Det här är styrmodell

Det här är
Kungsbacka kommuns
styrmodell
innehåll
Kapitel 1
Visionen pekar ut riktningen
4
Så här styrs Kungsbacka6
Kapitel 2
Politikerna i KF styr på olika sätt
8
Kapitel 3
Så styr politikerna i nämnderna
12
Barnen lär sig läsa och
skriva med hjälp av datorn
16
Kapitel 4
Förvaltningarna ska förverkliga
politikernas beslut 18
Bättre kontinuitet ger mer
trygghet
22
Så här arbetar vi fram
kommunbudgeten 24
Egna lyan en riktig höjdare
26
Kapitel 5
Årsredovisningen och underlag
till kommunbudget
28
Ny företagare sätter färg
på Kungsbacka
2
Kungsbacka 2011
Ansvarig utgivare: Lasse Järvsén
Projektgruppen: Lillemor Berglund, Camilla Rehnman,
30
Kapitel 6
Uppföljningen gör oss bättre
32
Detta händer under året
38
Mariann Andersson, Rolf Klintestam, Ing-Britt Blomberg,
Mariann Gustavsson, Tomas Staxäng, Andreas Mårtensson,
Anneli Skoglund, Barbro Ericson
Text: Johanna Starkenberg-Fröjd
Kompletterande text: Erik Sjöberg
Foto: Sofia Sabel (förutom på sidorna 12 Adam Folcker,
Ordlista40
17, 35, 36, 37 Anna Rehnberg, 22, 42 Per Aronsson)
Visionen visar vart vi vill42
Tryck: Sandstens Tryckeri AB
Grafisk form: Sandstens Tryckeri AB
Därför håller du denna bok i din hand
Den här handboken vänder sig till dig som har en ledarroll i Kungsbacka kommun.
Oavsett vilket jobb du har är det viktigt att du känner till hur en kommun fungerar
och hur politikernas beslut och ditt arbete samverkar. Extra viktigt är att veta hur
vi i Kungsbacka valt att arbeta för att få en så bra styrning och uppföljning som
möjligt på våra verksamheter.
I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga
mål och en gemensam värdegrund. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har
för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. Att vara en
attraktiv arbetsplats och ha en god balans i ekonomin tycker vi är en självklar förut­
sättning för att kunna bedriva vår verksamhet.
För att vi ska kunna erbjuda en bra verksamhet är det viktigt att du förstår hur din och
dina medarbetares dagliga arbetsinsats påverkar kommunen som helhet. Du behöver
veta hur kommunen styrs, vilka mål vi har, hur politikernas beslut påverkar ditt arbete
och hur du faktiskt också kan påverka de beslut som politikerna fattar. Du och dina
medarbetare bidrar hela tiden till att vår verksamhet utvecklas och blir bättre. Det är
dessa sammanhang som denna handbok försöker förklara på ett enkelt sätt.
Lillemor Berglund
Verksamhetschef på kommunstyrelsens förvaltning
3
K A P I T E L ETT
SÅ HÄR JOBBAR VI
I KUNGSBACKA
Vi anpassar oss efter nya och
ändrade förutsättningar och
förväntningar i omvärlden
Vi har en tydlig vision som är
levande i hela organisationen
Vi står för gott och tydligt
ledarskap
Vi agerar gemensamt med ett
stort lokalt ansvarstagande
Vi styr med vision, värderingar
och mål
Att ha en god ekonomisk
balans är en självklarhet
Vi sätter alltid kunden i
centrum
Vi skapar resultat som har
värde för invånarna
4
Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att
bo och verka i Kungsbacka i framtiden.
Den är inte bara vackra ord utan markerar
tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå.
Visionen har tagits fram av politiker
i kommunfullmäktige och av tjänstemän.
Den beskriver ett önskat framtida tillstånd. Man
kan säga att den visar färdriktningen för allt vårt
arbete och den påverkar det dagliga livet
i hela kommunen. Du som har en ledarroll har
ett speciellt ansvar. Du ska se till att din
verksamhet bidrar till att vår gemensamma
vision blir verklighet. För det är våra gemensamma
ansträngningar som avgör om vi kommer dit.
Visionen pekar ut
riktningen
Enligt Svenska Akademins Ordlista
står vision för syn, uppenbarelse och
framtidssyn. I nätbaserade Wikipedia­
står vision för något man vill, det ut­
trycks oftast som ett framtida till­
stånd som man vill uppnå. Det är
precis så vi valt att tolka ordet vision
i Kungsbacka.
Visionen klubbades i kommunfull­
mäktige den 13 oktober 2005 och gäl­
ler tills vidare. Den är långsiktig och
vägledande i allt vårt arbete. Det sätt
vi utvecklas på blir därmed små steg i
den riktning som politikerna pekat ut
åt oss. Visionen handlar om allt från
bostäder till hur Kungsbacka ska ut­
vecklas för att bli en ekologiskt, eko­
nomiskt och socialt hållbar kommun­.
Helt enkelt vad som är viktigt för att
kommuninvånarna ska trivas här.
Visionen består av ett antal formule­
ringar uttryckta i nutid. Varje formu­
lering kan förverkligas genom att vi
uppfyller ett eller flera av kommun­
fullmäktiges prioriterade mål. Alla
DET HÄR
KAN DU
GÖRA
• Gör visionen känd för dina medarbetare genom att till exempel prata om den på en arbetsplatsträff.
• Fundera på vad din enhet
kan göra för att vi ska närma oss visionen.
FEM FRÅGOR
till kommunalråd PER ÖDMAN (M)
1 Vad betyder visionen för dig?
– Visionen betyder att vi har fått en ledstjärna för allt fortsatt
arbete. Det innebär att vi har riktningen klar för oss och att det
därmed förhoppningsvis inte blir några ad hoc lösningar.
2
Hur känns det när några formuleringar får så stor
betydelse för människors vardag?
– Det känns jättebra. När visionen får betydelse innebär det
att vi tänkt rätt. Jag upplever att tjänstemännen tagit den till
sig snabbt och vi började tidigt se resultat i formuleringar och
handling. Ett bra exempel på detta är hur Björkris tar form med
olika typer av bostäder, olika höjder och utformning.
3 Hur ser du på din roll jämfört med tjänstemännens roll?
– Vi politiker ska sätta ramarna och målen för verksamheterna
som utgår från visionen. Vi bestämmer över VAD-frågorna.
Det är mycket lättare nu när vi har vår vision. Tjänstemännen
bestämmer över HUR-frågorna utifrån målen och de givna
ramarna.
som jobbar i kommunen kan hitta
något­i visionen som berör deras
verksamhet­.
Du som har en arbetsledande roll ska
varje år, tillsammans med dina med­
arbetare, fundera över vad din verk­
samhet kan bidra med för att vi ska
nå vår vision.
Du hittar visionen på sidan 42 och på
Insidan. 
4 Varför ville du bli politiker?
– För att jag ville engagera mig. Först började jag engagera
mig i vissa sakfrågor men upptäckte snart att allt hänger ihop.
Jag kände då att det finns ett större ansvar att ta. Jobbet är till
viss del otacksamt, eftersom vi inte kan göra allt, utan måste
prioritera och ta beslut som blir obekväma för vissa. Men det är
tacksamt när man ser att de beslut vi tar är till nytta för Kungsbackas invånare.
5 Blir resultaten som du tänkt dig?
– Historiskt sett har vi ett bra utfall, vi utför det som vi sagt att
vi ska göra. Men självklart finns det också yttre faktorer som
påverkar att det inte alltid går lika fort som man önskar.
5
Så här styrs Kungsbacka
Så styrs Ku
VISION
KOMMUNFULLMÄKTIGES
PRIORITERADE MÅL
KOMMUNFULLMÄKTIGES
INRIKTNING
NÄMNDERNAS
RESULTATMÅL
NÄMNDERNAS
INRIKTNING
FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS
GENOMFÖRANDEPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER
6
Utifrån vision och uppföljning formulerar kommunfullmäktige och nämnder
inriktning, mål och direktiv. Förvaltningarna bestämmer i sina genomförandeplaner
hur arbetet ska utföras. I slutändan är uppföljningen viktig för att göra oss bättre
och för att se att vi följer det som är beslutat och lagstiftat om.
ungsbacka
KOMMUNFULLMÄKTIGES
DIREKTIV
NÄMNDERNAS
DIREKTIV
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten
• analys av hur omvärlden
påverkat oss
• förslag förändringsområden
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten
• analys av hur omvärlden
påverkat oss
• förslag förändringsområden
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten
• analys av hur omvärlden
påverkat oss
• förslag förändringsområden
7
Politikerna i KF styr
på olika sätt
K A P I T E L T VÅ
Kommunfullmäktige styr meD
prioriterade mål
Varje år beslutar kommunfullmäktige­
om vad våra verksamheter ska uppnå.
Dessa mål kallas för kommunfullmäkt­
iges prioriterade mål.
När målen formuleras utgår poli­
tikerna från visionen och uppföljning
från föregående år. Men till skillnad
från visionen är målen inte bara en
beskrivning av en önskad verklig­
het, utan mer konkreta. Målen är
formulerade som den effekt vi vill
uppnå, utifrån det behov vi antar att
kommun­invånarna har.
8
Politikerna representerar alla som bor
i Kungsbacka kommun. Deras beslut styr ytterst
all kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige,
KF, fattar beslut om kommunbudgeten, som
innehåller prioriterade mål, inriktning, direktiv
och ekonomiska ramar. De kan också styra med
policys, strategier samt planer och program.
KF reglerar också nämndernas verksamhet
genom ett dokument som kallas reglemente.
Här berättar vi mer om hur politikerna
i kommunfullmäktige styr.
För att se om vi uppnår den effekt vi
vill måste målen vara mätbara och
möjliga att följa upp. Annars är det
svårt att veta om det arbete vi lägger
ned verkligen ger resultat. Kanske når
vi inte målet på en gång, men genom
att mäta resultatet blir det möjligt att
se om vi är på rätt väg.
