Europeiska unionen grundades på en gemenskap av värden och grundläggande rättigheter.
Erfarenheten har dock visat att vissa av dessa åtaganden endast existerar på pappret.
De gröna vill etablera en kultur där mänskliga rättigheter verkligen respekteras inom
EU:s politik och praxis. Som ett första steg vill vi att man systematiskt inkluderar en bindande
klausul om mänskliga rättigheter i alla avtal som EU ingår, ser till att den efterlevs, och att
medlemsstaterna tillåter EU att granska deras tillämpning av mänskliga rättigheter.
Kapitel 9
Skydd av mänskliga fri- och rättigheter i och utanför EU
Inledning
Europeiska unionen grundades utifrån gemensamma värden och grundläggande
rättigheter. Respekten för de demokratiska principerna och grundläggande friheterna,
såsom dessa fastställs i Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, utgör en
inspiration för EU:s interna och externa politik. Därför är en av EU:s främsta
målsättningar att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och att tillämpa
principerna om frihet, demokrati och respekten för de grundläggande rättigheterna
och rättsstatens principer.
Erfarenheten har emellertid lärt oss att EU:s åtaganden i fråga om mänskliga
rättigheter inte överensstämmer med unionens interna och externa politik och i
praktiken. Dessutom har bristen på samstämmighet och överensstämmelse mellan
EU:s interna och externa politik i vissa fall lett till dubbelmoral.
Europaparlamentet har som direktvald företrädare för medborgarna ett tydligt ansvar
för att upprätthålla principerna om de grundläggande rättigheterna. De gröna beklagar
att medlemsstaterna fortsatt vägrar tillåta EU att granska deras egen politik och praxis
avseende mänskliga rättigheter. Detta undergräver EU:s aktiva roll i världen som
förespråkare för mänskliga rättigheter, och skadar trovärdigheten i EU:s externa
politik för de grundläggande rättigheterna.
Viktiga fakta och konsekvenser av passivitet
Sedan terrorattackerna den 11 september har det internationella samarbetet i kampen
mot terrorismen ofta använts som en förevändning för att sänka nivån på skyddet av
de grundläggande friheterna. Medborgerliga friheter i EU har urholkats på ett oroande
sätt med kampen mot terrorismen som svepskäl, t.ex. CIA:s användning av europeiska
länder för transport och illegal internering av fångar. Användningen av extraordinära
överlämnanden, som är förbjuden enligt FN:s konvention mot tortyr, måste fördömas,
och användning av diplomatiska garantier tillbakavisas. EU bör agera mer kraftfullt
på internationell nivå för att främja en fungerande antiterrorismstrategi utifrån en
fullständig respekt för internationella människorättsliga normer och skyldigheter.
Medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för den olagliga användningen av extraordinära
utlämnanden och vidta alla åtgärder som behövs, även grundliga utredningar, för att
garantera att EU och medlemsstaterna aldrig mer blir inblandade i liknande brott mot
de mänskliga rättigheterna.
Jämställdhet är en grundläggande rättighet för alla människor. Alla former av
diskriminering måste bekämpas. Särskild uppmärksamhet bör ges åt etniska och
DV\782883SV.doc
språkliga minoriteter samt statslösa personer som vistas permanent i medlemsstaterna.
I synnerhet behöver romerna ges särskild uppmärksamhet.
EU har visat sitt engagemang för att främja mänskliga rättigheter genom att införa en
klausul om mänskliga rättigheter i alla de ramavtal som ingåtts med tredje land.
Undantag är jordbruks-, textil- och fiskeriavtal. Tillämpningen av denna klausul måste
utvidgas till alla nya avtal, inklusive branschavtal. Även om klausulen om mänskliga
rättigheter utgör en mycket viktig del i avtal, så har brott mot denna mycket sällan lett
till att avtal sagts upp i fall där de mänskliga rättigheterna har kränkts allvarligt och
upprepade gånger. Undantaget är Cotonou-avtalet som innehåller en tydlig mekanism
att följa om man misstänker överträdelser. En liknande mekanism för alla EU-avtal
skulle säkerställa att denna klausul tillämpades konsekvent.
