Kursbeskrivning - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

1 (24)
2014-09-30
Kursbeskrivning
Ämnesdidaktik, läroplansteori,
bedömning
15 hp, grundläggande nivå, helfart
Kurskod: UB201Z
Hösten 2014, 4 november – 16 januari, 2015
Kursansvarig/kursledare Lars Lagergren
[email protected]
08-1207 6216
Kursadministratör
Carina Lindblad
[email protected]
08-1207 6499
Lärare
Gudrun Schön Johansson
[email protected]
08-1207 6544
[email protected]
08-1207 6521
Anneli Hippinen Ahlgren
Examinator
Lars Lagergren
[email protected]
08-1207 6216
Stockholms universitet
Besöksadress:
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
[email protected]
106 91 Stockholm
www.buv.su.se
2 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer
samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB201Z
Registrering
Registrering vid det första seminariet i kursen tisdagen den 4 november 2014, kl 8 – 10 i
sal BUV103. Om du inte kan närvara vid det första seminariet måste du kontakta kursens
kursadministratör för att bli registrerad på kursen. Om du inte kan närvara eller meddelat
förhinder att närvara till kan du förlora din plats på kursen.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
Delkurs I: 7,5hp
* kunna använda olika modeller för formativ och summativ bedömning samt skriftliga
omdömen,
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att kritiskt tolka styrdokumenten.
Delkurs II, 7,5 hp
* visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat genom ett problembaserat arbetssätt
(PBL),
* visa förmåga att självständigt och med andra utveckla underlag för en process som skall
leda till att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den
pedagogiska verksamheten i övrigt,
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper oms krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
3 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Kursens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppundervisning,
litteraturbearbetningar, projektarbeten (PBL), redovisningar och inlämningsuppgifter.
Inom studiegruppen bildas studentarbetslag på 5-7 personer, som tillsammans ansvarar för

