Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet

Utveckla former för samverkan kring social
hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar
och med representanter från civilsamhället
Stadskontoret
Kulturlivet och civilsamhället fungerar som sammanbindande kitt –
som väver ihop staden och som påverkar människors hälsa,
delaktighet och känsla av sammanhållning (Malmökommissionens
slutrapport, s.47)
Delrapport 1
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2014-11-26
1.0
Tom Roodro
Stadskontoret
Välfärdsavdelningen
Innehållsförteckning
Inledning........................................................................................... 3
Bakgrund .......................................................................................... 3
Civilsamhället i Malmö ................................................................... 4
Utgångspunkter ............................................................................... 4
Angränsande utredningar och projekt........................................... 5
Dialog med civilsamhället ............................................................... 5
Lokal överenskommelse ................................................................ 6
Stormöte med civilsamhället den 13 oktober 2014 ..................... 7
Den offentliga utredningen om ett stärkt civilsamhälle (dir.2014:40)
....................................................................................................... 8
Axplock av pågående samverkansprojekt i kommunen .............. 9
Bidragsgivning .............................................................................. 11
Reflektioner .................................................................................... 12
Inledande aktiviteter ...................................................................... 14
Preliminär tidplan .......................................................................... 15
Involverade aktörer ....................................................................... 16
Ansvarsfördelning ......................................................................... 16
Kostnader ....................................................................................... 16
Referensförteckning ...................................................................... 17
2 │ Stadskontoret │
Inledning
Denna utredning är en av 32 utredningar vilka kan härledas till
Malmökommissionens arbete. Dessa utredningar ska ge förslag till hur
kommunen ska hantera kunskap och rekommendationer som
Malmökommissionen genererat. Föreliggande är den första delrapporten inom
utredningen ”Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan
Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället”. I
delrapporten ges förslag till hur uppdraget ska utföras.
Med civilsamhället menas här ”en arena, skild från staten, marknaden och det
enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för
gemensamma intressen” (prop. 2009/10:55, s.47). Det kan med andra ord
betyda allt från en liten bridgeklubb med fyra medlemmar till ett trossamfund
som organiserar tusentals individer. Vidare kan det vara individer som
organiserar sig utan att tillhöra en förening eller motsvarande, i det som brukar
kallas ”nätverk”.
En grundläggande framgångsfaktor inom utredningen är att i alla moment
sträva efter medskapande mellan kommun och civilsamhälle. Ambitionen bör
vara att ge inflytande till aktörer i civilsamhället att påverka utfallet i
utredningen som en jämbördig part till Malmö stad. På så vis ska själva
utredningen i sig vara en hävstång för att stärka samverkan mellan kommunen
och civilsamhället för en socialt hållbar stad.
I den mån det är möjligt ska den samverkan som sker i utredningen ha
koppling till kommunens reguljära verksamhet. Med andra ord ska det under
utredningen användas former för samverkan som har potential att användas
även efter att utredningen är färdig.
I enlighet med de moment som presenteras i denna delrapport bedömer
Stadskontoret att utredningen kommer att pågå fram till årsskiftet 2017. Då ska
formerna för långsiktig samverkan mellan parterna vara utmejslade. Arbetet
föreslås innefatta strategiskt- och praktiskt arbete och inkluderar såväl interna
som externa parter.
Bakgrund
Malmökommissionens uppdrag var att ”fördjupa analysen om orsakerna till
växande skillnader i hälsa i Malmös befolkning…och att föreslå vetenskapligt
underbyggda rekommendationer” (slutrapport, s.10). Malmökommissionen
definierade två övergripande rekommendationer för att motverka skillnader i
hälsa, där i synnerhet den som handlar om att förändra processer genom att
skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning är relevant för denna
utredning.
3 │ Stadskontoret │
En utökad samverkan mellan kommun och civilsamhälle, genom bland annat
kunskapsallianser, ska följaktligen bidra till att minska skillnader i ohälsa mellan
Malmöborna.
Civilsamhället har ett värde i sig självt, men också som anges i
utredningsdirektivet att ”civilsamhället fyller och kan fylla många roller inom
hållbar utveckling, exempelvis gällande delaktighet, kunskapsspridning och
potentialen att skapa sociala innovationer”. Civilsamhället kommer som regel
betydligt närmre medborgarna än vad kommunen gör. Detta gör att lösningar i
samverkan mellan stad och civilsamhälle har större potential att träffa rätt och
att faktiskt komma åt de bakomliggande orsakerna.
