Tobakens skadliga
effekter på oral och
allmän hälsa
Undersökning av svenska ungdomars kunskap
Naim Ahmed
Samira Mamadova
Handledare: Björn Axtelius
Examensarbete 7,5 hp
Tandhygienistprogrammet
Malmö Högskola
Odontologiska fakulteten
K4 VT 2010
205 06 Malmö
SAMMANFATTNING
Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvändning, oral och
allmän hälsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter
på oral och allmän hälsa undersökas. Våra specifika frågeställningar var följande:
Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa?
Varifrån har de fått sin kunskap? Kan kunskapsnivån påverka
tobaksanvändningen? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors
kunskap?
För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie.
Informationen har hämtats från böcker, vetenskapliga artiklar och från internet.
Studien slår fast att rökning orsakar skador på kroppens alla organ, speciellt på
munhåla, svalg och lungor. Dessutom ger den upphov till hjärt- kärlsjukdomar. De
studier som tagits med i arbetet visar att majoriteten av svenska ungdomar hade
relativt bra kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän hälsa. Men
kunskapsnivån var inte avgörande om ungdomar skulle avstå från
tobaksanvändning.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING............................................................................................................ 4
1.1
Syfte.......................................................................................................... 4
1.2
Specifika frågeställningar ...................................................................... 4
2
MATERIAL OCH METOD ................................................................................. 4
3
RESULTAT ............................................................................................................. 5
3.1
Tobaks innehåll ....................................................................................... 5
3.2
Verkningsmekanismen .......................................................................... 5
3.3
Tobaks skadliga effekter på allmänna hälsa ...................................... 5
3.3.1
Hjärt-kärlsjukdomar .................................................................................... 5
3.3.2
KOL ............................................................................................................. 6
3.3.3
Cancer ......................................................................................................... 6
3.4
Tobakens skadliga effekter på munhåla ............................................. 7
3.5 Ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän
hälsa 7
4
3.6
Varifrån har ungdomar fått sin kunskap? ................................................. 9
3.7
Kunskapens påverkan på framtida tobaksanvändning .................... 9
DISKUSSION ...................................................................................................... 10
Litteraturförteckning ............................................................................................. 11
3
1 INLEDNING
I Sverige börjar 30 000 ungdomar varje år att använda tobak, dvs. 600 ungdomar
varje vecka. Redan i 9 – 10 årsåldern börjar många prova cigaretter och snus.
Varannan pojke och var tredje tjej i 12-årsåldern har provat cigaretter (1).
Sannolikheten för att bli beroende av nikotinet ökar ju tidigare man kommer i
kontakt med det. Storrökare i 15 – 16 åldern har nästan alla börjat röka i 9 – 10
årsåldern. Utsätts barn för nikotin i moderlivet eller under amningsperioden blir
de snabbt beroende av det, eftersom nikotinreceptorer i hjärnan utvecklas redan då
(1).
Rökningen orsakar besvär i det respiratoriska systemet och i andra organ i
kroppen. Ungdomar blir nikotin beroende och rökningen kan leda till användning
av alkohol och narkotika. Ungdomar som röker regelbundet kan fortsätta att röka
genom hela sitt vuxna liv (2). Tobaksanvändningen är en vanlig orsak till cancer i
munhåla och kan orsaka många andra sjukdomar i munhålan, bl.a. parodontit (34).
Det är viktigt att förhindra eller skjuta upp tobaksanvändningen bland barn och
ungdomar. Om barn och ungdomar kommer i kontakt med tobak i tidig ålder kan
detta leda till nikotinberoende före 20 års ålder (5).
1.1 Syfte
Syftet med studien är att ta redo på tobaks skadliga effekter på oral och allmän
hälsa, samt svenska ungdomars kunskap om dessa.
1.2 Specifika frågeställningar
1. Vad vet ungdomar om tobaks skadliga effekter på oral och allmän hälsa?
2. Varifrån har de fått sin kunskap?
3. Kan kunskapsnivån påverka tobaksanvändningen?
4. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap om tobakens
skadliga effekter på oral och allmän hälsa?
2 MATERIAL OCH METOD
I litteraturstudien har fakta hämtats från böcker och Internet. Vetenskapliga
artiklar till arbetet har hittats genom sökning i databasen PubMed. Första
sökningen gjordes med MeSH termen ” Adolescent + Smoking + Knowledge”
och gav 10 träffar. Av dessa valdes 3 artikel ut för noggrannare studium.
Artiklarna som valdes ut handlade om ungdomars kunskap och attityder,
urvalskriterierna var också att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år.
Sökning gjordes även i sökmotorn google.se. Söktermerna som användes var
”ungdomars kunskap tobak oral hälsa” och ”tobak oral hälsa”, ur dessa valdes 8
länkar som bedömdes relevanta. Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning (CAN) kommer varje år ut med en rapport om ungdomars
alkohol, tobak och narkotikavanor. I studien har deras rapport använts. Statistisk
data har också hämtats från WHO:s hemsida.
4
3 RESULTAT
3.1 Tobaks innehåll
I röken från en tänd cigarett finns det cirka 4700 olika föreningar och kemiska
ämnen i form av gas och fasta partiklar (6). Bland dem finns kemikalier som kan
orsaka cancer, skada hjärtat, blodkärlen, slemhinnorna i luftvägarna och orsaka
allergier (7,8). Tobaksrök/cigarettrök delas upp i ”huvudrök” och ”sidorök”.
Både huvudröken och sidoröken har delats upp i en gasfas och en partikelfas (5).
Tobaksrökens gasfas: kolmonoxid, koldioxid, karbonyldisulfid, bensen, toluen,
formaldehyd, akrolein, aceton, pyridin, 3-metylpyridin, 3-vinylpyridin, vätecyanid,
hydrazin, ammoniak, metylamin, dimetylamin, kväveoxid,, N-nitrosodimetylamin,
N.nitrosodeitylamin, N-nitrosopyrolidin, formsyra, ättiksyra, metylklorid (5).
Tobaksrökens partikelfas: partiklar, nikotin, anatabin, fenol, katekol, hydrokinon, anilin,
toluidin, naftylamin, aminobifenyl, bens-a-antracen, benso-a-pyren, kolesterol, ybutyrolakton, kinolon, harman, N-nitrosonornikotin, NNK, N-nitrosodietanolamin,
kadmium, nickel, zink, polonium-210, bensoesyra, laktat, glykol, succinat (5).
Kemikalier i huvudröken som är klassificerade som cancerframkallande är 1,3butadien, aldehyder och andra flyktiga organiska förbränningsprodukter (inklusive
bensen), metaller (kadmium, arsenik, krom, nickel, beryllium och bly)
nitrosaminer och polycykliska aromatiska kolväten. Kemikalier som har effekt på
andningen är akrolein och acetaldehyd. Kemikalier som påverkar hjärtkärlsystemet är cyanider, arsenik, kreosol och kolmonoxid (3).
3.2 Verkningsmekanismen
Nikotinet är det främsta ämnet i tobaken som orsakar själva beroendet genom att
stimulera produktionen av dopamin och andra signalsubstanser i hjärnans
belöningssystem. Nikotinet i ren form är en färglös flyktig olja tillika en alkaloid,
vilket är en grupp basiska ämnen som innehåller kväve. Nikotinet tas upp i blodet
via slemhinnan i munnen, näsan och övriga luftvägar, samt genom slemhinnan i
magen. När nikotinet kommit in i blodbanan, tar det sig lätt ut från blodkärlen.
Det tar tio sekunder för nikotinet att nå hjärnan från det att rökaren tagit ett bloss.
Nikotinet verkar både stimulerande och dämpande i nervsystemet genom att binda
sig till receptorer i hjärnan, varpå olika signalsubstanser frisätts. Dessa
signalsubstanser är viktiga för att nervsystemet ska fungera (13).