Varje år kan politikerna i kommun­
fullmäktige besluta att målen ska just­
eras, att nya mål ska läggas till eller­
gamla tas bort. Nämnderna medverk­
ar till detta genom att de lämnar
under­lag till kommunbudgeten.­
De prioriterade målen består i realite­
ten av ett antal formuleringar. De kan
gälla alla nämnder eller bara en eller
några nämnder.
På Insidan kan du läsa mer om
kommunfullmäktiges­prioriterade mål.
Kommunfullmäktige styr med
inriktning
Kommunfullmäktige beslutar också
om inriktningen på vårt arbete. In­
riktningen handlar om vårt förhåll­
ningssätt gentemot kommuninvå­
narna, helt enkelt vilka värderingar
allt vårt arbete ska utgå från. Den
värdegrund som kommunfullmäk­
tige beslutat om kallar vi för Bitt.
Bokstäv­
erna står för Bemötande,
Inflytande och Tillgänglighet som
tillsammans skapar värdet i den sista
bokstaven, Trygghet. Bitt är något
alla anställda förväntas känna till
och jobba utifrån. Den säger inte
exakt­hur vi ska arbeta, men det visar
tydligt hur politikerna förväntar sig
att vi förhåller oss till dem vi är till
för, kommuninvånarna.
Du som har en arbetsledande roll
har ansvar för att på olika sätt hålla
diskussionen kring Bitt levande bland
dina medarbetare.
Kommunfullmäktige styr med
direktiv
Direktiv är det mest konkreta sätt
våra kommunpolitiker styr på.
Direkt­
iven beskriver exakt vilka
uppgifter som ska utföras under ett
eller två år. Direktiv­används för att
tydlig­göra att området är prioriterat,
det kan också vara ett sätt att påskyn­
da ett arbete. Direktiv handlar alltid
om särskilda frågor som lyfts upp
och som måste vara genomförda till
ett visst datum. Tjänste­männen har
en skyldighet att redovisa för polit­
ikerna på vilket sätt man genom­fört
direktivet.
Kommunfullmäktige beslutar
om ekonomiska ramar
De ekonomiska ramar som kommun­
fullmäktige beslutar om beskriver
hur skattepengar ska fördelas mellan
nämnderna.
I januari varje år får kommunfull­
mäktige förslag på vad nämnderna
–
FEM FRÅGOR
till kommundirektör LASSE JÄRVSÉN
1
Varför vi har en styrmodell?
– Den är ett sätt att tydligt bryta ner de övergripande målen
till mål för den egna enheten och den enskilde medarbetaren.
Den pekar ut färdriktningen och klargör prioriteringar så att
vi åstadkommer bra resultat tillsammans på de områden som
våra förtroendevalda pekar ut.
2
Finns det någon bakomliggande orsak till att vi tagit
fram den?
– Ja. Det finns väldigt många olika instanser som vill styra oss,
alltifrån lagstiftning till partiprogram och statliga myndigheter.
Det finns också policys, enhetens bedömningar och inte minst
den enskildes bedömningar för det egna arbetet. Om alla gör
sina egna bedömningar om vart vi ska och vad som är viktigt så
får vår organisation inte styrfart. För att undvika att vi drar åt
olika håll har vi tagit fram en styrmodell.
3 Varför det är viktigt att känna till styrmodellen?
– Därför att den ska påverka allas arbete. Om man inte känner
till styrmodellen har den helt enkelt ingen effekt.
4 Vad är den största utmaningen i ditt jobb?
– Att få kommunen att samverka och fungera på ett riktigt bra
sätt så att vi åstadkommer resultat som har betydelse för kommuninvånarna.
5 Kan du ge ett exempel på vad du gör?
– Alltifrån att se till att vi har ett väl fungerande IT-stöd till att
vi har en vision och en bra styrmodell. En av mina viktigaste
arbetsuppgifter är att rekrytera bra förvaltningschefer, med
rätt kunskap och bra värderingar som vill se kommunen som
en helhet och som inte bara värnar den egna förvaltningen och
den egna verksamheten.
STYRMODELL.9
Mer om kommunfullmäktige
Politikerna i kommunfullmäktige väljs av alla som röstar genom de valsedlar med
namn som vi vart fjärde år
lägger i valurnorna. Mandatfördelningen följer valresultatet. Det finns 61 ledamöter
i kommunfull­mäktige som
träffas en gång i månaden.
Kommunfull­mäktige har
det högsta ansvaret för alla
kommunens verksamheter
och beslutar bland annat om
hur pengarna ska fördelas mellan olika nämnder.
Politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker
förutom våra heltidsanställda
kommunalråd­.
Det är kommunfullmäktige
som utser ledamöterna i
kommunstyrelse och
nämnder.
Kommunstyrelsen har 15
ledamöter och samma politiska sammansättning som
kommunfullmäktige. Det
är kommunstyrelsen som planerar, leder och samordnar
kommunens verksamhet och
ekonomi. Till sin hjälp har
kommunstyrelsen de politiska nämnderna och tjänstemännen på förvaltningarna­.
”Kommunfullmäktige, KF,
kan fatta beslut om prioriterade mål,
inriktning, direktiv och ekonomiska
ramar beroende på vad de vill
åstadkomma.”
vill genomföra de kommande åren.
Materialet lämnas sedan till en
budget­beredning som utses av kom­
munstyrelsen och de bereder alla för­
slag och lämnar det sedan tillbaka till
kommunstyrelsen i april. I maj varje
år fattar sedan kommunfullmäktige
beslut om kommunbudgeten som be­
handlar både mål, direktiv, inriktning
och ekonomiska ramar.
Beredningen arbetar alltså minst
lika mycket med mål, inriktning och
direktiv som med ekonomi.
Kommunbudgeten skrivs varje år,
men gäller för tre år.
10
Det innebär i praktiken att vissa mål,
direktiv, inriktningar eller ekonomis­
ka ramar justeras, andra tas bort eller
läggs till.
Du kan läsa mer om hur vi arbetar
fram kommunbudgeten på sidorna
24-25.
Kommunfullmäktige styr
med styrdokument
I Kungsbacka har vi ett antal sty­
rande dokument som du som har en
chefsbefattning förväntas känna till
och arbeta utifrån. Du hittar doku­
menten på Insidan.
FEM FRÅGOR
till förvaltningschef ULRIKA NILSSON
1
Vad betyder det för din verksamhet att politikerna
styr med en inriktning, den som vi kallar Bitt?
– Med Bitt finns det en tydlighet och ett gemensamt synsätt
kring de här frågorna. Medarbetarna hos oss har mycket kundkontakter så ett gott bemötande är oerhört viktigt. Mervärdet
är också att vi pratar om det som Bitt står för och har en dialog
kring frågorna inom förvaltningen.
2 Är ni bra på bemötande idag?
– Vi har gjort mätningar för att veta hur vi ligger till. Vi ligger
bra till jämfört med andra miljökontor, men vi kan givetvis bli
bättre.
3
De styrande dokumenten är kommun­
gemensamma och behandlar särskilt
viktiga frågor.
Det rör sig om policys, planer och
program.
Policys tar upp förhållningssätt i prin­
cipiellt viktiga frågor som gäller­lång­
siktigt. Vi har till exempel en policy­för
kommunikation, en för ledar­skap och
medarbetarskap och en för telefoni.
Planer och program är dokument som
till exempel handlar om den lång­
siktiga fysiska planeringen. Det kan
till exempel­vara en översiktsplan. 
Kan du ge ett exempel på något konkret ni gjort på
grund av Bitt?
– Snart inför vi en företagslots i kommunen. Där kommer vi
vara med för att hjälpa kommuninvånare och företagare på
olika sätt. Genom en företagslots vill vi förenkla den byråkratiska processen för dem som kommer i kontakt med oss.
4 Är det bra att politikerna styr med en inriktning?
– Ja, det är bra att ha en gemensam syn på de frågor som tas
upp i Bitt. Framöver är det också viktigt att vi håller liv i dem.
5 Har du några tips på hur man kan diskutera Bitt?
– Vi har så kallade StåUpp-möten tre gånger i veckan. Då träffas
alla som är inne på förvaltningen i tio minuter och vi informerar varandra om det som är på gång så att alla har koll på läget.
Där pratar vi också om sådant som berör Bitt, vi kan till exempel
ge varandra tips på hur man kan agera i olika situationer. Mötet
innebär både att vi ventilerar frågor och får in fler perspektiv.
11
Så styr politikerna
i nämnderna
KAPITELTRE
Nämnden styr med resultatmål­
I nämndernas resultatmål har politi­
kerna översatt kommunfullmäktiges
prioriterade mål till sin verksamhet.
Nämnderna konkretiserar helt en­
kelt de prioriterade målen genom att
bryta ned dem så att de blir tydligare
för den egna verksamheten. Nämn­
derna kan också ta egna initiativ och
form­
ulera egna mål utöver de som
kommun­fullmäktige har angett.
Både de mål som brutits ner och de mål
som nämnden själv skriver kallas för
nämndens resultatmål. Resultat­
målen
ska alltid kunna mätas och följas­upp.
12
I maj till september jobbar nämnderna med att
anpassa kommunfullmäktiges mål, inriktning,
direktiv och ekonomiska ramar till sin egen
verksamhet. Detta bildar nämndbudgeten
och är ett sätt för politikerna i nämnden
att styra sin egen verksamhet.
Här berättar vi mer om hur politikerna
i nämnderna styr.
Du som är chef ska givetvis känna
till kommunfullmäktiges priorite­
rade mål. Men eftersom nämndens
resultat­mål är anpassade till din verk­
samhet är det dessa du tillsammans
med dina medarbetare i första hand
ska förverkliga. Nämndernas resultat­
mål beslutas i september varje år och
gäller för kommande år.
arbetet och sammanställa vad andra
nämnder som fått målet riktat till sig
gör. Nämnden ansvarar för att följa
upp arbetet och göra en samlad analys­.
Samarbetet syftar till att man ar­
betar över funktions- och verksam­
hets­gränserna. Genom att formulera
gemensamma­strategier och aktivi­
teter tror vi nämligen att det blir så bra
som möjligt för kommun­invånarna.
En nämnd kan få ett
samordningsansvar
Nämnden styr med inriktning
En nämnd kan tilldelas ett samord­
ningsansvar av kommunfullmäktige
för ett av de prioriterade målen. Det
innebär att nämnden ska samordna
Vår gemensamma värdegrund, Bitt,
gäller för alla förvaltningar och ska
vägleda oss i alla möten med våra
kommuninvånare och våra kollegor.
