LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Slottsbrons Skola
Läsåret 2013/2014
Innehåll
Varför denna plan
Vår vision
Våra ordningsregler
Förväntansdokument
Tidigare arbete
Elevens delaktighet
Kartläggning och
nulägesanalys
Våra övergripande mål
Våra åtgärder 2013-2014
Främjande arbete
2
3
3
4
6
6
7
7
7
10
Kommunikation och
spridning
Kompetensutveckling
och resurser
Utvärdering och
revidering
Våra åtgärder efter
läsåret 2012-2013
Om det händer
Rutiner
Ordlista
Bilaga 1. Hus-modellen
11
12
12
13
13
14
17
18
”Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och
bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan
och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även
studieresultaten i positiv riktning.”
SKOLFS 2012:10
Varför denna plan?
Alla elever ska komma till skolan och känna sig respekterade och trygga. Detta styrs bland annat av
diskrimineringslagen (2008:567) och skollagens 6 kapitel 2010:800. I den plan du nu läser preciserar vi
varje år de mål och åtgärder vi satt upp utifrån rådande behov. För att möjliggöra detta arbetar vi
medvetet på flera nivåer och detta kan åskådliggöras i en modell med tre delar.
FRÄMJANDE arbete
syftar till att förstärka
respekten för allas lika värde,
omfattar alla diskrimineringsgrunderna1,
riktas mot alla och bedrivs
utan förekommen anledning,
är en naturlig del i det
vardagliga arbetet.
FÖREBYGGANDE arbete
syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
omfattar endast områden
som i en kartläggning av
verksamheten identifierats
som riskfaktorer.
ÅTGÄRDANDE arbete
1
kräver goda rutiner för att
upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
ska påbörjas genast när det
kommit signaler om att ett
barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad
eller kränkt,
innebär att verksamheten
måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas
för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar dock att man även arbetar med
diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder.
Vår vision
På Slottsbrons Skola ska alla elever känna sig trygga och känna tilltro till alla vuxna som finns runt
omkring dem. Här är alla elever, allas elever.
Vid vår skola ska alla, både elever och vuxna, bemöta varandra vänligt och visa varandra respekt.
Visionen innebär att ingen på Slottsbrons Skola utsätts för kränkande behandling, mobbning,
diskriminering pga kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsövergripande identitet
eller uttryck eller funktionshinder.
Våra ordningsregler/trivselregler
Tillsammans utarbetar elever och personal på skolan de trivselregler som ska gälla. Som grund till detta
arbete ligger de i kommunen övergripande trivsel- och ordningsreglerna. Reglerna skall regelbundet
utvärderas och förnyas, vid behov. Detta ska ske varje höst och involverar elever, elevråd, personal samt
föräldrar.
Ordningsregler för Slottsbrons Skola
•
Skolan är en arbetsplats och verksamheten får inte störas.
•
Man får aldrig skada någon eller något. Man ska vara aktsam mot allt och alla.
•
Bollar och andra redskap får användas, så länge det sker på ovanstående sätt.
•
Elever som ser att någon far illa, eller något är/går sönder ska berätta detta för någon
vuxen.
•
Mobilen används inte under verksamhetstid, (skol och fritidstid.) Skolan ansvarar inte
för värdesaker.
•
För att inte någon i onödan ska komma till skada gäller följande:
1. skateboard: man ska ha hjälm, och ska inte åka i backarna
2. inlines: hjälm, inte i backarna
3. spel med klubbor, slagträ och liknande på avsedd plats
4. ingen snöbollskastning
5. ingen cyklar på skolgården under skol-, och fritidstid.
I övriga situationer som uppstår, som rör elevers säkerhet gör den vuxne en
bedömning och har rätten att bestämma utifrån den.
KONSEKVENSER
•
Om någon människa skadas/blir ledsen ska man göra sitt bästa att ställa allt till rätta.
T.ex. trösta, hjälpa.
•
Om något går sönder eller skadas så ska man återställa/laga eller ersätta skadan.
•
Samtal med eleven.
•
Om problemet kvarstår kontaktas hemmet.
•
Om problemet fortfarande kvarstår kontaktas rektor.
Dessa regler kompletteras med de rutiner som skolan har och det förväntansdokument
som skolan tagit fram.
Vi har läst och förstått vad skolan förväntar sig av oss som elev och vårdnadshavare. Vi har tagit
del av skolans ordningsregler.