3.3 Tobaks skadliga effekter på allmänna hälsa
Tobaksrökning är en av de främsta orsakerna till ohälsa och förtidiga dödsfall (1).
Kemikalier som finns i röken orsakar skador i många av kroppens organ (7).
Rökning ger upphov till ett 40-tal sjukdomar, av dessa är många dödliga. De
största sjukdomsgrupperna är hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv
lungsjukdom (KOL) och lungcancer (8).
3.3.1
Hjärt-kärlsjukdomar
I Sverige dör varje år omkring 6400 människor i sjukdomar som är relaterade till
rökning, ca 200 av dessa avlider av skador de fått av passiv rökning (9). Rökning
är en av de viktigaste riskfaktorer för hjärt – kärlsjukdomar bland såväl män som
kvinnor. Rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som aortaaneurysm (livshotande
åderförkalkning av stora kroppspulsådern), akuta hjärtarytmier (rubbningar i
5
hjärtats hastighetsreglering) med dödlig utgång, ischemisk hjärtsjukdom (för dålig
blodcirkulation i hjärtats kranskärl), förhöjt blodtryck och hjärnblödning (5).
Risken för att få sjukdom i kranskärl är 20 procent högre hos rökare än hos icke
rökare (9). Ju mer man röker, desto större är risken för kranskärlssjukdom (5).
Nästan all hjärtinfarkter som inträffar före 50 års ålder beror i stort sett på rökning
(9). Nikotinet i röken gör att blodkärlen drar ihop sig och hjärtat slår snabbare.
Det leder till högt blodtryck och då måste hjärtat anstränga sig mer. Konditionen
försämras. Hjärtats kranskärl förträngs vilket leder till att risken att få en
hjärtinfarkt 3-dubblas (10).
Kolmonoxiden i tobaksröken minskar de röda blodkropparnas förmåga att
transportera syre (9). Överlevnadsförmåga försämras hos blodplättar pga. rökning
och de blir mer klibbiga så att de lättare klumpar ihop sig. Det ökar risken för att
det ska bildas farliga blodproppar (4).
3.3.2 KOL
Lungsjukdomar som Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och
lunginflammation orsakas av rökning. Rökning kan även ge upphov till t.ex.
hosta, slembildning, pipande andning, allergiutveckling, luftrörskatarrer och akut
bronkit och kronisk bronkit (8). Vid emfysem (slutstadiet av kronisk bronkit)
leder rökningen till vävnadsskador i lungorna, som gör det allt svårare att andas.
Till slut måste patienten få syrgas (5). En tredjedel av alla rökare får allvarliga
symtom från luftvägarna (9). Män som röker 20 cigaretter per dag löper mer än 10
gånger högre risk att dö i lungsjukdom (4). Som nämns tidigare är rökning en
viktig bidragande faktor till uppkomsten av KOL. Och rökstopp är den enskilt
viktigaste åtgärden vid KOL. Rökstopp ger minskning av symtom och förlängd
överlevnad (11).
3.3.3
Cancer
Många cancersjukdomar orsakas av tobak. Man vet att många kemikalier som
hamnar i blodomloppet vid rökning innehåller ämnen som skadar arvsmassan när
de tas upp i cellerna och kan ge upphov till cancer (9). Rökningen orsakar cancer i
lungor, strupen - matstrupe och luftstrupe, munhålan, urinblåsan, njurarna,
magsäcken, livmodern, livmoderhalsen, bukspottkörteln, tjocktarmen, magen och
blod (8,9). WHO fastslog 1964 att lungcancer orsakas av cigarettrök och idag är
lungcancer den vanligaste dödsorsaken till cancer i världen (1). Lungcancer har
blivit vanligare även hos kvinnor, eftersom allt fler kvinnor börjat röka (9).
”Risken för lungcancer ökar med den tobaksmängd som röks dagligen, med
antalet år av regelbunden rökning och med tidig rökdebut” (5). Det finns ett
samband mellan tjärhalten i tobaken och risken för lungcancer (4).
