föreläsare workshop 1

advertisement
Anteckningar från föreläsningarna, Workshop 1
Anteckningarna är ett komplement till föreläsarnas power points.
Hans Abrahamsson, Göteborgs Universitet och Malmö Högskola
Den stora samhällsomdaningen i vår tid – Städer som noder för global
samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter
Ger ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens förutsättningar
H. Abrahamsson inledde med ge en bakgrund av forskningsutvecklingen inom området social
hållbarhet. Vad man genom tiden har sett som viktiga faktorer inom social hållbarhet och utveckling.
Världshälsoorganisationen (WHO) visade 2008 på kopplingen mellan förväntad livslängd och vilket
sammanhang man kände (utbildningsnivå, bostadsmiljö etc). I samband med arabiska våren
uppmärksammade man kopplingen mellan rättvisa och social utveckling.
Det finns forskning som visar att människor som mår dåligt kostar mer. Att jobba förbyggande och
försöka förhindra att de hamnar i en situation som får dem att må dåligt sparar pengar. Dilemmat är
dock att det är svårt att påvisa att de förebyggande åtgärderna verkligen har haft effekt. Vidare
arbetas det idag främst i stuprör, vilket också försvårar det förebyggande arbetet.
Definitionen på social hållbarhet är omtvistad, man kan se det som social sammanhållning. Social
hållbarhet handlar om samhällets förmåga att hantera komplexa samhällsproblem. Vilket kräver
individens delaktighet, dialog, möjlighet att förstå sammanhang och känna självtillit.
Tre stora omdaningar i vår tid
1. Globaliseringen
- Vad är realtid? Förmåga idag att dela med sig och att etablera kontakt i realtid. Man delar med sig
av goda upplevelser från nya samhällen man lever i vilket ger upphov till nya rörelser. Fler vill
uppleva.
2. Migration
- Dubbelt vardagsliv, lever sitt liv på två platser, något som möjliggörs genom dagens teknik.
3. Urbaniseringen
- En utveckling under 3000 år och 3,2 miljarder bor i städer. På 30 år kommer ytterligare 3,2 miljarder
flytta in till städerna -> sätter stora krav på infrastruktur och bostadsbyggande m.m. Men det skapar
också sociala spänningar.
Göteborg och Malmö växer snabbast i Europa, vilket skapar sociala spänningar. Dessa sociala
spänningar kräver den här typen av projekt.
-
Den senaste tidens utveckling har ändrat innebörden av orden säkerhet – migration –
urbanisering. Säkerhet handlar mer om mänsklig säkerhet och trygghet. Migration om
rättvisa, bemötande och respekt. Urbanisering om utveckling och välmående.
-
Säkerhet – rättvisa - utveckling hänger ihop. Att politiker profilerar sig gör det problematiskt
att koppla ihop dessa politikområden, att skapa hängrännor.
Man måste se till vilka förutsättningar det finns för samverkan. Det finns ett ökat krav på
koherens och samstämmighet mellan olika politikområden.
Vad är globalisering?
Innan westfaliska freden fanns flera starka aktörer, städer, påve, feudal herrar. 1648 etablerades den
westfaliska ordningen och nationalstaterna växte sig starka i det politiska rummet. Efter 1944, när
staten har börjat dra sig tillbaka och det finns brist på legitima statliga institutioner ökar utrymmet
för andra aktörer i det politiska rummet.
Social hållbarhet är en viktig indikator att investera i. Att bli attraktiv kostar. Att dra till sig
investeringar och utbildad befolkning kan dock medföra att de som bodde på platsen innan flyttar,
vilket kan leda till att segregationen ökar.
Kostnaden för att attrahera globala flöden tenderar att öka samtidigt som statsbidragen minskar och
skatteintäkterna planar ut, vilket skapar ett finansieringsgap och det finns risk för minskad välfärd.
Tilltron till politiken minskar och det kan leda till oro.
Det sociala kontraktet mellan nationalstaten och civilsamhället börjar lösas upp. Samtidigt som
civilsamhället luckras upp. Människor börjar forma sin identitet på lägre nivå, genom ad hoc
grupperingar. Nya sociala rörelser skapas. Man startar egen ekonomisk verksamhet för att nå den
levnadsstandarden som man förväntar sig. Det finns en låg toleransnivå i Sverige. Människor vill ha
det de förväntar sig.
Ett frustrationsgap skapas genom att man känner att man har rätt till något, men att man inte kan nå
det på grund av faktorer man inte man påverka. Strävan efter högre levnadsvillkor ökar, samtidigt
som möjligheten eller förmågan inte finns. Människor kan attraheras av de med högre levnadsvillkor,
gänggrupperingar tex. De med högre levnadsvillkor kan beställa brinnande bilar mot betalning.
Att inte kunna nå högre levnadsvillkor kan skapa individuell skuldbeläggning, en oartikulerad skam
som kan leda till vrede och våld. Killar visar sin frustration utåt, medan tjejer håller det inom sig. Och
kanske är det denna inåtvända frustration hos tjejer som är det största folkhälsoproblemet. Ett nav
för global samhällsstyrning och ett slagfält för nya konflikter skapar ett spänningsfält.
