs I
Examinationsuppgift 1: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
3,5 hp
Som underlag för den muntliga examinationen används studenternas lokala pedagogiska
planeringar, se nedan. Varje student ska inför examinationen läsa 4-5 planeringar från andra
studenter, varav en läses och presenteras djupare. Muntlig examination 3/6, studentarbetslag
1+2 kl. 9-12, studentarbetslag 3+4, kl. 13-16.
Själva examinationen består av ett samtal mellan några kurskamrater rörande planeringarnas
förtjänster och svagheter. I samtalet ska gruppen analysera planeringarnas kunskapssyn,
relevans utifrån styrdokument samt inbördes samordning av mål, undervisning och
bedömningsformer, så kallad alignment. Argument ska motiveras med stöd i källor och med
hjälp av relevanta begrepp. Förutom förmåga till didaktisk analys fokuserar examinationen
studentens samtalskompetens. Examinationen föregås av ett övningssamtal
Examinationsuppgift 2: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt 4 hp
Uppgiften är att skriva en lokal pedagogisk planering för en grupp med ett teoretiskt avsnitt,
som reflekterar över och analyserar ett område, se bilaga 1 . Texten består alltså av två delar:
1. LPP, lokal pedagogisk planering för en grupp, antingen i skolan eller på
fritidshemmet. Åldersgrupp väljer du själv. Dokumentet ska anpassas efter vald
åldersgrupp och ange vilka delar som kommer att presenteras för eleverna. Läggs in på
Mondo måndag den 2 juni. Kl.13.00 Se bilaga 1, Instruktioner för lokal pedagogisk
planering.
2. En teoretiskt grundad text, där du reflekterar över och analyserar ett specifikt ämne
inom området bedömning, som har anknytning till din LPP. Texten ska ha karaktären
av (a) ett teoriavsnitt i en vetenskaplig rapport där den teori och de begrepp du
använder presenteras och förklaras samt (b) en analys där du förklarar hur du med stöd
av vald teori och begrepp utformat din pedagogiska planering. Se bilaga 2,
Instruktioner för teoriavsnitt. LPP+ det teoretiskt grundade avsnittet skickas till Lars
Lagergren senast kl. 24.00 torsdag den 5 juni.
5 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Delkurs II
Examinationsuppgift 3: Skriftlig individuell examination 3,5 hp
Uppgiften är att skriva ett individuellt avsnitt inom ramen för PBL-arbetet. Detta avsnitt
lämnas in för bedömning. Följande rubriker bör finnas med i avsnittet:
Inledning – Varför har det område/den fråga jag valt ett allmänt intresse?
Litteraturstudier – Så här beskrivs och problematiseras det valda området/frågan
Syfte – här preciserar du vad du vill du göra -/uppnå med din undersökning
Frågeställning – de frågor du använder dig av för att uppfylla ditt syfte
Funderingar kring insamlingsmetoder – var och på vilket sätt samlar jag in relevant
material
Referenslista – korrekt uppsatt enligt APA.
Texten ska omfatta 4-6 sidor i formatet A4, Times New Roman, radavstånd 1,5 stl. 12.APA
För betyget E krävs hänvisning till en doktorsavhandling och litteratur från fyra olika källor,
varav två ska vara hämtade från peer-review-granskade vetenskapliga tidskrifter (journals).
(Ta hjälp av bibliotekarie för sökning i databaser om ni behöver.) För högre betyg krävs
hänvisningar till fler källor.
Examinationsuppgift 4: Skriftlig gruppuppgift 2 hp
Sammanställning av de individuella avsnitten till ett sammanhängande kapitel som utgör en
del av den gemensamma boken, studenterna skriver tillsammans. Boken bör ha en annan
utformning än studenternas individuella skriftliga examinationstexter.
Examinationsuppgift 5: Gestaltande examination
I examinationen redovisar varje grupp innehållet i det gemensamma kapitlet i ett gestaltande
seminarium .
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Kortfattad information om kursens olika examinationsuppgifter och övriga kurskrav.
6 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Schema
Uppdaterat schema finner du på Mondo (se ovan).