Civilsamhället i Malmö
Civilsamhället är en stor och viktig sektor i Malmö. Uppskattningsvis är 84 %
av Malmöborna medlemmar i föreningar och cirka 52 % av vuxna Malmöbor
är ideellt engagerade i föreningar. Runt 3200 personer i Malmö har sin
huvudsakliga anställning i idéburen sektor. Ett okänt antal personer är därtill
engagerade i idéburna aktiviteter som genomförs i sammanslutningar utan
organisationsnummer.
Civilsamhället spelar en avgörande roll för stadens attraktionskraft och sociala
hållbarhet. En vanlig missuppfattning är att civilsamhället är eller bör vara
ideellt engagerade individer som organiserat sig i formellt demokratiskt styrda
organisationer. Civilsamhället är mycket bredare än så. Det rymmer allt från tre
personer som ordnar en utflykt för grannbarnen till stora professionella
organisationer med hundra anställda. En del organiserar sig kring en
verksamhet de själva tycker om att utföra. Andra samlas kring en fråga eller en
målgrupp som är viktig för dem. Ytterligare andra samlas kring ett antal
värderingar, en tro eller en livsåskådning.
Det gemensamma i civilsamhället är att människor frivilligt sluter sig samman
för något de tror på eller tycker är viktigt eller roligt - och att man gör det utan
att privata ekonomiska vinster är en drivkraft. Även idéburna verksamheter
som kräver anställda för att kunna bedrivas effektivt är idéburna i det att de är
värdedrivna, de har inte uppkommit för att generera ekonomisk vinst.
Utgångspunkter
Grunden för utredningen baseras i Malmökommissionens analys kring de
sociala bestämningsfaktorer som bidrar till skillnaden i hälsa mellan Malmöbor
(Malmökommissionens slutrapport, s.29). Det är dessa faktorer som måste
identifieras och förändras eller motverkas för att hälsan ska kunna bli mer
jämlik.
Malmökommissionens analys av Malmö, utifrån de sociala
bestämningsfaktorerna, kan jämföras med en patient inom sjukvården där
denna har problem med exempelvis ett knä, men där orsaken till smärtan i
själva verket sitter i ryggen. Om symptomen i knät behandlas så försvinner
dessa möjligtvis under en period. Det är dock stor sannolikhet att besvären
återkommer om man inte lyckas identifiera och åtgärda det faktiska problemet.
4 │ Stadskontoret │
På motsvarande sätt ska det inom utredningen utvecklas former för samverkan
med civilsamhället med syfte att förebygga orsakerna till skillnader i hälsa. Detta
ska löpa som en röd tråd genom denna utredning.
Angränsande utredningar och projekt
Generellt sett har denna utredning beröringspunkter med många av de övriga
utredningsuppdragen eftersom det handlar om hur vi ska arbeta för social
hållbarhet. Därför bör det fortsatta arbetet knyta an till övriga utredningar samt
annat utvecklingsarbete som är relevant. I synnerhet ska samarbete sökas med
de som arbetar med följande uppdrag:
Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring
metodutveckling
Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med
högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller
Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation
Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med
berörda aktörer för att fler ska komma i arbete
Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i
arbete
Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet
Utöver utredningar inom Malmökommissionen pågår en utredning om
förutsättningarna för ett kontaktcenter. Målet med kontaktcentret är att det ska
bli enklare för Malmöborna – det ska finnas en väg in. Utredningen ska vara
klar i februari 2015. En dialog har inletts kring hur respektive uppdrag kan
stärka varandra.
Dialog med civilsamhället
Ett utkast till föreliggande delrapport (inklusive aktivitets- och tidsplan) har
stämts av med tjänstemän inom Fritidsförvaltningen, Sociala
resursförvaltningen, Kulturförvaltningen, Grundskoleförvaltningen samt ett
urval av stadsområdena. Nämnda förvaltningar har inledningsvis involverats
med anledning av att de i större utsträckning än övriga har kontaktytor
gentemot civilsamhället. Dessutom har ett stormöte med civilsamhället hållits
den 13 oktober.
Efter åsikter från tjänstemän från förvaltningarna samt representanter från
paraplyorganisationerna Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP)
och Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MISO) har utkastet justerats.
5 │ Stadskontoret │
Lokal överenskommelse
Enligt utredningsdirektivet bör utredningen synkroniseras med
”Överenskommelse med idéburen sektor”. Denna överenskommelse följer
riktlinjerna från den nationella överenskommelsen mellan regeringen, idéburna
organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och
Landsting. Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna
organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och
opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av
utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården (Överenskommelsen,
2009, s.5)
I Malmö har en process om en lokal överenskommelse påbörjats under hösten
2014 efter initiativ från MIP och MISO (STK-2014-528). MIP och MISO har
tack vare medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
(MUCF) kunnat ta på sig ansvar för att samordna idéburen sektor i både
överenskommelsen och föreliggande utredning. MIP och MISO har cirka 240
respektive 140 medlemsföreningar men har i detta arbete erbjudit sig att bjuda
in, samla och företräda inte bara sina medlemmar utan alla idéburna aktörer
som vill bidra till överenskommelsen och till utredningen.