Vad kan göras?
Man kan använda sig av positiv säkerhet genom att arbeta förebyggande och främjande underifrån
eller av negativ säkerhet genom kontroll och övervakning ovanifrån. Oavsett behöver vi leva med
globaliseringen. Globaliseringen är god, men innebär kostnader. Men återigen -> se social hållbarhet
som investering.
Öka den politiska delaktigheten genom medborgardialog. Människor vill bli sedda, lyssnade på och
respekterade. Det finns ett politiskt manöverutrymme.
Det politiska landskapet förändras, nätverkssamarbeten ökar och samhället blir alltmer
individualiserat. Vår egen rädsla och våra fördomar. Vår egen oro är en stark drivkraft bakom den
sociala oron i samhället.
Diskussion: Myndigheter säger att civilsamhället är viktigt att få med i arbetet. Ideella organisationer
är nödvändiga för att nå människorna. Men det är svårt att koppla samman myndigheter och
tjänstemän med civilsamhället. Det finns strukturella problem som hindrar god samverkan. Möten på
dagtid och höga konferenskostnader är exempel på det.
Rainar All, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap
Sociala risker och social oro och hur kan man arbeta förebyggande
Hur ser framtiden ut? Ett av fem framtidscenarion som Myndigheten för Samhällskydd och
beredskap tagit fram pekar på att världen kommer präglas av oro och svag ekonomisk utveckling. Det
förändrade klimatet i samhället tas det inte hänsyn till i planeringen av samhället idag.
Hur har utvecklingen fram till idag sett ut? Hur har upploppen förändrats genom tiden?
Varför utsätts de som är satta att hjälpa för hot och våld?
Kunskaps- och forskningsläget är relativt dåligt inom detta område idag. Det saknas kunskap om
frekvens och förekomst av social oro, man vet inte om det är vanligare nu jämfört med förr eller om
det bara är annorlunda. Ämnet har heller inte riktigt landat inom MSB.
Goda exempel på vilka åtgärder som gjorts runt om i landet för att förebygga och främja. Utbildning
är ett exempel på en lyckad åtgärd – Utbildningen skydd mot olyckor (SMO). Man kan inte sätta
galler på brandbilar som attackeras. Det ger en motsatt effekt, negativ säkerhet. Man kan stärka,
utan att det syns.
Diskussion: Det finns en ökad förståelse bland personal att det kan hända idag, men inte en
acceptans. Man behöver ha en öppen attityd. Busschaufförer blir mer frekvent utsatt, men det får
inte samma uppmärksamhet i media.
Per Höglund, Nacka Kommun
Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet
Att arbeta med hårda frågor är enkelt, medan det är svårare att arbeta med sociala frågor kopplat till
risk- och sårbarhetsanalysen (RSA).
I Nacka gör man verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser. Nacka skiljer på kommunalt (som
är hela kommunen) och lokalt (som är ett steg lägre, område eller verksamhet etc.) För att få en bild
av hur det ser ut på den lokala nivån, behöver man bryta ner ett steg till och titta på vissa omrdåen
eller verksamheter.
Föredrar att prata om riskfaktorer istället för sociala risker. Social oro handlar om att hantera sådant
som har hänt, medan sociala risker handlar om att arbeta mer förebyggande enligt Nacka kommun.
Smygande risker. Vad är normalitet? När börjar man vara proaktiv? Kan vi inte hitta riskfaktorer som
gör att vi kan förhindra?
SWOT
-
Styrkor: det görs en del, men det samordnas inte och att utveckla RSAn bidrar till ett
systematiskt arbete.
Svagheter: organisationens struktur stöttar inte tvärsektoriellt arbete, skapar otydlighet kring
roller/ansvar/mandat. Diffusa definitioner av begreppen.
Möjligheter: skapa mötesplatser för diskussion, lokalt/centralt arbete med sociala risker med
förebyggande insatser ger organisatoriskt lärande.
Hot: ”top-down” viktigt att alla känner sig delaktiga, skapar merjobb utan att tillföra något.
Viktigt att fundera kring varför man gör en RSA och för vem.
Det måste finnas en vilja att se att man har problem. Vad kostar det att inte göra något?
Fortsatt arbete på lokal nivå
-
Respektive nämnd ser över vad som är skyddsvärt inom deras område
Utveckling av metodstöd
Utökad samverkan
Erfarenheter
-
Arbetet kräver samverkan, struktur, delaktighet
Tydliggör roller och ansvar!
RSAn knyter ihop historien med framtiden och processer kring den
Framtiden
-
Viktigt med centralt/regionalt stöd
Länsstyrelsen viktig arena – anordna workshops, seminarier, stöd och hjälp med
benchmarking
Naturliga samarbeten tvärsektoriellt
Fokus på det lokala perspektivet och lokal statistik
Nacka är inte i mål med sitt arbete ännu, målet är att sociala risker ska vara med i risk- och
sårbarhetsanalysen 2015.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards