1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT
3
2. AKADEMISKA STUDIER – VAD ÄR DET?
4
3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT
5
4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP
8
4.1 ATT LÄRA SIG HUR MAN SJÄLV LÄR
4.2 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG
8
9
5. ATT SKAPA EN STUDIEPLAN
10
6. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER
12
6.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS
6.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPPERS
6.5 BEDÖMNING AV PAPER
6.6 SKRIVANDETS KONST
6.7 PRESENTATION AV RAPPORTER
12
15
17
18
19
7. LÄRARFÖRTECKNING
20
1
8. SCHEMA EBD 330
22
8.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG
8.3 DELMOMENT 2: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH KOMPETENSUTVECKLING
8.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT – BILDEN AV FÖRETAGET
22
36
43
9. KURSPLAN
46
10. LÄROMEDELSFÖRTECKNING
54
2
1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT
Du har valt en treårig utbildning vilken kommer att hjälpa dig på vägen att
bli en kreativ och självständig projektledare som kan konsten att skapa nya
affärer. Du kommer att lära dig att produkt- och processutveckla, använda
design och varumärken på ett framgångsrikt sätt samt att använda IT som
ett verktyg. För detta krävs det akademiska kunskaper i ämnena
företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och
informationsvetenskap. Dock krävs också praktisk kunskap, vilken du
kommer att ta till dig kontinuerligt i företag under utbildningens gång.
För att åstadkomma ovanstående mål krävs det att du är medskapare av
din utbildning. Enterprising & Business Development är, istället för de
klassiska fempoängsblocken i ämneskunskaper1, utformad i teman vilka
bygger på en organisations utveckling. Områden som vi kommer att
fördjupa oss i är exempelvis etablering, drift, tillväxt, internationalisering och
avveckling. Detta får till följd att du läser flera ämnen samtidigt integrerade i
de olika teman som utbildningen omfattar. När utbildningen går mot sitt slut
kommer du att inneha 70 p företagsekonomi, 20 p juridik, 10 p
beteendevetenskap,
10
p
nationalekonomi
samt
10
p
informationsvetenskap. Men du kommer inte att ha läst in kunskapen i
ämnesblock utan temabaserat.
Under utbildningen kommer du att utveckla kunskaper för att kunna initiera,
driva och avveckla affärsinriktade projekt. Denna mer praktiskt inriktade
kunskap skall relateras till och också bygga på teoretiska kunskaper.
Ambitionen är att du på detta sätt skall utveckla en förmåga till kritiskt
analytiskt tänkande. Under utbildningen kommer du också att lära dig skriva
och sälja in rapporter. Självfallet kommer du också att lära dig presentera
dina rapporter på ett skickligt sätt.
1
5p marknadsföring, 5p affärsredovisning, 5p finansiering, 5p nationalekonomi o.s.v.
(där 1 vecka motsvarar 1p)
3
Undervisningen på Enterprising & Business Development bedrivs i
partnerskap med företag som valts ut för medverkan. Den grundläggande
ambitionen är att du som student, genom olika slag av uppgifter skall
efterfråga och på egen hand söka kunskap. Självfallet stöds din
inlärningsprocess av lärare. Vi kommer dock i mindre utsträckning att
använda oss av klassiska föreläsningar på Enterprising & Business
Development. Istället tillämpar vi efterläsningar, seminarier, reflektionsmöten
och handledning. Litteraturstudier och denna studiehandbok kommer även
de att hjälpa dig i din inlärningsprocess. Examinationer sker företrädesvis
genom
projektrapporter,
muntliga
redovisningar
och
andra
inlämningsuppgifter. Andra alternativa examinationsformer kan också
förekomma.
Informationsteknologi kommer att ha en viktig roll som verktyg under
utbildningen. Exempelvis kommer vi att öppna en chat där studenter,
lärare, gästföreläsare och partnerföretag kan diskutera intressanta
spörsmål. För dig som student kommer datorn och IT att bli självklara verktyg
på vägen att bli skicklig på att arbeta i, samt leda projekt.
Det kommer inte att finnas många gemensamma regler och principer
under din utbildning på Enterprising & Business Development. Den mest
centrala delen i utbildningen är dock vikten av att möta deadlines samt att
följa sin upprättade studieplan. Vi utgår också från att du mycket noga
läser igenom denna handbok eftersom den innehåller riktlinjerna för den
första terminen.
2. AKADEMISKA STUDIER – VAD ÄR DET?
Du ska nu ägna dina närmaste år till att skaffa dig en grundläggande
högskoleutbildning. Det innebär bland annat att du ska utveckla din
kunskap inom vissa ämnesområden. Som student på Enterprising & Business
Development innebär det att du kommer, som tidigare nämnt, att studera
företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och
informationsvetenskap
4
Kunskap är sällan så självklar som vi kanske tror. Du kommer själv under
utbildningens gång att träna dig i att självständigt söka kunskap. Att studera
på universitet innebär att du kommer att ägna mycket tid till att läsa om
den kunskap som andra försöker förmedla bland annat via böcker,
vetenskapliga artiklar, dagstidningar och nyheter via radio, TV eller
webben. Via kontakter med näringslivet får du ytterligare information och
erfarenheter som du kommer att införliva i den kunskap du formar och
omformar under dessa år.
När man är nybörjare vid universitetet har man ofta en förväntan på att
studierna kommer att lära en att skilja på sant och falskt, rätt och fel. En tro
på vetenskap som "det som förklarar verkligheten som den verkligen är".
Med tiden inser man att fenomen beskrivs och förklaras på olika sätt, även i
läroböckerna vid universitet och av de olika lärarna man som student
möter. Det finns olika syn på vad som är sant, vad som är viktig kunskap och
hur vi ska bedöma den. Som student innebär det att du genom aktivt
arbete kommer att göra personliga ställningstaganden för att kunna förstå
centrala fenomen i det du studerar.
Att lära är att sträva mot meningsfullhet och att ha lärt sig något är att ha
begripit meningen med det.2
Akademiska studier innebär att du tränar dig i att anlägga ett kritiskt
helhetsperspektiv, att du lär dig att analysera och ifrågasätta. Det är
viktigare att du skaffar dig en övergripande förståelse och kan ta ställning
till det du ser, hör och läser, än att du behärskar alla detaljer.
3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT
I högskolelagen står det att:
2
Dahlgren, Inlärningens urfall, i Marton m fl, 1986, Hur vi lär, Rabén Prisma, Stockholm s. 41
5
Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver
kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till
självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa
problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom
det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också
utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på
vetenskaplig nivå .3
Hur kommer detta att förverkligas i din utbildning? Enterprising & Business
Development är en del av en lång tradition vid Ekonomihögskolan i Växjö.
Vi har sedan länge bedrivit utbildning med inriktning på företagande och
entreprenörskap. I dessa utbildningar har vi arbetat med att knyta ihop teori
och praktik på ett kraftfullt sätt. Men samtidigt som denna utbildning är en
del av en tradition så är den samtidigt nydanande. Vi som arbetat fram
detta program har utvecklat det utifrån grundpelare som vi anser vara
viktiga och mer eller mindre speciella för Enterprising & Business
Development (EBD):
Lärandet sker i det (mellan)rum som skapas mellan universitet –
studenten – partnerföretaget.
Alla aktiviteter under utbildningen sker i detta rum. Det innebär att vi
skapar en lärmiljö som inte är på universitetet eller på partnerföretaget
utan i det samspel och interaktion som uppstår mellan dessa. För att
befästa detta är i princip alla uppgifter både kopplade till
partnerföretaget och till universitetet. Den som skapar flödet i lärmiljön
är studenten som samspelar med de olika aktörerna.
Lärandet styrs genom formuleringen och utformningen av
uppgifter
I traditionella kurser så är det litteraturen och dess innehåll som i stort styr
vad man som student läser och lär sig. Inom EBD så används litteraturen
i huvudsak för att lösa problem och uppgifter och för att bygga upp en
begreppsapparat som kan användas i det framtida arbetet.
