Strategier för studenthandledning
Från en lärlingsinriktad handledningsmodell mot en mer
reflektionsinriktad modell.
Gunlög Ingolf
Monica Johansson
Annika Magnusson
Annelie Möller
Studenthandledning inom verksamhetsförlagd utbildning, I
7,5 högskolepoäng
Nivå: Grund, B
Höstterminen 2007
Examinator: Kerstin Skoglund, universitetsadjunkt
Högskolan, Hälsohögskolan i Jönköping
Avdelningen för omvårdnad
Box 1026, SE-551 11 Jönköping
1
Introduktion
Den person som utbildade sig inom ett vårdyrke för mer än tio år sedan, har undervisats att
studenthandleda enligt lärlingsmodellen. Vi har ett omhändertagande förhållningssätt till
våra studenter, vi serverar dem mycket färdig information, något man kanske skulle kunna
kalla ”omhändertagandefällan”. I kursen ”Studenthandledning inom verksamhetsförlagd
utbildning” har vi blivit uppmärksammade på det vi egentligen redan kände till, nämligen
att detta står i motsatsförhållande till den djupinlärning en aktiv och reflekterande student
kan uppnå.
Vi är fyra arbetsterapeuter som har fått möjlighet att gå den här kursen och känner behov
av att utforma ett strategiskt redskap för oss som handledare. Vår förhoppning är att detta på
sikt ska hjälpa oss att på bästa sätt kombinera lärlingsmodellen med handlings- och
reflexionsmodellen.
Lärlingsmodellen är en variant av hantverkstraditionen, det vill säga en renodlad kunskaps
överföring från mästare till lärling. Inom handlings- och reflektionsmodellen utvecklas den
kunskapsmässiga basen genom en växling mellan handling och reflektion över sitt eget
handlingssätt och grunderna för detta. Erfarenheten har visat att en kombination av dessa
handledningsmodeller är den mest effektiva vägen till djupinlärning (Lauvås och Handal,
2001).
Vår inspirationskälla är Therese Lindell, sjuksköterska i Jönköpings kommun, som inom
ramen för kursen hållit ett föredrag för oss med temat ”två studenter - en handledare”.
Therese beskrev på ett vardagsnära, konkret sätt, sina strategier och sitt förhållningssätt som
handledare, med fokus på en aktivt kunskapssökande student.
Tanken är att studenten, efter en till två veckor, genom ett aktivt kunskapssökande, ska
känna sig mer trygg när han/hon står inför sin första ”egna” patient. Strategin kan också
vara en hjälp för studenten att träna/öva god observationsförmåga, vilket är av stor vikt för
en yrkesutövande arbetsterapeut.
2
Till hjälp i vårt yrke har vi också ”arbetsterapiprocessen”, en struktur som beskriver de
olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuten utför.
Arbetsterapiprocessen
Arbetsterapi
processen
Kontaktorsak
Utreda och
analysera
Hälsotillstånd
Formulera
mål
Fastställa aktivitets
Planera
intervention
Formulera mål
Gemomföra
intervention
Planera intervention
resurser, begränsningar
och delaktighetsinriktning
Vi är fyra distriktsarbetsterapeuter, två av oss är verksamma inom habilitering och två inom
primärvård. De övergripande värderingar, som Sverige som stat har anslutit sig till och som
skall styra habilitering/rehabilitering skall utformas i enlighet med FN:s standardregler
(1993) om ”Delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar”.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (1999-02-17) gör följande definition av habilitering och
rehabilitering:
”Med habilitering avses tidiga, samordnade och allsidiga insatser till personer med
nedsatta eller förlorade funktioner efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom för
att främja bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande.”
”Med rehabilitering avses samordnade och allsidiga insatser till personer med nedsatta
eller förlorade funktioner efter förvärvad skada/sjukdom, för att återvinna bästa möjliga
funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande.”
Arbetsterapeuter inom habilitering och primärvård har förmånen att i stor utsträckning
kunna arbeta utifrån detta holistiska synsätt, vilket idag förväntas genomsyra den svenska
Hälso – och sjukvården. Samtidigt ställer detta stora krav på våra studenter när de ska få
sin ”egen” patient. Det är därför värdefullt för oss som handledare, att till den redan
3
etablerade arbetsterapiprocessen tillfoga ett redskap, för att göra studenten bättre förberedd
när han/hon ska pröva sina vingar.
Det är vår förhoppning att vårt arbete ska leda fram till ett sådant redskap som hjälp vid
handledningen.
Syfte
Att utarbeta strategier som stöd för handledaren att gå från en lärlingsinriktad
handledningsmodell mot en mer reflektionsinriktad handledningsmodell, med hjälp av
sökord för djupinlärning och reflektion.
Metod
Studier av kurslitteratur gällande lärande, lärprocessen, handledningsprocessen, metoder
och ramar för handledning samt handledningssamtalet. Vi har även studerat den
internationella klassifikationen ICF, studieguiden för arbetsterapi och arbetsterapiprocessen.
Arbetet har skett i form av träffar och kommunikation via mail-post.
Resultat
Vi har utarbetat strategier för att utifrån sökord verka för djupinlärning och reflektion under
den verksamhetsförlagda utbildningen (bilaga 1). Utgångsmaterialet som vi har använt är
studieguiderna för arbetsterapi tillämpning I och II, vilka gäller för arbetsterapeutstudenter i
termin fyra och fem och omfattar fem veckors verksamhetsförlagda studier
(Johansson, 2007). I studieguiderna betonas bland annat att studenten ska reflektera över
arbetsterapiprocessens olika delar: utredning, åtgärd och utvärdering.
Strategierna som vi arbetat fram ryms inom ramen för utredning i arbetsterapiprocessen och
är tänkta att främst användas under den första och andra veckan av den
verksamhetsförlagda utbildningen. Handledaren ger studenten i uppgift att studera
litteraturen utifrån ett specifikt sökord inom ICF med dess olika undergrupper. Studenten
får nästa dag möta en patient/brukare och göra en observation inom det givna
sökordsområdet. Observationen/bedömningen presenteras sedan i ett reflekterande samtal
med handledaren.
Det sökord som handledaren väljer behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till
problemställningen i klientärendet. Det kan till exempel vara så att studenten följer med
4
handledaren på hembesök för att provar ut en rullstol, men att det sökord som studenten har
studerat och gör observationer utifrån är kommunikation.
Arbetsmetoden förutsätter att handledaren har en bra framförhållning i veckoplaneringen
och att studenten får minst en dags förberedelsetid för studier inom valt sökordsområde. Tid
för reflekterande samtal måste också finnas inlagd i det dagliga schemat.
Genom detta arbetssätt vill vi ge studenten möjlighet till djupinlärning. I den djupinriktade
lärandestilen söker studenten efter mening och sammanhang i det han/hon studerar och
försöker se hur detta hör samman med verkligheten, vilket fordrar den studerandes egen
aktivitet och tankeverksamhet (Hedin & Svensson 2006). Vi vill minska risken för att
handledaren använder sig av föreläsning som metod och istället ge studenten utrymme för
eget lärande och reflektion. Genom att i samtal reflektera över iakttagelser och handling vill
vi ge studenten möjlighet att bli mer medveten om grunderna inom yrket och utveckla sin
förmåga att knyta ihop teori och praktik (Lauvås & Handal 2001).
Studenten ska lära sig att observera patienten/brukaren med ”arbetsterapeutiska glasögon”
för att därifrån kunna gå vidare i arbetsterapiprocessens olika delar.
Med hjälp av denna handledningsstrategi hoppas vi kunna underlätta för studenten att uppnå
de två första målen i studieguiden (Johansson, 2007):
att jämföra, välja och använda relevanta datainsamlingsmetoder för att bedöma
klientens aktivitetsbehov och aktivitetsutförande
att analysera insamlad data och prioritera vad som är mest väsentligt att åtgärda ur
ett professionellt perspektiv
Vi har valt att använda sökord med undergrupper utifrån den svenska versionen av
International Classification of Functioning, Disability and Health ,ICF (Socialstyrelsen
2003).
Syftet med ICF kan sammanfattas på följande sätt:
att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade
tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer
att skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i
syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och
5
sjukvårdspersonal, forskare politiker och allmänhet inklusive människor med
funktionshinder
att möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och
sjukvården, service- och tjänsteverksamheter samt över tid
att skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.
Ett exempel på tillämpning av ICF är att använda sig av det som ett kliniskt verktyg vid
bedömning av behov, koppling av behandlingar till specifika tillstånd, arbetsbedömningar,
rehabilitering, habilitering och utvärdering av resultat.