Obligatorisk kursstart onsdagen den 2 april 2014, kl 10 – 12 i sal BUV204
UB201Z ordinarie utbildning 15 hp våren 2014
Vecka
Datum
Lokal
Innehåll, lärare
v.1 4
Onsdag
2 april
Kl. 10-12
BUV=
Kursintroduktion
Frescati
Indelning i studentarbetslag
hage
Gudrun Schön Johansson
BUV 204
Lars Lagergren
BUV
Start PBL arbete
106,107
Studentarbetslag 1 : 9-10.30
Studentarbetslag 2: 10.30-12
Studentarbetslag 3: 13-14.30
Studentarbetslag 4: 14.30-16
Torsdag
3 april
Kl. 9-16
Förberedelser
Gudrun Schön Johansson
Fredag
4 april
Kl. 9-11
BUV
Att se med vetenskapliga
121a
ögon inför studiebesök på
varandras VFU platser.
Lars Lagergren
v.15
Måndag
7 april
Kl. 10 – 12
BUV
Förberedelser inför
202
artikelsökning – att arbeta
vetenskapligt.
Lars Lagergren
Torsdag
10 april
Kl.10.0012.00
Biblioteket Informationssök i
Fredag
11 april
BUV
Grupphandledning
202
Studentarbetslag 1: 9-10
Studentarbetslag 2: 10-11
Studentarbetslag 3: 11-12
Studentarbetslag 4: 13-14
Gudrun Schön Johansson
Blå husen
Samling utanför biblioteket
bibliotekets databas, för tex.
forskningsartiklar.
BUV 301
Att skriva vetenskapligt
Lars Lagergren
Tag med valfri metodbok
7 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Självstudier
v.16
v. 17
Tisdag
22 april
BUV
Grupphandledning
106,107
Studentarbetslag 1: 9.009.30
Studentarbetslag 2: 9.30-10
Studentarbetslag 3: 10.30-11
Studentarbetslag 4: 11-11.30
Gudrun Schön Johansson /
Lars Lagergren
Onsdag
23 april
Kl. 9-16
Söndag 27
april
24.00
Torsdag 24
april
BUV
Förbered eget seminarium,
106,107
sammanställ era kapitel
Inlämning av individuell text
Gudrun Schön Johansson
SAL
Gestaltande seminarium
220/320
Frescati
Gudrun Schön Johansson
backe
25 april
BUV
Studentarbetslag: Redigering
Studiebesök på varandras
106,107
av gruppens kapitel
VFU platser
Lämna studentarbetslagets
kapitel till
redigeringsgruppen för
sammanställning
v. 18
29 april
BUV202
Gudrun Schön Johansson
30 april
BUV204
Redigeringsgruppen arbetar
Redovisa studiebesök
Inlämning av bok till
Fredag 2
maj
Gudrun Schön Johansson
Tisdag 6
BUV
Kursstart delkurs I Anneli
Läs
maj
204
Hippinen Ahlgren
Lindström: Ämnesdidaktik
och PCK
10-12
Fritidshemmets didaktik
(tillhandahålls av
Introduktion av muntlig och
skriftlig examination, delkurs
1
institutionen)
8 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
v.19
7 maj
Kl.9-12
Torsdag 8
maj
Kl.9-12
BUV
202
Föreläsning: Läroplansteori
Ann S. Pihlgren
Läs:* Vallberg Roth:
Läroplaner för de yngre
barnen
Självstudier: Skriv läslogg
Skriv läslogg till den 13 maj.
Skicka till studentarbetslaget
senast den 10 maj.
Läs:
BUV
Seminarium: Elevledda
204
utvecklingssamtal/fritidshem
mets didaktik
Anneli Hippinen Ahlgren
* Klerfelt & Haglund:
Fritidspedagogik:
fritidshemmets teorier och
praktiker
* Påbörja läsningen av övrig
litteratur i delkurset
Läs
* Pihlgren: Fritidshemmets
didaktik, kap.1,4,7
* Andersson: Om
integration av kunnande
* Lindström m.fl.: Pedagogisk
bedömning: att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap
v.20
Tisdag 13
maj
9-12
BUV
Studentarbetslag: läsloggar
204
och formulera frågeställning:
Redovisa era läsloggar och
titta på definitioner av
centrala begrepp och
diskutera skillnader i hur ni
uppfattat dem.