Europaparlamentet, och i synnerhet De gröna, har systematiskt framhävt behovet av
ett effektivt och tydligt förfarande för övervakning och genomförande av samtliga
instrument för mänskliga rättigheter – vi har instrumenten till vårt förfogande men det
saknas ett ordentligt genomförande. Anslutningsförfarandet, med de klart definierade
Köpenhamnskriterierna, är ett exempel på hur tydliga förfaranden för övervakning
och genomförande kan förbättra effektiviteten hos instrumenten för de mänskliga
rättigheterna. Förhandlingar för och utvärderingar av bilaterala handlingsplaner inom
den europeiska grannskapspolitiken skulle kunna skapa större engagemang på
människorättsområdet.
Möjligheten att agera inom EU
EU bygger på och är definierat av allmänna principer om frihet, demokrati och
respekt för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter såsom de fastslås i
Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna. År 2002 antog EU
stadgan om de grundläggande rättigheterna som komplement till artiklarna 6 och 7 i
EU-fördraget. Oberoende av stadgans rättsliga ställning åberopas den i europeiska
domstolars rättstillämpning. Om Lissabonfördraget ratificeras kommer stadgan att bli
rättsligt bindande, och EU kommer att behöva ansluta sig till Europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
I EU-fördraget fastslås att främjande av mänskliga rättigheter är en målsättning för
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och dessa rättigheter stärks
ytterligare genom stadgan om de grundläggande rättigheterna. I artikel 21 i
Lissabonfördraget betonas tydligt vikten av att EU:s interna och externa politik för
mänskliga rättigheter är beroende av varandra: ”Unionens åtgärder i internationella
sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen
tillblivelse, utveckling och utvidgning”.
EU ansvarar också för åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras
eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell
läggning.
Dessutom ingår företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility) i
Lissabonstrategin och utgör del av en hållbar utveckling, och kommissionen arbetar
för att göra företagens sociala ansvar till en del av tillväxt och främjande av
grundläggande rättigheter.
DV\782883SV.doc
2/8
Gröna framgångar 2004–2009
Balans mellan medborgerliga friheter och kampen mot terrorismen.
De gröna lyckades ändra parlamentets ståndpunkt i fråga om kampen mot
terrorismen så att man nu tar hänsyn till att medborgerliga rättigheter är del av
säkerheten. De gröna lyckades få med tre huvudprinciper: 1) Principen om
nödvändighet och proportionalitet: en stat får aldrig missbruka sin makt.
Kampen mot terrorismen får inte ske på bekostnad av grundläggande fri- och
rättigheter. 2) Effektiva och samstämmiga åtgärder, för att garantera att vi inte
undergräver själva syftet med de lagar vi antar. 3) För polissamarbete och
straffrättsligt samarbete är punktutredningar något som EU alltid borde sträva
efter när man vidtar åtgärder för att bekämpa brott.
Balans mellan rättsliga åtgärder och medborgerliga rättigheter. När det
gäller straffrättsligt samarbete fördömer De gröna obalansen mellan å ena
sidan repressiva åtgärder, såsom den europeiska arresteringsordern,
rambeslutet om terrorism och terroristlistan, och å andra sidan de förbättringar
av de förebyggande åtgärderna som krävs, i synnerhet rättigheter för personer
som är föremål för rättsliga åtgärder. De gröna står bakom ett betänkande om
minimistandarder inom processrätt som ännu inte har antagits. Tack vare oss
är majoriteten av parlamentsledamöterna nu övertygade om att man måste
skydda de medborgerliga rättigheterna.
CIA:s överlämnanden. De gröna iakttog en mycket fast hållning gentemot
rådet i fråga om CIA:s extraordinära överlämnanden. Rådet och kommissionen
måste fördöma dessa överlämnanden och förbjuda användningen av
diplomatiska garantier. Dessutom kan medlemsstaterna inte fortsätta att bortse
från sitt ansvar i fråga om denna olagliga verksamhet, utan måste vidta alla
nödvändiga åtgärder, även grundliga utredningar, för att garantera att EU och
medlemsstaterna aldrig mer blir inblandade i liknande brott mot de mänskliga
rättigheterna.
Integritets- och uppgiftsskydd. Rätten till integritet och i synnerhet rätten
till skydd av personliga uppgifter är också grundläggande rättigheter. Efter
påtryckningar från De gröna har man antagit ett rättsligt instrument som
garanterar skydd av personliga uppgifter på området polissamarbete och
rättsligt samarbete på EU-nivå. De gröna tog också initiativet till en garanti
för att man i den europeiska folk- och bostadsräkningen fullt ut ska följa
kraven för uppgiftsskydd.