3
Högskolelagen kapitel 1, paragraf 9
6
Lärandet är du som student ansvarig för!
Det är inte litteraturen eller personer i din omgivning som ska lära åt dig.
Att studera handlar om att själv lära sig att lära. Denna förmåga tränar
du dig i under dina år vid universitetet. Du kommer hela tiden bygga
vidare på din förståelse genom att lära in nya saker. På EBD kommer du
att vara engagerade i olika projekt och uppgifter som du planerar och
genomför. Du är ansvarig för att det fungerar och att du tar vara på de
lärmöjligheter som ges, det är bara du som kan det!
Lärandet är individuellt och individualiserat.
Vi inom lärarlaget lägger upp de yttre ramarna för de olika kurserna,
men det är du som sedan själv styr en stor del av din inlärning. Detta
innebär att du inte nödvändigtvis kommer att ha lärt dig samma saker
som dina kurskamrater. Detta beror till exempel på att du som individ
har dina egna erfarenheter med dig in i utbildningen och att ni som
studenter är på olika typer av företag. Dessutom är kunskapsinhämtning något som är specifikt för varje individ.
Under utbildningens gång kommer du att få välja att fördjupa dig i olika
teman beroende på de processer du blir delaktig i på det företag, eller
den organisation, du har som din utgångspunkt, vilket också ger
individuella kunskaper.
Lärandet sker i en kontinuerlig process.
Lärandet sker genom utforskandet av teman
Denna utbildning är treårig och är utformad så att vi börjar med ett
brett anslag för att sedan termin för termin bygga på och förstärka
kunskaperna inom olika områden. Det betyder att begrepp och
kunskapsområden kommer att återkomma flera gånger under
utbildningen.
Utbildningen utgår från affärsprocess begreppet och ur det har vi
härlett ett antal olika teman. Dessa teman är ämnesöverskridande,
7
vilket innebär att i varje tema kommer du som student möta
företagsekonomiska inslag, juridiska inslag, socialpsykologi osv. För att vi
ska klara detta drivs utbildningen av ett lärarteam som täcker
merparten av de olika ämnena.
Det är med utgångspunkt i dessa teser som vi tror att du som läser
Enterprising & Business Development ska bli en högt kvalificerad projektledare med inriktning mot affärsutveckling.
4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP
Om du tittar på den planering som finns i denna studiehandbok ser du att
det finns vissa återkommande begrepp som återkommer över tiden.
Genom att sätta dessa i ett sammanhang vill vi här ge dig en inblick i vad
det innebär att läsa på Enterprising & Business Development under den
första terminen.
4.1 ATT LÄRA SIG HUR MAN SJÄLV LÄR
Att studera vid högskola och universitet innebär en hög grad av frihet och
självständighet. Det är ditt intresse, ditt engagemang, din motivation, din
självdisciplin och din förmåga att planera din tid som avgör hur väl du
lyckas med dina studier.
Att studera på Enterprising & Business Development innebär att du själv
kommer att vidareutveckla dig i att lära. Du är ansvarig för din egen
individuella utveckling. I utbildningen får du hjälp att lära på flera olika sätt,
men det är alltid du som aktivt måste arbeta med att lära. Viktigt när du lär
sig saker och ting är inte bara ATT du lär dig utan att du också blir
medveten om HUR du lär dig.
Till din hjälp på denna utbildning kommer du att få göra din egen
studieplanering inför varje tema. På kursplaneringen kan du se att det i
inledningsveckan på varje givet tema finns tid för att diskutera din plan
med en eller flera lärare. Genom att aktivt fundera över studieplanen lär du
8
dig att bättre nyttja och disponera din tid. Det kan, framför allt i början, vara
besvärligt att komma underfund med hur just du behöver lägga upp dina
studier inom de givna ramar som finns. Efterhand kommer du dock att lära
dig hur du arbetar bäst.
En annan del i din process - att du lära dig mer om hur du lär - kommer
dagboken att vara. Under din utbildningstid kommer du att föra dagbok
över din studietid. Dagboken kommer att hjälpa dig till exempel vid slutet
av varje tema, då du vid reflektionsseminarier närmare kommer att reflektera över bland annat just din lärprocess. Genom att sätta dina dagliga
tankar och funderingar kring studierna på pränt får du ett otroligt bra
analysinstrument som kommer att hjälpa dig på flera olika sätt under
utbildningens gång.
Genom att själv lära dig om hur du själv lär, innebär det att du kontinuer-ligt
under livets gång kommer att fortsätta med att lära och därmed om-forma
din kunskap.
4.2 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG
Undervisning sker i många olika former. Vid en föreläsning kommer du att få
möta lärare som förmedlar olika aspekter av respektive tema under
terminerna. En god föreläsning skulle kunna sägas innehålla något som du
förstår med lätthet, något som du förstår med viss svårighet och något som
du inte direkt förstår utan behöver fundera vidare över. Ibland kommer du
att få konkreta uppgifter att fundera över individuellt eller
i grupp för
att sedan träffas i större grupper och utbyta erfarenheter vid
casediskussioner.
Den största delen av din inlärningstid är inte schemalagd. Till stor del
ansvarar du själv för din studieplanering. Du kommer att tillbringa mycket tid
på det företag, eller den organisation, som är din bas. Av den tiden du själv
är planeringsansvarig för kommer du också att exempelvis ägna tid till olika
grupparbeten men också individuell inläsning och rapportskrivning. Ibland
kommer du att arbeta självständigt, ibland i grupp. För att du ska få hjälp
framåt i din inlärning kommer det att finnas tillfällen för dig att träffa lärare
9
och andra, så att du får någon att diskutera med. I schemat finns det
mötesplatser mellan lärare och studenter som kallas för handledning. Då
träffar du den lärare du behöver få kontakt med för individuella samtal eller
gruppsamtal utifrån din eller din grupps dagssituation. Förutom de tillfällen
som finns för detta på schemat är det upp till dig att ta initiativ för ytterligare
handledningstillfällen.
Ibland kommer det att finnas tillfällen då du känner att du skulle behöva
ytterligare fördjupning i något ämne. Då finns det tillfälle för efter-läsningar,
det vill säga genom ditt eget initiativ nå någon expert inom det område du
söker kunskap inom. Detta för att få den fördjupning som själv anser dig
behöva. När du upplever att du har behov av ytterligare för-djupning
kontaktar du någon av oss i lärarteamet, så hjälper vi till med att hitta en
lämplig person för den önskade efterläsningen.
Vid vissa tillfällen kommer också gästföreläsningar att äga rum. Då kommer
personer som inte är knutna till Växjö universitet och delar med sig av sina
erfarenheter. Exempelvis kommer det flera gästföreläsare då det är tid för
begreppsdagar i planeringen. Experter som arbetar med utveckling av
varumärke, design, IT eller produktutveckling kommer till universitetet för att
föreläsa och delta i diskussioner.
Tillfälle för diskussioner blir det när vi träffas tillsammans i seminarium. Detta
innebär att vi träffas i mindre grupper för att diskutera vår
kunskapsinhämtning. Ibland kommer grunden i inlärningen att vara utifrån
kurslitteratur, ibland utifrån det företag eller organisation som är din bas.
Oftast kommer det dock att handla om en kombination av båda. Vid
seminarier får du tillfälle att berätta vad du har kommit fram till och
möjlighet att diskutera nya frågor du fått i din inlärningsprocess.
5. ATT SKAPA EN STUDIEPLAN
Enterprising & Business Development bygger på en stor andel eget arbete.
Det innebär att man som student har ansvar för att söka information, läsa in
10
material, skriva olika slag av rapporter och genomföra olika typer av möten
och sammankomster på universitet och hos partnerföretaget. För att detta
ska fungera krävs det att du planerar din tid så att du vet att du hinner med
allt inför olika rapporteringstillfällen och examinationer. Det är av detta skäl
som vi regelbundet har inlämning av studieplaner och mini-seminarier kring
dessa.