13
Den tar upp de ”mjuka frågorna” som
förhållningssätt och attityd och be­
höver inte vara mätbar. Men inrikt­
ningen påverkar våra resultat ändå
eftersom det är de små förändring­
arna i ett förhållningssätt som kan
göra stor skillnad i hur kommunen
som helhet upplevs.
Varje nämnd har en möjlighet att
utveckla formuleringarna i Bitt och
översätta dem till sin egen verksam­
het. Nämnden kan betona det som
anses vara viktigast för den egna verk­
samheten eller göra inriktningen mer
konkret för den egna verksamheten.
Nämnden kan också bestämma egna
inriktningar för verksamheten.
Du som är chef har ett särskilt
ansvar. Tillsammans med dina med­
arbetare ska du varje år ge förslag på
åtgärder som ligger i linje med in­
riktningen. Du ska tala om hur vi ska
bli bättre på bemötande, hur vi ger
kommun­
invånarna mer inflytande,
hur vi blir mer tillgängliga och på vil­
ket sätt vi kan öka tryggheten för dem
vi är till för, våra kommuninvånare.
Nämnden styr med direktiv
Nämnden kan liksom kommunfull­
mäktige styra med direktiv. Det är
det mest tydliga sättet att styra på.
Ett direktiv är ett antal konkreta
uppgifter som ska lösas under året.
Oftast formulerar en nämnd bara
ett fåtal direktiv per år. Direktiven
lämnas till förvaltningschefen som
har ett speciellt ansvar att se till att
det tas fram åtgärder så att direktivet
kan genomföras.
Nämnden ansvarar också för att
kommunfullmäktiges direktiv verk­
ställs av den egna förvaltningen.
Nämnden beslutar om
ekonomiska ramar
I november varje år får nämnder och
förvaltningar så kallade anvisningar
inför bokslutsarbetet. Därefter följer
två intensiva månader, december och
januari. Det är då årsredovisningen
med det siffermässiga bokslutet ska
skrivas. Samtidigt görs nämndens
underlag till kommunbudget för de
kommande tre åren.
I maj månad tar kommunfullmäk­
tige sedan beslut om kommunens ge­
mensamma årsredovisning och kom­
munbudgeten för de tre kommande
åren. I kommunbudgeten framgår
KAPITELTRE
ITT
rund B
rdeg
Vår vä
14
Vi k
B
tydligt de ekonomiska ramarna för
nämnden inför kommande år, helt
enkelt hur mycket pengar varje
nämnd har att röra sig med.
Ramarna baseras på föregående års
ramar, men de justeras något för varje
år utifrån till exempel prisökningar,
skatteunderlag, löneutveckling eller
förändringar i statsbidrag eller be­
folkningsutveckling.
När de ekonomiska ramarna för­
delas visar politikerna vad vi ska satsa
på genom att ge större ekonomiska
ramar till vissa områden. Politikerna
kan också besluta om att ett område
får mindre pengar. Det blir då ett sätt
för politikerna att tvinga fram att vi
börjar jobba på ett annat sätt inom
just det området.
Mellan maj och september arbetar­
varje nämnd vidare med kommun­
fullmäktiges mål, inriktning och
direktiv, det som klubbades i kom­
munbudgeten. I september beslutar
nämnden sedan om sin nämndbud­
get för nästa år. Nämndbudgeten
blir därmed en slags nedbrytning
av kommunfullmäktiges mål, in­
riktning och direktiv. Nämndbud­
geten innehåller också nämndens
egna resultatmål och direktiv samt
en fördelning av den ekonomiska
ram­en. Nämnden ger därefter i upp­
drag till förvaltningen att göra en
förvaltningsbudget, som innehåller
förvaltningens genom­förandeplan,
den som anger vilka aktiviteter­som
ska genomföras för att uppnå de mål,
som politikerna har satt, samt en de­
taljerad budget. 
Mer om nämnderna
I Kungsbacka har vi 14
politiska nämnder med
ansvar för olika verksamhetsområden. Kommunfull­
mäktige utser ledamöterna i
nämnderna efter förslag från
de politiska partierna. Det
är mellan fem och elva leda­
möter i nämnderna, beroende på hur stor verksamheten är. Platserna i en nämnd
fördelas mellan de olika
partierna på samma sätt som
i kommunfullmäktige.
Politikerna i nämnderna är
fritidspolitiker vilket innebär
att de har ett vanligt jobb
och sköter sitt politiska
uppdrag på fritiden. Det
är nämndpolitikerna som
är ytterst ansvariga för den
verksamhet som sedan
genomförs av tjänstemännen på förvaltningarna. I
många frågor är det nämnden som fattar de avgörande
besluten­.
n
e
d
r
kalla
T
T
BI
nd
gru
värde
s
n
u
m
ka kom
15
Hur lär man sig att läsa och skriva?
Många minns säkert de tidiga skolårens
kämpande för att fylla de tomma raderna
i skrivboken med fina bokstäver.
Idag ser det annorlunda ut. På Toråsskolan
skippar man pennan helt under det första skolåret.
Barnen lär sig läsa och
skriva med hjälp av datorn
R E P O R TA G E
J – A – G – K – A – N… Barnen i de tre F-2-klasserna i
Gula huset på Toråsskolan trycker på tangentbordet, ser
bokstäverna skrivas på skärmen och hör hur de låter i sina
hörlurar. Här använder man datorn istället för pennan för
att lära sig läsa.
– Det stora hindret för att börja skriva tidigt är motor­
iken. Många kan helt enkelt inte forma bokstäverna med
en penna. Med datorn slipper man det motoriska hindret,
berättar speciallärare Gertie Ekdahl Axelsson.
Projektet ”Vi skriver och lär oss läsa vid datorn”
startade­för ett par år sedan efter att hon varit på en
dyslexi­konferens och lyssnat till erfarenheter från ett
liknande­ projekt.
– När jag kom hem så började vi i arbetslaget att ar­
beta lite smått med det. Vi fick tag i gamla datorer som
16
skulle slängas och satte igång med små barngrupper, säger
Gertie Ekdahl Axelsson.
Tidig start ger måluppfyllelse
Projektet satte ordentlig fart året efter då man på initia­
tiv av utvecklingsledaren Lars Clemensson sökte och fick
pengar genom den statliga Läsa-skriva-räkna-satsningen.­
Datorer och utrustning köptes in och nya program
installerades­.
– Många tror säkert att man kan köpa in datorer och så
är det klart. Men det viktigaste är det samtal pedagogen
för med eleven, om vad som skrivits och hur eleven tänkt.
Allt detta kräver tid och kompetens. Datorn är ett verktyg,
precis som en penna, säger Gertie Ekdahl Axelsson.
För att nå politikernas mål om att en större andel av
David Campos Andersson, Engla Jansson och
Ella Abrahamsson lär sig vid datorn med stöd av
speciallärare Gertie Ekdahl Axelsson.
eleverna som slutar grundskolan ska nå målen i alla ämnen­,
gäller det att börja tidigt. För skolorna i Kungsbacka­
innebär­det bland annat att personalen själva ska ta initia­
tiv kring IT och lärande och att eleverna ska använda sig
av IT på ett naturligt sätt.
– Det är viktigt att arbeta utifrån läroplanen och även
utifrån kommunens visioner och mål. Det är väldigt
grundläggande för oss att arbeta målstyrt, säger Gertie
Ekdahl Axelsson.
En fördel med att använda datorer på det här sättet är att
det blir naturligt för barn med läs- och skrivsvårigheter att
använda hjälpmedel för att kompensera för sina svårigheter.
– Men det här projektet gynnar alla elever, eftersom
man fokuserar mer på vad och hur man skriver än på att
forma bokstäver. 
”Våra skolor skall vara bland
de bästa i landet vad gäller
studieresultat, funktionalitet,
modernitet och miljö.”
Ett av våra mål 2012:
Våra skolor ska vara bland de bästa i landet.
Mäts bland annat genom andelen elever
i skolår 9 som når målen i alla ämnen.
17
Förvaltningarna ska
förverkliga politikernas beslut
Politikerna styr våra verksamheter genom att sätta
mål och vägleda oss med den gemensamma
visionen. Förvaltningarna bestämmer i
genomförandeplanen och detaljbudgeten hur
arbetet ska gå till. Vi som arbetar i Kungsbacka
kommun ansvarar för att våra kunskaper utvecklas och att vi har metoder och arbetssätt som gör
att vi kan leva upp till politikernas mål och vision.
Detta kapitel handlar om alla oss
som jobbar i kommunen.
KAPITELFYRA
Politikerna är ytterst ansvariga för
att de skattepengar som kommer in
till kommunen fördelas och används
på ett bra sätt. Man brukar säga
att politikerna­ansvarar för VAD vi
vill uppnå.
Vi som jobbar i kommunen ansvarar
sedan för HUR det ska genomföras.
På hösten varje år planerar alla för­
valtningar, verksamheter och enheter
hur man ska arbeta för att närma sig
visionen och de prioriterade målen.
Alla ska reflektera och analysera hur
verksamheten varit det gångna året
18
och vad man kan förbättra inför
kommande år. Alla ska också fundera
på vad som hänt i omvärlden som
kan påverka den egna verksamheten
framöver.
Förvaltningschefen beslutar
om hur pengarna fördelas
Förvaltningsbudgeten beslutas av
förvaltningschefen i december och
består av två delar.
Dels innehåller den en detalj­
planering av hur pengarna ska för­
delas inom förvaltningen. I den blir
det tydligt hur mycket pengar varje
enhet får men också hur mycket
pengar förvaltningen vill satsa på till
exempel konferenser, lokaler eller att
köpa konsulttjänster.
I förvaltningsbudgeten finns också
genom­
förandeplanen med som ta­
lar om hur man ska förverkliga de
politiska­målen och vilka förbättrings­
arbeten som förvaltningen­vill
genom­
föra. Där står också vilka
kostnader som beräknas för projekt
och andra satsningar som förvalt­
ningschefen beslutar ska genomföras
för att förvaltningen ska uppnå mål­
en. De aktiviteter som redovisas i
genom­förandeplanen finns alltså med
i detaljbudgeten. Detta för att försäk­
ra sig om att det finns pengar till de
planerade aktiviteterna.