ICF klassifikationen är uppdelad i olika nivåer. Huvudrubrikerna med dess definitioner
lyder enligt följande:
Aktivitet och delaktighet
Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling
Aktivitetsbegränsning är svårigheter som en person kan ha vid genomförande av
aktiviteter
Delaktighet är engagemang i en livssituation
Delaktighetsinskränkning är problem som en person kan uppleva i engagemanget i
livssituationer
Omgivningsfaktorer
Omgivningsfaktorer utgörs av den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i
vilken människor lever och verkar.
Kroppsfunktion och kroppsstruktur
Kroppsfunktioner är kroppens fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska
funktioner.
Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar
avvikelse eller förlust
Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och deras
komponenter
Strukturavvikelser är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelse eller förlust
Därefter följer en första och andra bedömningsnivå med mer detaljerade undergrupper
(Socialstyrelsen 2003), vilket framgår av sökordsmanualen (bilaga1).
6
För att underlätta för både handledare och student har sökorden enligt ICF kopplats till de
sökord vi använder idag eftersom ICF ännu inte är introducerat på alla arbetsplatser.
Diskussion
Vi blev inspirerade av sjuksköterska Therese Lindell, verksam inom Jönköpings kommun.
Therese berättade om hur sökord används inom kommunen för att studenterna redan från
början aktivt ska reflektera och komma igång med eget tankearbete i syfte att förena teori
och praktik.
I inledningen beskrevs hur vi som handledare upplever att det är lätt att servera studenten
för mycket fakta. Lärlingsmodellen blir då lätt dominerande. Därför ville vi se om man
kunde överföra ett liknande system till vår handledning av arbetsterapeutstudenter vid
verksamhetsförlagd utbildning. Redan från början stötte vi på problem. Vi i gruppen arbetar
inom olika verksamheter, två inom primärvård där man har databaserad journalföring och
två inom vuxenhabilitering där man fortfarande använder pappersjournal. När vi
diskuterade visade det sig att de sökord som vi använder ger möjlighet till individuell
tolkning. I Jönköpings sjukvårdsområde har vi arbetsterapeuter under många år arbetat
med sökord för att få en enhetlig journaldokumentation. Trots idoga utbildningsinsatser
kvarstår emellertid fortfarande problemet. Möjligtvis kan detta bero på att vi som
arbetsterapeuter inriktar oss på människans alla aktiviteter i vardagen.
Vi valde att använda oss av ICF, eftersom sökorden är så detaljerat beskrivna att det inte
ges utrymme för individuella tolkningar. ICF används både internationellt och nationellt.
Användningen av ett internationellt klassifikationssystem anser vi vara en fördel eftersom
vi handleder studenter från olika delar av landet och världen. Vid
arbetsterapeututbildningen på Hälsohögskolan i Jönköping introduceras studenterna i ICF.
Vår förhoppning är att vårt arbete ska skapa nyfikenhet och inspirera oss arbetsterapeuter
att i större utsträckning använda oss av ICF.
7
Referenslista
Hedin, A., & Svensson, L. (1997). Nycklar till kunskap. Studentlitteratur, Lund.
Johansson, A. (2007). Studieguiden arbetsterapi, tillämpning. Hälsohögskolan Jönköping –
avdelning för rehabilitering.
Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. (2003). Svensk version av
International Classification of Functioning, Disability and Health. Socialstyrelsen
Lauvås, P., & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Studentlitteratur,
Lund.
8
Bilaga 1
SÖKORDSMANUAL
utifrån ICF
för handledare av arbetsterapeutstudenter inom
verksamhetsförlagd utbildning tillämpning I och II
Gunlög Ingolf
Monica Johansson
Annika Magnusson
Annelie Möller
2007-10-25
9
Manual
ICF klassifikationen är uppdelad i olika nivåer. Huvudrubrikerna med dess definitioner lyder enligt följande:
Aktivitet och delaktighet
Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling
Aktivitetsbegränsning är svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter
Delaktighet är engagemang i en livssituation
Delaktighetsinskränkning är problem som en person kan uppleva i engagemanget i livssituationer
Omgivningsfaktorer
Omgivningsfaktorer utgörs av den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar.
Kroppsfunktion och kroppsstruktur
Kroppsfunktioner är kroppens fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner.
Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust
Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och deras komponenter
Strukturavvikelser är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelse eller förlust
Därefter följer en första och andra bedömningsnivå med mer detaljerade undergrupper (Socialstyrelsen 2003), vilket framgår av
sökordsmanualen (bilaga1).