att utgöra arbetsgrupp i PBL

skriva gemensam text till en bok

visa arbetsuppgifter vid seminarier

diskussioner kring studenttexter, logg och LPP

ge feedback till annan student
Examinationer och uppgifter
Delkurs 1:
Examineras genom:
Delexamination: Muntlig och gestaltande gruppuppgift, LPP för utomhusverksamhet, 1,5 hp
som bedöms enligt betygsskala U–G.
Exa 1: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering 2 hp som bedöms enligt
betygsskala A-F
Exa 2: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt 4 hp som bedöms enligt
betygsskala A-F
Delkurs 2:
Examineras genom:
- EXA3 Skriftlig individuell examination 3,5 hp, som bedöms enligt
betygsskala A-F,
- EXA4 Skriftlig gruppuppgift 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G,
- EXA5 Gestaltande examination 2 hp, som bedöms enligt betygsskala
U-G.
Indelningen i studentarbetslag och arbetsuppgifter för grupperna avgörs av studenter och
lärare tillsammans. I studentarbetslaget diskuteras litteraturen, seminarierna, föreläsningarna,
frågor och oklarheter förs vidare till seminarium/lärare och påverkar därmed även
seminariernas innehåll och uppläggning.
Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge
studerande befrielse från skyldigheten att delta i obligatorisk undervisning.
För att tillägna dig kursinnehållet på ett tillfredsställande sätt bör du vara engagerad och delta
aktivt i undervisningen; d v s delta i samtliga seminarier och i studentarbetslagets (SA) arbete.
4 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Samtliga redovisningar, examinationsuppgifter och gestaltande redovisning ska vara
godkända.
Vid eventuell frånvaro från undervisning diskuteras kompletteringsuppgift med kursansvarig
eller delkursansvarig lärare.
Vid längre frånvaro kontaktas kursledare
Undervisningen omfattar både teoretiska och praktiska inslag som består av seminarier,
lektioner, arbetslagsarbete, samtal, inlämningsuppgifter.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare.
Vid frånvaro över 45 % av obligatorisk delkurs anses studenten inte ha gått kursen och måste
omregistrera sig för att fullfölja kursen vid senare kurstillfälle.
Schema
Uppdaterat schema finner du på TimeEdit
https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/ri157XQQ519Z50Qv17003gZ6y7Y7300Q5Y65Y8.h
tml
Innehåll
Delkurs 1:
Obligatorisk kursstart tisdagen den 4 november 2014, kl 8-10 i sal BUV 102
UB201Z ordinarie utbildning 15 hp hösten 2014
Vecka
Datum
Lokal
Innehåll, lärare
Förberedelser
v.45
Tisdag
Helklass
Kursstart delkurs I
Läs
4 november
BUV 103
Anneli Hippinen Ahlgren
Lindström: Ämnesdidaktik
Introduktion av muntlig och
skriftlig examination samt
delkurs 1
och PCK
8 – 10
(tillhandahålls av
5 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Torsdag
6 november
Fritidshemmets didaktik
institutionen)
Halvklass
GRUPP A
Läs
BUV102
Seminarium: Fritidshemmets
* Pihlgren: Fritidshemmets
didaktik, kap.1,4,5,6,7
Kl.9-12
didaktik, planering och
bedömning samt introduktion
av examination 1 och
uppgifter under v 46.
* Klerfelt och Haglund:
Fritidspedagogik –
fritidshemmets teorier och
praktiker, s 42-60, 80-94, 182-
Anneli Hippinen Ahlgren
203.
* Anderson: Bedömning av
barn på fritidshem
Torsdag
Halvklass
GRUPP B
Läs
6 november
Kl.13 – 16
BUV102
Seminarium: Fritidshemmets
* Pihlgren: Fritidshemmets
didaktik, kap.1, 4, 5, 6, 7
didaktik, planering och
bedömning samt introduktion
av examination 1 och
uppgifter under v 46.
* Klerfelt och Haglund:
Fritidspedagogik –
fritidshemmets teorier och
praktiker, s 42-60, 80-94, 182-
Anneli Hippinen Ahlgren
203.
* Andersson: Bedömning av
barn på fritidshem
Fredag
Helklass
7 november
Kl 13 – 16
BUV103
Föreläsning: Läroplansteori
Ketil Thorgersen
Läs: Inför passet ska ni ha läst:
Bedömningsstöd för Musik;
Skolverket.
http://www.skolverket.se/polo
poly_fs/1.174424!/Menu/articl
e/attachment/Bedomningssto
d_Musik_Forskning.pdf
(finns även på Mondo)
v.46
10 - 14
november
Arbete i studentarbetslag:
*Läslogg Lindström och
Andersson.
*Utforma LPP till
delexaminationen LPP för
Inför studentarbetslaget ska
du:
läsa s. 9-58, 85-125, 155-208,
i Lindström m.fl: Pedagogisk
bedömning och skriva en
läslogg. I läsloggen väljer du
citat som du håller med om
eller vill ifrågasätta, med en
6 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
utomhusverksamhet. Se
beskrivning för
delexamination under
rubriken examinationer.
Eget arbete:
*Påbörja sin egen LPP inför
provexamination den 20/11.
motivering. Avsluta läsloggen
med att formulera en egen
frågeställning utifrån bokens
innehåll som du skulle vilja
diskutera.
Definiera även de centrala
begreppen (se bilaga 2) med
hjälp av författarna.
Läs Andersson: Nya
fritidspedagoger… s. 65 –
172.
Definiera centrala begrepp.
Reflektera över Andersson i
relation till Lindström.
Lägg in den individuella
loggen på Mondo senast den
14 november.
Sedan träffas ni i SA gruppen
och diskuterar era centrala
begrepp och diskuterar
skillnader i hur ni uppfattar
dem.
Sammanställ era centrala
begrepp till seminariet den 18
november samt formulerar en
gemensam diskussionsfråga.
v.47
Tisdag
Halvklass
18 november BUV102
10-12
Seminarium: Bedömning,
IUP, Utvecklingssamtal och
skriftliga omdömen.
Diskussion av
studentarbetslagens frågor
Anneli Hippinen Ahlgren
Tisdag
Halvklass
18 november BUV102
13-15
Seminarium: Bedömning,
IUP, Utvecklingssamtal och
skriftliga omdömen.
Diskussion av
studentarbetslagens frågor
Anneli Hippinen Ahlgren
Torsdag
20 november
Halvklass
Grupp A
Läs:
BUV102
Seminarium: Fortsättning
* Skolverket: Fritidshemmet:
7 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Kl, 9 - 12
omdömen och planering på
lärande i samspel med skolan,
fritidshem samt övning inför
* Skolverket: Utveckling