________________________________________
Vårdnadshavares namn
I vissa fall kan en enskild klass komplettera dessa med någon ytterligare regel om sådant behov
finns.
Slottsbrons Skolas förväntansdokument
(Följande dokument lämnas till hemmen i början av varje läsår.)
Som elev kan du förvänta dig av oss...
•
att vi bemöter dig med respekt
•
att vi bryr oss om dig
•
att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut
•
att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning och kränkningar
•
att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal
•
att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt
Vi förväntar oss av dig som elev...
•
att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut
•
att du använder ett vårdat språk
•
•
att du bemöter andra med respekt
•
att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse
•
att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet
•
att du är utvilad och har ätit frukost
•
att du berättar för en vuxen om någon av dina kamrater i skolan/fritids far illa
Som förälder kan du förvänta dig av oss...
• att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan
• att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö
• att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer
• att vi ingriper mot alla former av kränkningar
• att vi bryr oss om ditt barn
Vi förväntar oss av dig som förälder...
•
att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet
•
att du ser till att barnet kommer i tid
•
att barnet är utvilat och har ätit frukost
•
att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om
•
att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkar illa ut i skolan
•
att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa
I vissa fall kan en enskild klass komplettera dessa med någon ytterligare regel om sådant behov finns.
Tidigare arbete
Vi har under föregående läsår, 2012-2013, haft ett gott socialt klimat på Slottsbrons Skola.
Vi har under året genomfört trivselenkäter, och haft många diskussioner om normer och värderingar. Vi
har regelbundet haft förebyggande samtal och diskussioner med eleverna, i klassråd, fritids har haft
storsamling och på morgonsamlingar. Vi har försökt att vara konsekventa och uppmärksamma händelser
och företeelser där eleverna kan känna sig utsatta så snart de inträffar. Detta försöker vi ha som en röd
tråd som genomsyrar det dagliga arbetet.
Vi har klassråd.
Vi har regelbundna elevråd.
På Fritids har vi storsamling.
Rastvakter finns på skolgården.
Fritids anordnar rastaktiviteter.
Vi har trivsel- och ordningsregler.
Hälsosamtal med skolhälsovården i förskoleklass.
Åldersintegrerade aktiviteter som främjar gemenskap och tillhörighet.
Skolan erbjuder alternativ kost till elever som av fysiska eller kulturella/religiösa skäl anger ett behov
härav. Beslut tas efter samtal mellan vårdnadshavare/skolhälsovård och köksansvarig.
Den fysiska miljön anpassas till elever med olika funktionshinder, för maximal rörlighet.
Skolans regler ska gå i linje med likabehandlingsplanens intentioner.
Elevens delaktighet
Eleverna gör genom ”Husmodellen”, en egen skattning om hur den sociala situationen är på skolan. Uti
från den kartläggningen, fortsätter sedan diskussioner om hur man kan åtgärda brister och stärka sådant
som redan är positivt.
Eleverna svarar på trivselenkäter.
Skolans trivselregler skrivs i samråd med elevgrupperna och sammanställs sedan av Elevrådet.
IUP – under utvecklingssamtalet tas frågor om trivsel och trygghet upp och då får eleven ge uttryck för
sina känslor och åsikter tillsammans med vårdnadshavare.
.
Kartläggning och nulägesanalys
Vi har trivselenkäter flera gånger under läsåret. Dessa analyseras och utvärderas i arbetslagen och på
ledningsnivå och eventuella brister åtgärdas.
Föräldrarna får besvara enkäter om elevernas trivsel, dessa utvärderas och eventuella brister åtgärdas.
Trivsel och ordningsregler gås igenom med höstens föräldramöte och skickas hem till de föräldrar som
inte deltar i föräldramötet.
Kartläggning av skolans område utifrån trygghetsperspektivet, trygga/otrygga platser på skolan.
(”Husmodellen”) Se bilaga 1. Den här undersökningen ska ske en eller två gånger per läsår. Efter
enkätundersökningen får elevrepresentanter från klasserna ta med sig resultatet till elevrådet. Elevrådet
bearbetar resultatet, sammanställer det, diskuterar och ger förslag på åtgärder. Personalen tar del av
materialet, diskuterar och genomför lämpliga åtgärder.
I utvecklingssamtalet ihop med elev, vårdnadshavare och klasslärare lyfts frågor om trivsel. Likaså berörs
frågorna i det årliga arbetet med utvärdering, skolans kvalitetsarbete, hos såväl barn/elev,
vårdnadshavare som personal.