Syftet med studieplanen är att ge dig möjligheten att planera dina studier
så att du får så stor kontroll/frihet som möjligt under terminen. Att studera på
heltid innebär dock att man kan avsätta cirka 40 timmar i veckan till
studierna. En studieplan bygger på att man utifrån den tid som är tillgänglig, de uppgifter man blivit tilldelad och det material man ska införskaffa och ta del av, gör en arbets- och tidsplan. När man gör denna så är
det viktigt att man planerar med marginal, det vill säga ger utrymme för att
olika aktiviteter kan ta längre tid än man tänkt.
När du utformar din studieplan kan du utgå dels från litteraturen och de
olika examinationsuppgifter som finns för respektive delkurs, dels från det
gemensamma schemat (det vill säga när genomförs olika föreläsningar,
diskussionsgrupper och seminarier) för respektive delkurs.
Tänk på följande när du utformar din studieplan:
Avsätt tid för föreläsningarna, seminarierna och gruppdiskussionerna.
Avsätt tid för arbetet på ditt partnerföretag – det är bra för dem att
veta när du finns där och arbetar.
Avsätt tid för individuella studier av litteratur och sökandet efter annan
information.
Avsätt tid för arbetet med examinationsuppgifterna.
Hur du exakt utformar din studieplan avgör du själv, men du bör se den som
ditt personliga schema för de olika arbetsuppgifter som ingår i dina studier.
När du utformar din plan, tänk på att titta i kursplanen och utifrån syfte och
mål i denna formulera dina egna inlärningsmål för respektive moment. Hur
du än lägger upp ditt arbete så ta som en god vana att läsa, skriva och
bearbeta material kontinuerligt, så slipper du jäkta med uppgifter inför olika
11
inlämningstillfällen. Genom detta kan du få ut mer av litteratur och
föreläsningar.
6. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER
Under andra året på Enterprising & Business Development kommer du att
skriva ett antal teoretiskt baserade ’papers’ och projektrapporter samt
redovisa andra varianter av arbeten skriftligt. Syftet med dessa arbeten är
inte enbart att du skall fördjupa dig inom ett visst problemområde utan
också för att du skall få en möjlighet att utveckla ditt akademiska
tillvägagångssätt vid såväl muntliga som skriftliga presentationer. På de
följande sidorna anges hur olika slag av skriftliga arbeten bör se ut. Notera
att detta är riktlinjer baserade på den vetenskapliga branschens generella
normer. Du som student måste också SJÄLV fundera på i vilket sammanhang ditt material ska användas, vem som är mottagare av arbetet och
vilka andra avväganden som bör göras med hänsyn till textens omfattning
och inriktning. Man gör kanske inte en detaljerad innehållsförteckning för en
rapport på 5 sidor som ändå är lätt att överblicka. En omfattande rapport
på hundratalet sidor vinner å andra sidan på en mer detaljerad
innehållsförteckning. Den gör texten överskådlig för läsaren och därmed
mer tillgänglig, både att börja läsa och sedan arbeta med (t ex vid
opposition).
6.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS
(a) Det måste finnas ett försättsblad
Här skall klart framgå VAD uppgiften handlar om, samt VEM som utfört
uppgiften, det vill säga vem som skrivit papret (Namn, kurstillhörighet,
födelsedatum). Vidare behöver vi information om VEM (vilken handledare/examinator) papret riktas till.
Varför? För att vi effektivt skall kunna sköta examination och
inrapportering av resultat krävs att vi vet vem arbetet tillhör. Vidare ser
det trevligt ut med en titelsida/ försättsblad.
12
(b) Det måste finnas en bakgrundsbeskrivning och
problemdiskussion
Problemdiskussionen skall ge läsaren en bakgrund till den frågeställning
du har till uppgift att utreda och om möjligt besvara den. Du bör bland
annat beröra varför problemområdet/frågeställningen är relevant och
meningsfull. Likaså bör du diskutera problemområdet från olika
perspektiv och infallsvinklar – här kan du möjligtvis ta utgångspunkten i
olika ämnen eller olika teman beroende på uppgiftens karaktär.
Varför? En bakgrundsbeskrivning finns med för att presentera och
introducera ämnet för läsaren. Vidare finns problemdiskussionen för att
ge läsaren insikt i vilka möjliga frågeställningar man skulle kunna arbeta
med. Ett problem i akademisk mening är inte nödvändigtvis något
negativt. En problemformulering kan till och med uttrycka en möjlighet.
(c) Det måste finnas en tydlig problemformulering
Problemdiskussionen skall leda fram till en problemformulering. Den
uttrycks lämpligen som en fråga, med ev. delfrågor, som skall besvaras i
arbetet.
Varför? Problemformuleringen är den frågeställning du väljer att
besvara. Denna kan uttrycka ett faktiskt problem, en möjlighet eller vara
en neutral fråga där svaret exempelvis kan vara att beskriva ett
fenomen.
(d) Det skall finnas ett i att-satser noggrant formulerat syfte
Syftet anger sökta kunskapsmål, det vill säga vad du vill göra med den
frågeställning du satt upp. Vill du utreda, beskriva, förklara, analysera
eller något annat? Syftet placeras in efter problemformuleringen.
Varför? Syftet specificerar uppgiften ytterligare. Den talar exakt om vad
det är du vill åstadkomma, om du önskar analysera något kommer det
att ge en annorlunda analys/diskussion/reflektion än om din uppgift är
att förklara något.
(e) Det måste finnas en presentation av relevant teori
13
Vad som är relevant teori skiljer sig mellan olika uppgifter, det kan vara
litteratur, artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter/journaler, artiklar från
tidningar och tidskrifter, information från relevanta Internetsajter, juridiskt
källmaterial etcetera som behandlar det aktuella området.
Varför? Utan teorier och andras kunskaper och argument är det mycket
svårt att finna svaren på frågeställningarna och att göra detta
trovärdigt.
(f) (Faktaunderlag från företaget (empiri))
När pappersuppgiften är kopplad till partnerföretaget skall det också
finnas med ett empiriskt kapitel. För att kunna lösa en uppgift och/eller
beskriva ett fenomen i företagens praktiska verklighet, krävs inte enbart
teori. Du behöver också ett faktaunderlag från företaget. Detta avsnitt
läggs oftast in i papret efter teorigenomgången och före reflektion och
tolkning.
(g) Arbetet skall avslutas med en diskussion/reflektion/slutsats
I den avslutande delen av arbetet bör du diskutera teorierna och göra
egna reflektioner kring den frågeställning du valt att arbeta med.
Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot
varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i
förhållande till teorin.
Varför? För att visa att du har förstått uppgiften, ämnesområdet eller
temat är det viktigt att du kan föra ett resonemang kring detta.
(h) Arbetet skall innehålla en källförteckning som presenteras
längst bak. Referenslista/källförteckning skall återges korrekt. Se hur
författare gör i den vetenskapliga litteraturen ni läser. Källförteckningen
skall vara tydlig och innehålla följande information:
För böcker:
Författarnamn, utgivningsår, boktitel, förlagets namn, förlagsort.
Exempel: Rentzhog, O., 1998, Processorientering, Studentlitteratur, Lund
14
För journalartiklar:
Författarnamn, årtal, artikelnamn, journal, volym, nummer och sida.
Exempel: Burgess, R., 1998, Avoiding Supply Chain Management Failure,
The International Journal of Logistics Management, vol 9, nr 1, sid. nr. 511
För www sajter:
Fullständig adress, datum, och gärna vem sajten ”tillhör”.
Exempel: http://www.quality.nist.gov/, 000608, National Institute of
Standards and Technology
För hänvisningar till juridiskt källmaterial se vidare Bernitz m fl ; Finna rätt
Varför? För att läsaren enkelt skall kunna finna och använda de källor
du använt i din rapport skall arbetet innehålla en
källforteckning/referenslista. Ju mer fullständig den är, desto enklare blir
sökandet efter de referenser du använt.