Handledaren ger studenten i uppgift att själv söka i litteraturen utifrån ett specifikt sökord inom ICF, i Nivå 1och/eller Nivå 2.
Studenten får nästa dag möta en patient/brukare och göra en observation inom det givna sökordsområdet. (Sökordet som handledaren
väljer behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till syftet med besöket. Det kan till exempel vara så att studenten följer med handledaren
på hembesök för att provar ut en rullstol, men att det sökord som studenten har studerat och gör observationer utifrån är kommunikation.)
De observationer studenten gjort utifrån sökordet redovisas för handledaren i ett reflekterande samtal.
10
SÖKORD
Nivå 1 ICF
UNDEROMRÅDE
Nivå 2 ICF, begrepp
Resurser och
begränsningar
Sökord journal, Medidoc
Aktivitet och delaktighet
Psykisk/intellektuell funktion
Lärande och kunskapstillämpning
Målinriktad sinnesupplevelse
Grundläggande lärande
Tillämpa kunskap
Att se, lyssna
Att härma, repetera, lära sig läsa,
skriva, räkna och beräkna
Att fokusera uppmärksamhet,
kunskap, tänka, läsa, skriva, lösa
problem
Psykisk/intellektuell funktion
Genomföra allmänna uppgifter
och krav
Företa en enstaka uppgift
Företa mångfaldiga uppgifter
Att påbörja en uppgift, organisera,
tid, rum och material till uppgiften,
planera uppgiften stegvis,
genomföra, avsluta, upprätthålla
uppgiften. Utföra en enkel eller
komplicerad uppgift. Utföra en
enstaka uppgift självständigt eller i
grupp.
Att genomför enkla eller
komplicerade och koordinerade
handlingar i följd eller samtidigt
Fullfölja och företa mångfaldiga
uppgifter självständigt eller i grupp
11
Genomföra dagliga rutiner
Hantera stress och psykologiska krav
Genomföra enkla eller sammansatta
och samordnade handlingar för att
planera, hantera och fullfölja vad de
dagliga rutinerna kräver såsom att
beräkna tid och göra upp planer för
olika aktiviteter under dagen.
Hantera och fullfölja dagliga rutiner,
att anpassa sin egen aktivitetsnivå
Genomföra enkla eller sammansatta
och samordnade handlingar för att
klara och kontrollera de psykiska
krav som ställs för att genomföra
uppgifter som kräver betydande
ansvarstagande och innefattat stress,
oro eller kris såsom när man kör ett
fordon i stark trafik eller tar hand om
många barn.
Hantera ansvarstagande, hantera
stress och kris
Psykisk/intellektuell funktion
Kommunicera
Kommunicera – vara mottagare
Kommunicera – vara sändare
Att kommunicera genom att ta emot
talade meningar, icke verbala
meddelande, kroppsgester, allmänna
tecken och symboler, teckningar och
fotografier
(Afasi, hörsel,, uppmärksamhet,
språk, syn, förstå, fysiska symptom
tid, koncentration, psykiska faktorer)
Att framställa tal, icke verbala
meddelande, kroppsliga gester,
tecken, symboler, teckningar och
fotografier.
(Tal, afasi, förstå, lappar, språk,
ögonkontakt)
12
Konversera
Starta samtal, hålla igång samtal och
slutföra ett samtal. Att samtala med
en eller flera personer
Använda kommunikationsutrustning
Att använda utrustning, teknik och andra
medel för kommunikation. Ringa en
vän, använda skrivmaskin/dator och
annan kommunikationsteknik/
kommunikations hjälpmedel
ADL - personlig vård
ADL – boende
Att ändra kroppsställning från
liggande, från att sitta på huk eller
stå på knä, från att sitta eller stå, att
böja sig och förskjuta kroppsvikt
Att förflytta sig själv i sittande eller
liggande ställning (förflyttning från
säng till stol i sittande)
Att lyfta upp ett föremål eller ta
något från en plats till en annan.
Genom koordinerade handlingar
flytta föremål, även med fötter och
ben (fotboll, trampa cykelpedal)
Att genomföra koordinerade
handlingar för att hantera föremål,
plocka upp, gripa och släppa
Att dra eller knuffa föremål, att räcka
fram, vända eller vrida händer eller
armar. Att kasta, fånga
Att gå kortare eller längre sträckor.