I elevgrupp, elevråd och personalgrupp är värdegrundsarbetet viktigt och hålls levande genom
diskussioner och etiska samtal.
Eventuella incidentrapporter gällande kränkning och olyckshändelse ligger till grund för de prioriteringar
som görs i denna plan.
Det är också viktigt att framhålla det arbete som sker i skolvardagen, i form av diskussioner i och utanför
klassrummet, planerade etiska samtal på lektioner, under föräldramöten m.m.
Våra övergripande mål 2013/2014
Alla känner sig trygga och respekterade, och trivs på Slottsbrons Skola.
Alla elever, vårdnadshavare och personal på skolan känner till, har förstått och följer innehållet i
Likabehandlingsplanen.
Elever, vårdnadshavare och personal skall uppleva att åtgärder vid kränkande handlingar, mobbning etc.
fungerar väl.
Våra åtgärder
Under läsåret 13/14 har vi som mål:
…att bibehålla och öka elevernas upplevda trygghet under såväl lektion som rast och tid på fritidshemmet. Alla ska
trivas och känna sig trygga.
Åtgärd
Fortsatt genomförande av utvärderingen Husmodellen,
kartläggning med hjälp av skolans systematiska arbete samt
kartläggningsmetoder.
Tid
Vår eller höst
Ansvar
Rektor
Alla
Att genomföra organiserade rastaktiviter.
2 tillfällen/vecka
Samtal och diskussioner i klasserna med fokus på normer och
värderingar.
Löpande under året
Berörda pedagoger
Årlig genomgång och revidering av regler och rutiner
Att genom aktiviteter gemensamt för alla åldersgrupper föra samman
eleverna och få dem att lära känna varandra.
Läsårets start
Klass-/elevråd Alla
Skriva incidentrapporter för att bidra till förbättringar
av verksamheten.
Fritidspedagog
Löpande under året
Arbetslagen
All personal
Löpande under året
Rektor
All personal
…att involvera barn/elever i kartläggningsarbetet som ligger till grund för denna plan.
Åtgärd
Löpande , tillsammans med eleverna, kartlägga behovet av åtgärder
Tid
Löpande under året
Ansvar
Rektor
All personal
… att personalgruppen genom kontinuerlig fortbildning ska hålla sig införstådd med hur denna plan mot diskriminering och
kränkande behandling hänger samman med det vardagliga värdegrundarbete som bedrivs.
Åtgärd
Tid
Kontinuerligt fortbilda personalgruppen frågor kring likabehandling och
Löpande under året
elevernas trygghet
på ex studiedagar, arbetslagskonferenser, vid behov på arbetslagsmöten
Arbeta med normer & värden/likabehandling med syfte att lyfta
aktuella frågeställningar samt tillsammans reflektera kring hur vi utför
vårt uppdrag.
Ansvar
Rektor
All personal
Vid behov
Arbetslaget
…att i personalgruppen arbeta mer medvetet med de olika diskrimineringsgrunderna.
Åtgärd
Vid behov fånga tillfällen till diskussion om ämnen som berör
diskrimineringsgrunderna.
Tid
Ansvar
Löpande under året
All personal
Vi ska omedelbart stoppa nedsättande kommentarer och handlingar
gällande samtliga diskrimineringsgrunder oavsett om de kommer från
barn/elev, vårdnadshavare, personal eller annan vuxen.
Löpande under året
All personal
I vardagen uppmuntra till olika könsöverskridande aktiviteter
Löpande under året
All personal
Löpande under året
All personal
Löpande under året
All personal
Kontinuerligt skapa förståelse för olikheter genom att exempelvis öka
kunskaperna om andra kulturer och uppmärksamma andra kulturers
traditioner.
I exempel och texter visa på ex alternativa familjebildningar, olika
kulturer, religioner, ickestereotypa skildringar av pojkar och flickor mm
Vi erbjuder pojkar och flickor samma möjligheter till material och
aktiviteter på såväl skola som fritidshem. Vi diskuterar och observerar
hur vårt förhållningssätt och bemötande är gentemot flickor kontra
pojkar.
Löpande under året
All personal
Vi tar tillvara och visar intresse för andra länders seder och bruk.
hemland.