6.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPPERS
Även för en projektrapport gäller ovanstående information, det är dock
företaget och den uppgift ni har fått som är det centrala. Denna rapport
skall i första hand riktas mot företaget. I dessa fall kan formen vara
annorlunda. Formen kommer att till mycket stor del bero på uppgiftens
karaktär.
Titelblad
Titeln skall vara korrekt, kort och informativ
Sammanfattning
Max 1 sida där det kortfattat framgår ämnesval, presentation av
frågeställningar och syfte samt delar av resultatet.
15
Innehållsförteckning
Inledning
Bakgrund, problemdiskussion/formulering, syfte, avgränsning.
Metod – Tillvägagångssätt
I metodavsnittet beskriver du hur du gått tillväga vid genomförandet av
arbetet. I metodavsnittet beskriver du hur du gått tillväga vid
genomförandet av arbetet. Placeras vanligtvis som eget avsnitt efter
problemformulering och syfte men före teorigenomgång.
Varför? Om läsaren får ta del av den arbetsmetod du använt, kan
detta hjälpa denne att förstå hur du kommit fram till ditt resultat. Läsaren
skall kunna avgöra om du arbetat på ett för uppgiften korrekt sätt.
Teoretisk referensram.
Sammanfattning av teoriområdet - gärna med en modell kopplat till
problemdiskussionen.
Empiri
Från företaget/företagen insamlat material presenteras.
Diskussion/Analys
Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot
varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i
förhållande till teorin.
Slutsatser
Här besvarar ni er problemställning
Konkreta rekommendationer
Utifrån ert gjorda arbete, ge konkreta och handfasta råd till
partnerföretaget
Egna reflektioner över arbetet
16
Eventuellt en kritisk reflektion kring det egna arbetet. Vad är bra, vad är
mindre bra? Det kan vara värdefullt att försöka distansera sig från det
egna skrivna materialet.
Källförteckning
Eventuella bilagor
6.5 BEDÖMNING AV PAPER
När vi bedömer skriftliga projektarbeten och papers av olika slag är helhetsintrycket av stor betydelse. Men som grund för denna helhetsbedömning är det ett antal områden som vi bedömer mer, lite varierande
beroende på vilken typ av rapport som examineras. Enkelt kan de olika
områdena beskrivas enligt nedan:
Undersökningsområdet och frågeställning
Det är viktigt att detta är väl identifierat och tydligt beskrivet. Att
författaren visar insikt i undersökningsområdet och att man förstått det
och att man gjort relevanta avgränsningar och begränsningar.
Teori och empiri
Det är viktigt att relevant teori och empiri redovisas och används i
rapportens olika delar. Beroende på studiens inriktning spelar teori
respektive empiri olika roll. Det viktigaste är att i ett akademiskt arbete,
ett kort paper eller en mer omfattande rapport, krävs såväl en teoretisk
som empirisk förankring och att dessa båda materialbaser redovisas i
rapporten.
Resultat
Resultatet ska redovisas med motiveringar och argument (teoretiska
och empiriska). Vi bedömer också graden av kreativitet, tydlighet och
kritisk hållning/distans. Det är också viktigt att förslag/slutsatser upplevs
relevanta i det berörda sammanhanget.
17
Arbetssätt
En betydelsefull ingrediens är hur man som författare arbetat med
rapporten, dvs ambitionsnivå, självständighet, hur handledningen i
arbetspprocessen fungerat och hur gruppen fungerat som arbetat med
materialet. Vidare kan det vägas in hur man hanterat relationen till sitt
partnerföretag.
Rapportens utformning och muntliga presentation
I varje examination bedöms också rapportens utformning, dvs dess
struktur, språk och lay-out respektive hur den presenteras vid
examinationstillfället.
Avvägningen mellan dessa olika bedömningsgrunder är beroende av
rapportens karaktär och måste diskuteras med berörd lärare inför respektive
examination.
6.6 SKRIVANDETS KONST
Det som presenterats ovan är riktlinjer för arbeten. Den inbördes ordningen
mellan olika avsnitt i ett arbete är inte fast och för evigt gällande. Vidare
kan det finnas olika sätt att skriva rapporter beroende på ämnesområde.
Juridiken utgör ett sånt exempel där arbetet kommer att se annorlunda ut.
Det är viktigt att avgränsa problemområdet. Välj inte för breda områden
att skriva om utan gör avgränsningar. Läs kurslitteraturen tidigt - den ger dig
en bas för val av problem samt litteratursökning. Referenser skall på ett
enhetligt sätt fortlöpande anges i texten alternativt som fotnot. Även
sidhänvisningar skall anges till de källor du använder. Det skall klart framgå i
din text - vem/vilka som står för en teori eller om det är tolkningar/diskussion
som du själv utvecklar. Använd ett vårdat och rakt språk. Skriv som om du
vänder dig till någon som inte är fackman på området. Glöm inte att
korrekturläsa texten före inlämning.
18
6.7 PRESENTATION AV RAPPORTER
Vid varje seminarium skall du muntligt presentera innehållet i den rapport
som du lägger fram. Detta för att du ska få träna på att stå inför en grupp
människor och för att seminariet, som inte har läst din rapport, ska få veta
vad du har skrivit om och kommit fram till.
Du bör träna på att presentera ditt arbete för att kunna bli bra på att
kommunicera. Kommunikation handlar dock inte bara om människor utan
även om idéer och text samt att hantera media och teknologi.
Presentationen ska vara professionell, du ska vara påläst och ha förberett
din presentation väl. Du ska tänka på vilka dina åhörare är, vilket betyder
att du kan behöva olika presentationer för företaget och på universitetet.
Din presentation ska fokusera på innehållet i din rapport, den ska ge
åhöraren en sammanfattad bild av vad du har skrivit och kommit fram till.
Det betyder att du endast lyfter fram det viktigaste i rapporten under din
presentation, för vilket du får 5-10 MINUTER till ditt förfogande. Du får tillgång
till det stödmaterial som du upplever dig behöva, exempelvis anteckningar,
overhead etc.
Vi ser gärna att du utvecklar en egen stil för dina presentationer, det vill
säga – låt kreativiteten flöda och undvik att apa efter hur och vad andra
gör. Du behöver inte heller känna dig tvingad att disponera presentationen
på samma sätt som innehållet i rapporten. Återigen: tänk på vilka dina
åhörare är!
Presentation av rapporter är inte något som du betygsätts på, utan vi anser
det viktigt att du får träning i den här förmågan för att kunna bli en bra
projektledare. Vi vill att du ska kunna se dina styrkor och svagheter som
presentatör/kommunikator. Vidare vill vi att du ska kunna visa
kommunikationens interaktiva form, det vill säga kombinationen av att tala,
skriva, lyssna, läsa, tabeller med mera.
19
7. LÄRARFÖRTECKNING
Vi som arbetar med Enterprising & Business Development under termin tre är
följande personer:
Dan Halvarsson (DH)
Företagsekonom – Organisation/Entreprenörskap. Projektledare för
Enterprising & Business Development och terminsansvarig för EBD åk 2. Kan
nås via plattformen eller:
[email protected]
Niclas Eberhagen (NE)
Informationsvetare. Kan nås via:
[email protected]
Helena Forslund (HF)
Företagsekonom – Logistik. Kan nås via plattformen eller:
[email protected]
Eva Jönsson (EJ)
Juridik. Kan nås via plattformen eller:
[email protected]
Sven Axel Bergstrand (SAB)
Juridik. Kan nås via:
[email protected]
Lise-Lotte Kans (LLK)
Företagsekonom – Ekonomistyrning. Kan nås via plattformen eller:
[email protected]
Erik Rosell (ER)
Företagsekonom – Ekonomistyrning. Kan nås via plattformen eller:
[email protected]
20
Stig Malm (SM)
Företagsekonom – Ekonomistyrning. Kan nås via plattformen eller:
[email protected]
Pernilla Nilsson (PN)
Företagsekonom – Organisation/socialpsykologi. Kan nås via:
[email protected]
Eva Schömer (ES)
Juridik. Kan nås via:
[email protected]
Rolf Larsson (RL)
Företagsekonom - Ekonomistyrning. Kan nås via
[email protected]
Ansvarig institutionssekreterare
hanterar det mesta av ärenden rörande examinationer och
inrapporteringar i Ladok-systemet. Kan nås via:
[email protected]
21
8. SCHEMA EBD 330
Deltagande i seminarier, kursutvärderingar, spel etc. som ingår i denna
termins upplägg är alltid obligatoriska. Likaså deltagande i examinationsaktiviteter. Andra moment kan vara obligatoriska, vilka framgår av schemat
för kursen. Eventuella kompletteringar ska ske inom 10 arbetsdagar efter att
resultatet på uppgiften meddelats. Omkomplettering sker i augusti.