Formulera en gemensam
fråga inför seminariet den 3
juni.
Inför studentarbetslaget ska
du:
läsa s. 9-58, 85-125, 155208, i Lindström m.fl:
Pedagogisk bedömning och
skriva en läslogg. I
läsloggen väljer du citat
som du håller med om eller
vill ifrågasätta, med en
motivering. Avsluta
läsloggen med att formulera
en egen frågeställning
utifrån bokens innehåll som
du skulle vilja diskutera.
Definiera de centrala
begreppen (se bilaga 2)
med hjälp av författarna.
Läs Lgr 11: den allmänna
delen, samt Kvalitet i
fritidshem: allmänna råd
och kommentarer.
9 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
v.21
Tisdag 20
maj
10-12
Torsdag
22 maj
BUV
204
Seminarium: Bedömning,
IUP, LPP och skriftliga
omdömen.
Diskussion av
studentarbetslagens frågor
Anneli Hippinen Ahlgren
BUV
Seminarium Planera på
Sal ej klar.
fritidshem. Observation och
* Pihlgren: Fritidshemmets
analys
didaktik,kap.5
Seminarium: Öva inför
* Fritidshemmet: lärande i
muntlig tentamen.
samspel med skolan,
Anneli Hippinen Ahlgren
Självstudier: Skriv LPP med
Fredag
23 maj
Tisdag,
27 maj
13 - 15
Pihlgren: Fritidshemmets
didaktik,kap.6
Giota: Självbedöma, bedöma
eller döma?
* IUP-processen, Skolverket
* Korp: Kunskapsbedömning
–hur vad varför
* Vallberg Roth: Att stödja
och styra barns lärande
Läs:
Skriva LPP
V. 22
Läs:
bedömning
BUV
Seminarium:
Skolverket
* Kvalitet i fritidshem,
Skolinspektionen
* Nielsen m. fl: Konsten att
navigera mellan individ och
grupp
* Saar, Löfdahl, Hjalmarsson:
Kunskapsmöjligheter i svenska
fritidshem
* Skolverket: Utveckling
pågår. Om kvalitetsarbete i
fritidshem
* Sutton-Smith: The ambiguity
of Play
Skriv LPP med bedömning.
Skicka ett utkast till ditt
studentarbetslag och till
Anneli Hippinen senast
onsdagen den 28 maj
Läs in fallbeskrivning.
Att använda teori
Lars Lagergren
.
Anneli Hippinen Ahlgren
m.fl.
v. 23
Måndag
2 juni
BUV
Studentarbetslag: Förbered
Under studentarbetslaget
ska ni: Ge varandra
10 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
109,110
fråga inför muntlig tentamen.
Kamratfeedback: LPP.
feedback på utkastet till
lokal pedagogisk planering
med valfritt ämnesområde.
Ni ska också hjälpa
varandra att dra nytta av
respons från läraren.
Använd Lgr 11: den allmänna
delen, samt Kvalitet i
fritidshem: allmänna råd och
kommentarer.
Lägg in din lokala
pedagogiska planering senast
klockan 13.00 på Mondo i
forumet ”Lokal pedagogisk
planering ”. Kom ihåg att
namnge dokumentet med ditt
för- och efternamn.
Förbered examinationen
genom att läsa de 4-5 LPP
som ert arbetslag tilldelats
samt förbered presentation av
en LPP.
Tisdag 3
juni
Kl.9-16
BUV
Muntlig tentamen
101
Studentarbetslag 1+2: 9-12
Studentarbetslag 3+4: 13-16
Anneli Hippinen Ahlgren
Torsdag
5 juni
Inlämning av skriftlig
examinationsuppgift
Anneli Hippinen Ahlgren
Inför examinationssamtalet
ska du:
läsa 4-5 lokala pedagogiska
planering, varav förbereda
presentation och läsning av
en mer noggrant
repetera begrepp från
litteraturen som du behöver
använda i samtalet.