Löpande under året
All personal
Vi vuxna har ett ansvar att inte förutsätta att alla är heterosexuella
samt diskuterar tillsammans med barnen olikheter kring hur en familj
kan se ut om/när barnen kommer med funderingar.
Löpande under året
All personal
6
All personal ska ha förståelse för att alla funktionshinder inte syns på
utsidan, samt att alla barn kan och har rätt att delta i verksamheten på
sina villkor. Vi pedagoger ser till att både ute och innemiljön anpassas
utifrån de behov som finns och uppstår i gruppen.
Löpande under året
All personal
…att arbeta med att befästa de nya rutinerna gällande det åtgärdande arbetet.
Åtgärd
Under året processa rutinerna och under våren följa upp och utvärdera
resultatet och rutinernas genomslag.
Tid
Löpande under läsåret
13/14
Ansvar
Rektor
Främjande arbete
Förebyggande arbete på klass/individnivå;
A. Gemensamma regler och förhållningssätt genomsyrar det dagliga arbetet i klasserna.
Detta sker bl.a. genom;
-
Att rutiner, regler och konsekvenser är väl kända för alla.
-
Att skriva förenklade regler för de yngre barnen, skrivna på barnens språk.
-
Att aktiviteter planeras med utgångspunkt som ger förutsättningar att alla elever ska kunna delta
(oavsett ev funktionshinder).
-
Att bemöta eleverna så att det positiva beteendena hos dem tydliggörs och förstärks.
-
Att varje klass har väl fungerande och regelbundna klassråd.
-
Att delge föräldrar, vårdnadshavare på föräldramöten hur klassen arbetar med
värdegrundsfrågor, vilka "verktyg" man använder, samt kommer överens om gemensamma
normer.
-
Att genom omvärldsstudier, WCP, träna på demokrati, FN:s Barnkonvention och människans lika
värde.
B. Aktivt värdegrundsarbete för att stödja och utveckla respekten för varje enskild individ, samt
elevernas förmåga att skapa goda relationer.
I varje klass/grupp bestäms vilka av nedanstående aktiviteter som används. Det
förebyggande arbetet i respektive klass/grupp förankras på höstens föräldramöte
tillsammans med Likabehandlingsplanen och dess hela innehåll.
Detta sker bl.a. genom;
Kompissamtal
"Laget runt - hur dagen har varit"
Samarbetsträning - pararbete
Massage och avslappningsövningar
Arbete med drama, forumteater, aktiva värderingsövningar
Etiska samtal
Genus och jämställdhetsarbete – diskutera kontinuerligt jämställdhet och könsroller.
Tal och lyssningsövningar i organiserade former för att öva tryggheten och självkänslan.
För att upptäcka kränkande handlingar/mobbning och diskriminering
Så här gör vi;
•
All personal är observant på vad som sker både ute och inne
•
Rastvakter som är uppmärksamma på zoner eller platser som barnen upplever som otrygga
och där det kan förekomma konflikter.
•
Elevintervjuer/samtal/enkäter.
•
Utvecklingssamtal med elev - lärare - vårdnadshavare
•
Främjar en öppen kommunikation och dialog med vårdnadshavare.
•
Kontinuerliga elevvårdsuppföljningar i arbetslaget.
•
Elevrådet arbetar med att synliggöra och dokumentera otrygga platser inom skolans område
samt elevers attityder gentemot varandra.
Kommunikation och spridning
Efter det att planen arbetats fram och godkänts ska innehållet bli känt bland alla barn/elever vid
skolan, deras vårdnadshavare samt all skolans personal.
Barn och elever görs bekanta med planen och dess innehåll på klass- och elevråd samt i andra
sammanhang i klass och på fritids. Bland annat kan temadagar och livskunskapslektioner tas i
anspråk.
Vårdnadshavarna får information om planen på föräldramöten och via veckobrev.
Både barn/elev och vårdnadshavare kan också komma att diskutera planen under
utvecklingssamtalet.
Den färdiga planen anslås på skolans intranät, Fronter, och finns på skolan så att barn/elev,
vårdnadshavare eller personal, ska kunna ta del av innehållet.
Konferenstid och tid vid studiedagar används för att personalen ska kunna arbeta med planen.
Arbetet med normer och värden/likabehandling är en stående punkt på arbetsplatsträffarna.
Rektor, ansvarar för att arbetet med likabehandlingsplanen hålls levande.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns också med som en punkt vid introduktion
av ny personal samt vid mottagande av ny elev under pågående läsår.