Tanken är att samordna denna utredning med den lokala överenskommelsen,
härefter kallad ”Samverkan Malmö”. Processen inom Samverkan Malmö blir
en språngbräda för en fördjupad och långsiktig dialog med civilsamhällets
aktörer.
I den mån det går ska därför dialogmöten inom utredningen ske i samverkan
med MIP och MISO. Sannolikt behöver dessa dialoger kompletteras för att
täcka hela det civila samhället, bland annat det icke-organiserade civilsamhället.
Möten och eventuella workshops/seminarier bör i ett inledande skede ta
avstamp i befintliga samverkansprojekt mellan sektorerna. På så vis kan redan
upparbetad kunskap och engagemang tas tillvara. Dialogerna föreslås fokusera
kring framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Dessutom bör man sträva
efter att konkretisera diskussionerna utifrån tidigare nämnda
bestämningsfaktorer, som bland annat utbildning och arbete. Dialogerna skulle
även kunna preciseras ytterligare med ingångsvariabler som anges i
kommissionens slutrapport. En sådan skulle kunna vara:
”Få elever i årskurs 3 i gymnasiet klarar alla delprov.” Och hur kan vi
tillsammans göra för att fler ska klara skolan med godkända betyg?
I utredningen bör så många aktörer som möjligt lyssnas till och samtalas med.
Dock är det realistiskt att dialogerna utgår från befintliga
forum/samverkansprojekt/kontakter och att dessa byggs på under tiden.
Målsättningen är att under utredningen samtala med det organiserade
föreningslivet – företrädelsevis paraplyorganisationer, intresseorganisationer,
idrotts- och kulturorganisationer, folkrörelser och fackförbund, stiftelser,
trossamfund, nätverk och det icke-organiserade civilsamhället, studieförbund,
folkhögskolor, arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ,
intresseorganisationer samt folkrörelsen
6 │ Stadskontoret │
Centrala frågeställningar vid dessa möten föreslås vara:
Vilka möjligheter och hinder finns för aktörer i civilsamhället att bedriva sin
verksamhet i Malmö?
Hur bör stödet till civilsamhällets aktörer och samverkan med Malmö stad
förändras?
Finns det behov av nya ramar och strukturer för Malmö stads samverkan med
det civila samhället? Vilka centraliserade eller decentraliserade
samverkansformer behövs?
Hur kan civilsamhället bidra till en positiv förändring för att motverka
ojämlikhet i hälsa?
Stormöte med civilsamhället den 13 oktober 2014
Ett stormöte har arrangerats tillsammans med MIP & MISO där representanter
från civilsamhället samt kommunala tjänstemän och politiker bjöds in. Vid
mötet deltog cirka 120 personer, där runt 60 organisationer fanns
representerade. Syftet var att påbörja en gemensam diskussion om hur
kommun och civilsamhälle ska samverka. Nedan är frågeställningarna som
användes vid mötet samt några av de inspel som gavs från deltagarna:
Vad innebär samverkan för er?
- Civilsamhället vill vara med i samhällsutvecklingen som en jämbördig
part till kommunen.
- Regelverken inom kommunen ska underlätta för civilsamhället, inte
försvåra.
- Civilsamhällets aktörer vill bli sedda och erkända som den viktiga
samhällsaktör de är.
Inom vilka områden finns särskilda behov av samverkan?
- Det finns behov av samverkan mellan sektorerna under en rad olika
områden. Exempelvis inom beroendefrågor, barn och unga,
socialtjänsten och arbetsmarknad.
- Civilsamhället spelar en betydelsefull roll för att skapa delaktighet bland
Malmöborna.
- Civilsamhället kan agera aktivt för att motverka sociala problem
generellt.
Vilka långsiktiga resultat förväntar ni er av samverkan?
- Det ska underlätta kontakter mellan utsatta människor och Malmö
stad.
- Att det skapas strukturer för erfarenhets- och kunskapsöverföring.
- Att ideella organisationer står enade och blir stärkta som fullvärdiga
parter i diskussioner med kommunen.
- Att det bidrar till social hållbarhet.
- Synliggörande av idéburen sektor och dess erfarenheter.
- Ett utvecklat och förbättrat föreningsregister.
7 │ Stadskontoret │
Vilka svårigheter ser ni med samverkan?
- Att det finns ett revirtänkande.
- Det är svårt att nå ut till utsatta grupper.
- Att det finns ett ”system” som motverkar samverkan mellan
civilsamhälle och kommun.