Skicka in din skriftliga
examinationsuppgift (Din LPP
med bedömning samt med
analyserande text) till Lars
Lagergren senast kl. 24.00
torsdag 5juni
11 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Litteratur
Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan.
Arbetsmaterial i båda delkursen
Skolverket.(2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet . Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> [2012-09-18].
Skolverket(2007) Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer). Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727> [2012-09-18].
Skolverket (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. En kunskapsöversikt av forskningsläget kring
fritidshemmen. (140 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=597> [2012-09-18].
Utdrag ur lokala arbetsplaner och kommunala verksamhetsplaner. (ca 30 s.)
Delkurs 1. Läroplansteori, bedömning och introduktion till ämnesdidaktik 7,5
hp
Andersson, B.(2003). Om integration av kunnande. I Jorde, D. & Bungum, B. (Red.). Naturfagdidaktikk perspektiver, forskning, utveckling. Oslo: Gylldendal. s. 296-309. (13 s.) Tillhandahålls på Mondo.
Andersson,B.(2013)Nya fritidspedagoger -i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer.Diss.Umeå:Umeå universitet
Avhandling om bedömning i fritidshem. Kan laddas ner från Umeå universitet: http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma?: Om elevers motivation, kompetens och prestationer i
skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94-115 (21 s.) Tillhandahålls på Mondo.
IUP-processen: arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen . (2009). Stockholm:
Skolverket (82 s.) www.skolverket.se. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2300>.
[2012-09-10]
Klerfelt, A. & Haglund, B. (Red.). (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm:
Liber. ( 240 s.) Valda delar.
Korp, H.(2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför. Forskning i fokus, 13. Stockholm, Myndigheten för
skolutveckling. (175 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1823>. [2012-09-10].
Kvalitet i fritidshem . (2010). Stockholm: Skolinspektionen. (60 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Overgripande-rapporter/>. [2012-09-10].
Lindström, L. Lindberg, V. & Pettersson, A. (Red.). (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma
och utveckla kunskap. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (253 s.)
Nielsen, C. Hansen Orwehag, M. Johansson, E. M. Lundström, M. Wernersson, I. & Vikström, R. (2011).
Konsten att navigera mellan individ och grupp – lärarens uppdrag i skola, förskola och fritidshem. Malmö:
Gleerups, 9-43, 67-89, 111-132 (77 s.)
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. (149 s.)
Pihlgren, A. S. (Red). (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. (250 s.)
Saar, T. Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk
barnehageforskning 2012 5(3), s. 1–13. Tillhandahålls på Mondo.
12 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Fritzes: Stockholm (50 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2389>. [2012-09-10].
Skolverket.(2011)Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan . Stockholm
Sutton-Smith, B. (2001[1997]). The ambiguity of play. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. (214 s.)
Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I:
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. Kunskapsöversikt. Fritzes kundservice.
Stockholm. (15 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393>.
Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utveckling från 1800-talets mitt till idag. I:
Pedagogisk forskning i Sverige 2001, 6 (4), s. 241-269. Tillhandahålls på Mondo.
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde, delkurs 1, se nedan (skall omfatta minst 350 s.)
Valbar doktorsavhandling/speciallitteratur:
Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker.
Doktorsavhandling. Göteborgs universitet (207 s.)
Hofvendahl, J.(2006). Riskabla samtal - en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Doktorsavhandling, Linköpings universitet (268 s.)
Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om utvärderingsverktyg i förskolan. Individ,
omvärld och lärande/ Forskning, nr 26. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan
i Stockholm.
Andersson, B. (2010). Introducing Assessment into Swedish Leisure–time Centres–pedagogues’ attitudes and
practices. Education Inquiry, 1:3 2010, s. 197–209.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Delkurs 2. Fritidshemmets ämnesdidaktik, 7,5 hp
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Tematiskt utforskande ämnesarbete
Abildtrup Johansen, B. Rathe, A-L. & Rathe, J. (2002): Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en
pedagogisk profil - från idé till verklighet. Sveriges Utbildningsradio: Stockholm, (184 s.).
Anderberg, E. (2001): Tema Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. (ca 100 s.).
Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det lekande barnet. Stockholm:
Wahlström & Widstrand. (147 s.)
Brodin, J. & Sandberg, A.(2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)
Dahlgren, L-O. (Red.). (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund:
Studentlitteratur. (205 s.)
13 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Duesund, L. (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber utbildning.
Falkenberg, C. & Håkonsson, E.(Red).(2004). Storylineboken, Handbok för lärare. Stockholm: Runa förlag.
(336 s.).
Gustavsson, B.(Red.). (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)
Hughes, B. (2001). Reflective practice in playwork. London: Routledge. (250 s.)
Jensen, M. & Harvard, Å.(Red.). (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur. (256 s.)
Klerfelt,A.& Qvarsell,B(red.)(2012)Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Prepress TeamMedia Sweden
AB: Gleerups
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (246 s.)
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till
utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur (281 s.)
Rohlin,M.(Red.). (2013)Meningsskapande fritidshem.Lund:Studentlitteratur (155 s)
Roberts, T. (1998): The power of Paideia schools. Defining lives through learning, ASCD: Alexandria, Virginia,
(86 s.).
Elevinflytande och ansvar
Freinetskolan Mimer (2006). Lärande möten, Utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar. Norrtälje:
Norna förlag. (42 s.)
Jensen, M. Fjällhed, A.(2013). Barns livsvillkor och mötet med skola och fritidshem.Lund:Studentlitteratur
Klerfelt,A. Haglund,B(Red.).(2011).Fritidspedagogik -fritidshemmets teorier och praktiker Stockholm, Liber
sid.80-94 (246 s)
Nordheden, Inger (2004). Det trevande försöket, En bok om Freinetpedagogik, Norsborg: Förlag Kastanjen.
(132 s.)
Pihlgren, A. S. (2012). Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (237
s.)
Tuisko, J. (2009). "Elevers inflytande under fritidshemsverksamheten. Metoder för att få barn att bli mer aktiva
och delaktiga i sin tid på fritids". Skolporten, Forskning och utveckling, artikelnummer 1/2009,
[email protected]
Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Studentlitteratur: Lund, (222 s.)
Värdegrundsarbete, sociala processer och att träna konfliktlösning i elevgrupper
14 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)
Hedin, C. & Lahdenperä, P.(2002). Värdegrund och samhällsutveckling, HLS förlag: Stockholm. (58 s.)
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.)
Johansson, E. Johansson, B. & Elde, A_K. (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel mellan yngre
skolbarn och deras lärare. Stockholm: Liber. (269 s.)
Korczak, J. (1988). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)
Pihlgren, A.S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen, Studentlitteratur: Lund (129 s.)
Skolverket (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Stockholm: Fritzes. (203 s.)
Tillgänglig: <http//:www.skolverket.se/sb/d/192> [2012-09-28]
Elever med särskilda rättigheter
Brodin, J. (Red. (2008). Barn i utsatta livssituationer. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. (191 s.) Valda
delar.
Gustavsson, L, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur. (160 s.)
Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den
svenska skolan. [med samtalsguide]. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (182 s.)
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber. (280 s.)
Kinge, E. (2008). Barnsamtal - den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med
samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Liljegren, B.(2003). Elever i svårigheter: familjen och skolan i samspel, Lund: Studentlitteratur. (254 s.)
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. (128 s.) Tillgänglig: <www.skolverket.se>
[2012-09-28].
Valbar doktorsavhandling utifrån fördjupningsarbete inom delkurs 2
Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis. (223 s.)
Bartholdsson, Å.(2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor.
Stockholms universitet, socialantropologiska institutionen. (229 s.)
Dahl,M.(2011)Barns sociala liv på fritidshemmet.En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i
egenstyrda aktiviteter. Licentiats avhandling, Göteborg: Göteborgs universitet
http://www.avhandlingar.se/avhandling/8199a7003e/
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (237 s.)
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan.
Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (251 s.)
15 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Hansen,M(1999)Yrkeskulturer i möte.Lärare,fritidspedagogen och samverkan.Göteborg Studies in
Educational Sciences 131). Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Hellman, A.(2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: <http://hdl.handle.net/2077/22776> [2012-09-28].