11
Kompetensutveckling och resurser
I nuläget finns inga planer från arbetsledningens sida gällande extern kompetensutveckling. I
arbetslaget diskuteras kontinuerligt hur arbetssituationen är på skolan och hur man på ett bra sätt
kan förebygga uppkomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Vi har haft samtal och diskussioner runt genus. Dessa diskussioner fortsätter fortlöpande under APträffarna under läsåret.
Utvärdering och revidering
I den kvalitetsredovisning som görs varje år under vårterminen, görs enkäter som ger en grund för
analys av nuläget.
Arbetslagen får tid till reflektion över Likabehandlingsplanen på AP-träffarna under läsåret samt gör
en utvärdering av arbetet med likabehandlingsplanen vid varje läsårs slut.
Utvärderingen ska analyseras och utmynna i en reviderad Likabehandlingsplan i början av nytt läsår
efter inskolning (ex september).
Till grund för revidering ligger enkäter, eventuella intervjuer, observationer, elevernas egna åsikter
och synpunkter, tillsammans med lagen: Trygghet, respekt och ansvar - Lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandlig av barn och elever (SFS 2006:67)
Sammanfattning av föregående års arbete med
likabehandlingsplanen, 2012-2013.
Resultat från barnens diskussioner enligt Hus- modellen läsåret 2012-2013.
Eleverna satt i grupper och diskuterade tillsammans om hur de uppfattade miljön på olika ställen på
skolan. Här följer huvuddragen i barnens diskussioner.
Sammanställning av elevernas analys av Slottsbrons Skolas miljö enligt Hus-modellen.
Vecka 11 - 2013
Genomgående tycker eleverna att det är lugnt och tryggt på de allra flesta ställena på skolgården och
i klassrummen.
Eleverna tycker att de har en bra skolgård med stora ytor att röra sig på.
Fula ord eller svordomar förekommer ibland på vissa ställen. De ställen som nämns och markeras på
skolgårdskartan är: bandyplanerna, fotbollsplanen, bussen, fritids, omklädningsrummen och utanför
gympan.
Det är ibland för hög ljudnivå i matsalen.
Barnen diskuterade att det ibland är lite rörigt på bussen och att vissa barn pratar högt eller skriker,
att en del slarvar med bälte eller flyttar sig under det att bussen kör.
12
Förslag på åtgärder:
Klassråden kan ta upp bussregler och hur man ska bete sig på bussen.
Rastvakterna försöker, som förut, att vara på olika ställen och prata med barnen och också att vara
mer på de ställen där eleverna nämnt i utvärderingen att de önskar att det finns vuxna på rasterna.
När det gäller ljudnivån i matsalen, så får vi försöka att vara med när eleverna äter och samtala med
dem och påpeka när ljudnivån blir för hög. Saken kan också tas upp fortlöpande i klassråd.
Våra åtgärder (efter läsåret 2012-2013)
Efter vecka 11 när Husmodellen var gjord, tog vi i klassråd upp de olika åsikter som kom fram under
diskussionerna med Hus-modellen.
Vi talade med alla de elever som åker buss och läraren som var bussvakt följde med in i bussen och
var med när de satte sig.
Vi tränade på att vara lite lugnare när vi satt och åt i matsalen.
Vi talade om svordomar och vårdat språkbruk.
Rastvakterna fortsatte att cirkulera på skolgården under rasterna.
I starten av höstterminen 2013 tar alla klasser upp i klassråd skolans regler och lite extra diskussioner
om de funderingar som uppkom under vårens genomgång av Husmodellen.
Om det händer
Även om arbetet i huvudsak handlar om att förebygga, så är det av stor vikt att skolan har tydliga
rutiner för hur man agerar då ”det” väl händer. Var och en som får signaler om att någon utsätts
för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har en skyldighet att omedelbart agera
och vidta åtgärder enligt vad som vidare beskrivs i denna plan.
Att upptäcka, utreda och åtgärda
Att så tidigt som möjligt upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling underlättar arbetet med att förhindra en fortsättning. All personal rapporterar till berörd
klassföreståndare/mentor eller skolledning om iakttagelser som gjorts vid lektioner eller på raster.
Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna.
Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Det
man får reda på utgör sedan grund för de åtgärder man vidtar för att få kränkningarna att upphöra.
Vi arbetar med två huvudsakliga rutiner beroende på om den som utsätter/kränker är elev/barn eller
vuxen. Dessa rutiner åskådliggörs i två olika grafiska modeller på nästkommande sidor i denna plan.