Åtgärder mot diskriminering. De gröna lyckades få kommissionen att
uppfylla sitt löfte från 2004 om att lägga fram ett heltäckande direktiv mot
diskriminering. Dessutom ska byrån för grundläggande rättigheter, tack vare
våra lobbyinsatser, börja utarbeta en rapport om diskriminering av
homosexuella i EU.
Mångfald i media. Tack vare vårt arbete har Europaparlamentet
rekommenderat att mångfalden i media ska säkras med lagstiftning för att
garantera EU-medborgare tillgång till fria och varierade medier i hela EU.
DV\782883SV.doc
3/8
Parlamentet fastslog också att mångfald inom media är mycket viktigt i ett
demokratiskt samhälle. De gröna har dessutom sett till att EU anslår medel till
en europeisk nyhetskanal som sänder på persiska. Detta för att stödja en större
mångfald inom media i Iran, utan att för den skull blanda sig i landets inre
angelägenheter.
Bekämpning av våld i hemmet. De gröna fick parlamentet att godkänna
nästa fas av Daphne-programmet (2007–2014), ett EU-program som syftar till
att bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Dessutom har våra
upprepade krav om erkännande av våld i hemmet på EU-nivå lett till en
skrivning där kommissionen uppmanas att ange en rättslig grund inom den
nuvarande EU-lagstiftningen för bekämpning av våld mot kvinnor.
Årsrapporten om grundläggande rättigheter i EU. De gröna såg till att
denna rapport, som stoppades tills vidare år 2004, nu kommer att komma ut
för 2004–2008. Denna rapport var och kommer åter att vara mycket viktig i
utvärderingen av genomförandet av grundläggande rättigheter i Europa på
grundval av årsrapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande
rättigheter. Vi har dessutom, genom De grönas ordförandeskap i
underutskottet för mänskliga rättigheter, omstrukturerat rapporten om EU:s
externa politik för mänskliga rättigheter, så att den i huvudsak handlar om en
utvärdering av genomförandet av samtliga människorättsinitiativ och den roll
som parlamentet har, i stället för att enbart ta upp brott mot mänskliga
rättigheter.
Stöd till människorättsaktivister. De gröna vill prioritera stöd till personer
som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi gav vårt fulla stöd till inrättandet av
ett formellt nätverk för Sacharovpristagare, vilket i framtiden kommer att
utgöra en bas för dem i Europaparlamentet som arbetar med
människorättsfrågor.
Anslag till arbete för mänskliga rättigheter. Till följd av påtryckningar från
De gröna har kommissionen gjort ett särskilt instrument för demokrati och
mänskliga rättigheter (EIDHR) tillgängligt för Europaparlamentet i syfte att
främja aktörer inom det civila samhället utan godkännande från myndigheter i
tredje land. Detta instrument innefattar förnybart ekonomiskt stöd vilket ger
människorättsförespråkare möjlighet att fortsätta sin verksamhet och
finansiera rättshjälp. Som medförfattare till detta betänkande lade vi vikt vid
behovet av flexibilitet vid tillämpningen av detta instrument, för att göra det
möjligt att finansiera icke-statliga organisationer som inte erkänns av
förtryckarregimer. De gröna lyckades också få med en fond för nödhjälp till
människorättsaktivister som är i fara.
Uppmärksamhet kring och förslag till åtgärder mot brott mot de
mänskliga rättigheterna. De gröna har haft många framgångar med att
uppmärksamma och rekommendera åtgärder mot brott mot mänskliga
rättigheter med hjälp av Europaparlamentets brådskande resolutioner. Till
exempel var vår resolution om mord på kvinnor i Mexiko och Centralamerika
till stor hjälp i arbetet med att påvisa problemet, samtidigt som den ledde till
DV\782883SV.doc
4/8
konkret stöd och expertis från EU och satte press på myndigheterna i dessa
länder att göra något åt problemet.