Andra hälsoeffekter:
-
-
Magsjukdomar som magsår och Crohns sjukdom återkommer oftare hos rökare än
hos icke – rökare.
Kvinnliga rökare drabbas oftare av benskörhet (9).
Röknigen minskar fruktsamhet hos både kvinnor och män. Kvinnor som röker får
barn med låg födelsevikt pga hämmad fostertillväxt. De får även andra
graviditetskomplikationer som förtida bristning av fosterhinnorna,
moderkaksavlossning, för tidig födelse, plötslig spädbarnsdöd (8).
Rökande kvinnor når klimakteriet ett par år tidigare än andra.
Cigarettrökning gör att man åldras för tidigt genom snabbare ämnesomsättning. Ju
tidigare rökdebuten ägt rum desto fortare blir åldrandet synlig (9).
6
-
Ökad risk för operationskomplikationer
Vissa synnedsättningar
Ökad stress
Nedsatt kondition
Höftledsfraktur (8)
3.4 Tobakens skadliga effekter på munhåla
Vid in- och utandning träffar tobaksröken munhålan, tillsammans med tänder och
parodontal vävnad. Den orala miljön påverkas av tobaksröken på flera olika sätt.
Det är lätt att upptäcka rökningens negativa effekter i munnen. På grund av tobaks
användning får personer ofta missfärgade tänder, vitaktiga förändringar och
melaninpigmentering i slemhinnan. Rökarmelanos innebär en ökad
melaninpigmentering och är vanligare hos rökare. Dessa negativa hälsoeffekter
försvinner när man slutar röka. Dessutom ger rökning dålig andedräkt, försämrad
smak/luktsinne och gör att det bildas mer tandsten. Rökaren kan även utveckla
hårig tunga (1).
Leukoplakier förekommer oftare hos rökare jämfört med ickerökare. I vissa fall
kan dessa utvecklas till cancer. ”Risken för att få leukoplakier stiger med ökat
antal cigaretter man röker och antalet år som rökare”. Ofta försvinner den om man
slutar röka (1), (7).
Oral candidos förekommer oftare hos rökare jämfört med ickerökare. En del
candida – infektioner försvinner vid rökstopp (7). Gommen kan skadas av rökning
i form av att den förhornas och blir ljusare med små röda prickar som är de små
spottkörtlarnas öppningar. Även detta försvinner med rökstopp (1).
Tandköttsinflammation (gingivit) förekommer oftare hos rökare jämfört med icke
rökare, men ofta kan det vara svårt att upptäcka det p.g.a. försämrad
blodcirkulation i tandköttet vilket leder till att tandköttet inte blöder så lätt och får
ett blekt utseende. Risken för parodontit ökar med långvarig
tandköttsinflammation. Risken för rökare att drabbas av parodontit som i sin tur
leder till tandlossning är fem gånger större än för icke-rökare. Rökare tappar fler
tänder och risken att bli helt tandlös är stor bland dem (1). En patient som röker
svarar sämre på behandling och resultatet blir aldrig lika bra som på patient som
inte röker. Rökare har sämre läkning efter extraktion och implantat behandlingen
misslyckas oftare hos rökare (7).
Cancer är en av de allvarligaste sjukdomarna i munnen. Risken för att drabbas av
mun- och svalgcancer är större hos rökare jämfört med icke-rökar. Och de
vanligaste ställena för tumörer är munbotten, tunga och svalgvägg. ”Risken för
cancer i munnen ökar med många rökta cigaretter, långvarigt bruk och tidig
debut”. Kvinnor är känsligare än män. Tobaksmängden i kombination med
alkohol ökar risken för cancer (7), (11).
3.5 Ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän
hälsa
År 1987 fick docent Ulla Marklund, då vid institutionen för pedagogik i Göteborg,
i uppdrag av Socialstyrelsens byrå för hälsoupplysning att göra en undersökning
om ungdomar och tobak. Folkhälsoinstitutet upprepade studien 1994. År 2003
fick Maria Nilsson, Umeå universitet, i uppdrag av Statens folkhälsoinstitut att
7
genomföra en utvidgad studie av de båda tidigare. För alla tre studier har gjorts ett
urval av 4500 ungdomar i åldrarna 13, 15 och 17 år (12).