- Att det inte finns lika spelregler för civilsamhället inom de fem olika
stadsområdena.
- Det är en djungel för civilsamhället att hitta rätt.
- Att kommunen får för mycket makt.
Vilka möjligheter ser ni med samverkan?
- Vi får ett effektivare stöd till utsatta grupper.
- Föreningar har kunskapen, kommunen har resurserna.
- Vi får fler engagerade Malmöbor.
- Civilsamhället har större flexibilitet och kan arbete mer
okonventionellt.
Ovanstående ska inte betraktas som ett facit. Dock gav diskussionerna kring
dessa frågeställningar idéer till vad som bör prioriteras i ett långsiktigt arbete
med att förbättra samverkan mellan sektorerna.
Den offentliga utredningen om ett stärkt civilsamhälle
(dir.2014:40)
Regeringen tillsatte i mars 2013 en offentlig utredning om ett stärkt och
självständigt civilsamhälle. Utredaren ska i sitt uppdrag:
-
-
-
brett undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets
organisationer att bedriva sina verksamheter,
analysera och bedöma om organisationernas särart och ställning i
förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt och om de kan och
bör utvecklas eller tydliggöras,
lämna förslag till hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig
upphandling kan förbättras,
undersöka behovet av och, om behovet finns, föreslå en funktion för
samlat administrativt stöd till det civila samhällets organisationer och
en huvudman för en sådan funktion, och
lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2016(2).
Stadskontoret har haft inledande kontakter med utredaren om hur vi kan
samverka i våra respektive uppdrag. Ett konkret resultat är att Malmö stad,
tillsammans med MIP och MISO och utredaren, kommer att hålla ett
rundabordssamtal med representanter från civilsamhället den 27 november
2014. Den nationella utredningen kommer sannolikt ge svar på några av de
frågor som man ställer sig i Malmö. Därför är det viktigt att Malmö stad följer
den nationella utredingens fortsättning.
8 │ Stadskontoret │
Axplock av pågående samverkansprojekt i kommunen
Det är viktigt att komma ihåg att utredningen inte sker i ett vakuum.
Samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle har förekommit i olika
former genom hela vår moderna historia. I skrivande stund pågår redan många
välfungerande samverkansprojekt i Malmö. Innan det går att definiera vilka
former för samverkan som bör utvecklas är det angeläget att se på vad som i
dagsläget fungerar bra respektive mindre bra. Dessa insatser, forum och
mötesplatser bidrar alla till att motverka de bakomliggande orsakerna till
ojämlikhet i hälsa. Här nedan ges ett par exempel på befintliga
samverkansprojekt.
Kraftsamling Herrgården
Kraftsamling Herrgården är en tvärsektoriell samverkansprocess för att
utveckla bostadsområdet Herrgården i Rosengård. Aktörer från idéburna,
offentliga och privata sektorn medverkar. Syftet är att utveckla
samverkansformer för att det i sin tur ska leda till ytterligare utveckling av
Herrgården. Den bakomliggande tanken är att effektiv samverkan, fler
perspektiv, mer kunskap som har bäring på Herrgården, desto bättre blir
arbetet för de boende på Herrgården. Processen växer organiskt, och fler
aktörer tillkommer efter hand. Hitintills har cirka 50 aktörer medverkat.
Arbetet startade med att ta fram en fördjupad målbild för Herrgårdens
utveckling, för att sedan, med den som grund, fördjupa samverkan och jobba
ännu mer kraftfullt för Herrgårdens utveckling. Detta sker dels i sex
temaprocesser, dels via gemensamma seminarier och tvärfrågor. Parallellt
erbjuds tillfällen till fördjupning kring frågor som är viktiga för Herrgårdens
utveckling. Arbetet startade efter initiativ av Rädda Barnen och Individuell
Människohjälp som också samordnar processen tillsammans med
Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad.
Garaget
Garaget invigdes 2008 och beskrivs som Malmöbornas extra vardagsrum, där
man kan läsa, låna böcker, fika, gå på föreläsning, arrangera evenemang eller
bara umgås med sina barn. Allt är öppet för allmänheten och gratis (Garagets
verksamhetsplan 2014, s.2). Garaget är ett bra exempel eftersom deras filosofi
bottnar i besökarnas behov. När biblioteksdelen stänger för dagen tar externa
arrangörer över lokalen. Samarbetet mellan dessa arrangörer och personal i
Garaget gör att det så när som varje kväll och helg hålls workshops,
föreläsningar, filmvisningar, prova-på-aktiviteter, kulturkvällar och mycket
annat. Alla verksamheter bygger på delaktighet, vilket förutsätter en flexibel
hållning till planering. Man vet aldrig på lång sikt vad som kommer att hända.