EU-sanktioner. De gröna utarbetade ett betänkande om utvärderingen av EUsanktioner som del av EU:s åtgärder och politik inom området för mänskliga
rättigheter. En rad konkreta rekommendationer gavs, däribland definierades en
tydlig metod för att avbryta den nuvarande tillämpningen av insatser av
tillfällig karaktär. Detta bör åtföljas av tydliga beslutsprocesser, mål,
riktmärken och översynsmekanismer. Inrättandet av ett nätverk med
självständiga experter som regelbundet lämnar lägesrapporter är också ett sätt
att öka öppenheten och samstämmigheten.
Vad vill De gröna?
Området mänskliga rättigheter är så omfattande att det berör många
lagstiftningsområden, och vi behöver en grundlig analys av lagstiftningens effekter
för att säkerställa att mänskliga rättigheter inte påverkas negativt. De gröna har även
fortsättningsvis för avsikt att vara ständigt vaksamma och agera för att säkerställa att
grundläggande rättigheter i och utanför EU skyddas. Det är enbart genom ständig
vaksamhet och intensivt arbete på ett tidigt stadium som vi har kunnat förhindra att
medborgerliga fri- och rättigheter urholkas, och att sluta nu skulle innebära att de
oundvikligen minskas.
En kultur där grundläggande rättigheter verkligen respekteras. De gröna
vill etablera en kultur inom EU där grundläggande rättigheter verkligen
respekteras genom ett omfattande övervakningssystem för tillämpningen av
dessa rättigheter. De gröna vill därför ha ett samarbetsavtal med
internationella institutioner som ansvarar för skydd av grundläggande fri- och
rättigheter, som FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter (OHCHR)
och kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR), för att ytterligare stärka de åtgärder som vidtagits på detta område,
t.ex. inrättandet av en fokuspunkt för människorättsförsvarare i alla EUinstitutioner i nära samarbete med OHCHR och ODIHR. De gröna uppmanar
dessutom EU att ingå ett ramavtal med OHCHR i syfte att främja
ratificeringen och tillämpningen av FN:s konventioner i samtliga EU:s
medlemsstater.
Medlemsstaterna måste tillåta granskning av sin egen tillämpning av
mänskliga rättigheter. De gröna uppmanar alla medlemsstater att låta EU
granska deras egen tillämpning av mänskliga rättigheter i syfte att undvika
dubbelmoral. Detta kommer att stödja EU:s aktiva roll i världen som en
verklig förkämpe för mänskliga rättigheter, t.ex. årsrapporten om
grundläggande rättigheter i EU.
Mer långtgående mandat för Europeiska unionens byrå för
grundläggande rättigheter. För närvarande omfattar byråns begränsade
ansvarsområde endast tillämpningen av EU:s (inte medlemsstaternas)
lagstiftning, och detta kan medföra att viktiga områden för europeisk politik
för mänskliga rättigheter undantas från systematisk granskning, t.ex. politik
för bekämpning av terrorister, polismisshandel och polisvåld, rätt till en rättvis
DV\782883SV.doc
5/8
rättegång, våld mot kvinnor och människohandel i sexuellt syfte. De gröna vill
fortsätta plädera för en utvidgning av byråns ansvarsområde till EU:s externa
politik och på nytt bekräfta vikten av att mänskliga och grundläggande
rättigheter ingår i alla avtal med tredje land.
Större befogenheter att se till att mänskliga rättigheter respekteras.
Ratificeringen av Lissabonfördraget kommer att ge EU och därmed
Europaparlamentet och De gröna större befogenheter att se till att mänskliga
rättigheter respekteras, till exempel i fråga om uppgiftsskydd, och stärka
genomslagskraften hos stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Uppgiftsskydd. Både terrorism och immigration används som svepskäl för att
upprätta databaser med personuppgifter för kontroll av människor
(Informationssystemet för viseringar (VIS), Europols informationssystem,
Schengens informationssystem…). Vi vill begränsa det ökande antalet
databaser och omfattningen av deras behörighet, samt kraftigt begränsa
användningen av teknik som biometri.
Invandrade kvinnor måste få egen rättslig ställning. De gröna vill att
medlemsstaterna ger alla invandrade kvinnor egen rätt att stanna kvar i landet kvinnor kommer ofta till EU som maka/partner till en man som har
uppehållstillstånd. Om förhållandet sedan tar slut har kvinnan inte rätt att
stanna kvar i EU eller någon rättslig ställning över huvud taget.