Ungdomar i Sverige har i allmänhet ganska bra kunskap om riskerna med
tobaksbruk, speciellt när det gäller tobakens skadliga effekter på allmän hälsa
(12).
Majoriteten av ungdomarna känner till de vanligaste skador som orsakas av
tobaksröken t.ex. att fostret kan ta skada om kvinnan röker under graviditeten,
rökningen påverkar huden genom att man snabbare får rynkor och att risken ökar
om man börjar röka tidigt. Många känner också till sambandet mellan passiv
rökning och lungcancer. Dock har svenska ungdomar mindre kunskap om
sambandet mellan allergi och passiv rökning, sambandet mellan rökning och
förkylning och sambandet mellan rökning och magsår. Dessutom har ungdomar
mindre kunskap om antal dödsfall som inträffar bland rökare. Endast 33 procent
prickade rätt på påståendet ”nikotin är mindre beroende framkallande än
kokain”.”Ickerökarnas kunskaper utmärkte sig på vissa påståenden, med runt 10
procent större andel rätt svar. Det rörde sambandet mellan lungcancer och passiv
rökning, mellan risk för ohälsa och ålder då man börjar röka samt nikotin och
beroende.” (12).
Könsskillnader kunde ses vid undersökningarna. Flickor hade fler rätt svar än
pojkar (12).
8
3.6 Varifrån har ungdomar fått sin kunskap?
Tabell 2. Informationskällor för ungdomar i årskurs 5
Frågor
Antal
Har någon (föräldrar, lärare, skolsjuksköterska, någon annan) någonsin förklarat
för dig varför rökning är skadlig för hälsa?
Ja
2406
Nej
123
Har du någonsin läst någon artikel om tobakens effekter på hälsan?
Ja
1416
Nej
1100
Har du någonsin tittat på ett tv – program om tobakens risker för hälsan?
Ja
1572
Nej
938
Antal källor med tobaksinformation
Tre
1011
Två
871
En
560
Inga
51
Information hämtad från (14)
I studien ingick totalt 2581 ungdomar. Resultat från tabell 2 visar att majoriteten
av ungdomarna, redan i årskurs 5, fått information om tobakens skadliga effekter
på kroppen. Ca 93 % av ungdomarna fick information från föräldrar, lärare,
skolsjuksköterska eller någon annan. Av ungdomarna fick 55 % sin information
genom tidningar och 61 % via TV . De flesta hade fått sin information från mer än
en källa (14).
3.7 Kunskapens påverkan på framtida tobaksanvändning
En studie genomfördes i Sverige där det ingick 2581 ungdomar (1285 pojkar och
1296 flickor) mellan årskurs 6 till årskurs 9 för att undersöka om kunskapsnivån
hos dem påverkar framtida användning av tobak. Resultat visade att det inte fanns
någon direkt koppling mellan kunskap och användning. Kunskap är endast
effektiv för att främja beteendeförändringar när individer före
kunskapsinhämtning inte känner till negativa konsekvenser av själva beteendet. I
de flesta västländer är nästan alla individer, även vid mycket unga år, medvetna
om att rökning är skadligt. Av barnen uppgav 95 % att de hade blivit informerade
om hälsoriskerna med rökning så tidigt som vid 11 års ålder. Med andra ord,
kunskap kan vara nödvändig men inte tillräcklig för att ändra folks beteende (14).
9
4 DISKUSSION
Rökning orsakar många allvarliga sjukdomar hos rökare såsom hjärtkärlsjukdomar, lungcancer och cancer i munnen och svalgen. Dessutom
femfaldigas risk för rökare att drabbas av parodontit.