Under 2014 planeras bland annat att ge läxhjälp för SFI studenter, att arrangera
ett språkkafé och att arrangera jobbsökarträffar. Allt detta arrangeras i
samverkan med volontärer från civilsamhället.
9 │ Stadskontoret │
Allaktivitetens hus på Lindängen
Allaktivitetshuset är beläget på Lindängeskolan och samverkar med en mängd
olika aktörer för att starta upp aktiviteter för de boende i området (Lindqvist
och Nordh, 2014, s.34). Samverkan sker bland annat mellan Malmö stad och
Röda Korsets Ungdomsförbund, Individuell Människohjälp, Rädda Barnen
och HK Malmö. Det är de boendes önskemål och behov som styr
verksamheterna inom Allaktivitetshuset. Många av Allaktivitetshusets insatser
drivs av ungdomar och vuxna från området som ställer upp frivilligt. Det är allt
från matlagning, fotbollsträningar, utställningar till frukostklubb och bakning.
Framgångsfaktorn för att nå icke-organiserade unga och vuxna i Lindängen är
att det finns ett tydligt politiskt beslut om att använda skolans lokaler för sin
verksamhet. Det mesta finns redan på plats, vilket underlättar för att
tillsammans med boende i området starta nya verksamheter (Lindqvist och
Nordh, 2014, s.53) Delaktighet i allt man gör är en förutsättning för att kunna
hålla i alla aktiviteter.
Unga möts i Skolan – UMIS
UMIS är en satsning som ska låta barn och ungdomar aktivera sig efter skolan
och förhoppningsvis slussas ut i föreningslivet. Initiativet till UMIS kommer
från ungdomsorganisationen Hela Malmö. UMIS hade från början
verksamheten knuten till Sofielundsskolan och närliggande lokaler som
Garaget och Arena 305. Från och med hösten 2014 har modellen även börjat
användas på Dammfriskolan och Stenkulaskolan. Ledarna har värvats från
föreningar i närområdet.
Fotboll mot rasism
Fotboll mot rasism är en fotbollsturnering som genomförs i samverkan mellan
Malmö FF, Malmö stad, Region Skåne och E.ON. Det är en turnering för
tolvåringar som inte i första hand är en fotbollsturnering. Den viktigaste delen
av Fotboll mot rasism sker utanför planen och handlar om möten mellan
människor och värdegrundskapande aktiviteter för allas trygghet och lika värde.
Utgångspunkten är det manifest mot rasism som skapades premiäråret 2010
och som varje år sedan dess omsätts i praktisk verksamhet på fältet.
Inriktningen anges redan i början av säsongen genom att hela turneringen
inleds med en temadag mot rasism. Spelarna och ledarna bjuds in till Swedbank
Stadion för att träna fotboll men framför allt för att lyssna på tankeväckande
föredrag och genomföra aktiviteter för att fästa uppmärksamheten på frågor
om rasism och allas lika värde (3).
Malmö FF är en viktig samhällsaktör. Det är en klubb som engagerar såväl
gammal som ung och en mötesplats för tusentals Malmöbor. Klubben, och
spelarna, är förebilder inte minst för unga tjejer och killar. Malmö stad når
genom detta samarbete längre än vad man hade åstadkommit genom att göra
motsvarande turnering i egen regi.
Ovanstående är endast ett litet urval av pågående samverkansprojekt. Genom
att studera dessa, och andra, exempel mer ingående går det förmodligen att
hitta gemensamma framgångsfaktorer för samverkan mellan kommunen och
civilsamhället. För att få en mer helhetlig nulägesbild, och kunskap om
10 │ Stadskontoret │
civilsamhället, bör en kartläggning av civilsamhället i Malmö genomföras. Se
förslag under rubriken ”Inledande aktiviteter”.
Bidragsgivning
Malmö stad har ett bidragsnätverk där Fritidsförvaltningen,
Kulturförvaltningen, Sociala resursförvaltningen samt Stadskontoret är
representerade. Syftet med bidragsnätverket är att få en överblick över stadens
samlade bidragsgivning till föreningar. Bland annat sammanställs alla bidrag i
en tabell som visar vilken förening som fått stöd och hur mycket pengar det
rör sig om. I denna sammanställning går även se om samma förening får
ekonomiskt stöd från flera olika förvaltningar. På så vis blir den samlade
bidragsginingen mer effektiv.