Henricsson, L.(2006). Warriors and worriers. Development, protective and exacerbating factors in children
with behaviour problems. A study across the first six years of school, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
(130 s.)
Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns rörelsefrihet i fyra
bostadsområden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal: en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Serien Arbetsliv i omvandling, 2006:1. Linköping: Linköpings universitet, Arbetslivsinstitutet. (268 s.)
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen.
Doktorsavhandling. Växjö: Växjö Universitet. (191 s.)
Ljusberg, A_L. (2009). Pupils in remedial classes. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för barnoch ungdomsvetenskap. (64 s.)
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. Diss. Karlstad:
Karlstads universitet.
Munkhammar,I.(201).Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna
sanningar .En studie av hur förskollärare ,fritidspedagoger och lärare formar en samverkan.
Doktorsavhandling/Luleå tekniska universitet
Rohlin,M.(2001)Att styra i namn av barns fritid:en nutidshistoria om konstruktion av dagens fritidshem i
samordning med skolan.Avhandling. Stockhoplms Universitet, HLS.
Schürer, A. (2006). Utveckling av skolmiljöer, aktiviteter och mening i småskaligt arbete. Göteborg: Göteborgs
universitet. (357 s.)
Ursberg,M.(1996).det möjliga mötet :en studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med
barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Akademisk avhandling, Stockholm: Almqvist &Wiksell International
Wetso, G_M. (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola: När aktivt handlande
stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm,
Institutionen för individ, omvärld och lärande, HLS förlag. (286 s.)
Andra doktorsavhandlingar kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Referenslitteratur inom delkurs 2
Bergström, G. & Boréus, K. (Red.). (2005). Textens mening och makt - metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Cederborg, A-C. (2000). Barnintervjuer - vägledning vid utredningsarbete. Stockholm: Liber.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
16 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Innehåll
Kursen behandlar fritidshemmets kunskapsområde i relation till såväl fritidshemmets som skolans
verksamhetsfält, hur praktiska och estetiska verksamheter och lek stödjer elevers identitetsarbete och
skolans ämnesundervisning. Kursen behandlar fritidshemmets ämnesdidaktik och fokuserar på hur lek,
tematiskt arbete och den fysiska miljön är delar i och kan stödja elevens identitetsarbete. Vidare
behandlas hur arbetet planeras och genomförs. Kursen behandlar även läroplaner och styrdokument
som styr grundlärarens arbete på fritidshemmet och i skolan samt hur dessa påverkar grundlärarens
arbete på fritidshemmet och i skolan. Betyg och bedömning med inriktning mot praktiska och estetiska
ämnen behandlas liksom formativ och summativ bedömning samt skriftliga omdömen. Vidare läggs
fokus vid integrering av digitala medier (IKT) i verksamheten.
Kursen består av följande delkurs:
Delkurs 1. Läroplansteori, bedömning och introduktion till ämnesdidaktik 7,5 hp (Curriculum Theory,
Assessment and intro to Subject Didactics)
- Läroplansteori,
- Formativ och summativ bedömning samt skriftliga omdömen,
- Observation, dokumentation, analys och bedömning av elevers lärande och utveckling i förhållande
till verksamhetens mål.
Delkurs 2. Fritidshemmets ämnesdidaktik, 7,5 hp (Subject Didactics of Schoolage Educare)
- Fritidshemspedagogik som stöd för lärandet i skolan,
- Elevinflytande och ansvar i skolan,
- Värdegrundsarbete i skolan,
- Elever med särskilda rättigheter i skolan,
- I samråd med kursansvarig valbart tema.
Examination
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda.
Delkurs 1 (läses sist):
Läroplansteori, bedömning och introduktion till ämnesdidaktik 7,5 hp examineras genom:
- EXA1 Muntlig individuell examination 3,5 hp, som bedöms enligt betygsskala
A-F,
- EXA2 Skriftlig individuell examination 4 hp, som bedöms enligt betygsskala
A-F.
17 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
EXA1, 3,5 hp: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
Förväntade studieresultat:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna använda olika modeller för formativ och
summativ bedömning samt skriftliga omdömen, samt visa förmåga att kunna informera och
samarbeta muntligt.