8.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG
UPPGIFT 1: SPCS ANALYS (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UG,
INFORMATIONSVETENSKAP
Kartlägg informationsflödena i SPCS Administration genom att göra en topdown-analys och beskrivning m. h. a. MBI-metoden. Examination - se
schema
UPPGIFT 2: DATALABRATION KRING EKONOMISK ANALYS (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER
UG, FÖRETAGSEKONOMI
Inlämning av balans- och resultaträkning mm i datorlaborationen.
Examination - se schema
UPPGIFT 3: SKRIFTLIG TENTAMEN (INDIVIDUELL), BETYGSNIVÅER UG,
FÖRETAGSEKONOMI OCH INFORMATIONSVETENSKAP
Redovisa begreppskunskaper inom företagsekonomi och informationsvetenskap. Examination - se schema
UPPGIFT 4: INTEGRATIONS PM. RAPPORT KRING EMPIRISK ÖVNING AV EKONOMIOCH INFORMATIONSANALYS (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI
OCH INFORMATIONSVETENSKAP
För en vald del av ert partnerföretags informationssystem ska ni beskriva
och utveckla detta med fokus på informationsflöden för finansiella mått.
Uppgiften är tvådelad:
22
A (Företagseknomi): Här skall analysera informationsflöden utifrån några av
företagets viktigaste finansiella mått, vilka ligger till grund för strategiskt
beslutsfattande.
B (Informationsvetenskap): Ni skall genomföra en analys enligt MBI-metoden
om hur nuvarande informationssystem bistår med underlag för att få fram
dessa finansiella mått och sedan letar ni efter brister i denna
informationsförsörjning samt visar på förslag till förbättring. Examination schema
PERIOD: EKONOMISK INFORMATION
VECKA 35 AKTIVITET
torsdag
26/8
fredag
27/8
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
Terminsstart! Introduktion till
höstterminen
14-15
H1207
LLK
Föreläsning: introduktion till
Externredovisning – vad och
varför?
15-18
H1207
LLK
Föreläsning: Bokslut
9-14
K1051
LLK
Föreläsning: Introduktion till åk
2s Peer Teaching av åk 1
15-17
K1051
CT, EJ
Lördag
28/8
Söndag
2978
23
PERIOD: AFFÄRSREDOVISNING OCH INFORMATIONSVETENSKAP
24
VECKA 36 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
30/8
Genomgång av schema,
företag och höstens
aktiviteter
08-09
M1052
Laboration: Övning i grupp
09-12
M1052
LLK
Föreläsning: Löpande
bokföring: BAS-planen.
Varor, tjänster moms
13-15
M1052
LLK
Handledning kring
kommande Peer teaching.
Förberedelse inför åk 1s Peer
teaching 1
15-16
H1206
Kontakta CT
Föreläsning: Genomgång av
principerna i bokföring av
varor och moms
08-09
M1052
LLK
Föreläsning: Löpande
bokföring: personal och
övrigt
09-12
M1052
LLK
tisdag
31/8
onsdag
1/9
LÄRARE/ANSV
ARIG
DH
Peer teaching: Peer
teaching 1 (att utforma
metodfrågor).
Åk 1 grupp 4
Åk 1 grupp 3
Åk 1 grupp 2
Åk 1 grupp 1
CT
13-15
13-15
15-17
15-17
H1412
K2083
K2054
M1071
Laboration: Övning i grupp
09-12
B125
LLK
Föreläsning: Introduktion i
datorlaboration
13-17
K1050
ER
25
torsdag
2/9
Laboration: Övning i grupp
09-12
K1050
LLK
Föreläsning: Introduktion till
grundläggande begrepp i
informationsvetenskap
13-16
Obligatoris
k närvaro!
H1314
NE
08-11
K1050
12-17
K1050
fredag 3/9 Laboration: Övning, eget
ansvar
Datorlaboration:
Affärsredovisning
ER
lördag
4/9
Söndag
5/9
PERIOD: AFFÄRSREDOVISNING OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VECKA 37 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
6/9
Föreläsning: Bokslut
09-12
H1411
Laboration: Övning, eget
ansvar
13-16
K1050
Laboration: Övning, eget
ansvar
09-12
K1050
Föreläsning: Analys av
informationsflöden.
Informationsvetenskap
14-17
Obligatoris
k Närvaro!
H1411
NE
onsdag
8/9
Laboration: Lärarledd
övning, bokslut
09-12
K1050
LLK
torsdag
Företagsdag
tisdag
7/9
26
LÄRARE/ANSV
ARIG
LLK
9/9
fredag
10/9
Laboration: Företagsspel
08-17
Obligatoris
k närvaro!
Lördag
11/9
Söndag
12/9
27
K1050
LLK
PERIOD: FINANSIERING OCH EXAMINERING
VECKA 38 AKTIVITET
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
måndag
13/9
Föreläsning: Prisutdelning till
företagsspelets vinnare
09-10
K2084
LLK
Föreläsning: Ekonomisk
information och analys.
10-12
K2084
SM
tisdag
14/9
Företagsdag
onsdag
15/9
Företaqsdag
torsdag
16/9
Företagsdag
fredag
17/9
Inlämning: Uppgift 1 SPCSlaboration
09.00
utanför NEs dörr
Inlämning: Uppgift 2 balans
och resultaträkning i
datalab.
09.00
utanför ERs dörr
Föreläsning: Ekonomisk
information
och analys
09-12
K2083
SM
Föreläsning: Ekonomisk
information och analys
utifrån ett "mjukt" perspektiv
13-16
K2083
RL
Lördag
18/9
Söndag
19/9
28
29
PERIOD: FINANSIERING
VECKA 39 AKTIVITET
måndag
20/9
TID
Peer teaching: Peer
teaching 2: Juridik datalab 1.
Åk 1 grupp 1,2
10-12
Åk 1 grupp 3,4
10-12
Föreläsning: Ekonomisk
information
och analys
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
K1056
K1057
13-16
K2084
SM
tisdag
21/9
Företagsdag
onsdag
22/9
Seminarium: Redovisning av
uppgift 1. SPCS-laboration.
Informationsvetenskap
09-11
H1206
NE
Seminarium: Handledning
kring uppgift 4.