13
Rutiner vid misstanke om trakasseri, mobbning eller annan kränkande behandling
(Elev - Elev)
Vid indikation på att elev/elever utsätter annan elev/elever för trakasseri,
mobbning eller kränkande behandling kontaktas klasslärare/mentor.
Klasslärare/mentor utreder händelsen, rapporten eller indikationen.
Utredningens samtal syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till
överenskommelse. Samtalen skall alltid dokumenteras. Därför bör en
annan vuxen vara närvarande under samtalen för att föra anteckningar.
Först sker ett enskilt samtal med den utsatta där man tydligt visar att
skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt
trakasseri/mobbning/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är
vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda:
-
Vad har hänt?
Vem/vilka har utfört?
Var har det ägt rum?
Hur länge har det pågått?
Vem/vilka har bevittnat?
Klasslärare/mentor tar hjälp
av arbetslagets personal om
det behövs för att utreda det
inträffade. Även skolans
elevhälsoteam kan komma
att kontaktas vid behov.
Enskilda samtal med eventuella vittnen för att styrka det inträffade.
Enskilda samtal med den/de som utsatt för trakasseri, mobbning eller
kränkande behandling. Klasslärare/mentor leder samtalet och eventuellt
deltar även personal från elevhälsoteamet. Vid konfrontationen av
framkomna uppgifter är det viktigt att lyssna aktivt. Finns det möjlighet
till flera tolkningar av händelserna? Ju yngre eleverna är, desto viktigare
är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal.
Om trakasseri, mobbning eller kränkande behandling konstateras:
-
Vad kan du göra för att sluta med beteendet?
När tänker du börja?
Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske.
Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den.
Klasslärare/mentor informerar vårdnadshavare till den utsatte och den
som utsatt när trakasseri/mobbning/kränkning konstaterats.
Även rektor informeras om det inträffade och delges dokumentationen.
Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på
om trakasserier/den kränkande behandlingen upphört.
Vårdnadshavarna ges återkoppling.
Vid svårare fall eller upprepning vänder sig klasslärare/mentor till
elevhälsoteamet. Om elevhälsoteamet bedömer att det inte kan lösa
problemet anmäler de till rektor för vidare utredning och åtgärder.
Måste disciplinära åtgärder vidtas beslutas dessa av rektor
och styrs av Grundskoleförordningen: 6 Kap, 9 -10 §
14
Det bör alltid övervägas om
åtgärder också ska vidtas i
syfte att förändra strukturer
och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå.
Vid allvarligare händelser
bedöms om rektor ska göra
en polisanmälan.
Vid händelse som inneburit
allvarlig fara för liv eller
hälsa ska Arbetsmiljöverket
underrättas. Likaså gäller
incidenter med våld och hot
om våld.
Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling
(Vuxen - Elev)
Vid indikation på att vuxen i skolan utsätter elev/elever för diskriminering,
trakasseri eller kränkande behandling kontaktas alltid rektor.
Rektor utreder händelsen, rapporten eller indikationen. Utredningens
syftar främst till att få slut på kränkningarna och förhindra att liknande
situation uppstår igen. Samtalen skall alltid dokumenteras.
Först sker enskilda samtal med eventuella vuxna som kan intyga det
inträffade samt med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska
arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt diskriminering/
trakasseri/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda:
-
Vad har hänt?
Vem/vilka har utfört?
Var har det ägt rum?
Hur länge har det pågått?
Vem/vilka har bevittnat?
Enskilda samtal med den/de vuxna som utsatt elev/elever för
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Rektor leder
samtalet och är tydlig med att skolan inte accepterar någon form av
kränkningar. Alla eventuella kränkningar måste omedelbart upphöra. Den
vuxna som kränkt meddelas att kontroller kommer att ske för att rektor
ska vara försäkrad om att kränkningarna verkligen upphört.
Om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling konstateras:
-
Vad kan du göra för att sluta med beteendet?
Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske.
Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den.
Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas
ålder och mognad, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras
vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto
viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Elev
och vårdnadshavare informeras om Barn- och elevombudsmannen roll och
eventuellt rätt till skadestånd
Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om
diskriminering/trakasserier/kränkande behandlingen upphört.
Vårdnadshavarna ges återkoppling.
Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att rektor går vidare
utan dröjsmål. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till
kommunens verksamhetschef och/eller anmälan till socialtjänsten
och/eller Polismyndigheten.
15
Om det inträffade av rektor
bedöms som mycket allvarligt
kan denna redan från början
be såväl den kränkandes
fackliga företrädare som
kommunens personalchef att
delta i utredningen.
Det bör alltid övervägas om
åtgärder också ska vidtas i
syfte att förändra strukturer
och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå.
Utifrån det enskilda fallet
bedömer rektor om
någon/några av parterna
ska erbjudas alternativt
beordras samtalsstöd.
Vid allvarligare händelser
bedöms om rektor ska göra
en polisanmälan.
Vid händelse som inneburit
allvarlig fara för liv eller
hälsa ska Arbetsmiljöverket
underrättas. Likaså gäller
incidenter med våld och hot
om våld.
Att uppmärksamma signaler på mobbning
För vuxna är mobbning i skolan en företeelse som det är svårt att se tydliga uttryck för. Det ligger i
mobbningens natur att den sker i det fördolda. Man kan dock vara uppmärksam på elever som visar
någon/några av dessa signaler i skolan:
-
Går ensam, ”vill” vara ensam eller drar sig undan
Försöker vara nära en vuxen i ”fria” situationer
Man driver med och förlöjligar en elev – inte sällan med dennes godkännande
Ont i magen, ont i huvudet, ströfrånvaro
Uteblir från fester och utflykter
Uteblir ofta från idrottslektioner
Bråk och stoj som upplöses när vuxen kommer i närheten
Går ofta hem på raster, går till syster eller personalrum med bagateller
Tar lång tid på sig för att komma ut på rast
Har ofta förstörda böcker, teckningar, kläder
Blickar och ögonkast inom elevgruppen
Svårigheter att tala högt på lektionerna
Verkar ledsen och olycklig – gråter lätt
Koncentrationssvårigheter
Saknar vänner i skolan och på fritiden
Som förälder önskar man alltid sitt barn en trygg och god uppväxt. Skolan delar denna önskan och
arbetar aktivt för att skolan skall vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga. Trots detta arbete
händer det ändå ibland, att barn blir utsatta för mobbning.
Dessa signaler skall inte tolkas som ett klart uttryck för att barnet är mobbat. Det kan finnas flera
skäl till varför eleven inte trivs med sin tillvaro. Vi vill dela med oss av dessa iakttagelser för att du
som förälder skall kunna samtala med ditt barn och diskutera om ett av skälen kan vara mobbning
eller kränkande behandling i skolan.
-
Verkar ledsen, deprimerad och har humörsvängningar
Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen
Ofta ont i magen eller huvudet
Motvillig att gå till skolan
Träffar sällan eller aldrig klasskamrater
Tar en omväg till och från skolan
Saknar vänner
Kommer ofta hem med smutsiga eller trasiga kläder
Ger krystade förklaringar angående förstörda saker
Skråmor och blåmärken utan naturlig förklaring
Blir sällan eller aldrig bjuden på partyn
Väljer omvägar till och från skolan
Tappar intresset för skolan
Ber om eller stjäl pengar (för att muta)
Barn och ungdomar som är mobbade, kan känna en stor skam över att vara mobbade. De försöker
ibland att dölja eller förneka det – även inför sina föräldrar. De kan förringa eller förneka att de är
utsatta för kränkande behandling och mobbning.
Om barnet i samtal med föräldrarna säger att han/hon är mobbad, kan de också säga, att föräldrarna
absolut inte får ta kontakt med skolan. Vårt råd är emellertid, att alltid kontakta skolan för att
diskutera barnets uppgifter och skolans möjlighet att påverka situationen.
16
Ordlista
Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från
diskrimineringslagen och skollagen.
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av
diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det
ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med
detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår
som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella
trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen
inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Exempel på sexuella
trakasserier kan vara:
- ”Runda ord", pornografiska bilder
- Ovälkomna sexuella anspelningar, gester, tilltalsord
- Ovälkomna kommentarer om utseende, klädsel, privatliv
- Tafsande eller annan ovälkommen medveten kroppsberöring
- Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande
- Nedsättande skämt med anspelning på det kön man tillhör
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig
med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan
skada eller obehag. Mobbning kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld. Det psykiska våldet kan ta sig
aktiva uttryck som tråkningar och tillmälen. Det kan även vara aktivt passivt, som vid utfrysning.
17