Kvinnlig könsstympning. Parlamentets ståndpunkt är att kvinnlig
könsstympning ska förbjudas, men De gröna vill dessutom att
medlemsstaterna fråntar vårdpersonal som utför sådana procedurer rätten att
utöva sitt yrke.
Klausuler om mänskliga rättigheter ska systematiskt tas med i alla avtal
som ingås med tredje land. De gröna vill dessutom ha en mer uttrycklig
klausul som bekräftar de mänskliga rättigheternas odelbarhet
(två internationella konventioner om mänskliga rättigheter). Dessutom ska
denna klausul åtföljas av en tydlig tillämpningsmekanism som innefattar ett
förfarande för konsultation mellan parterna i Cotonou-avtalets anda.
Europaparlamentet bör delta i arbetet med att fastställa ett förhandlingsmandat
för nya avtal med tredje land, särskilt i utarbetandet av förslag om de politiska
målen och främjandet av de mänskliga rättigheterna,
Skydd för människorättsaktivister. De gröna vill att skydd för personer som
arbetar för de mänskliga rättigheterna ska prioriteras. Ett sätt att stärka denna
prioritering är att inrätta en bas för dem i Europaparlamentet som arbetar med
mänskliga rättigheter.
EU-företag ska börja ta ett verkligt socialt ansvar längs hela
leveranskedjan. De gröna vill ha lagstiftning för att garantera att företag
inom EU tar ett verkligt socialt ansvar i hela sin leveranskedja i syfte att
respektera medborgerliga fri- och rättigheter, arbetstagares rättigheter, sociala
standarder och miljön. De gröna vill också att kommissionen automatiskt gör
en utredning efter rapporter från medlemmar i Internationella
DV\782883SV.doc
6/8
arbetsorganisationen (ILO) till ILO:s övervakningsmekanism om
medlemsstater som systematiskt bryter mot grundläggande ILO-standarder.
Regelbunden granskning av klausuler om mänskliga rättigheter i
handelsavtal. De gröna vill att en regelbunden grundlig granskning
genomförs av kriterierna för tredje lands möjlighet att omfattas av det
allmänna preferenssystemet (GSP+). Detta system ger utvecklingsländer och
länder med övergångsekonomier som har ratificerat viktiga internationella
fördrag om arbetsnormer, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och
miljöskydd förmånstillträde till EU:s marknader.
Referenser
EU:s relationer med tredje land http://ec.europa.eu/external_relations/human_rights/intro/index.htm
Rättslig grund för grundläggande rättigheter i EU
Fördraget om Europeiska unionen 2002, titel I artiklarna 6 och 7, titel V artikel 11.1,
titel VIII artiklarna 49 och 11. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12002M/pdf/12002M_SV.pdf
Fördraget om Europeiska gemenskapen 2002, del 1 artikel 13.1 och titel XX artikel 177.2
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12002E/pdf/12002E_SV.pdf
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2007:303:0001:0016:sv:pdf
Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/005.htm
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter http://www.un.org/Overview/rights.html
Kommissionens löfte om ett heltäckande direktiv mot diskriminering
http://ec.europa.eu/employment_social/fundamental_rights/org/imass_en.htm
Europaparlamentet om mångfald i media http://www.europarl.europa.eu/oeil/file.jsp?id=5564652
Europaparlamentets resolution om mord på kvinnor i Mexiko och Centralamerika
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-20070431+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV
Användbara webbplatser
EG-domstolen http://curia.europa.eu/sv/instit/presentationfr/index_cje.htm
Europarådet http://www.coe.int/
FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter www.ohchr.org
Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter http://www.osce.org/odihr/
De gröna i Europaparlamentet:
– Politisk sekreterare, frågor om mänskliga rättigheter: Mychelle Rieu, tel: 0032 2 2841668,
[email protected]
– Politisk sekreterare, frågor om medborgerliga rättigheter, rättsliga och inrikes frågor:
Christine Sidenius, tel: 0032 2 2846526, [email protected] och
Jean-Luc Robert, tel: 0032 2 2842052, [email protected]
DV\782883SV.doc
7/8
– Politisk sekreterare, utvecklingsfrågor och frågor om EU:s relationer med AVS-länderna:
Tsigereda Walelign, tel 0032 2 284 3354, [email protected]
DV\782883SV.doc
8/8