Gå på olika underlag, gå runt hinder.
Att gå kortare eller längre sträckor.
Gå på olika underlag, gå runt hinder.
Att förflytta sig på andra sätt, klättra
hoppa, slå kullerbytta
Förflyttning
Ändra och bibehålla kroppsställning
Förflytta sig själv
Bära flytta och hantera föremål
Handens finmotoriska användning
Användning av arm och hand
Gångförmåga
Gå och röra sig
13
Förflytta sig med hjälp av utrustning
Att förflytta hela kroppen med
utrustning, skidor, rullstol, rollator
Använda transportmedel
Att bli körd i bil, buss, taxi, tåg, båt,
flyg, spårvagn eller tunnelbana
Att själv köra eller ha kontroll över
ett mänskligt drivet transportmedel
(bil, cykel, båt, häst och vagn)
Att vara förare
ADL - personlig vård
Personlig vård
Tvätta sig
Kropps vård
Toalettbehov
På- och avklädning
Äta och dricka
Sköta sin egen hälsa
Att tvätta delar av kroppen, hela
kroppen och att torka sig
Vård av hud, tänder, hår, fingrar och
tånaglar
Att kontrollera urin, avföring och ta
hand om menstruation. Att hantera
kläder och sanitära artiklar i samband
med toalettbesöket, samt kunna
tvätta sig.
Att ta på och av kläder och skor. Att
välja lämplig klädsel.
Äta mat som serveras och att fördela
maten på lämpligt sätt. Använda
bestick och dricka redan upphälld
dryck. Öppna flaskor och burkar.
Blanda, röra och hälla upp dryck. Att
dricka genom sugrör, från kran eller
källa.
Att försäkra sig om fysisk
bekvämlighet och hälsa. Ta hand om
diet och kondition. Hålla sig varm
eller kall. Undvika hälsorisker och
bibehålla sin egen hälsa.
14
ADL – boende
Hemliv
Skaffa förnödenheter
Inköp av dagligvaror
Hushållsgöromål
Matlagning
Tvätta
Att köpa, hyra, möblera och ta hand
om ett hus, lägenhet eller annan
bostad. Att välja, anskaffa och
transportera alla varor och tjänster
som krävs för det dagliga livet.
Att planera större eller mindre inköp
av dagligvaror. Ta sig till eller från
affär, välja och ta varor, betala och
frakta hem varorna.
Att planera, förbereda och bereda
enklare eller mer sammansatta
måltider till sig själv eller andra.
Servera maten.
Att hålla rent i hemmet. Sortera och
tvätta kläder, vika, stryka. Lagra mat
och kasta avfall. Använda olika slags
hushålls apparater.
Att planera, organisera, laga och
servera enkla och sammansatta
måltider till sig själv och andra. Göra
matsedel, välja lämpliga ingredienser
och dryck. Laga varm och förbereda
kall mat och dryck. Använda
hushållsapparater.
Att tvätta kläder för hand eller i
tvättmaskin och på lämpligt sätt
torka dessa. Samla ihop, sortera,
tvätta. Använda olika
hushållsapparater.
15
Städa bostäder
Ta hand om hemmets föremål
Bistå andra
Städa i hemmet. Damma, sopa,
skura, torka golv, tvätta fönster och
väggar, rengöra badrum och rengöra
möbler i hemmet
Att tillverka och laga kläder.
Underhålla bostad, möbler,
hushållsapparater, fordon,
hjälpmedel. Ta hand om växter( både
inne och ute) och husdjur.
Att hjälpa andra med personlig vård,
förflyttning, kommunikation och
mellan mänskliga relationer. Att
hjälpa andra med näringstillförsel
och att sköta sin hälsa.
Resurser/problem, socialt
Mellanmänskliga relationer
Kontakt med okänd personer
Formella relationer
Informella sociala relationer
Familjerelationer
Intima relationer
Att engagera sig i tillfälliga kontakter
och förbindelser med okända
personer för särskilda syften, som att
fråga efter vägen eller att göra ett
inköp.
Att skapa eller bibehålla relationer i
formella sammanhang såsom med
arbetsgivare, yrkesutövare eller
servicegivare.
Informella relationer med vänner,
grannar, bekanta, personer man bor
tillsammans med och kamrater.
Föräldra- barn- och barnföräldrarelationer. Syskon och vidare
släktrelationer
Skapa och bibehålla romantiska,
äktenskapliga och sexuella
relationer.