Informationsvetenskap
11-13
H1206
NE
Föreläsning: Ekonomisk
information
och analys
13-16
H1206
SM
Peer Teaching. Hämta åk 1s
flödespapper
09.00
torsdag
23/9
Peer teaching: Peer
teaching 3
(flödesbegreppet)
Åk1 grupp 1
Åk1 grupp 2
Åk 1 grupp 3
Åk 1 grupp 4
fredag
13-15
15-17
13-15
15-17
Företagsdag
30
utanför CTs rum
H1206
H1206
H1207
H1207
24/9
Lördag
25/9
Söndag
26/9
PERIOD: INTEGRATIONS-PM OCH GRUNDBEGREPP
VECKA 40 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
27/9
Föreläsning: Ekonomisk
information och analys
09-12
H1414
tisdag
28/9
Företagsdag
onsdag
29/9
Företagsdag
torsdag
30/9
Företagsdag
fredag
1/10
Företagsdag
Lördag
2/10
Söndag
3/10
31
LÄRARE/ANSV
ARIG
SM
PERIOD: EXAMINATIONSVECKA
VECKA 41 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
4/10
Företagsdag
tisdag
5/10
Examination: skriftlig
tentamen i företagsekonomi
och informationsvetenskap
08-12
Se
skrivschema
OBS! anmäl i
god tid
onsdag
6/10
Föreläsning:
Begreppseftermiddag
Varumärke
16-20
Myrdal
torsdag
7/10
Företagsdag
fredag
8/10
Inlämning:
Uppgift
Integrations-PM
4. 11.00
LÄRARE/ANSV
ARIG
Joacim
Andersson
lämnas utanför
LLKs rum
Lördag
9/10
Söndag
10/10
8.2 Delmoment 2: Kvalitetssystem
UPPGIFT5: KVALITETSSYSTEM (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI
Med utgångspunkt i litteraturen väljer du en process i företaget att
analysera. Detaljerade instruktioner ges vid introduktionen av
kursmomentet. Examination - se schema
PERIOD: VAD ÄR KVALITET?
32
VECKA 42 AKTIVITET
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
måndag
11/10
Föreläsning: Introduktion av
kvalitetssystem och uppgift 5
13-16
H1315
HF
tisdag
12/10
Seminarium: Redovisning av
integrations-pm:
Informationsvetenskap
Företagsekonomi
08-10
10-12
H1313
H1313
NE
SM, LLK
Föreläsning: Processledning,
att mäta kvalitet och
processer
13-16
H1313
HF
onsdag
13/10
Föreläsning: Tjänstekvalité
09-12
H1311
HB
torsdag
14/10
Seminarium:
13-16
Kvalitetsworkshop: de 7 QC
verktygen
H1206
HF
Föreläsning:
Begreppseftermiddag
Design
Myrdal
Ulla Johansson
16-20
fredag
15/10
Lördag
16/10
Söndag
17/10
33
PERIOD: KVALITETSARBETE PÅ FÖRETAGET
VECKA 43 AKTIVITET
måndag
18/10
Företagsdag
tisdag
19/10
Företagsdag
onsdag
20/10
Företagsdag
torsdag
21/10
Föreläsning:
Begreppseftermiddag
Process-/produktutveckling
fredag
22/10
Företagsdag
Lördag
23/10
Söndag
24/10
34
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
16-20
Myrdal
Bengt
Johannisson
PERIOD: KVALITETSBEDÖMNING AV FÖRETAG
VECKA 44 AKTIVITET
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
EJ
EJ
måndag
25/10
Företagsdag
tisdag
26/10
Företagsdag
onsdag
27/10
Peer teaching: Peer
teaching 4: Juridik datalab 2.
Åk 1 grupp 1,2
13-15
Åk 1 grupp 3,4
15-17
K1056
K1056
Examination: skriftlig
omtentamen i
företagsekonomi och
informationsvetenskap
08-12
Se
skrivschema.
OBS! Anmäl i
god tid
Inlämning: uppgift 5
Kvalitetssystem
13.00
Föreläsning:
Begreppseftermiddag IT som
verktyg
16-20
Myrdal
Roger Lindquist
08-10
10-12
H1206
H1206
HF
HF
torsdag
28/10
fredag
29/10
Seminarium
Redovisning av uppgift 5
Kvalitetsredovisning - system
och processanalys
Grupp 2
Grupp 1
Lördag
30/10
Söndag
31/10
35
Inlämnas till HF
8.3 DELMOMENT 2: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH KOMPETENSUTVECKLING
Under detta moment ska ni, med utgångspunkt i kurslitteraturen, konstruera
analysverktyg för att studera kultur och kompetens-utvecklingsbehov i
företag. Kultur- resp. kompetensutvecklingsanalysen genomförs utifrån såväl
ett medarbetar- som ett ledningsperspektiv. Även arbetsrättsliga frågor
inbegrips i studierna.
UPPGIFT 6: ORGANISATIONSKULTUR – EMPIRISK KULTURANALYS (FÖRETAGSVIS),
BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI, SOCIALPSYKOLOGI OCH JURIDIK
Uppgiften är tvådelad.
Deluppgift 6.1: Konstruera ett kulturanalysverktyg med hjälp av teorin.
Verktyget skall täcka och fokusera viktiga aspekter att behandla vid
kulturanalys. Det första utkastet till framtagandet av detta verktyg
seminariebehandlas - se schema
Deluppgift 6.2: Genomför en empirisk kulturanalys på partnerföretaget med
utgångspunkt i det utvecklade kulturanalysverktyget från uppgift 6.1.
Papperet presenteras i seminariegruppen - se schemat. Papprets
omfattning: max 12 sidor.
UPPGIFT 7: ARBETSRÄTT (Företagsvis), BETYGSNIVÅER UV, JURIDIK
Arbetsrätt kan beskrivas som de regler som omgärdar förhållandena mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Det är därför viktigt att ha kännedom om
det arbetsrättsliga fältet vid arbete med och inom projektledning. Vi
kommer här att bl a behandla frågor som: vilka regler gäller i samband
med att någon anställs respektive sägs upp? När är en arbetsgivare skyldig
att förhandla med en facklig organisation?
Inledningsvis hålls en föreläsning över det arbetsrättsliga området. I
samband med den får ni ett par uppgifter som ni ska lösa. Momentets
uppgift 2 slutförs genom ett aktivt deltagande i framställandet av en skriftlig
PM och i seminariediskussionerna - se schema.
36
UPPGIFT 8: KOMPETENSUTVECKLING - KARTLÄGGNING OCH ANALYS (FÖRETAGSVIS),
UV, FÖRETAGSEKONOMI, SOCIALPSYKOLOGI OCH JURIDIK
Uppgiften är tvådelad.
Deluppgift 8.1: Konstruera ett kompetensanalysverktyg med hjälp av teorin.
Verktyget skall täcka och fokusera viktiga aspekter att behandla vid
kompetensanalys. Det första utkastet till framtagandet av detta verktyg
seminariebehandlas - se schema
Deluppgift
8.2:
Genomför
en
empirisk
kompetens
och
kompetensutvecklingsbehovsanalys
på
partnerföretaget
med
utgångspunkt i det utvecklade verktyget från uppgift 8.1. Kartlägg och
analysera partnerföretagets kompetens och kompetensutvecklingsbehov
utifrån valda aspekter. Papprets omfattning max 12 sidor. För redovisning se schema.
37
PERIOD: KULTURANALYS
VECKA 45 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
1/11
Seminarium: Kursutvärdering
av terminens del 1:
10-12
K2084
Föreläsning: Introduktion till
kulturanalys
13-16
K2084
BA
tisdag
2/11
Föreläsning: Introduktion till
kulturanalys
13-16
K1051
BA
onsdag
3/11
Företagsdag
torsdag
4/11
Företagsdag
fredag
5/11
Seminarium: Presentation av
kulturanalysverktyg enligt
deluppgift 6.1
Grupp 1
Grupp 2
09-10.30
10.30-12
K2084
K2084
BA
BA
Peer Teaching för grupp E.