FEM FRÅGOR
Genomförandeplaner visar
vårt arbetssätt
I Kungsbacka har vi valt att arbeta
med genomförandeplaner. Dessa
talar­om på vilket sätt vi tänker
uppnå poli­
tikernas mål och övriga
strateg­
iska utvecklingsinsatser, det
kan till exempel handla om hur vi
tänker­arbeta­med barnkonventionen,
arbets­miljön eller jämställdhet.
Det finns en mall på Insidan för hur
genomförandeplanerna kan se ut.
Den ska ge svar på frågorna vad som
ska genomföras, hur, när och vem som
ansvarar för genomförandet samt hur
en uppföljning ska ske.
Det heter även genomförandeplan
när en enhetschef redovisar vilka
aktiviteter­som är tänkta att genom­
föras på enheten. På samma sätt som
för förvaltningen tar enhetschefen
upp de satsningar som gäller den
egna enheten.
Överenskommelse mellan
chef och medarbetare
Genomförandeplanen bryts ner i
tydliga­aktiviteter som ska genom­
föras under året. Aktiviteterna skrivs
sedan in i de överenskommelser som
görs mellan medarbetaren och när­
maste chef.
Överenskommelsen är ett viktigt
styrinstrument för dig som chef. Där
står det klart och tydligt vilket ansvar
medarbetaren har för att vi ska uppnå
politikernas mål. På detta sätt får vi
en röd tråd från kommunfullmäktige
till medarbetare. 
till verksamhetschef
ANNIKA ÅKERLUND
1 Hur jobbar du med genomförandeplaner?
– Jag utgår från politikernas mål och försöker hitta aktiviteter
som strävar mot målen. Jag försöker vara så konkret som möjligt med vad vi ska göra. Sedan är det viktigt att följa upp hur
långt man har kommit under året. Och där kan man alltid bli
bättre.
2 Vad är bra med genomförandeplaner?
– Det är ju ett verktyg för att uppfylla ledningens mål. Det är
en hjälp för att kunna strukturera arbetet och göra det vi ska
istället för att alla gör på sitt eget sätt. Det hjälper mig att veta
vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt för att kunna
styra verksamheten åt rätt håll.
3 Hur involverar du medarbetarna i arbetet?
– Framför allt jobbar jag med mina enhetschefer för att nå ut
med genomförandeplanen. På så sätt förs ansvaret ut till där
det hör hemma, och det tror jag är viktigt. De aktiviteter som
finns i genomförandeplanen ska vara kopplade till det dagliga
arbetet.
4 Men känner alla till genomförandeplanen?
– Det tror jag. För att förankra genomförandeplanen är det
viktigt att återkomma till den kontinuerligt under året och
följa upp vad som finns kvar att göra för att nå målen.
5 Har du några tips till andra?
– Det är viktigt att göra medarbetarna delaktiga, så att det
inte bara blir en administrativ produkt. Och då måste det
vara så konkret som möjligt. Hellre färre och tydliga punkter
som medarbetarna kan relatera till i sin vardag än många och
abstrakta punkter.
19
FEM FRÅGOR
till habiliteringsassistent LISBETH LINDSTRÖM
1 Vad har du för överenskommelse med din chef?
– Den består av två delar. Först är det sådant som gäller alla,
att vi ska stödja våra brukare, följa upp de mål som vi satt upp
tillsammans med brukarna och utveckla våra arbetssätt. Vi ska
ta vara på varandras kompetens och våra resurser. Sedan är
det delar som är personliga. För mig är det att jag ska vara
kontaktperson åt en av våra brukare och även vara ombud för
e-handeln hos oss.
2 Hur gick det till när ni gjorde er överenskommelse?
– Jag och min chef gick igenom den på ett medarbetarsamtal.
allt innan och jag kunde ge mina synpunkter på det.
K A P I TJag
E Lhade
FYR
Aigenom
läst
3 Är det viktigt att överenskommelsen är personlig?
– Det tycker jag. Det känns verkligen att det här är mitt åtagande
och mitt ansvar att sköta. Uppföljning sker ju någon gång om
året så det gäller att ha gjort det man ska.
4 På vilket sätt påverkar överenskommelsen dig i
vardagen?
– Den finns med i bakhuvudet, men jag kanske inte tänker på
den varje minut. Det blir tydligt vad som förväntas, man kan
ju alltid gå tillbaka till överenskommelsen och titta. Men i slutändan handlar det ju om att göra sitt jobb.
5 Kunde du påverka innehållet i överenskommelsen?
– Ja, det kunde jag. Just den här gången hade jag inte så mycket
synpunkter, men i så fall hade vi fått ta en diskussion om det.
20
Att vara anställd i
Kungsbacka kommun
Det är politikerna som är våra
arbetsgivare. I Kungsbacka har
de valt att vi ska arbeta med ett
kundperspektiv. Det innebär att
det är viktigt att våra kunder är så
nöjda som möjligt med den service
vi erbjuder.
När du och dina medarbetare
utvecklas i arbetet är syftet därför
alltid att det i förlängningen ska bli
bättre för våra kunder, det vill säga
våra kommuninvånare. Friheten
i jobbet handlar om att utveckla
metoderna, det vill säga hur vi gör.
Men målet är alltid bestämt av politikerna. Våra medarbetare har ett
stort ansvar att följa den riktning
som politikerna pekar ut.
Politikerna i sin tur har ett stort
ansvar gentemot kommuninvånarna. De ska kunna förklara för
kommuninvånarna att skattepengarn används på rätt sätt.
Alla som arbetar i kommunen har
anställts för att de har en kompetens och ett förhållningssätt som
är en förutsättning för att vi ska
kunna uppnå de mål som politikerna fastställt.
Men börjar alla följa sina egna
åsikter går vi inte åt samma håll.
Alla som jobbar i Kungsbacka
kommun ska vara lojala med de
beslut som politikerna fattar, även
om man inte alltid håller med.
I kontakten med kommuninvånarna måste de egna åsikterna
därför ställas åt sidan. Du som är
chef har ett särskilt ansvar att leva
upp till detta.
FEM FRÅGOR
DET HÄR
KAN DU
GÖRA
• Överenskommelsen ska vara skriven för varje medarbetare i januari.
• Den ska innehålla tydliga aktiviteter som den enskilde medarbetaren förväntas genomföra.
• Aktiviteterna ska utgå från de
målsättningar som politiker och förvaltningsledning har beslutat om.
• Medarbetaren påverkar inne-
hållet i överenskommelsen genom att delta i diskussio-
nerna när genomförande-
planerna för enheten tas fram.
• Låt medarbetaren påverka innehållet i dialog med dig.
• I ett långt perspektiv kan medarbetaren påverka de politiska besluten genom att bidra till den analys och de
strategiska frågor som lämnas­som underlag till
nämnden­.
till enhetschef STEFAN LÖFMARK
1 Hur arbetar du för att nå politikernas mål?
– Jag tittar på det politikerna vill och så diskuterar vi på enheten vad det innebär för oss och hur vi ska arbeta för att nå dit.
I slutändan är överenskommelser med medarbetarna viktiga.
Där ger jag direktiv om vad som ska uppnås och sedan får medarbetaren i stor utsträckning själv bestämma hur det ska göras.
Överenskommelser är en förutsättning, annars har man ingen
möjlighet att följa upp vad som görs.
2 Vilka är fördelarna med det här arbetssättet?
– Största fördelen är definitivt att man får fram så många nya
vinklar, idéer och metoder i diskussionerna kring hur man ska
nå målen.
3 Men tar inte arbetet med målen en massa tid?
– Det är klart att det tar mycket tid, men det är det värt. Själva
arbetet för mig är att arbeta med målen och att nå dem.
4 Vad är roligast och svårast i ditt arbete?
– Rent krasst är det roligt att styra och ställa, att få forma någonting. Det svåra är att vara ledare, att få mandat ifrån medarbetarna att genomföra det man tror på.
5 Har du några tips till andra?
– Jobba inte själv! Det är viktigt att nätverka mycket, både
inom och utom kommunen. Själv har jag ett nätverk med andra
fritidsgårdschefer i landet som jag har mycket kontakt med.
Det är också viktigt att inte ha så mycket av en kontrollfunktion, utan snarare en handledarfunktion. Medarbetarna måste
få göra sina vägval på egen hand för att känna sig delaktiga.
21
I tre år satte äldreomsorgen fokus på att
brukarna skulle få mer kontinuitet inom
hemtjänsten. Ett ändrat förhållningssätt
och nya rutiner ledde till att det nu syns
i siffrorna. Därmed har man uppnått
målet med mer trygghet för de äldre.
– Det visar att engagemang och
medvetenhet ger ett gott resultat.
Målet har också varit tydligt och känt för
medarbetarna, säger Anna Lifjorden,
utvecklingsledare inom äldreomsorgen.
Bättre kontinuitet ger mer
trygghet
R E P O R TA G E
För några år sedan bestämde sig Kungsbacka kommun
för att delta i SKL:s jämförelser mellan olika kommuner
som bland annat görs genom att medeltal tas fram. Vid
den första jämförelsen 2007 visade sig att Kungsbacka låg
sämre till än riksgenomsnittet i att ge kontinuitet till de
äldre inom hemtjänsten. Efter tidningsskriverier om det
dåliga resultatet lovade politikerna i nämnden bot och
bättring. Och så blev det.
Nämndens för Äldreomsorg bröt ned kommunfullmäk­
tiges prioriterade mål om trygghet till ett resultatmål för
den egna verksamheten. Målet var att medeltalet på tre år
skulle minska från 22 till 13, vilket är snittet för hela riket.
– Vi på förvaltningen fick i uppdrag att komma med
förslag på hur vi skulle jobba, berättar Anna Lifjorden.
Kom med egna förslag
Frågan lämnades till enheterna som skulle komma med
idéer på hur man skulle kunna jobba. Gullregnsgruppen
22
ägnade en planeringsdag för att diskutera på vilket sätt de
inom hemtjänsten kunde bidra. Att det krävdes föränd­
ringar i schemat var alla överens om och tre personer fick i
uppdrag att komma med ett konkret förslag.