A
Studenten kan på ett problematiserande och nyanserat sätt analysera sambandet mellan mål,
undervisning och bedömning i en undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till
relevanta styrdokument samt med god säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och
fritidshemmets didaktik. Studenten kan fördjupa och nyansera resonemang, t.ex. genom att
ställa relevanta följdfrågor eller fokusera på avgörande aspekter.
B
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för A.
C
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt med god
säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan
i ett samtal medverka till att talutrymmet fördelas jämt inom gruppen samt hänvisa till och
bygga vidare på andras inlägg och bidra till en vidare förståelse av ämnet.
D
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för C.
E
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt tillämpa
centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan delta i ett samtal
med rimligt stort talutrymme, redogöra för sina tankegångar på ett tydligt sätt och bidra till att
hålla fokus i samtalet.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
18 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
EXA 2, 4 hp: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt
Förväntade studieresultat:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna visa förmåga att utveckla underlag för att kunna
observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande
till verksamhetens mål samt visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att
kritiskt tolka styrdokumenten.
A
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar på mycket
god inbördes samordning, så kallad alignment. Studenten uppvisar mycket goda insikter i
villkor och förutsättningar för lärande på fritidshem och i skola och kan analysera ett
bedömningsområde kritiskt med utgångspunkt från forskning och litteratur. Studenten
formulera sig självständigt t.ex. genom att visa på mönster i, och motsättningar och likheter
mellan olika källor.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar inbördes
samordning, så kallad alignment. Studenten kan skriva en logisk och strukturerad teoretisk
text med tydlig tematik samt genomgående tillämpa en professionsanknuten begreppsapparat.
Texten belyser lärande och bedömning på fritidshem och/eller i skola med utgångspunkt från
forskning och litteratur.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten kan:
- planera en lärandeaktivitet med mål, aktiviteter och bedömning definierade och med
någorlunda inbördes samordning
- skriva en i huvudsak sammanhållen teoretisk, tematiserad text
- definiera centrala begrepp med anknytning till ett delområde inom ämnet bedömning
- välja ut avsnitt ur styrdokument och forskning om bedömning med relevans för ämnet och
referera till dessa.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
19 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Delkurs 2 (läses först):
Fritidshemmets ämnesdidaktik, 7,5 hp examineras genom:
- EXA3 Skriftlig individuell examination 3,5 hp, som bedöms enligt
betygsskala A-F,
- EXA4 Skriftlig gruppuppgift 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G,
- EXA5 Gestaltande examination 2 hp, som bedöms enligt betygsskala
U-G.
EXA 3, 3,5 hp: Skriftlig individuell examination:
A
Studenten visar synnerligen god värderingsförmåga och mycket hög grad av självständighet
samt stor förtrogenhet inom det valda PBL-området. Fördjupade resonemang och
frågeställningar utifrån bl.a. litteratur gällande det valda PBL-området analyseras. Texten har
hänvisning till fler än en doktorsavhandling och till litteratur från fler än tre olika källor.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten visar god värderingsförmåga och självständighet på de viktigaste områden, samt
identifierar det valda PBL-området. Resonemang utifrån litteraturen gällande det valda PBLområdet redovisas. Texten har hänvisning till fler än en doktorsavhandling och till litteratur
från fler än tre olika källor.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten genomför arbetet men visar liten värderingsförmåga och självständighet. PBLområdet redovisas tillsammans med litteratur kring ämnet. Texten har hänvisning till en
doktorsavhandling och till litteratur från tre olika källor.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA4, 2 hp: Skriftlig gruppuppgift:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag sammanställt och i tid levererat ett
kapitel till den gemensamma boken. Studenten har deltagit i grupphandledningstillfällena.
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
EXA5, 2 hp: Gestaltande examination:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört ett
gestaltande seminarium.
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
20 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget
blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexamination äger rum hösten 2014
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål
om omexamination till kursadministratör.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning.
21 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat
sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör
eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen.
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för
studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet:
[email protected].
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.
Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din
studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?)
Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
mm.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
22 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Bilaga 1.
Instruktioner för lokal pedagogisk planering
Du ska skriva en lokal pedagogisk planering för en grupp, antingen i skolan eller på
fritidshemmet. Åldersgrupp väljer du själv. Texten ska formuleras med elever som mottagare.
Dokumentet ska alltså anpassas efter vald åldersgrupp. Följande rubriker ska finnas med:
Beskrivning av elevgrupp
Beskriv kortfattat elevgruppens intressen, kunskaper och erfarenheter kring det tänkta ämnet
och arbetsområdet. Detta för att ge en bakgrund för oss läsare.
1. Syfte
Som utgångspunkt använder ni mål- eller syftesbeskrivningen för Lgr11, Allmänna råd för
fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Precisera vilka delar av styrdokumentets mål eller
syften som arbetsområdet utgår från.
2. Långsiktigt mål
Ange ett eller ett par långsiktiga mål för undervisningen/aktiviteten.
3. Konkreta mål
Konkretisera de långsiktiga målen, så att du anger mål bara för de moment som du kommer
att beröra och bedöma.
4. Arbetssätt
Ange arbetssätt och arbetsformer som du bedömer som lämpliga för elevgruppen och som kan
möta dina planerade syften. Beskriv hur och i vilka delar eleverna kommer ha inflytande. (Läs
läroplanens andra del: Övergripande mål och riktlinjer).
5. Bedömning
Identifiera vad eleverna ska ha uppnått/lärt sig och ange hur eleverna ska få visa sitt kunnande
(se även grundskolans läroplan 2.7, respektive gymnasieskolans läroplan 2.5).
6. Dokumentation
Beskriv hur ska arbetet och bedömningen kommer att dokumenteras och utvärderas. Beskriv
också hur föräldrarna kommer att involveras i arbetet.
Omfång: Anpassas efter behov och mottagargrupp. Max 3 A4, TNR 12 punkter. Ett och ett
halvt radavstånd. Eventuella matriser kan bifogas som bilaga.
23 (23)
Kursbeskrivning UB201Z våren 2014
Bilaga 2
Instruktioner för den skriftliga examinationen
Den skriftliga examinationsuppgiften går ut på att utveckla din LPP med ett teoretiskt grundat
avsnitt, där du reflekterar över och analyserar ett specifikt ämne inom området bedömning,
som har anknytning till din LPP. Analysen ska ha karaktären av ett teoriavsnitt i en
vetenskaplig rapport.
Innehåll
I ett självständigt arbete (”examensarbete”) på lärarprogrammet kan man i teoriavsnittet
inleda med hänvisningar till vad skolans olika styrdokument har att säga om ämnet. Ditt
teoriavsnitt bör därför innehålla ett avsnitt med sådana hänvisningar, kanske med något citat.
Här är det mycket viktigt att inte vara för bred i sitt urval utan leta efter de kopplingar som
verkligen har relevans för det ämne som kommer att behandlas i texten.
Därefter redovisas den relevanta forskning i ämnet du har tagit del av. Uppgiften kan lösas
med hjälp av kurslitteraturen, men det står dig fritt att dessutom referera till annan litteratur
som du själv finner. Ett första steg då kan vara att gå till den litteratur som finns i
källförteckning och förslag till vidare läsning som finns i kurslitteraturen. Ett minimikrav är
att ni hänvisar till minst tre olika källor förutom styrdokument. En föreläsning på kursen kan
vara en sådan källa.
Form
Omfång utöver LPP: ca. 3 sidor brödtext. Times New Roman, 12 punkter, ett och ett halvt
radavstånd, normala marginaler. Nytt stycke markeras med blankrad. Titel: Analys av (det
område du valt). Till texten ska ni ha en korrekt litteraturförteckning som inte räknas in i
brödtexten. Paginera sidorna och skriv namn i sidhuvudet.
Följ anvisningarna för vetenskaplig rapportskrivning i Patel, Runa & Davidson, Bo (2011).
Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4.,
[uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Inlämning
till Lars Lagergren senast kl. 24.00 fredag 5/6. Döp ert dokument med ert för- och efternamn.