Hämta åk 1s projektplaner
13.00
LÄRARE/ANSV
ARIG
LLK, DH
Utanför CTs rum
Lördag
6/11
Söndag
7/11
PERIOD: KULTURANALYS I FÖRETAGET
VECKA 46 AKTIVITET
måndag
TID
Peer teaching: Peer
38
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
8/11
teaching 5 (Projektplaner)
Åk 1 grupp 1,2
Åk 1 grupp 3,4
tisdag
9/11
Föreläsning: Introduktion till
arbetsrätt, juridik
onsdag
10/11
Företagsdag
torsdag
11/11
Företagsdag
fredag
12/11
Företagsdag
13-15
13-15
H1207
H1313
09-12
M1050
TID
SAL
ES
Lördag
13/11
Söndag
14/11
PERIOD: KULTURANALYS AV FÖRETAGET
VECKA 47 AKTIVITET
måndag
15/11
LÄRARE/ANSV
ARIG
Inlämning: kulturanalys enligt 10.00
uppgift 6.2
kontoret
Föreläsning: Introduktion till
Kompetens –
kompetensförsörjning
10-13
H1313
BA
tisdag
16/11
Föreläsning: Introduktion till
Kompetens –
kompetensförsörjning
13-16
H1207
BA
onsdag
Företagsdag
39
Till BA
17/11
torsdag
18/11
Företagsdag
Fredag
19/11
Seminarium: Presentation av
kulturanalys enligt uppgift 6.2
Grupp 1
09-11
Grupp 2
11-13
H1206
H1206
BA
BA
Lördag
20/11
Söndag
21/11
PERIOD: VAD BETYDER KOMPETENS FÖR FÖRETAGET?
VECKA 48 AKTIVITET
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
måndag
22/11
Handledning: kring
kompetensutveckling enligt
uppgift 8
13-15
H1207
BA
Tisdag
23/11
Företagsdag
onsdag
24/11
Företagsdag
torsdag
25/11
Seminarium: presentation
Kompetensutvecklingverktyg
enligt uppgift 8.1 – för vem
och för vilken utveckling?
Grupp 2
09-11
Grupp 1
11-13
K2084
K2084
BA
BA
fredag
Företagsdag
40
26/11
Lördag
27/11
Söndag
28/11
PERIOD: KOMPETENS- OCH KOMPETENSUTVECKLING
VECKA 49 AKTIVITET
måndag
29/11
Företagsdag
tisdag
30/11
Seminarium: Arbetsrätt enligt
uppgift 7.
onsdag
1/12
Företagsdag
torsdag
2/12
Handledning: inför uppgift
kompetensutveckling 8.2
TID
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
10-17
M1054
ES
Kontakta AB för
handledning.
fredag
3/12
Lördag
4/12
Söndag
5/12
41
PERIOD: EXAMINATION: KULTUR OCH KOMPETENSUTVECKLING
VECKA 50 AKTIVITET
TID
Måndag
6/12
Företagsdag
tisdag
7/12
Företagsdag
onsdag
8/12
Inlämning:
kompetensuppgiften 8.2
Torsdag
9/12
Företagsdag
Fredag
10/12
Seminarium: Redovisning
kompetensutveckling enligt
uppgift 8.2
SAL
11.00
Lördag
11/12
Söndag
12/12
42
09-15
LÄRARE/ANSV
ARIG
Byte av papers
via e-post på
distansplattform
en
H1206
BA
8.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT – BILDEN AV FÖRETAGET
UPPGIFT 9: INTEGRATIONS-PM, BETYGSNIVÅER UV
Under höstterminen har du/ni genomfört olika analyser av företaget utifrån
olika perspektiv. Ta utgångspunkt i dessa och genomför en teoretisk analys
och reflektion kring de områden i partnerföretaget som du bedömer vara
de mest betydelsefulla att starta ett förändringsarbete inom. Skissera sedan
på frågeställning och gör sedan en omfattande teoretisk genomgång av
relevant litteraturområde. Skissera också en tänkbar undersökningsdesign
och plan över det tänkbara projektet. Arbetet redovisas under januari hos
berört partnerföretag.
UPPGIFT 10 : JURIDIKUPPGIFT, BETYGSNIVÅER UG
Kurs inom avtalsrätt genomförs av Sven-Axel Bergstrand. Kursen är
webbbaserad. Detta innebär att ni hittar uppgifter och föreläsningar på
webbplattformen.
PERIOD: HUR STÅR DET TILL I FÖRETAGET – VAR FINNS POTENTIALEN?
VECKA 51 AKTIVITET
TID
SAL
måndag
13/12
09-12
K2084
Seminarium: Introduktion till
integrations-PM. Uppgift 9.
Webbbaserad
kursintroduktion till avtalsrätt,
juridik. Uppgift 10.
tisdag
14/12
onsdag
15/12
torsdag
16/12
Fredag
43
Gå in på
webbplattFormen
LÄRARE/ANSV
ARIG
DH
SAB
17/12
Lördag
18/12
Söndag
19/12
VECKA 52 OCH VECKA 1: EGET ARBETE SAMT JUL- OCH NYÅRSLEDIGT
PERIOD: VAD ÄR AVTAL?
VECKA 2
AKTIVITET
TID
måndag
3/1
tisdag
4/1
onsdag
5/1
torsdag
6/1
fredag 7/1
Lördag
8/1
Söndag
9/1
44
SAL
LÄRARE/ANSV
ARIG
PERIOD: Företagsredovsning
VECKA 3
AKTIVITET
TID
SAL
Inlämning: Integration
paper enligt uppgift 9
09.00
Seminarium: Avtalsrätt,
juridik
09-15
H1314
SAB
Torsdag
13/1
Seminarium: Avtalsrätt,
juridik
09-15
H1314
SAB
Fredag
14/1
Seminarium: redovisning av
integration paper enligt
uppgift 9
09-12
H1314
DH, LLK, CT, SH
måndag
10/1
LÄRARE/ANSV
ARIG
Tisdag
11/1
Onsdag
12/1
Lördag
15/1
Söndag
16/1
45
Utanför DHs dörr
9. KURSPLAN
Kurskod
EBD330
Dnr EHV 2003:
Beslutsdatum
2003-08
Kursens
benämning
Engelsk
benämning
Driva - Förvalta en etablerad verksamhet
Ämne
Poängtal
Tematiska studier inom Ekonomi – Juridik –
Beteendevetenskap
20
Nivå
Termin 3
Kursplanen gäller
från
Inplacering i
utbildningssystemet
2003-08
Förkunskaper
Med godkännande klarat minst 35 poäng av första årets
studier.
Enterprising and Managing an existing Business
Termin 3 inom programmet Enterprising & Business
Development
46
Syfte
KURSEN HAR FÖLJANDE KUNSKAPSSYFTEN:
Att studenten utvecklar kunskap i verksamhetsbeskrivning
och verksamhetsanalys och fördjupar sin insikt i veten-skaplig
metod med avseende på datainsamling, analys och tolkning
Att studenten utvecklar kunskap i informationshantering och
om företags informationssystem utifrån olika perspektiv
Att studenten utvecklar kunskaper om och förstår grunderna i
affärsredovisning, finansiell analys samt kalkylering
Att studenten utvecklar fördjupad kunskap om kvalitetsprocesser och kvalitetsmetoder
Att studenten utvecklar kunskap om och förståelse för
företags organisationskultur, kompetens och kompetensutveckling
Att studenten erhåller grundläggande kunskaper på det
arbetsrättsliga området vad beträffar frågor om medbestämmande, kollektivavtal, anställningsskydd, arbetstid,
semester och skydd mot diskriminering i arbetslivet
Att studenten utvecklar kunskap i och förståelse för allmän
och speciell avtalsrätt
47
KURSEN HAR TILL SYFTE ATT STÖDJA UTVECKLANDET AV FÖLJANDE FÖRMÅGOR:
Studenten ska utveckla förmågan att analysera befintliga
förhållanden utifrån ett förändringsperspektiv
Studenten ska utveckla förmågan att på olika sätt förmedla
information med olika metoder och till olika grupper
Studenten ska utveckla förmågan att använda och utveckla
begrepp för att förstå olika sammanhang och situationer
Studenten ska utveckla förmågan att hantera arbetsrättsliga
frågor.