– Vi började använda Excel vilket gav oss en betydligt
bättre överblick. Vi la också schemat för de äldre efter det
kontaktmannaskap som vi använder oss av inom äldre­
omsorgen, berättar samordnare Eva Stridh.
Förslaget accepterades av de andra i gruppen och det
nya schemat började användas under 2010.
Många faktorer samverkar
Parallellt har annat arbete också utförts vilket även bi­
dragit till det goda resultatet. Alla inom hemtjänsten har
till exempel fått egen mobiltelefon vilket ökat känslan
av trygghet när det varit lätt för de äldre och deras an­
höriga att nå kontaktpersonen. Likaså har hemtjänsten i
Kungsbacka enhetliga arbetskläder vilket tydligt signalerar
Annika Ståhl jobbar inom hemtjänsten och
kommer kontinuerligt hem till Elsie Engdahl.
varifrån personen som knackar på dörren kommer ifrån.
Och givetvis har inriktningen på Bitt löpt som en röd tråd
genom allt arbete. Bland annat har man via Bitt ökat med­
vetenheten kring vad begreppet trygghet innebär för den
som är gammal och i behov av hjälp.Anna Lifjorden valde
att sätta blåslampa på arbetet genom att genomföra fler
mätningar än vanligt.
– Det gav oss också mer underlag att förhålla oss till,
säger hon.
Den senaste mätningen visade ett medelvärde på 13
vilket också var det politiska målet. För att säkerställa att
man ligger kvar där har en kvalitetsdeklaration tagits fram
där äldreomsorgen nu lovar att fortsätta jobba på samma
sätt med kontinuitet.
– Nu kan vi som jobbar inom hemtjänsten lättare fånga
upp signaler hos de äldre om hur de mår. Det gör att vi fått
betydligt gladare och tryggare äldre, säger Eva Stridh. 
”Tryggheten i det sociala
välfärdssystemen ska fungera
och finnas till hands när vi
behöver den.”
Ett av våra mål 2012:
Andelen invånare som upplever
att de är trygga ska öka.
23
Så här arbetar vi fram
kommunbudgeten
VISION
UPPFÖLJNING
OMVÄRLDSANALYS
FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN
Kommunbudgeten i Kungsbacka är mer än bara siffror. Den handlar även om hur vi ska
arbeta de närmaste åren, vilka strategiska frågor vi har och vilka våra mål är.
Arbetet med att ta fram kommande års kommunbudget börjar egentligen med nämndernas
uppföljningsarbete. Utifrån uppföljningen identifierar nämnderna förändringsområden,
genomför en omvärldsanalys och tittar på visionen, det vill säga vart vi vill.
Det här leder sammantaget fram till ett antal strategiska frågor som nämnderna vill arbeta
särskilt med de närmaste åren. De strategiska frågor som nämnden anser kräver ett kommun-
24
KF:S INRIKTNING
MÅL OCH DIREKTIV
STRATEGISKA
FRÅGOR
KOMMUNBUDGET
EKONOMI
övergripande grepp lämnas som underlag till kommunbudgeten och ligger sedan till grund för
eventuella förändringar i exempelvis kommunfullmäktiges prioriterade mål. Tillsammans med de
ekonomiska delarna, som till exempel förändrade ramar, leder det fram till kommunbudgeten.
I slutändan är det politikerna som beslutar om hur budgeten ska se ut, det vill säga vad vi ska
jobba med de närmaste åren och inom vilka ekonomiska ramar arbetet ska ske.
Först när kommunbudgeten är klar och beslutad sätter nämnderna och därefter förvaltningarna
igång med sitt budgetarbete.
25
Efter fyra år i bostadskö blev drömmen om
ett eget boende verklighet. Emanuel Forsell
och Johanna Rosberg har nu flyttat in i sin
första egna hyreslägenhet i Björkris.
Det är resultatet av tio års intensivt arbete
bland politiker och tjänstemän.
Egna lyan en riktig höjdare
R E P O R TA G E
Det luktar fortfarande målarfärg i tvåan på fjärde våningen­
i höghuset i Björkris. Emanuel och Johanna visar stolt ut­
sikten från balkongen där det snart kommer att byggas en
förskola.
Än så länge är det mest en bygg-arbetsplats med lyft­
kranar och lastbilar.
– Det betyder mycket att vi kunnat flytta från våra för­
äldrahem. Det känns som om man kommer in i vuxen­livet
när vi kunnat flytta ihop i en egen lägenhet. Nu får vi be­
visa för oss själva att vi klarar av det, säger Emanuel.
De är båda nöjda med läget:
– Här har vi nära till allt det viktiga, men vi bor ändå
inte mitt i smeten, säger Johanna.
26
Många delaktiga i färdig stadsdel
Redan för tio år sedan började de första trevande planerna
på att bygga vid Björkris att ta form. Men vad som skulle
byggas var inte alls klart från början. Vägvalet gjordes när
politikerna satte ned foten och beslutade att man skulle
satsa på bostäder istället för verksamheter.
– Det har alltid varit prioriterat i Kungsbacka att bygga
bostäder. Vi är en expansiv kommun med en våldsam efter­
frågan på bostäder, säger Hasse Andersson, planeringschef.
I kommunfullmäktiges prioriterade mål för 2010-2015
står det att kommunen ska planera för 500 bostäder per
år. I Björkris rör det sig om både bostadsrätter, hyresrätter
och radhus.
Emanuel Forsell och Johanna Rosberg
stortrivs i sin första egna lägenhet i Björkris.
– Att gå utanför stadsgränsen med en helt ny stadsdel
var inte alls självklart i början. När beslutet var taget tog det
mellan tre och fyra år att utveckla Björkris till den moderna
stadsdel med blandad bebyggelse som växer fram idag,
säger Hasse Andersson.
Det är många förvaltningar som varit delaktiga i pla­
neringen. Det byggs förskolor och gruppbostäder, det
planeras för vägar, parker och fritidsaktiviteter. Hasse An­
dersson beskriver arbetet som ett lagarbete mellan förvalt­
ningarna och politikerna.
– Men det är politikerna som hela tiden håller i takt­
pinnen, säger han. 
”Vi ska bygga tätare,
mer stadslikt och högre
än tidigare.
Utvecklingen ska präglas av
variation, valfrihet
och verksamhet.”
Ett av våra mål 2012:
Kommunen har som mål att planera för ett
bostadsbyggande om 500 bostäder per år.
27
Årsredovisningen och
underlag till kommunbudget
KAPITELFEM
Varje år ska nämnderna beskriva vad
de har åstadkommit. Förvaltningen tar
fram ett underlag till nämndens årsre­
dovisning. Nämnden redovisar sedan
till kommunstyrelsen som ansvarar
för att ta fram kommunens årsredo­
visning till kommunfullmäktige.
Årsredovisningen och underlag till
kommunbudget ska vara klar i mitten
av februari varje år och presenteras
för politiker och kommunledning i
mars på en så kallad hearing. Års28
Genom att lära oss av det arbete vi utför
kan vi också bli bättre på det vi gör.
Det gynnar alltid kommuninvånaren
som då erbjuds en bättre verksamhet.
För att kunna lära av det som är både bra och
mindre bra måste all vår verksamhet följas upp på
olika sätt, det görs kontinuerligt och redovisas
i årsredovisningen och delårsrapporterna,
Här kan du läsa mer om årsredovisningen och
underlag till kommunbudgeten.
redovisningen klubbas i kommunfull­
mäktige i maj.
I årsredovisningen talar vi om hur
verksamheten utvecklats och vad vi
uppnått i förhållande till kommun­
fullmäktiges prioriterade mål och
tilldelade ekonomiska ramar. Vi talar
helt enkelt om hur vi skött vårt upp­
drag gentemot kommuninvånarna.
Den speglar också vad vi skapat i
verksamheten utöver politikernas
mål, inriktning och direktiv. Mycket
uppföljning sker löpande under året i
form av olika enkäter och rapporter.
De summeras i årsredovisningen.
I årsredovisningen blickar vi även
framåt inför nästa år.
Det här ingår i Årsredovisningen
• Viktiga händelser under året
• Faktorer i omvärlden som påverkat oss under året
• Uppföljning av kommunfull-
mäktiges prioriterade mål, direktiv
och inriktning
• Kvalitetsredovisning
• Verksamhetsredovisning
• Personalredovisning
• Analys
• Förvaltningsberättelse och bokslut
• Nämndresultat
Det här ingår i underlag till
kommunbudget
• Nämndens omvärldsanalys
• Strategiska frågor
• Förslag till revidering av
prioriterade mål
• Kompetensförsörjningsplan
• Lokalresursplan
Om det blir plus eller minus
i den egna kassan
Ibland har enheten eller verksam­
heten gjort det man skulle men för
en billigare peng än vad man räknat
med. Ibland presterar en enhet eller
verksamhet mer än planerat. I bägge
fallen kan det bli plus i kassan. Över­
skottet kan då flyttas till en resultatfond som kan upprättas för varje
enhet. Dessa pengar kan sedan an­
vändas för att utveckla verksamheten
på olika sätt.
Om det istället visar sig att enheten
får ett negativt resultat kan resul­
tatfonden användas tillfälligt för att
jämna ut underskottet. Det krävs
också att den person som är ansva­
rig för resultatenheten, en enhets­
chef eller verksamhetschef, tar fram
en åtgärdsplan. I den ska det tydligt
stå vilka åtgärder man planerar för
att komma i balans. Planen gäller för
följande år.
Du kan läsa mer om årsredovisning­
en och styrdokumenten på Insidan. 
29
Tjänstemännen har hjälpt mig väldigt mycket.
Så beskriver färghandlaren Mikael Borslöv
sina kontakter med Kungsbacka kommun.
Snart öppnar han en ny färgbutik i stan.
Att ge en god service till företagen är en av
vägarna Kungsbacka valt för att uppnå
politikernas mål om gott företagsklimat
– som ska bli ännu bättre.