pågår. Om kvalitetsarbete i
fritidshem
muntlig tentamen, LPP.
Torsdag
20 november
Anneli Hippinen Ahlgren
Tag med din påbörjade
individuella LPP.
Halvklass
Grupp B
Läs:
BUV102
Seminarium: Fortsättning
*Skolverket: Fritidshemmet:
omdömen och planering på
lärande i samspel med skolan,
Kl, 13 - 16
fritidshem samt övning inför
muntlig tentamen, LPP.
Anneli Hippinen Ahlgren
V. 48
Måndag den OBS!
24 november
Utomhus
kl. 9 - 16
Stora
Skuggan,
medtag
* Skolverket: Utveckling
pågår. Om kvalitetsarbete i
fritidshem
Tag med din påbörjade
individuella LPP.
Grupp A
Delexamination LPP för
utomhusverksamhet
Gudrun Schön Johansson
Anneli Hippinen Ahlgren
matsäck
Seminarium:
Tisdag
25 november
BUV101
Att skriva vetenskapligt
9 - 12
Lars Lagergren
.
Tisdag
25 november
13 – 16
Sal 610,
Grupp: Musik
Läs:
Frescati
Seminarium / Work shop
Kursplan Musik; Skolverket
(finns på Mondo)
Backe,
kring betygsättning
ingång
Maria Pemsel
19F
OBS!
Onsdag
26 november
Utomhus
Kl 9 - 16
Stora
Grupp B
Delexamination LPP för
Läs:
8 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Skuggan,
utomhusverksamhet
medtag
Gudrun Schön Johansson
matsäck
Torsdag
BUV121b
27 november
Anneli Hippinen Ahlgren
Grupp: Bild
Kursplan Bild; Skolverket
(finns på Mondo)
Seminarium / Work shop
9 - 12
kring betygsättning
Catrine Björck
Lägg in din lokala
pedagogiska planering senast
klockan 13.00 den 28
november på Mondo i
forumet ”Lokal pedagogisk
planering ”. Kom ihåg att
namnge dokumentet med ditt
för- och efternamn.
Förbered examinationen
genom att läsa de 4-5 LPP
som ert arbetslag tilldelats
samt förbered presentation av
en LPP.
v. 49
Fredag
Studentarbetslag: Förbered
28 november
fråga inför muntlig tentamen.
Måndag
Halvklass
Muntlig tentamen
1 december
Kl.9-12
BUV102
Studentarbetslag 1+2: 9-12
Studentarbetslag 3+4: 13-16
Anneli Hippinen Ahlgren
Tisdag
Halvklass
Muntlig tentamen
2 december
Kl. 13-16
BUV102
Studentarbetslag 5+6: 9-12
Studentarbetslag 7+8: 13-16
Anneli Hippinen Ahlgren
Inför examinationssamtalet
ska du: läsa 4-5 lokala
pedagogiska planering, varav
förbereda presentation och
läsning av en mer noggrant
repetera begrepp från
litteraturen som du behöver
använda i samtalet.
Inför examinationssamtalet
ska du:
läsa 4-5 lokala pedagogiska
planering, varav förbereda
presentation och läsning av en
mer noggrant repetera
begrepp från litteraturen som
du behöver använda i
samtalet.
9 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Fredag
Inlämning av skriftlig
5 december
examinationsuppgift 2
Lars Lagergren
Kl. 12.00
v.50
Måndag
8 december
Helklass
Kursintroduktion, del 2
BUV103
Indelning i studentarbetslag
Skicka in din skriftliga
examinationsuppgift (Din LPP
med bedömning samt med
analyserande text) till Lars
Lagergren senast kl. 12.00
fredag den 5 december.
Kl. 10-12
Gudrun Schön Johansson
Lars Lagergren
Måndag
8 december
Kl. 13 – 15
Helklass
Kursintroduktion, del 2
BUV102
Indelning i studentarbetslag
Gudrun Schön Johansson
Lars Lagergren
Tisdag
BUV102
9 december
Start PBL arbete
Studentarbetslag 1 : 9-10.30
Studentarbetslag 2: 10.30-12
Kl. 9-16
Studentarbetslag 3: 13-14.30
Studentarbetslag 4: 14.30-16
Gudrun Schön Johansson
Onsdag
BUV102
10 december
Start PBL arbete
Studentarbetslag 5 : 9-10.30
Studentarbetslag 6: 10.30-12
Kl. 9-16
Studentarbetslag 7: 13-14.30
Studentarbetslag 8: 14.30-16
Gudrun Schön Johansson
Torsdag
11 december
BUV103
Kl. 9-11
v.51
Lars Lagergren
Måndag
Halvklass
15 december
BUV102
Kl. 10 – 12
Att se med vetenskapliga ögon
inför studiebesök på varandras
VFU platser.
Förberedelser inför artikelsökning
– att arbeta vetenskapligt.
Lars Lagergren
10 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Måndag
Halvklass
15 december
BUV102
Lars Lagergren
Kl. 13 – 15
Ej
bokat
Förberedelser inför artikelsökning
– att arbeta vetenskapligt.
Kl.10.0012.00
Biblioteket Informationssök i bibliotekets
Blå husen databas, för tex.
forskningsartiklar.
Eller
datasal
Torsdag
BUV102
Grupphandledning
18 december
BUV101
Studentarbetslag1: 9-9.45
Tisdag
16 december
Plats ej klar
Studentarbetslag2: 9.45-10.30
Studentarbetslag3: 10.30-11.15
Kl. 9 - 16
Studentarbetslag4: 11.15-12
Studentarbetslag5: 13-13.45
Studentabetslag6: 13.45-14.30
Studentarbetslag7: 14.30-15.15
Tag med valfri metodbok
Studentarbetslag8: 15.15-16
Gudrun Schön Johansson
Självstudier
v.52-01
v. 2
Onsdag
BUV102
Grupphandledning
7 januari
BUV101
Studentarbetslag 1: 9.00-9.30
Studentarbetslag 2: 9.30-10
Studentarbetslag 3: 10.30-11
Studentarbetslag 4: 11-11.30
Studentarbetslag 5: 13.00-13.30
Studentarbetslag 6: 13.30-14
Studentarbetslag 7: 14-14.30
Studentarbetslag 8: 14.30-15
Gudrun Schön Johansson /Lars L
Torsdag
8 januari
BUV102
BUV101
Förbered eget seminarium,
sammanställ era kapitel
Kl. 9-16
Söndag
Inlämning av Examination 3
OBS! Tillfället innehåller
genomläsning av texterna
av lärare.
11 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Lars Lagergren
11 januari
24.00
Måndag
v.3
12 januari
Kl 9-16
Tisdag
13 januari
Kl 9-16
Onsdag
14 januari
Stallet
Gestaltande seminarium
studiolokal
220, 320
Gudrun Schön Johansson
och 720
Stallet
Gestaltande seminarium
studiolokal Gudrun Schön Johansson
en sal 720
BUV
121 A
Studentarbetslag: Redigering av
gruppens kapitel
Studiebesök på varandras
Lämna studentarbetslagets kapitel
till redigeringsgruppen för
sammanställning
Torsdag
BUV102
15 januari
Kl, 9 – 12
Gudrun Schön Johansson
Redovisa studiebesök VFU platser
GRUPP B
15 januari
Gudrun Schön Johansson
Redovisa studiebesök VFU platser
Kl, 13 - 16
GRUPP A
Torsdag
BUV102
Fredag
16 januari
2 GRUPPRUM
Kl 9 – 12
BUV101
Redovisa studiebesök
Redigeringsgruppen arbetar
Inlämning av bok till
Gudrun Schön Johansson
Litteratur
Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan.
Arbetsmaterial i båda delkursen