Innehåll
Studenten ska utveckla förmågan att anta olika perspektiv
och kan skifta perspektiv för att utifrån detta skapa ett
sammanhang som ger större förståelse för företags möjligheter
Studenten ska träna förmågan att stötta andra i deras utveckling av olika förmågor
48
KURSEN ÄR UPPDELAD I FEM OLIKA DELMOMENT:
DELMOMENT 1 EKONOMI, INFORMATION OCH ANALYS
Inom ramen för denna delkurs ska studenterna bygga upp en
begreppsapparat kring affärsredovisning, och förmåga att
arbeta med finansiell analys samt kalkylering. Arbetet ska
integrera en förståelse för betydelsen av informationssystem
och informationsanvändning. Vidare fortsätter uppbyggnaden
av kunskap och förmåga att arbeta med vetenskapligt
grundad datainsamling och tolkning. Studenterna arbetar
med att utifrån ett ekonomiskt perspektiv förstå ett företags
ekonomiska förutsättningar och situation.
DELMOMENT 2 KVALITETSSYSTEM
Utgångspunkten för momentet är utvecklandet av kunskap
om och förståelse för hur kvalitet kan skapas i ett företag och
dess olika processer. Med stöd i ett medarbetarperspektiv ska
studenterna arbeta med att analysera kvalitetssystem och
processutveckling i partnerföretaget.
49
DELMOMENT 3 KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH KOMPETENSUTVECKLING
Studenterna arbetar utifrån olika perspektiv på organisationskultur och kompetensutveckling för att utveckla kunskap om
och att kunna genomföra en kultur- och kompetensanalys i sitt
partnerföretag.
Inom detta moment tas även arbetsrättsliga frågor upp till
behandling. Studenterna erhåller grundläggande kunskaper
på det arbetsrättsliga området vad beträffar frågor om medbestämmande, kollektivavtal, anställningsskydd, arbetstid,
semester och skydd mot diskriminering.
DELMOMENT 4 INTEGRATION – BILDEN AV FÖRETAGET
Med utgångspunkt i de olika tidigare delmomenten ska
studenten skapa en sammansatt bild av företaget och utifrån
olika perspektiv diskutera idéer till utveckling.
DELMOMENT 5 AVTAL
Inom ramen för en verksamhet i funktion upprättas mängder
av avtal. Studenterna ska bygga upp en kunskap i avtalsrätt
och avtals betydelse i olika verksamheter.
50
GEMENSAMT FÖR DELMOMENT 1-5
I de olika delmomenten ska studenterna, med stöd av
de olika teoretiska perspektiven, genomföra studier
av partnerföretaget. Särskilt fokus kommer att läggas
på att studera användandet av IT som verktyg,
produkt och processutveckling, varumärkets
betydelse samt användandet av design. Inom ramen
för momenten ska studenten också arbeta med att
förmedla och presentera information på olika sätt.
Vidare ska studenten arbeta med att använda olika
perspektiv för beskrivning och förståelse. I de olika
studierna ska studenterna också inkludera de olika
delämnena företagsekonomi, socialpsykologi, juridik,
informationsvetenskap och nationalekonomi.
Studenterna ska vid några tillfällen medverka i peer
teaching-moment som syftar till att vara mentor,
handleda och vara diskutand med studenter i
tidigare årskurser.
Studenterna ska genom de olika delkurserna, och de
till dessa relaterade projekten, bygga på den
teoretiska kunskapen inom de olika ämnena.
51
Kursen motsvarar:
11 p Företagsekonomi
4 p Juridik
2 p Socialpsykologi
1 p Nationalekonomi
2 p Informationsvetenskap
Undervisningsformer
Undervisningen bedrivs i partnerskap med företag
som utvalts för medverkan i utbildningen. Den
grundläggande ambitionen är att studenterna
genom olika slag av uppgifter ska efterfråga och på
egen hand söka kunskap. Studentens
inlärningsprocess stöds genom studiehandbok,
föreläsningar, efter-läsningar, seminarier,
reflektionsmöten, handledning och litteraturläsning.
Deltagande i seminarier är obligatoriskt. Andra
moment kan vara obligatoriska, vilka framgår av
schemat för kursen. Deltagande i
examinationsaktiviteter är alltid obligatoriskt.
Läromedel
Examination
Betygssättning
Läromedlen som används under kursen kan delas in i
grundlitteratur och referenslitteratur. Merparten
läromedel kommer att användas vid fler kurser under
utbildningen. Litteraturen redovisas i särskild
litteraturförteckning.
Examination sker genom skriftlig tentamen, redovisning av projektrapporter, muntliga redovisningar
samt alternativa examinationsformer och olika slag
av inlämningsuppgifter.
Vid betygssättning används något av betygen Väl
godkänd (80% -100%), Godkänd (60% - 79%) samt
Underkänd (0% - 59%)
52
Övrigt
Studerande som med godkänt resultat genomgått
kursen erhåller på begäran kursbevis.
53
10. LÄROMEDELSFÖRTECKNING
Kurskod
EBD330
Dnr EHVd
Beslutsdatum
2003-08
Kursens
benämning
Driva – Förvalta en etablerad verksamhet
Poängtal
20
FÖRFATTARE/RED.
TITEL, FÖRLAGSORT, FÖRLAG
SIDOR
Ax
Johansson
Kullvén
Den nya ekonomistyrningen,
Stockholm, Liber Ekonomi
300
Shah, U
Avison D E
The Information Systems
Development Cycle: A first cours
Informationsystem, McGraw Hill
300
Korenke & Hatch
Management information systems,
New York: McGraw Hill
50
Bergman
Klefsjö
Kvalitet från behov till användning, 200
Lund, Studentlitteratur
A. Ljungberg & E.
Larsson
Processbaserad
verksamhetsutveckling. Lund:
Studentlitteratur
350
Schein, E H
Organizational Culture and
Leadership, San Francisco: JosseyBass
200
54
Bolman, L G
Deal, T E
Nya perspektiv på organisation
och ledarskap, Lund:
Studentlitteratur
400
Ehn, B
Löfgren, O
Kulturanalys. Ett etnologiskt
perspektiv, Stockholm: Liber Förlag
130
Axelsson, B
Kompetens för konkurrenskraft.
Källor, drivkrafter och metoder för
kompetensutveckling i företag,
Stockholm: SNS Förlag
400
Göransson, H
Arbetsrätten. En introduktion,
Stockholm: Norstedts, senaste
upplagan
120
Patel,R
Davidsson, B
Forskningsmetodikens grunder. Att 150
planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Lund:
Studentlitteratur
FÖRFATTARE/RED.
TITEL, FÖRLAG OCH UTGIVNINGSÅR
SIDOR
Bernitz, U
Standard Avtalsrätt, Juristförlaget
150
200
Bernitz, U
Finna rätt i juristens källmaterial och 200
arbetsmetoder, Stockholm:
Juristförlaget
Malmström, Å
Sigeman, T
Agell, A
Civilrätt, Malmö: Liber Förlag
Carlsson, M
Att arbeta med företagsanalys.
Malmö: Liber Ekonomi
55
150
Lönnqvist, R
Resultat, balans och likviditet,
övningsbok, Lund: Studentlitteratur
S.-A. Mattsson
Logistik i försörjningskedjor.
Studentlitteratur
56
Artikelkompendier:
Nationalekonomi
Informationsvetenskap
Företagsekonomi
Juridik
150
150
100
200
Andersson, G
Kalkyler som beslutsunderlag, Lund,
Studentlitteratur
100
Andersson, A
Olsson, O
Mikroteori, Lund, Studentlitteratur
Asplund, J
Om undran inför samhället, Argos
Förlag
120
S. Stampe & B.
Tonnquist
Förstå och leda projekt:
projektledaren - nätverkets vinnare
283
Eklund, K
Vår Ekonomi, Stockholm: Prisma
Wahl, A m fl
Det ordnar sig. Teorier om
organisation och kön, Lund:
Studentlitteratur
Bakka
Fivelsdal
Lindkvist
Organisationsteori; Struktur, kultur,
processer, Malmö: Liber Hermods
Referenslitteratur
57
150
Evans, J R
Lindsay, W M
The management and control of
quality, Cincinnati: Ohio SouthWestern College Publ. cop. 1999
OBSERVERA!
FÖR ALL LITTERATUR GÄLLER SENAST UTGIVEN UPPLAGA!
58