Ny företagare sätter färg på
Kungsbacka
R E P O R TA G E
Handel har alltid varit en viktig del i Kungsbackas
näringsliv­. Och det finns en ambition att stärka handeln
ytterligare. Området vid Borgås är ett av de områden
Michael­Fransson, näringslivschef på kommunstyrelsens
förvaltning, arbetar för att utveckla.
Färghandlaren Mikael Borslöv från Halmstad är en
av de företagare som nyligen bestämt sig för att etablera
sig i Kungsbacka. Och det har gått fort. På två år har han
gått från idé till det första spadtaget på parkeringen vid
Freeport där hans tredje färgaffär Inspiratören snart blir
verklighet.
– För mig har det känts som att jag har arbetat i med­
vind. Alla jag haft kontakt med i kommunen har varit väl­
digt trevliga och professionella, säger han.
Vill jobba brett
I kommunfullmäktiges mål står det att nöjdkundindex ska
30
öka med några pinnhål för varje år. Michael Fransson­me­
nar att man måste jobba på bred front för att nå dit. Den
formuleringen inleder han med i förvaltningens Genom­
förandeplanen för 2010-2011.
– Det är flera insatser från flera olika förvaltningar som
gör att vi rör oss i rätt riktning. Oavsett vilken förvaltning
medarbetaren kommer ifrån, så ser företagaren honom
eller­henne som en representant för Kungsbacka kommun,
säger han.
En insats han själv tycker är viktig är att ge bra service
till företagen. Det sker bland annat med relevant infor­
mation på kungsbacka.se. Ett annat är att lyssna in vad
företagarna efterfrågar.
– Jag för en nära dialog med företagarna genom att
träffa dem i deras vardag. På så sätt kan jag lyssna till deras
önske-mål och behov. När vi försöker tillmötesgå behoven
får vi också nöjdare kunder, säger han.
Färghandlaren Mikael Borslöv tycker det gick fort
att kunna etablera sig i Kungsbacka.
Bra attityd ger fler företag
Andra frågor som påverkar målet med ett gott företags­
klimat är att han som näringslivschef jobbar med etable­
ringsfrågor. Det handlar både om nyetableringar och om­
lokaliseringar. Michael Fransson tycker att det arbetet är
grundläggande i näringslivsarbetet. Han jobbar även med
regional samverkan och initierar olika samarbeten mellan
skola och näringsliv.
– Ett gott företagsklimat innebär att det är enkelt att
starta, driva och utveckla företag i vår kommun. Det hand­
lar om vilken attityd vi har till företagandet och dess be­
tydelse för samhällsutvecklingen. Här i Kungsbacka finns
en förståelse för värdet av att ha ett framgångsrikt och ex­
pansivt näringsliv. 
”Kungsbacka ska bli ett starkare
alternativ för företag som söker
etablering i Göteborgsregionen.”
Ett av våra mål 2012:
Kungsbacka ska vara känd som
en företagsvänlig kommun
31
Uppföljningen gör
oss bättre
KAPITELSEX
I Kungsbacka har vi valt att se
på utveckling­utifrån det så kallade PDSA­-hjulet som också ofta
benämns förbättringshjulet. Förbättrings­hjulet beskriver översiktligt
och enkelt en process för utveck­
lingsarbete som används­av flera
kända företag.
Modellen är enkel att förstå och lätt
att kopiera men det som känneteck­
nar framgångsrika organisationer är
att de lyckas få hela organisationen
att tillämpa modellen i sitt utveck­
lingsarbete.
32
En stor del av uppföljningen som redovisas
i årsredovisningen handlar om sådant som går
att mäta. Det är framförallt tre stora områden
som vi mäter och följer upp. Här berättar vi mer
om på vilka sätt vi följer upp kvalitet,
personal och ekonomi.
P står för planera. I denna fas tar man
ställning till vem verksamheten är till
för och vad målgruppen har för öns­
kemål och behov. Utifrån de svaren
designas egenskaperna i de tjänster vi
erbjuder.
D står för engelskans do, eller svensk­
ans genomföra. I den här fasen ge­
nomför vi tjänsterna på det sätt som
vi planerat. Det som är lite speciellt
när det gäller tjänsteproduktion är
att kunden är medproducent och inte
alltid agerar som vi planerat. Det är
därför viktigt att vi vågar vara flexibla
för att lyckas tillfredställa de behov
och önskemål som målgruppen har.
S står för study eller svenskans följa
upp. I den här fasen följer vi upp om
vi gjorde som vi planerat och om vi
nått de resultat som vi ville. Ofta
försöker vi mäta i vilken grad vi till­
fredsställde önskemålen och behoven
hos dem vi är till för, vi strävar efter
att använda så kallade effektmått.
A står för engelskans act, eller svensk­
ans förbättra. Här handlar det om att
analysera om utfallet var önskvärt.
Blev något bättre, eller kanske sämre,
än vi tänkt oss? De erfarenheter vi gör
i den sista fasen tar vi sedan med oss
till nästa planeringsfas för att på så
sätt skapa ständiga förbättringar.
FEM FRÅGOR
Delårsrapport
I delårsrapporten följer vi upp både
ekonomi och kvalitetsarbete. Nämn­
derna har ett ansvar att göra en del­
årsrapport varje tertial som redovisas
till kommunstyrelsen. Nämnderna
rapporterar i maj för årets fyra första
månader. Delårsrapport två som om­
fattar januari till augusti ska granskas
av kommunens revisorer och godkän­
nas av kommunfullmäktige.
Delårsrapport två innehåller
• En sammanfattning
• Prognos för måluppfyllelse
• Uppföljning av mått
• Kvalitetsuppföljning
• Förvaltningsberättelse, bokslut och prognos för helåret
Mått ANVÄNDS FÖR ATT
JÄMFÖRA
För att följa kommunens utveckling i
förhållande till visionen och kommun­
fullmäktiges prioriterade mål finns
det mått som nämnderna tagit fram.
Måtten ger kommunfull­
mäktige,
nämnder och förvaltningsledningar
möjlighet att följa upp effekter och re­
sultat av tillsatta resurser, samt att jäm­
föra resultaten med andra kommuner
eller med oss själva över tid.
Måtten är indelade i tre kategorier,
resursmått, prestationsmått och ef­
fektmått.
• Resursmått: Mått som speglar de
resurser och förutsättningar vi har,
till exempel kopplat till ekonomiskt
till kvalitetsstrateg TOMAS STAXÄNG
1 Vad innebär egentligen kvalitet för dig?
– Att lyckas prioritera att göra rätt saker som också ska utföras
på rätt sätt.
2 Hur då?
– Att göra rätt sak bygger på att prioritera de viktigaste processerna, att välja rätt strategier. Utgångspunkten är alltid utifrån
behov och önskemål hos dem vi är till för. Att göra det på rätt
sätt handlar mycket om att jobba med ständiga förbättringar.
3 Kan du ge ett exempel på vad som är rätt sak och rätt
sätt?
– I våra mål prioriterar politikerna vad som är viktigast, deras
uppdrag är att välja rätt saker. När målen är framtagna genomför vi medarbetare detta på rätt sätt så att vi får ut mesta
möjliga värde för invånarna med de resurser vi har. Detta är
egentligen samma sak som att säga att politikerna bestämmer
vad-frågor och förvaltningarna hur-frågor.
4
Varför är det viktigt att vi följer upp vår verksamhet?
– Det blir ett sätt att se om vi är på rätt väg. Men det räcker inte
med att bara konstatera vad vi gjort, vi måste också se om vi
uppnått det vi ville, det vill säga om vi tillfredsställt kundernas
önskemål och behov. När vi ser sambandet mellan dessa kan
vi ställa oss frågan om vi kan göra det på ett ännu bättre sätt
nästa gång.
5 Vad är den största utmaningen i ditt jobb?
– Att alla medarbetare förstår att de är viktiga för att vi ska
skapa riktigt stora värden för våra kunder. När vi lyckas designa
våra tjänster så att vi uppfyller både kundernas önskemål och
behov lyckas vi också leverera kvalitet.
33
utfall, kostnad/tjänst eller andra
resurser­
/förutsättning. Svarar på
hur det ÄR.
• Prestationsmått: Mått som beskri­
ver processer och prestationer, till
exempel volymer, vad som produ­
cerats, organisationens egenskaper.
Svarar på hur och vad vi GÖR.
• Effektmått: Mått som beskriver
effekten­av det vi gör, vilken skill­
nad vi skapar för den vi är till för.
Svarar på hur det BLIR.
Varje mått är definierat och kvalitets­
säkrat utifrån en framtagen mall.
Så följer vi upp kvaliteten
En del av årsredovisningen kal�­
las för kvalitetsredovisningen. Den
har fokus­på kommuninvånarna.
Kvalitets­redovisningen består av flera
delar. Vi följer upp vår värdegrund
Bitt, vår synpunktshantering Kom­
mentaren, våra kvalitetsdeklarationer
samt analyserar resultat från jämför­
elser med oss själva över tid och med
andra kommuner.
Uppföljning av vår värdegrund, Bitt
Vi följer upp hur nämnderna arbet­
ar med Bitt och vilka effekter detta
får för invånarna. Då Bitt till stor del
handlar om upplevelser hos invånarna
så försöker vi fråga dem vi är till för hur
de uppfattar vår verk­
samhet utifrån
kärnvärdena Bemöt­ande, Inflytande,­
Tillgänglighet och Trygghet­.
Kvalitetsdeklarationerna följs upp
I kvalitetsdeklarationerna talar vi om
vad våra kunder, brukare och andra
intressenter har rätt att förvänta sig
av de tjänster som kommunen ansva­
rar för att utföra. Förvaltningen och
nämnden har här ett ansvar att redo­
34
visa om de uppfyllt det som lovats i
kvalitetsdeklarationerna.
Kommentaren följs upp
Vårt kommungemensamma syn­
punktshanteringssystem, följs upp.
Kommentaren är ett sätt för kom­
muninvånarna att ha direktkontakt
med oss som jobbar i kommunen.
Synpunkterna kan handla om allt
från hur bra vi är på snö­röjning till
hur vi handlägger ärenden. I kvalitets­
redovisningen beskriver vi vilka typer
av synpunkter som vi fått och vilka
åtgärder vi vidtagit eller om vi ändrat
våra arbetssätt med hjälp av inkomna
Kommentarer.