16
ADL – arbete/utbildning
Arbetes- studie- och ekonomiskt
liv
Utbildning
Arbete och sysselsättning
Ekonomiskt liv
Informell-, förskole-, skol-, yrkes-,
högre utbildning. Engagera sig i
sådana uppgifter som krävs för
utbildningen.
Att skaffa, behålla och sluta ett
arbete.
Att använda pengar för inköp,
byteshandel, att spara pengar.
Budget.
ADL - fritid
Socialt och
medborgerligt liv
Samhällsgemenskap
Rekreation och fritid
Religion och andlighet
Engagemang utanför familjen,
föreningar, organisationer,
servisföreningar.
Lek och fritidssysselsättningar.
Sport, motion, spel, nöje, hantverk,
kultur (konst, museer, teater, bio),
turism, fritidsresor, umgänge
Engagemang i religiösa eller andliga
aktiviteter/organisationer
17
SÖKORD
Nivå 1 ICF
UNDEROMRÅDE
Nivå 2 ICF, begrepp
Resurser och
begränsningar
Sökord journal, Medidoc
OMGIVNINGSFAKTORER
ADL – Personlig vård
ADL - Boende
ADL - Fritid
ADL - Arbete
Omgivningsfaktorer
Behov av omgivningsanpassning i
det dagliga livet
Hjälpmedel för det dagliga livet
Hjälpmedelsbehov för förflyttning
Hjälpmedel för kommunikation
Hjälpmedels behov för utbildning
Anpassning, undanflyttning,
undanställande av textilier, möbler,
redskap, stödjande produkter och
hjälpmedel
Utrustning, produkter och teknik,
även specialutformad eller anpassad
sådan, för personligt bruk att
använda i det dagliga livet
Utrustning, produkter och teknik,
även specialutformad eller anpassad
sådan, som personer använder för att
röra sig inomhus och utomhus
(personlig förflyttning)
Utrustning, produkter och teknik,
även specialutformad eller anpassad
och stödjande sådan som personer
använder för att kommunicera
Utrustning, produkter och teknik,
även specialutformad eller anpassad
sådan, för att skaffa kunskap,
utbildning eller färdigheter
18
Hjälpmedels behov för arbete
Hjälpmedelsbehov för – kultur,
rekreation och sport
Allmän miljö
Boende miljö
Fysisk miljö
Personligt stöd
Attityder i omgivningen
Samhällelig miljö
Utrustning, produkter och teknik,
även specialutformad eller anpassad
sådan, som används i arbete och
sysselsättning för att underlätta
utförandet av arbetsuppgifter
Produkter och teknik, unik eller
masstillverkad även specialutformad
eller anpassad sådan, för att utöva
sport, kultur, rekreation eller religion
Design, konstruktion,
byggnadsteknik och
byggnadsprodukter för entréer och
utgångar, toaletter och förflyttnings
vägar för allmänt bruk
Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för
entréer och utgångar, toaletter och
förflyttnings vägar för privat bruk
Anpassning av inomhusklimat med
tanke på ljud, ljus, vibrationer och
luftkvalitet
Det praktiska fysiska eller
emotionella stöd, uppfostran, skydd
och hjälp som människor eller djur
ger. Närfamilj, vänner, bekanta,
arbetskamrater, grannar, vårdgivare
Attityder och dess påverkan av
personligt beteende och socialt liv på
alla nivåer från medmänskliga
relationer till ekonomiska och lagliga
strukturer
Samhällets reglerade miljö i form av
lagar, regler, skyldigheter och
rättigheter som sköts av olika
myndigheter, tex. Bidrag, tjänster
19
SÖKORD
Nivå 1 ICF
UNDEROMRÅDE
Nivå 2 ICF, begrepp
Resurser och
begränsningar
Orienteringsfunktioner
Allmänna psykiska funktioner av att
känna till och fastställa sin relation
till sig själv och andra. Att orientera
sig i tid och rum.
Allmänna psykiska funktioner som
krävs för att förstå och konstruktivt
integrera olika psykiska och
kognitiva funktioner samt deras
utveckling.
Intellektuell och psykisk
utvecklingshämning, demens
Allmänna psykiska funktioner och
deras utveckling som krävs för att
upprätta meningsfulla ömsesidiga
sociala relationer. Autism
Psykiska funktioner som
motivation, aptit, begär efter
substanser (missbruk) impulskontroll
Att vidmakthålla, skifta och delad
uppmärksamhet. Uppmärksamhet.