Skolverket.(2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet . Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> [2012-09-18].
Skolverket(2007) Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer). Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727> [2012-09-18].
Skolverket (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. En kunskapsöversikt av forskningsläget kring
fritidshemmen. (140 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=597> [2012-09-18].
Utdrag ur lokala arbetsplaner och kommunala verksamhetsplaner. (ca 30 s.)
12 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Delkurs 1. Läroplansteori, bedömning och introduktion till ämnesdidaktik 7,5
hp





















Andersson, B.(2003). Om integration av kunnande. I Jorde, D. & Bungum, B. (Red.). Naturfagdidaktikk perspektiver, forskning, utveckling. Oslo: Gylldendal. s. 296-309. (13 s.) Tillhandahålls på Mondo.
Andersson,B.(2013)Nya fritidspedagoger -i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer.Diss.Umeå:Umeå universitet. Avhandling om bedömning i fritidshem. Kan laddas ner från Umeå
universitet: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma?: Om elevers motivation, kompetens och prestationer i
skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94-115 (21 s.) Tillhandahålls på Mondo.
IUP-processen: arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen . (2009). Stockholm:
Skolverket (82 s.) www.skolverket.se. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2300>.
[2012-09-10]
Klerfelt, A. & Haglund, B. (Red.). (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm:
Liber. ( 240 s.) Valda delar.
Korp, H.(2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför. Forskning i fokus, 13. Stockholm, Myndigheten för
skolutveckling. (175 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1823>. [2012-09-10].
Kvalitet i fritidshem . (2010). Stockholm: Skolinspektionen. (60 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Overgripande-rapporter/>. [2012-09-10].
Lindström, L. Lindberg, V. & Pettersson, A. (Red.). (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma
och utveckla kunskap. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (253 s.)
Nielsen, C. Hansen Orwehag, M. Johansson, E. M. Lundström, M. Wernersson, I. & Vikström, R. (2011).
Konsten att navigera mellan individ och grupp – lärarens uppdrag i skola, förskola och fritidshem. Malmö:
Gleerups, 9-43, 67-89, 111-132 (77 s.)
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. (149 s.)
Pihlgren, A. S. (Red). (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. (250 s.)
Saar, T. Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk
barnehageforskning 2012 5(3), s. 1–13. Tillhandahålls på Mondo.
Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Fritzes: Stockholm (50 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2389>. [2012-09-10].
Skolverket.(2011)Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan . Stockholm
Skolverket (2012) Bedömningsgrunder Musik
Skolverket Kursplan Bild
Skolverket Kursplan Musik
Sutton-Smith, B. (2001[1997]). The ambiguity of play. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. (214 s.)
Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I:
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. Kunskapsöversikt. Fritzes kundservice.
Stockholm. (15 s.) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393>.
Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utveckling från 1800-talets mitt till idag. I:
Pedagogisk forskning i Sverige 2001, 6 (4), s. 241-269. Tillhandahålls på Mondo.
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde, delkurs 1, se nedan (skall omfatta minst 350 s.)
Valbar doktorsavhandling/speciallitteratur:


Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker.
Doktorsavhandling. Göteborgs universitet (207 s.)
Hofvendahl, J.(2006). Riskabla samtal - en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Doktorsavhandling, Linköpings universitet (268 s.)

Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om utvärderingsverktyg i förskolan. Individ,
omvärld och lärande/ Forskning, nr 26. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan
i Stockholm.

Andersson, B. (2010). Introducing Assessment into Swedish Leisure–time Centres–pedagogues’ attitudes and
practices. Education Inquiry, 1:3 2010, s. 197–209.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
13 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Delkurs 2. Fritidshemmets ämnesdidaktik, 7,5 hp
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Tematiskt utforskande ämnesarbete










Abildtrup Johansen, B. Rathe, A-L. & Rathe, J. (2002): Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en
pedagogisk profil - från idé till verklighet. Sveriges Utbildningsradio: Stockholm, (184 s.).
Anderberg, E. (2001): Tema Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. (ca 100 s.).
Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det lekande barnet. Stockholm:
Wahlström & Widstrand. (147 s.)
Brodin, J. & Sandberg, A.(2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)
Dahlgren, L-O. (Red.). (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund:
Studentlitteratur. (205 s.)
Duesund, L. (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber utbildning.
Falkenberg, C. & Håkonsson, E.(Red).(2004). Storylineboken, Handbok för lärare. Stockholm: Runa förlag.
(336 s.).
Gustavsson, B.(Red.). (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)
Hughes, B. (2001). Reflective practice in playwork. London: Routledge. (250 s.)
Jensen, M. & Harvard, Å.(Red.). (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur. (256 s.)

Klerfelt,A.& Qvarsell,B(red.)(2012)Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Prepress TeamMedia Sweden
AB: Gleerups



Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (246 s.)
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till
utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur (281 s.)

Rohlin,M.(Red.). (2013)Meningsskapande fritidshem.Lund:Studentlitteratur (155 s)

Roberts, T. (1998): The power of Paideia schools. Defining lives through learning, ASCD: Alexandria, Virginia,
(86 s.).
Elevinflytande och ansvar


Freinetskolan Mimer (2006). Lärande möten, Utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar. Norrtälje:
Norna förlag. (42 s.)
Jensen, M. Fjällhed, A.(2013). Barns livsvillkor och mötet med skola och fritidshem.Lund:Studentlitteratur

Klerfelt,A. Haglund,B(Red.).(2011).Fritidspedagogik -fritidshemmets teorier och praktiker Stockholm, Liber
sid.80-94 (246 s)

Nordheden, Inger (2004). Det trevande försöket, En bok om Freinetpedagogik, Norsborg: Förlag Kastanjen.
(132 s.)
Pihlgren, A. S. (2012). Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (237
s.)
Tuisko, J. (2009). "Elevers inflytande under fritidshemsverksamheten. Metoder för att få barn att bli mer aktiva
och delaktiga i sin tid på fritids". Skolporten, Forskning och utveckling, artikelnummer 1/2009,
[email protected]
Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Studentlitteratur: Lund, (222 s.)



Värdegrundsarbete, sociala processer och att träna konfliktlösning i elevgrupper



Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)
Hedin, C. & Lahdenperä, P.(2002). Värdegrund och samhällsutveckling, HLS förlag: Stockholm. (58 s.)
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.)
14 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014




Johansson, E. Johansson, B. & Elde, A_K. (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel mellan yngre
skolbarn och deras lärare. Stockholm: Liber. (269 s.)
Korczak, J. (1988). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)
Pihlgren, A.S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen, Studentlitteratur: Lund (129 s.)
Skolverket (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Stockholm: Fritzes. (203 s.)
Tillgänglig: <http//:www.skolverket.se/sb/d/192> [2012-09-28]
Elever med särskilda rättigheter







Brodin, J. (Red. (2008). Barn i utsatta livssituationer. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. (191 s.) Valda
delar.
Gustavsson, L, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur. (160 s.)
Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den
svenska skolan. [med samtalsguide]. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (182 s.)
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber. (280 s.)
Kinge, E. (2008). Barnsamtal - den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med
samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Liljegren, B.(2003). Elever i svårigheter: familjen och skolan i samspel, Lund: Studentlitteratur. (254 s.)
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. (128 s.) Tillgänglig: <www.skolverket.se>
[2012-09-28].
Valbar doktorsavhandling utifrån fördjupningsarbete inom delkurs 2















Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala:cta
Universitatis Upsaliensis. (223 s.)
Bartholdsson, Å.(2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor.
Stockholms universitet, socialantropologiska institutionen. (229 s.)
Dahl,M.(2011)Barns sociala liv på fritidshemmet.En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i
egenstyrda aktiviteter. Licentiats avhandling, Göteborg: Göteborgs universitet
http://www.avhandlingar.se/avhandling/8199a7003e/
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (237 s.)
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan.
Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (251 s.)
Hansen,M(1999)Yrkeskulturer i möte.Lärare,fritidspedagogen och samverkan.Göteborg Studies in
Educational Sciences 131). Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Hellman, A.(2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: <http://hdl.handle.net/2077/22776> [2012-09-28].
Henricsson, L.(2006). Warriors and worriers. Development, protective and exacerbating factors in children
with behaviour problems. A study across the first six years of school, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
(130 s.)
Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns rörelsefrihet i fyra
bostadsområden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal: en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Serien Arbetsliv i omvandling, 2006:1. Linköping: Linköpings universitet, Arbetslivsinstitutet. (268 s.)
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen.
Doktorsavhandling. Växjö: Växjö Universitet. (191 s.)
Ljusberg, A_L. (2009). Pupils in remedial classes. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för barnoch ungdomsvetenskap. (64 s.)
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. Diss. Karlstad:
Karlstads universitet.
Munkhammar,I.(201).Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna
sanningar .En studie av hur förskollärare ,fritidspedagoger och lärare formar en samverkan.
Doktorsavhandling/Luleå tekniska universitet
Rohlin,M.(2001)Att styra i namn av barns fritid:en nutidshistoria om konstruktion av dagens fritidshem i
samordning med skolan.Avhandling. Stockhoplms Universitet, HLS.
15 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014