Så följer vi upp ekonomin
En tredjedel av våra kommuninvåna­
res inkomster går till skatt. Ungefär
två tredjedelar av dessa pengar kom­
mer in till kommunen som skattemedel. Sammanlagt är det runt tre
miljarder kronor som varje år fördelas
mellan våra nämnder. Drygt hälften
av pengarna brukar gå till utbildning
för barn och unga.
I kommunbudgeten, som klubbas
tillsammans med årsredovisningen
i kommunfullmäktige i maj varje år,
står det mer detaljerat hur pengarna
ska fördelas mellan olika nämnder.
För att politikerna ska veta att
vi tjänstemän använt pengarna på
rätt sätt, till det som politikerna vill,
måste­vi följa upp och redovisa hur
pengarna används.
Ekonomiportalen har dagsfärska uppgifter
Ekonomiportalen är ett datasystem
som är online. Där matar våra ekono­
mer och assistenter varje dag in siffror
för kostnader, intäkter, tillgångar och
skulder. Vill du som chef veta hur du
ligger till ekonomiskt kan du gå in i
Ekonomiportalen och få dagsfärska
uppgifter. Du kan få en uppfattning
om hur din verksamhet ligger till i
förhållande till budgeten.
Uppföljningssystemet
I vårt uppföljningssystem rapporterar
vi in siffror från Ekonomiportalen
Men här finns också kommentarer
och analyser. Det går att få ut väl­
digt specifik information ur systemet,
till exempel ekonomisk statistik för
en viss nämnd under en viss period.
Varje­nämnd får själv avgöra hur man
ska rapportera statistiken inom den
egna förvaltningen.
Varje tertial, det vill säga i april, augusti­
och januari, görs en gemensam ekono­
misk uppföljning utifrån Ekonomi­
portalen. Uppföljningen omfattar ut­
fall jämfört med utfall samma period
förra året samt en prognos som jäm­
förs med årsbudget. Dessutom lämnas
kommentarer till utfall och avvikelser.
Man kan säga att bokslutet är
kommunens ekonomi för en viss pe­
riod uttryckt med siffror. Bokslutet är
en del i årsredovisningen som klub­
bas i kommunfullmäktige i maj till­
sammans med kommunbudgeten för
nästkommande år.
I samband med beslutet beviljas också
ansvariga nämnder ansvarsfrihet.
Nämnden styr med intern
kontroll
Nämnden ansvarar också för och
följer upp att verksamheten har en
fungerande intern kontroll. Den in­
terna kontrollen ska se till att lagar,
riktlinjer och policys efterlevs. Den
ska också se till att vi har en kost­
nadseffektiv och ändamålsenlig verk­
samhet. Den interna kontrollen ska
även se till att den ekonomiska rap­
porteringen samt informationen om
verksamheten följer dokumenterade
system och rutiner.
Med den interna kontrollen vill vi
upptäcka allvarliga fel i tid.
I samband med nämndbudgeten ska
nämnden ange fyra riskområden i
den egna verksamheten. Två av ris­
kerna ska avse ekonomin och två
35
VARFÖR GÖR VI
MÄTNINGAR?
Vårt syfte med mätningar är
inte att bara uppnå ett visst
resultat i själva mätningen.
Vi mäter för att kunna få en
uppfattning om vi når en viss
kvalitet i det vi gör.
Mätningarna gör vi för att
hålla koll på om vi är på väg
åt rätt håll, om den kvalitet vi
vill uppnå minskar eller ökar.
Vi vill även följa vilka effekter
vi får för våra insatta resurser.
Att mäta en verksamhet ska
inte ses som en exakt vetenskap, men måttet vi får är en
bra indikation på var vi befinner oss. Ibland mäter vi hur
vi utvecklas över tiden och då
har vi ofta satt ett mål att nå
en viss nivå. Andra gånger så
gör vi mätningar där vi jämför
oss med andra. En fördel när
vi jämför oss med andra är att
det är lättare att analysera i
vilken grad utfallet beror på
våra insatser eller i huvudsak påverkas av faktorer i
omvärlden­.
själva verksamheten. Nämnden ska
också ge förslag på åtgärder som kan
minska risken att den oönskade si­
tuationen uppstår.
Så följer vi upp medarbetarfrågor
Kompetensen och motivationen hos
medarbetarna är vår allra viktigaste
tillgång. Därför är det också viktigt
att vi följer upp hur medarbetarna
upplever att det är att jobba i Kungs­
backa kommun. Vi vill vara en bra
arbetsgivare som kan rekrytera, ut­
veckla och behålla duktiga medarbe­
tare. Med engagerade och motiverade
medarbetare gör vi ett bra jobb och
då ger vi också en bra service till våra
brukare/kunder.
36
Medarbetarenkäten och uppföljnings-­
samtalen är två av metoderna vi har
för att följa upp medarbetarfrågor. Vi
följer också upp olika mått som till
exempel sjukfrånvaro.
Medarbetarenkäten
Medarbetarenkäten är ett sätt för oss
som arbetsgivare att ta temperaturen
på vår organisation. Detta har vi gjort
sedan år 2003. Enkäten görs alltid på
hösten och ger en ögonblicksbild av
hur medarbetarna uppfattar att det är
att arbeta i kommunen. Med­arbetaren
värderar sin arbetssituation inom olika
områden. Sammanlagt ställs omkring
60 frågor som har sin utgångspunkt i
våra gemensamma policys. De handlar
till exempel om medarbet­arskap, ledar­
skap, kompetensutveckling, arbetsmiljö
och motivation.
De flesta frågorna är kommungemen­
samma. Svaren på några av frågorna
kan jämföras nationellt. Det finns
också möjlighet för förvaltningarna
att ställa förvaltningsspecifika frågor.
Svaren sammanställs centralt och sedan
följs resultaten upp både för hela kom­
munen och per förvaltning, verksamhet
och enhet. Varje chef får resultatet för
sin enhet. Det visar om det man jobbat
med som förbättringsområden under
året har lett tillönskat resultatet. Det
ger också ett underlag för att kunna ha
en diskussion om vad ni på enheten be­
höver jobba mer med framöver.
För att kunna ha en bra dialog med
medarbetarna kring enkäten finns det
ett chefsstöd i form av frågeställningar
och exempel på hur ni kan jobba. Det
är viktigt att ni tillsammans kommer
fram till de områden som ni behöver
arbetar mer med. Resultatet av en­
käten redovisas också för politikerna.
Uppföljningssamtal
Alla chefer i kommunen har i uppdrag
att genomföra uppföljnings­
samtal
med sina medarbetare minst en gång
om året. Uppföljningssamtalet är ett
möte där chef och medarbetare till­
sammans och på ett strukturerat sätt
reflekterar över medarbetarens arbets­
uppgifter och arbetssituation. En del
av samtalet är tillbakablickande. Har
medarbetaren genomfört det man
kommit överens om i överenskom­
melsen? Har du som chef gett med­
arbetaren de förutsättningar som be­
hövs? Samtalet blickar också framåt.
Hur kan medarbetaren bäst förbereda
sig för de krav som politikerna stäl­
ler på er verksamhet? Hur kan du som
chef ge medarbetaren goda förutsätt­
ningar att lyckas med sitt uppdrag?
Om det behövs kompetensutveck­
ling ska detta skrivas in i kompetens­
utvecklingsplanen.
Lönesamtal ska också genomföras en
gång per år. Då ska du som chef bland
annat motivera den nya lönen och tala
om vilka lönekriterierna är. 
37
Detta händer under året
November
DECember
JANUARI
I mitten på november delas anvisningar för nämndens årsredovisning och
underlag till kommunbudget ut. Den
innehåller tidsplan och ekonomiska
ramar för nästa budgetperiod.
Bokslut förbereds.
Alla nämnder och förvaltningar
arbetar med nämndens årsredovisning och underlag till kommunbudget. Under januari ska bokföringen
för både enheter, verksamheter och
nämnder vara klar.
I november lämnas nämndens investeringsplanering och lokalresursplan in.
Om man ser stora förändringar i
omvärlden som påverkat kommunen
finns här reservtid att kunna göra
justeringar i kommunbudgeten som
beslutas i kommunfullmäktige. Det
kan innebära att justeringar krävs
även i nämnd och förvaltning.
Förvaltningens genomförandeplan
ska vara klar. Den ska även innehålla
en plan för ekonomin. Även överenskommelser ska vara klara.
Förvaltningarnas internbudgetar ska
vara klara. Beslutet om internbudget
tar förvaltningschefen men han eller
hon ska informera nämnden senast i
december.
I mitten på januari låser man Ekonomisystemet för nämnderna för föregående år och det går inte att göra
några ändringar.
Under sista veckan i januari ska den
kommungemensamma bokföringen
vara klar.
Revisorerna granskar bokslutet i
månadsskiftet januari-februari.
MAJ
JUNI
JULI
I början av maj fattar kommunfullmäktige beslut om kommunbudget som
gäller för nästa år. De fastställer även
årsredovisningen för föregående år.
Nämndens budgetarbete fortsätter.
Nämndens uppgift är att tala om hur
man vill fördela budgeten mellan
olika verksamheter.
Arbete pågår med att ta fram
nämndens budget.
När kommunbudgeten är beslutad
kan nämnderna börja arbeta med sin
budget inför nästa år.
Nämnderna sätter igång med sitt
budgetarbete. Nämnderna ska ange
hur resurserna ska användas, vilken
inriktning man ska ha och vilka
speciella uppdrag som ska utföras av
förvaltningen under året.
Dessa uppdrag kallas för direktiv.
Alla nämnder lämnar sin delårsrapport. I den ska de rapportera om prioriterade mål och hur ekonomin går.
Undrar du över något? På Insidan hittar du detaljer och anvisningar om det som händer under året.
38
FEBRUARI
MARS
APRIL
Det första preliminära resultatet av
bokslutet presenteras för politikerna
i kommunstyrelsens arbetsutskott
(KSau) i början på februari.
I början av mars har presidier, ksau
samt tjänstemän en tvådagars hearing. Då går man igenom bokslutet
och budgeten för kommande år.
Varje nämnd får möjlighet att berätta
om sin verksamhet och de andra får
en chans att ställa frågor. Arbetet
med beredning och sammanställning
av budget och årsredovisning fortsätter. Det ska resultera i ett färdigt
förslag.
I mitten på april beslutar kommunstyrelsen om förslaget på årsredovisning och budget.
Samtliga nämnder måste godkänna
bokslutet och underlaget till kommunbudget.
Under februari påbörjas granskningen
och analysen av budget och Årsredovisning. Resultatet redovisas på en
hearing i mars.
Kommunstyrelsen sammanställer
underlaget från nämnderna och tar
fram ett underlag till kommunbudget.
I den finns de prioriterade målen,
direktiven och eventuellt inriktningen
med. I kommunbudget finns också
ett underlag på hur nästa års pengar
ska fördelas.
AUGUSTI
SEPTEMBER
OKTOber
Arbete pågår med att ta fram
nämndens budget.
Beslutet om nämndens budget ska
vara fattat före septembers utgång.
Nämnderna beslutar om budgeten
för nämnden, om hur den egna
ekonomiska­potten ska fördelas.
Nämnden beslutar även om egna
mål, egen inriktning eller direktiv.
Den andra delårsrapporten presenteras för kommunfullmäktige.
Från mitten på september kan varje
förvaltning påbörja arbetet med att ta
fram överenskommelser och genom­
förandeplaner. Förvaltningen får
också en möjlighet att börja arbetet
att fördela nämndens budget på de
olika verksamheterna. Dessa ska vara
klara i december. Förvaltningen ska ta
fram förslag på vad som ska göras.
Den andra delårsrapporten presenteras för kommunstyrelsens i slutet på
september.
39
kommunbudget Budget Direktiv Förvaltningsbudg
ktning KF:s kommunbudget Nämndbudget Nämndres
ORDLISTA definitioner av vanliga ord
Anslagsfördelning
Ekonomisk fördelning inom förvaltningen
Anvisningar för bokslut
och kommunbudget
Kommungemensamma anvisningar och uppdrag till nämnderna avseende nämndens årsredovisning
med nämndsresultat och verksamhetsberättelse, ombudgeteringar och resultatfond samt populärversion av årsredovisningen. Kommungemensamma anvisningar för kommunbudget med
ekonomiska ramar, anvisningar till kommunfullmäktiges prioriterade mål, omvärldsanalys och
strategiska frågor.
Budget
Kommuner skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten skall
innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och
anslagen, det vill säga de ekonomiska ramarna, anges. Av planen ska framgå hur verksamheten ska
finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten
ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska
också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens
första år. (KL 8 kap 4-5§§)
Direktiv
Anvisning till nämnden eller förvaltningen om vad som ska genomföras.
Förvaltningsbudget
Planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål, anslagsfördelning av ekonomin,
genom-förandeplaner. En fördelning av ekonomin görs till budgetansvariga. Miniminivån är en
fördelning mellan intäkter, personalkostnader och övriga kostnader.
Genomförandeplaner
Förvaltningarnas chefer utarbetar genomförandeplaner i samband med att internbudgeten
färdigställs. Genomförandeplanerna svarar på frågan hur man gör för att uppnå målen.
God ekonomisk
hushållning
För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
(KL 8 kap 4-5§§)
Hearing
Gemensam ”sittning” med presentation och utfrågning kring nämndernas bokslut och budget.
Syftet är att knyta ihop redovisning och planering av verksamheten genom att blicka både bakåt och
framåt vid samma tillfälle, få en bättre helhetsbild och förståelse för den gemensamma utvecklingen
och de verksamhetsspecifika delfrågor samt utgöra underlag för beslut om bokslut, årsredovisning,
ombudgeteringar samt underlagen till kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Inriktning
Beskrivning hur arbetet ska bedrivas i förvaltningen vad gäller till exempel värderingar och
förhållningssätt.
fördelning Anvisningar för bokslut och kommunbud
God ekonomisk hushållning Hearing Inriktning KF:s
40
get Genomförandeplaner God ekonomisk hushållning
sultat Ramfördelning Resultatmål Sifferbokslut Verk
KF:s kommunbudget
Kommunfullmäktige beslutar i maj om ett antal prioriterade mål resultat- och finansieringsbudget,
ekonomiska ramar på anslagsbindningsnivå för nämnderna, taxor och avgifter, investeringsplan,
eventuella direktiv, skattesats. Utgår från visionen och den sammanfattande omvärldsanalysen,
förbättringsområden och strategiska frågor.
Nämndbudget
Verksamhetsplan för nämndens verksamhet med inriktning för arbetet i förvaltningen, ramfördelning
med nedbrytning av ekonomiska ramar, resultatmål för kommunövergripande mål adresserade till
nämnden, egna resultatmål samt eventuella direktiv till förvaltningen för planperioden.
Nämndresultat
Nämndens ekonomiska resultat. Sammanfattande ekonomisk uppföljning och kommentarer.
Prioriterat mål
Ett mätbart kommunövergripande mål som fastställs av kommunfullmäktige. De prioriterade målen
kan gälla alla nämnder eller bara enskilda nämnder.
Ramfördelning
Nämndens fördelning av ekonomiska ramar till förvaltningen, till exempel resursfördelning med
à-priser, fördelning per verksamhet, ansvarsområden eller annan ekonomistyrprincip inom nämnden.
Resultatmål
Mätbart tidsbestämt mål som används inom nämnd/förvaltning/verksamhet/enhet.
Sifferbokslut
Siffermässiga delen av förvaltningens bokslut. Omfattar resultaträkning med kommentarer samt
redovisning och kommentarer till investeringsprojekt.
Verksamhetsplan
Verksamhetsdelen av nämndbudgeten.
Visionen
Visionen anger framtidsbilden. I visionen har vi samlat och formulerat de olika delarna som ingår
i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera
sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.
Årsredovisning
Årsredovisningen ska redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den
ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen ska bestå av förvaltningsberättelse, resultat-, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning. (KRL 3 kap 1-2 §§)
Överenskommelser
Medarbetaren involveras i målplaneringen på arbetsplatsen genom utarbetande av överenskommelser. Överenskommelse mellan arbetsledare och medarbetaren anger vad som skall uträttas under
året.
dget Budget Direktiv Förvaltningsbudget Genomför
s kommunbudget Nämndbudget Nämndresultat Ram
41
Visionen visar vart vi vill
Kungsbacka skall utvecklas
till en ekologiskt,ekonomiskt
och socialt hållbar kommun
Kungsbacka är en del av storstads­
regionen Göteborg med dess puls,
arbetsmarknad och kulturutbud, men
också en del av Halland. Kommunen
består även av landsbygd med dess
lugnare rytm.
Den unika miljön med kusten,
naturen, kulturlandskapet och den
vackra innerstaden, gör Kungsbacka
till en attraktiv kommun att bo i.
Kungsbacka skall utvecklas till en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar kommun. Detta sammantaget
leder till det goda livet och gemen­
skap människor emellan.
Vi har nolltolerans för hårt språk,
våld, kriminalitet och nonchalans
oavsett om det sker i skolor, i hem,
på arbetsplatser eller på gator och
torg. Missbruk försöker vi stävja ti­
digt och ge en hjälpande hand om
det trots allt går snett. Tryggheten
i de sociala välfärdssystemen ska
fungera och finnas till hands när vi
behöver den.
Kungsbacka kan ligga
i spetsen och erbjuda
nya möjligheter till information,
insyn och demokrati
Ett levande och livligt Kungsbacka
behöver en bättre balans mellan
boende och arbetstillfällen. Kungs­
backa skall bli ett starkare alternativ
för företag som söker etablering i
Göteborgs­regionen.
Handelsplatsen Kungsbacka blir
en del av dynamiken i det moderna
Kungsbacka med fler etableringar
och satsning på utbildning.
Nya företag och arbetsplatser skall
etableras längs såväl E6 som väst­
kustbanan.
Småindustri och hantverk skall ut­
vecklas i kommunens olika delar.
Kungsbacka är bra för invånarna så­
väl unga som gamla. Våra skolor skall
vara bland de bästa i landet vad gäller
studieresultat, funktionalitet, moder­
nitet och miljö.
I den kommunala verksamheten be­
möts alla invånare med uppmärksam­
het och intresse. Med utbyggnaden
av bredband kan Kungsbacka ligga i
spetsen och erbjuda nya möjlig­heter
till information, insyn och demokrati.
42
Vi har nolltolerans för
hårt språk, våld, kriminalitet
och nonchalans
Kungsbacka skall bli
ett starkare alternativ för
företag som söker etablering
i Göteborgsregionen
Valfrihet i bostadsutbud
med fler mindre lägenheter
Kungsbacka stad skall växa och bli ett
mer framträdande nav i kommunen.
Vi skall bygga tätare, mer stadslikt
och högre än tidigare.
Utvecklingen skall präglas av va­
riation, valfrihet och verksamhet.
Variation i stadsplanering med en ny­
byggnation som har mer djärv stil och
arkitektur, valfrihet i bostads­
utbud
med fler mindre lägenheter...
Ett stadsliv med rika möjligheter
till möten, kulturupplevelser
och restaurangbesök
...verksamhet med nya arbetsplatser
inom service- och tjänstesektorn samt
ett stadsliv med rika möjligheter till
möten, kulturupplevelser, restaurang­
besök och övernattningsmöjligheter.
Ny bebyggelse skall präglas av var­
samhet så att kulturvärden beaktas­.
Kungsbackas tillhörighet och till­
gänglighet i Göteborgsregionen och
Region Halland skall stärkas genom
bättre kommunikationer. Flaskhalsar
för både väg- och järnvägstrafiken
byggs bort, och möjligheten att åka
kollektivt utökas.
Kungsbackaån är en tillgång vars
närområde skall utvecklas till en unik
miljö för boende, aktiviteter och ar­
bete. Området längs Kungsbackaån
med närhet till innerstaden, pendel
och handelscentra kan skapa spän­
nande förutsättningar för stadsliv ute
och inne, som gör området känt och
ger Kungsbacka profil i hela regionen.
Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • Telefon 0300-83 40 00
[email protected] • www.kungsbacka.se