Den 16 oktober 2014 genomfördes en utvidgad nätverksträff. Det innebär att
fler personer från fler förvaltningar bjöds in till mötet. Vid mötet diskuterades
bland annat att det behövs en nulägesbild av Malmö stads bidragssystem. Den
centrala frågan i sammanhanget är huruvida det befintliga systemet möter
behoven hos det nutida civilsamhället. Vidare nämndes att det borde finnas en
väg in för civilsamhälle/föreningar i form av en förenings- eller
engagemangslots. Förslagsvis skulle en sådan funktion vara kopplad till det
kommungemensamma Kontaktcenter som är under utredning. En lotsfunktion skulle kunna bemannas av anställda i Malmö stad från olika
förvaltningar som redan idag arbetar med civilsamhället. Man diskuterade även
mer praktiska frågor så som att information på malmo.se ska vara uppdaterad
och lätt att hitta.
Värt att nämna är också att det lyftes fram ett behov av ett
kommunövergripande ramverk för bidragsgivning. Man menade att det
möjligtvis behövs en generell policy som ska gälla för hela stadens
bidragsgivning. En policy kan ge ett mer rättvist bemötande/bedömning
oavsett vilken förvaltning man kommer i kontakt med.
Bidragsnätverket är en viktig part i det fortsatta utredningsarbetet, då de har
mycket information om föreningslivet i Malmö som bland annat kan användas
i en eventuell kartläggning av civilsamhället.
11 │ Stadskontoret │
Reflektioner
Civilsamhällets mångfald
Civilsamhället är mångfasetterat och spänner över allt från små schackklubbar
till internationella biståndsorganisationer och trossamfund. Organisationerna
och sammanslutningarna har olika förutsättningar. Vissa har anställda medan
andra drivs av ideella krafter. Malmö stad har redan kontakt med stora delar av
det organiserade civilsamhället, bland annat genom bidragsgivning. Det är en
utmaning att fånga upp alla dessa röster och behov. I utredningen krävs en
öppenhet gentemot mångfalden av organisationer och sammanslutningar.
Civilsamhället i förändring
Det är färre personer som är aktiva i det organiserade föreningslivet än tidigare.
Dock ska inte detta ses som ett tecken på att befolkningen idag är mindre
engagerad än förr. Däremot organiserar de sig på nya sätt, bland annat genom
upprop kring olika sakfrågor och deltagande i demonstrationer. Det är viktigt
att det icke-organiserade civilsamhället tas i beaktande under utredningens
gång. Offentliga stödsystem är ofta utformade utifrån det traditionella
folkrörelsesamhällets organisationer, vilket gör att initiativ från nätverk och
motsvarande inte kan fångas upp av myndigheterna.
Makt och ansvar
Malmökommissionens rekommendationer kring en demokratiserad styrning
leder till en rad frågor kring makt och ansvar. Oavsett intentioner finns det
alltid någon som har större makt än någon annan när det kommer till att
definiera problem och lösningar. Dessutom är kommunen betydligt
resursstarkare än civilsamhällets aktörer, åtminstone när det kommer till
ekonomiska medel. Denna fråga kommer att bli central genom hela
utredningen, och berör såväl den politiska sfären som tjänstemannakåren i
kommunen.
Uppföljning av samverkansprojekt
Många av de pågående sektorsövergripande samverkansprojekten bedrivs inom
stadsområdenas områdesutveckling. Här har samtliga stadsområden ett väl
utvecklat samarbete med det lokala civilsamhället. På sätt och vis jobbar
stadsområdena redan efter rekommendationerna från Malmökommissionen.
Det verkar dock finnas brister i hur utvecklingsarbetet i kommunen följs upp.
Här finns ett behov av att synliggöra och sprida positiva effekter från pågående
samverkansprojekt.
Sektorsöverskridande samverkan
Samverkan kan betraktas i ett bredare perspektiv där fler parter än kommun
och civilsamhälle involveras. Beroende av problemställningen kan det vara
relevant att samarbeta med exempelvis civilsamhälle och det privata näringslivet.
I andra sammanhang är ett samarbete mellan akademi, kommun och
civilsamhälle mer lämpligt. Det är därför rimligt att i denna utredning ha ett
öppet förhållningssätt till samverkan mellan ytterligare aktörer i samhället. Ett
holistiskt angreppssätt till utredningen passar väl överens med
Malmökommissionens slutsatser om att se samhället som en komplex helhet. I
Malmö finns ett embryo till en sådan utveckling i förstudien
12 │ Stadskontoret │
”Sektorsövergripande samverkan”. Rädda Barnen är initiativtagare och
projektägare. Malmö stad deltar i förstudiens styrgrupp tillsammans med bland
annat Malmö Högskola, PwC, Centrum för publikt entreprenörskap (CPE) och
Hållbar utveckling Skåne (HUT). Ambitionen är att tillsammans lämna in en
genomförandeansökan till Europeiska Socialfonden (ESF) under våren 2015.