Registrera och lagra information och
återkalla den vid behov. Kort- och
långtidsminne.
Sökord journal, Medidoc
Kroppsfunktion och
kroppsstruktur
Psykiska funktioner
PsykFunk
Intellektuella funktioner
Psykosociala funktioner
Energi och driftfunktioner
Uppmärksamhetsfunktioner
Minnesfunktioner
20
Psykomotoriska funktioner
Emotionella funktioner
Perceptuella funktioner
Tanke funktioner
Högre kognitiva funktioner
Kalkyleringsfunktioner
Psykiska funktioner att ordna
sammansatta rörelser i följd
Funktioner av psykomotorisk
funktion. Överretning och motorisk
oro, avvikande kroppshållning,
katatoni, negativism, ambitendens,
ekopraxi och ekolali
Funktioner av emotionens
lämplighet, reglering och omfattning;
affekt, sorgsenhet, lycka, kärlek,
rädsla, ilska, hat, spänning, ångest,
glädje, sorg, emotionslabilitet;
utslätande av affekt
Funktioner av auditiv och visuell
perception, lukt, smak samt taktil och
visuospatial perception såsom vid
hallucinering eller illusion. Känna
igen och tolka sinnesintryck.
Funktioner av tempo, form, kontroll
och innehåll i tankarna
(vanföreställningar, omständighet,
tvångstankar, idéflykt, tankeblockeringar)
Funktioner att göra abstraktioner och
organisera tankar. Tids organisering
och planering, abstraktion, förståelse,
omdöme, problemlösning, insikt och
omdöme (begreppsbildning,
kategorisering och kognitiv
flexibilitet) Exekutiva funktioner
Funktioner att hantera matematiska
symboler och processer, addera,
subtrahera och andra enkla
matematiska kalkyler, komplexa
matematiska beräkningsfunktioner,
Funktioner för att organisera och
samordna sammansatta målinriktade
21
Funktioner för erfarenhet av jaget
och tiden
rörelser (ideatorisk apraxi,
ideomorisk aprexi,
påklädningsapraxi, ockulumotorisk
apraxi och talapraxi)
Funktioner som rör medvetenheten
om egen identitet, egen kropp och
egen plats i den omgivande
verkligheten samt om tid
(kroppsbild, erfarenheter av jaget,
upplevelse av tid)
FysFunk
Sinnesfunktioner och smärta
Balansfunktion
Proprioceptiv funktion
Beröringsfunktion
Smärta
Kroppens balansfunktion och
förnimmelse av kroppsställning
Sinnesfunktioner för att förnimma
kroppen och kroppsdelars inbördes
läge och relation till varandra, i vila
och rörelse
Sinnesfunktioner att känna ytor och
deras struktur eller kvalitet. Beröring
Förnimmelse av generell eller lokal
smärta i en eller flera kroppsdelar
FysFunk
Hjärt-kärlfunktion, blodbildningsimmunsystemet och
andningsfunktioner
Ödem
Fysisk prestationsförmåga
Onormal ansamling av vätska eller
blod. Perifer svullnad, lymfödem
Förmåga till syretransport, kondition,
fysisk uthållighet, uttröttbarhet
FysFunk
Matsmältningsfunktioner
Sugfunktion
Förmåga att dra in föda i munnen
genom sugande kraft
22
Sväljfunktion
Funktion att flytta mat och dryck
genom munhålan, svalg och
matstrupe till magsäck med lämplig
frekvens och hastighet
FysFunk
Muskel- led och skelettsystemet
Ledrörlighet
Muskelfunktion
Balansreaktioner
Koordination
Gångmönster
Funktion att röra en enstaka eller
flera leder
Funktionen avser styrka, spänning i
muskeln och att upprätthålla
muskelsammandragningen under
nödvändig tid
Posturala reaktioner, upprätnings-,
jämnvikts-, balans-, och
skyddsreaktioner
Koordination av viljemässiga rörelse
Gångmönster och löpmönster (hälta,
hemiplegisk gång)
FysFunk
Funktioner i huden och därmed
relaterade strukturer
Hudens skyddsfunktioner
Hudens läkande funktion
Funktion för att skydda mot sol
pigmentering, hud kvalitet, bildning
av valkar
Hundens funktion för att läka
sprickor och andra hudskador
23