De underökningar som vi har tagit med i rapporten visar att majoriteten av
svenska ungdomar hade relativt hög kunskap om tobakens skadliga effekter på
allmän hälsa. Till exempel i en studi (12) visste 96 % att tobaksanvändning under
graviditet kan leda till fosterskada, 83 % visste att tidig rökdebut ökar risken för
att bli sjuk och 80 % visste att passivrökning kan leda till lungcancer. Men det
fanns vissa områden inom vilka ungdomar hade brist på kunskap. Endast 37 %
svarade rätt på påståendet ”Varannan rökare dör av rökning” och 32 % på
påståendet att ”Nikotin är mindre beroendeframkallande än kokain”(12).
Tyvärr hittade vi inga studier som undersöker ungdomars kunskap om tobaks
skadliga effekter på oral hälsa. Med anledningen av detta efterlyses fler studier
inom det området.
Resultatet från en studie(14) visar att majoriteten av ungdomarna fått sin kunskap
via skolan och media. Endast 2 % av ungdomarna hade inte fått någon
information alls. Det finns en uppsjö av studier där det undersöks om ungdomars
rökvanor, men dessvärre finns det inte många studier som undersöker ungdomars
kunskap om tobakens skadliga hälsoeffekter.
När det gäller kunskapsnivåns påverkan på tobaksanvändning finns det inget
samband enligt en studie (14). Kunskap kan vara en viktig faktor men inte
avgörande när det gäller förändring av folks tobaksvanor. Man kom fram till
liknande resultat i en annan studie som utfördes i en skola i Frankrike (15).
Trots att flickorna hade mer kunskap om tobakens skadliga effekter än pojkar, var
det fler flickor som började röka. Detta är också ett bevis på att kunskapsnivån
inte är avgörande vid förändringar av folks beteende. Det krävs fler studier som
kartlägger faktorer som är avgörande för förändringar av folks beteende när det
gäller användning av tobak så att man kan förebygga eller skjuta upp rökdebuten.
10
Litteraturförteckning
1. Zimmerman M, Wickholm P. Tobak och tandvård
http://www.bzb-caresystems.se/component/docman/search_result (200912-09)
2. WHO. Health effects of smoking among young people
http://www.who.int/tobacco/research/youth/health_effects/en/index.html
( 2009-12-09)
3. Wickholm S. Rökning och snus – effekter på allmän, oral och parodontal
hälsa 2005; Tandläkartidningen årg 97 nr 15
4. CAN. Tobak 2002
http://www.can.se/Drogfakta/Tobak (2009-12-09)
5. Post A, Gilljam H. Tackla tobak – tobaksprevention i teori och praktik 2:a
uppl. Studentlitteratur i Lund, 2003; ISBN 9-44-04051-2
6. Fakta om tobaksrök.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8025 (2010-03-31)
7. SBU, Centrum för Tobaksprevention (Stockholms läns landsting),
Tandvård mot Tobak. Tobak & tänder – en handledning för
tandvårdspersonal 2001
8. Statens folkhälsoinstitut. Tobak (En powerpoint presentation)
http://www.tobaksfakta.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx
?ID=4262 (2010-03-31)
9. Hälsoeffekter av rökning.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=9086 (2010-03-31)
10. Vad gör röken med din kropp
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8987 (2010-03-31)
11. SBU. Citat om rökning 2002
http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/2139/
(2010-03-31)
12. Nilsson M. Tonåringar om tobak – vanor, kunskaper och attityder Edita,
stockholm 2005; ISBN 91-7257-369-4.
http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/fh/rapp/tonaringartobak0509.pdf
13. Fakta om nikotin.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8665 (2010-04-10)
14. Rosendahl KI, Galanti MR, Gilljam H, Ahlbom A. Knowledge about
tobacco and subsequent use of cigarettes and smokeless tobacco among
Swedish adolescents. Journal of Adolescent Health 2005;37:224-228
15. Michaud C, Saraiva I, Henry Y, Dodane M. Reflection on prevention.
Sante Publique. 2003 Mar;15(1):69-78.
11