Den sociala investeringsfonden
I dagsläget kan enbart verksamheter i Malmö stads egen organisation söka
pengar från den sociala investeringsfonden. Här skulle man kunna tänka sig att
se över riktlinjerna för att i nästa skede kunna uppmuntra till
sektorsöverskridande samverkan när man söker pengar. På så vis ges ett
finansiellt utrymme att lösa prioriterade samhällsutmaningar i samverkan
mellan olika sektorer. Det kan också bidra till att lösa problemet med de
projekt som ”faller mellan stolarna” inom den ordinarie bidragsgivningen.
Region Skåne tillämpar redan denna princip. Nyligen togs beslut om att
använda 3,8 mkr till en gemensam satsning mellan Region Skåne och
föreningslivet för att påskynda etableringen av nyanlända flyktingar (1).
Designlabb för social innovation
Designlabb för social innovation är en intressant form av samverkan mellan
olika samhällsektorer som Malmö stad bör se närmare på. Ett designlabb har
ett långsiktigt perspektiv på problemlösning och utveckling. Vidare lägger det
vikt vid designprocessen, att arbeta med etnografiskt inspirerade metoder, att
sätta människan i centrum och att interagera designkompetens tillsammans
med andra kompetenser i processen (Johansson, 2014, s.5)
Ett designlabb för social innovation i Malmö skulle kunna gå i linje med
prioriterade områden i den sociala investeringsfonden. Om riktlinjerna för de
sociala investeringsfonderna skrivs om så kan konkreta samverkansprojekt som
mynnar ut från designlabbet finansieras genom fonden när det blir skarpt läge.
Ett sådant labb knyter an till ett flertal av Malmökommissionens utredningar
som handlar om samverkan mellan olika sektorer.
Forskningscirklar som metod för gemensam utveckling
Forskningscirklar är en annan metod som är lämplig att använda i
sammanhanget, då de bygger på principen om ömsesidigt utbyte.
Utgångspunkten för en forskningscirkel är att en pågående dialog mellan
forskare och yrkesverksamma och/eller aktörer i civilsamhället kan lägga en
grund för att utveckla den egna praktiken (Persson, 2008:7). Sådana cirklar
skulle med fördel organiseras på lokal nivå, med särskilt fokus på att fånga upp
såväl det organiserade som det icke-organiserade civilsamhället. I cirklarna bör
gemensamma lösningar på samhällsutmaningar vara i fokus.
13 │ Stadskontoret │
Inledande aktiviteter
Sammantaget, efter avstämning internt i Malmö stad samt med representanter
från det lokala civilsamhället, bör följande aktiviteter sättas igång:
Initiera en tankesmedja kombinerad ”do-tank”
Större grupp med personer från civilsamhälle och kommun. Denna ska ange
riktningen, prioritera och vara ambassadörer. Dessutom ska det från denna
grupp kunna startas konkreta samverkansprojekt i mindre skala. Föreslagsvis
leds och sammankallas gruppen av stadskontoret.
Kartläggning av civilsamhället i Malmö
Med syfte att ge en utgångspunkt och att identifiera styrkor och svagheter i det
lokala civilsamhället. Dessutom ska denna kartläggning redogöra för pågående
verksamheter, utredningar, utvecklingsarbete och samverkansprocesser. Detta
kan i sin tur stärka möjligheterna till samverkan mellan såväl kommun och
civilsamhälle som mellan olika aktörer inom civilsamhället. Av yttersta vikt i
sammanhanget är att en sådan kartläggning även innefattar det ickeorganiserade civilsamhället. Under hösten har en dialog med Malmö högskola
och MIP och MISO inletts om hur en sådan kartläggning skulle kunna läggas
upp.
Ta fram en nulägesbild av Malmö stads bidragssystem/stödsystem till civilsamhället
I nuläget fördelas cirka 180 mkr till det organiserade föreningslivet i Malmö.
Fördelningen sker huvudsakligen genom Fritidsförvaltningen,
Kulturförvaltningen och Sociala resursförvaltningen. Med en nulägesbild, sett i
förhållande till en kartläggning av civilsamhället, kan vi se hur väl vårt
bidragssystem matchar dagens civilsamhälle.
Se över riktlinjerna för de sociala investeringsfonderna
Genom att se över riktlinjerna, och eventuellt förändra dessa, skulle man i
nästa skede kunna uppmuntra till sektorsöverskridande samverkan för social
hållbarhet. På så vis ges ett finansiellt utrymme att lösa prioriterade
samhällsutmaningar i samverkan mellan olika sektorer. Det kan även göra så att
projekt som ”faller mellan stolarna” fångas upp.
Följeforskning
Följeforskning är ett annat begrepp för löpande utvärdering. Följeforskning går
också under benämningarna lärande utvärdering eller on-going evaluation.
Stadskontoret föreslår att påbörja följeforskning kring befintliga
samverkansprojekt med syfte att identifiera framgångsfaktorer respektive
svårigheter i samverkan. Dessutom är syftet att beskriva några av de resultat
som uppnås i pågående arbete tillsammans med civilsamhället. Som en del av
detta ska det arrangeras minst en workshop med personer (från civilsamhälle
och kommun) som varit aktiva i dessa samverkansprojekt. Exempel på
samverkansprojekt/processer som skulle vara intressant att följa är Garaget,
Kraftsamling Herrgården och Allaktivitetens hus på Lindängen.
14 │ Stadskontoret │
Etablera/identifiera lokala utvecklingsnoder och forskningscirklar
Dessa ansvarar förslagsvis för dialog utifrån olika sociala bestämningsfaktorer.
Om det redan finns etablerade samverkansforum, som exempelvis
Kraftsamling Herrgården, så kan dessa fungera som utvecklingsnoder.
Sammanlagt föreslås det inrättas fyra sådana noder, varav minst två organiseras
som forskningscirklar. Resultaten från dialogerna och cirklarna ska analyseras,
och utgöra en del i slutrapportens förslag om former för samverkan.
Kompetensutveckling om civilsamhälle respektive offentlig sektor
Det går konstatera att det generellt saknas kunskaper om respektive sektors
förutsättningar. Här gäller det att skapa bryggor mellan sektorerna, där man lär
av varandra, som i sin tur kan ge bättre förutsättningar för att samverka kring
social hållbarhet. Därför föreslås att utbilda offentliga- (politiker och
tjänstepersoner) och idéburna sektorn om respektive parts ”verklighet” samt
hur vi tillsammans kan definiera utmaningar och hur dessa kan lösas
gemensamt. Här kan det även tänkas att politiker erbjuds delta i strategiskt
viktiga grupper (som tankesmedjan).
Preliminär tidplan
Inrätta tankesmedja
Inled kartläggning av civilsamhället
Etablera lokala utvecklingsnoder
Följeforskning
Kompetensutveckling
Nulägesbild bidragssystem
Översyn av riktlinjer i sociala
investeringsfonderna
15 │ Stadskontoret │
januari 2015
mars 2015
mars 2015
september 2015 – september 2016
september 2015 – mars 2016
januari 2016
mars 2016
Involverade aktörer
Internt
Stadskontoret
Stadsområdena
Fritidsförvaltningen
Kulturförvaltingen
Sociala resursförvaltningen
Externt
Civilsamhällets organisationer
Det icke-organiserade civilsamhället
Region Skåne
Länsstyrelsen
Malmö högskola
Ansvarsfördelning
Stadskontoret – Leder, koordinerar och rapporterar till kommunstyrelsen
Stadsområdesförvaltningarna – Ansvarar, tillsammans med Stadskontoret, för
dialoger med det lokala civilsamhället
Övriga berörda förvaltningar förväntas bidra med information, kunskap och
kompetens kring samverkan med civilsamhället.
Kostnader
Kartläggning av civilsamhället
Lokala utvecklingsnoder och forskningscirklar
Kompetensutveckling
400tkr
200tkr
50tkr
Totalt
650tkr
Vad gäller övriga aktiviteter är bedömningen att dessa kan genomföras med
befintliga personella resurser på Stadskontoret. Detta gäller förutom
följeforskning, där det behöver definieras hur det ska genomföras.
Stadskontoret återkommer därför till kommunstyrelsen under våren 2015 med
förslag på upplägg och kostnad för följeforskning.
16 │ Stadskontoret │
Referensförteckning
Isacsson, Sven-Olof (ordförande) slutrapport från Kommission för ett social
hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö:
2013.
Johansson Szücs, Louisa (red.) Designlabb för social innovation. Malmö:2014
Lindqvist, Staffan & Nordh, John 1+3=5 – Om framgångsfaktorer i lokal
samverkan mellan föreningar och kommuner kring barn och ungas fritid. Lund:2014
Persson, Sven Forskningscirklar – en vägledning. Malmö:2008
Regeringens proposition 2009/10:55 En politik för det civila samhället. Stockholm:
2009
Protokoll från kommunstyrelsen i Malmö stad, STK-2014-528.
Garaget Verksamhetsplan 2014
Överenskommelsekansliet Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna
organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.
Stockholm:2009
Internet
1.http://www.mynewsdesk.com/se/femklovern-iskane/pressreleases/satsning-paa-samarbete-med-foereningslivet-inometableringen-av-nyanlaenda-flyktingar-1072952 (2014-10-27)
2. http://www.regeringen.se/sb/d/18277/a/235999 (2014-10-30)
3. http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2014-06-10_fotboll_mot_rasism
(2014-11-06)
17 │ Stadskontoret │