Schürer, A. (2006). Utveckling av skolmiljöer, aktiviteter och mening i småskaligt arbete. Göteborg: Göteborgs
universitet. (357 s.)
Ursberg,M.(1996).det möjliga mötet :en studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med
barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Akademisk avhandling, Stockholm: Almqvist &Wiksell International
Wetso, G_M. (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola: När aktivt handlande
stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm,
Institutionen för individ, omvärld och lärande, HLS förlag. (286 s.)
Andra doktorsavhandlingar kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Referenslitteratur inom delkurs 2



Bergström, G. & Boréus, K. (Red.). (2005). Textens mening och makt - metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Cederborg, A-C. (2000). Barnintervjuer - vägledning vid utredningsarbete. Stockholm: Liber.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.

Examinationer
Delkurs I
Delexamination: Muntlig och gestaltande gruppuppgift, LPP för utomhusverksamhet,
1,5 hp.
Delexaminationen innehåller två olika delar:
1. LPP skrivning i grupp (där LPP:n utgår från mallen i bilaga 1) relaterat till en
årsplanering för utomhusverksamhet på ett fritidshem, där gruppen själva får välja
fokus för årsplaneringen, till exempel med fokus på naturkunskap, lek, fantasi, skilda
ämnesområden såsom språk/matematik eller flera sammanvävda delar. LPP:n läggs in
på Mondo senast den 28 november.
2. Redovisning och genomförande av aktiviteter utomhus med hela gruppen A eller B
samt aktivt deltagande i andras redovisningar. Vid redovisningen beskrivs den skrivna
LPP:n kortfattat för att sedan fokusera innehållet i redovisningen på ett praktiskt
genomförande med en röd tråd genom aktiviteterna där varje individuell deltagare i
gruppen visar förmågor avseende ledarskap och fritidshemsdidaktik. Redovisningarna
ska pågå mellan 30 och 45 minuter och genomförs i Stora Skuggans naturområde
under en heldag ute, 24 november för grupp A och 26 november för grupp B. Medtag
det material ni behöver för redovisningen samt matsäck och tänk på - kläder efter
väder.
Examinationen bedöms i skalan G eller U.
Examinationsuppgift 1: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
2 hp
Som underlag för den muntliga examinationen används studenternas lokala pedagogiska
planeringar, se nedan. Varje student ska inför examinationen läsa 4-5 planeringar från andra
16 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
studenter, varav en läses och presenteras djupare. Muntlig examination 2/12, studentarbetslag
1+2 kl. 9-12, studentarbetslag 3+4, kl. 13-16.
Själva examinationen består av ett samtal mellan några kurskamrater rörande planeringarnas
förtjänster och svagheter. I samtalet ska gruppen analysera planeringarnas kunskapssyn,
relevans utifrån styrdokument samt inbördes samordning av mål, undervisning och
bedömningsformer, så kallad alignment. Argument ska motiveras med stöd i källor och med
hjälp av relevanta begrepp. Förutom förmåga till didaktisk analys fokuserar examinationen
studentens samtalskompetens. Examinationen föregås av ett övningssamtal
Examinationsuppgift 2: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt 4 hp
Uppgiften är att skriva en lokal pedagogisk planering för en grupp med ett teoretiskt avsnitt,
som reflekterar över och analyserar ett område, se bilaga 1 . Texten består alltså av två delar:
1. LPP, lokal pedagogisk planering för en grupp, antingen i skolan eller på
fritidshemmet. Åldersgrupp väljer du själv. Dokumentet ska anpassas efter vald
åldersgrupp och ange vilka delar som kommer att presenteras för eleverna. Läggs in på
Mondo fredag den 5 december. Kl.12.00 Se bilaga 1, Instruktioner för lokal
pedagogisk planering.
2. En teoretiskt grundad text, där du reflekterar över och analyserar ett specifikt ämne
inom området bedömning, som har anknytning till din LPP. Texten ska ha karaktären
av (a) ett teoriavsnitt i en vetenskaplig rapport där den teori och de begrepp du
använder presenteras och förklaras samt (b) en analys där du förklarar hur du med stöd
av vald teori och begrepp utformat din pedagogiska planering. Se bilaga 2,
Instruktioner för teoriavsnitt. LPP+ det teoretiskt grundade avsnittet skickas till Lars
Lagergren senast kl. 12 den 5 december 2014.
Delkurs II
Examinationsuppgift 3: Skriftlig individuell examination 3,5 hp
Uppgiften är att skriva ett individuellt avsnitt inom ramen för PBL-arbetet. Detta avsnitt
lämnas in för bedömning. Följande rubriker bör finnas med i avsnittet:

Inledning – Varför har det område/den fråga jag valt ett allmänt intresse?

Litteraturstudier – Så här beskrivs och problematiseras det valda området/frågan

Syfte – här preciserar du vad du vill du göra -/uppnå med din undersökning

Frågeställning – de frågor du använder dig av för att uppfylla ditt syfte

Funderingar kring insamlingsmetoder – var och på vilket sätt samlar jag in relevant
material

Referenslista – korrekt uppsatt enligt APA.
17 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Texten ska omfatta 4-6 sidor i formatet A4, Times New Roman, radavstånd 1,5 stl. 12.APA
För betyget E krävs hänvisning till en doktorsavhandling och litteratur från fyra olika källor,
varav två ska vara hämtade från peer-review-granskade vetenskapliga tidskrifter (journals).
(Ta hjälp av bibliotekarie för sökning i databaser om ni behöver.) För högre betyg krävs
hänvisningar till fler källor.
Examinationsuppgift 4: Skriftlig gruppuppgift 2 hp
Sammanställning av de individuella avsnitten till ett sammanhängande kapitel som utgör en
del av den gemensamma boken, studenterna skriver tillsammans. Boken bör ha en annan
utformning än studenternas individuella skriftliga examinationstexter.
Examinationsuppgift 5: Gestaltande examination
I examinationen redovisar varje grupp innehållet i det gemensamma kapitlet i ett gestaltande
seminarium.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Kortfattad information om kursens olika examinationsuppgifter och övriga kurskrav.
EXA1, 2 hp: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
Förväntade studieresultat:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna använda olika modeller för formativ och
summativ bedömning samt skriftliga omdömen, samt visa förmåga att kunna informera och
samarbeta muntligt.
A
Studenten kan på ett problematiserande och nyanserat sätt analysera sambandet mellan mål,
undervisning och bedömning i en undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till
relevanta styrdokument samt med god säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och
fritidshemmets didaktik. Studenten kan fördjupa och nyansera resonemang, t.ex. genom att
ställa relevanta följdfrågor eller fokusera på avgörande aspekter.
B
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för A.
C
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt med god
säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan
i ett samtal medverka till att talutrymmet fördelas jämt inom gruppen samt hänvisa till och
bygga vidare på andras inlägg och bidra till en vidare förståelse av ämnet.
18 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
D
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för C.
E
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt tillämpa
centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan delta i ett samtal
med rimligt stort talutrymme, redogöra för sina tankegångar på ett tydligt sätt och bidra till att
hålla fokus i samtalet.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA 2, 4 hp: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt
Förväntade studieresultat:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna visa förmåga att utveckla underlag för att kunna
observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande
till verksamhetens mål samt visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att
kritiskt tolka styrdokumenten.
A
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar på mycket
god inbördes samordning, så kallad alignment. Studenten uppvisar mycket goda insikter i
villkor och förutsättningar för lärande på fritidshem och i skola och kan analysera ett
bedömningsområde kritiskt med utgångspunkt från forskning och litteratur. Studenten
formulera sig självständigt t.ex. genom att visa på mönster i, och motsättningar och likheter
mellan olika källor.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar inbördes
samordning, så kallad alignment. Studenten kan skriva en logisk och strukturerad teoretisk
text med tydlig tematik samt genomgående tillämpa en professionsanknuten begreppsapparat.
19 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Texten belyser lärande och bedömning på fritidshem och/eller i skola med utgångspunkt från
forskning och litteratur.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten kan:
- planera en lärandeaktivitet med mål, aktiviteter och bedömning definierade och med
någorlunda inbördes samordning
- skriva en i huvudsak sammanhållen teoretisk, tematiserad text
- definiera centrala begrepp med anknytning till ett delområde inom ämnet bedömning
- välja ut avsnitt ur styrdokument och forskning om bedömning med relevans för ämnet och
referera till dessa.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA 3, 3,5 hp: Skriftlig individuell examination:
A
Studenten visar synnerligen god värderingsförmåga och mycket hög grad av självständighet
samt stor förtrogenhet inom det valda PBL-området. Fördjupade resonemang och
frågeställningar utifrån bl.a. litteratur gällande det valda PBL-området analyseras. Texten har
hänvisning till fler än en doktorsavhandling och till litteratur från fler än tre olika källor.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten visar god värderingsförmåga och självständighet på de viktigaste områden, samt
identifierar det valda PBL-området. Resonemang utifrån litteraturen gällande det valda PBLområdet redovisas. Texten har hänvisning till fler än en doktorsavhandling och till litteratur
från fler än tre olika källor.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten genomför arbetet men visar liten värderingsförmåga och självständighet. PBLområdet redovisas tillsammans med litteratur kring ämnet. Texten har hänvisning till en
doktorsavhandling och till litteratur från tre olika källor.
20 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA4, 2 hp: Skriftlig gruppuppgift:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag sammanställt och i tid levererat ett
kapitel till den gemensamma boken. Studenten har deltagit i grupphandledningstillfällena.
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
EXA5, 2 hp: Gestaltande examination:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört ett
gestaltande seminarium.
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget
blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
21 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexamination äger rum hösten 2014
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål
om omexamination till kursadministratör.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat
sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör
eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen.
22 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för
studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet:
[email protected].
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.

Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din
studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?)

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
mm.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Bilaga 1.
Instruktioner för lokal pedagogisk planering
Du ska skriva en lokal pedagogisk planering för en grupp, antingen i skolan eller på
fritidshemmet. Åldersgrupp väljer du själv. Texten ska formuleras med elever som mottagare.
Dokumentet ska alltså anpassas efter vald åldersgrupp. Följande rubriker ska finnas med:
Beskrivning av elevgrupp
Beskriv kortfattat elevgruppens intressen, kunskaper och erfarenheter kring det tänkta ämnet
och arbetsområdet. Detta för att ge en bakgrund för oss läsare.
1. Syfte
23 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Som utgångspunkt använder ni mål- eller syftesbeskrivningen för Lgr11, Allmänna råd för
fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Precisera vilka delar av styrdokumentets mål eller
syften som arbetsområdet utgår från.
2. Långsiktigt mål
Ange ett eller ett par långsiktiga mål för undervisningen/aktiviteten.
3. Konkreta mål
Konkretisera de långsiktiga målen, så att du anger mål bara för de moment som du kommer
att beröra och bedöma.
4. Arbetssätt
Ange arbetssätt och arbetsformer som du bedömer som lämpliga för elevgruppen och som kan
möta dina planerade syften. Beskriv hur och i vilka delar eleverna kommer ha inflytande. (Läs
läroplanens andra del: Övergripande mål och riktlinjer).
5. Bedömning
Identifiera vad eleverna ska ha uppnått/lärt sig och ange hur eleverna ska få visa sitt kunnande
(se även grundskolans läroplan 2.7, respektive gymnasieskolans läroplan 2.5).
6. Dokumentation
Beskriv hur ska arbetet och bedömningen kommer att dokumenteras och utvärderas. Beskriv
också hur föräldrarna kommer att involveras i arbetet.
Omfång: Anpassas efter behov och mottagargrupp. Max 3 A4, TNR 12 punkter. Ett och ett
halvt radavstånd. Eventuella matriser kan bifogas som bilaga.
24 (24)
Kursbeskrivning UB201Z hösten 2014
Bilaga 2
Instruktioner för den skriftliga examinationen
Den skriftliga examinationsuppgiften går ut på att utveckla din LPP med ett teoretiskt grundat
avsnitt, där du reflekterar över och analyserar ett specifikt ämne inom området bedömning,
som har anknytning till din LPP. Analysen ska ha karaktären av ett teoriavsnitt i en
vetenskaplig rapport.
Innehåll
I ett självständigt arbete (”examensarbete”) på lärarprogrammet kan man i teoriavsnittet
inleda med hänvisningar till vad skolans olika styrdokument har att säga om ämnet. Ditt
teoriavsnitt bör därför innehålla ett avsnitt med sådana hänvisningar, kanske med något citat.
Här är det mycket viktigt att inte vara för bred i sitt urval utan leta efter de kopplingar som
verkligen har relevans för det ämne som kommer att behandlas i texten.
Därefter redovisas den relevanta forskning i ämnet du har tagit del av. Uppgiften kan lösas
med hjälp av kurslitteraturen, men det står dig fritt att dessutom referera till annan litteratur
som du själv finner. Ett första steg då kan vara att gå till den litteratur som finns i
källförteckning och förslag till vidare läsning som finns i kurslitteraturen. Ett minimikrav är
att ni hänvisar till minst tre olika källor förutom styrdokument. En föreläsning på kursen kan
vara en sådan källa.
Form
Omfång utöver LPP: ca 3 sidor brödtext. Times New Roman, 12 punkter, ett och ett halvt
radavstånd, normala marginaler. Nytt stycke markeras med blankrad. Titel: Analys av (det
område du valt). Till texten ska ni ha en korrekt litteraturförteckning som inte räknas in i
brödtexten. Paginera sidorna och skriv namn i sidhuvudet.
Följ anvisningarna för vetenskaplig rapportskrivning i Patel, Runa & Davidson, Bo (2011).
Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4.,
[uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Inlämning
till Lars Lagergren senast kl. 24.00 måndag 12/1 2015. Döp ert dokument med ert för- och
efternamn.