Engelska och lärande

Huvudämne
Engelska och lärande
lärarutbildningen, Malmö högskola
www.mah.se/lut/ksm
Engelska och lärande hösten 2008
Inledning
I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den
nya lärarutbildningen har samtliga enheter inom Lärarutbildningen i Malmö fått i uppdrag att beskriva
sina respektive huvudämnen i en text som likt en manschett håller samman huvudämnets bärande innehåll
och ger uttryck för dess grundtankar. Dessutom syftar texten till att utgöra en grund för det fortsatta
förändringsarbetet. En beskrivning av enheten Kultur, språk, medier inleder denna text. Här framgår
grundhållningen inom det kunskapsfält som enheten representerar och som enhetens huvud-ämnen utgår
från. Därefter följer presentationen av huvudämnet Engelska och lärande
Kultur, språk, medier
Enheten Kultur, språk, medier (KSM) omfattar huvudämnena Bild och visuellt lärande, Engelska och
lärande, Kultur, medier, estetik, Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Tyska och lärande och. Kultur,
språk, medier är också namnet på en forskningsmiljö som inbegriper ett par andra enheter på högskolan,
Konst, kultur och kommunikation (K3) och Internationell migration och etniska relationer (IMER). Tanken
är att man kan tala om ett till stor del gemensamt kunskapsfält. Inom detta fält skiljer KSM:s huvudämnen
ut sig genom att ha en tydlig yrkesinriktning, samtidigt som de eftersträvar en akademisk utbildning av god
kvalitet. Yrkesinriktningen tar sig bland annat uttryck i att ämnena didaktiseras, riktas mot lärandefrågor.
Man kan betrakta KSM som en lärarutbildningsenhet för humaniora. Men kunskapsområdet har inte
ett traditionellt akademiskt perspektiv på humanistiska studier utan präglas av tvärvetenskaplighet.
Det som binder ihop enheten är intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang,
bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och kulturella tillhörighet. Med kultur
menar vi den symboliska betydelse som människor lägger in i handlingar, tänkesätt och ting och som
signalerar tillhörighet till en viss gemenskap. Begreppet kultur förstås alltså i en bred, antropologisk
snarare än en snäv, estetisk bemärkelse. Kulturanalytiska perspektiv ingår i alla huvudämnen. Även
språk, liksom ”text”, uppfattas i en utvidgad mening. Bild, musik, rörelse etc är språk som skapar texter
där ordet inte alltid dominerar. Ett annat inslag i vår syn på språk och kunskap är den starka betoningen
av kontextens, det sociala sammanhangets betydelse för lärandet. När vi talar om medier slutligen är
det något mer än massmedia vi tänker på. Medier är teknologiska verktyg, analoga och digitala, som
gör språkliga upplysningar, kunskaper och föreställningar tillgäng-liga för gemensam bearbetning.
Barns och ungas medieanvändning ingår i deras kunskapsbildning och identitetsarbete. Den är därför en
viktig resurs i undervisningen. Medierna är exempel på lärandets nations(gräns)överskridande karaktär.
Internationalisering och globalisering är påverkanskrafter som uttrycks på olika vis i utbildningen. KSM har
t.ex. internationella kurser, och internationalisering fungerar dessutom som ett perspektiv i huvudämnets
kurser som bl.a. konkretiseras genom internationella jämförelser, internationell kurslitteratur, studieresor
och nätverkssamarbeten. Internationaliseringsarbetet har flera syften. Ett är att förbereda för en skola där
internationalisering fungerar som ett av flera övergripande perspektiv. Ett annat syfte relateras till ökad
interkulturell förståelse och förbättrad utbildningskvalitet. Studenters och lärares mobilitet och utbildningens
internationalisering utgör medel för att nå dessa syften.
Kunskaper om omvärlden och oss själva är inte statiska, utan skapas och omskapas i samspel med andra.
Lärande sker alltid i en social kontext, vilken inte endast har betydelse för lärandet utan också är en del av
detta lärande. Läraruppdraget ställer därför krav ”på kompetens att fungera tillsammans med människor
samt på kunskap om människor” (Att lära och leda. Lärarutbildningskommitténs betänkande, SOU 1999, s.
10). Det är krav som lärarutbildningen ska förbereda studenten för, dels som ett innehåll i undervisningen,
dels genom de arbetsformer som används. Både verksamhets- och högskoleförlagd tid ställer t ex studenten
inför uppgifter där samarbete erfordras och där reflektion över rollen som pedagogisk ledare uppmuntras.
Kunskapsområdet Lärande i en social kontext utgör en central del av utbildningen och bygger vidare på
stoff som behandlas under utbildningens inledande kurs Att bli lärare. Det innefattar kunskaper som är
centrala i all lärarutbildning men som får en karakteristisk gestaltning inom respektive huvudämne. Lärande
i en social kontext går som en röd tråd genom KSM:s huvudämnen och studeras särskilt i vissa kurser. Vi
tänker oss att studentens lärarkunskap fördjupas successivt, från att vara av mer allmänt och teoretiskt slag
till att mer få formen av förtrogenhetskunskap. Vår ambition är att studenten lär sig problematisera sina
kunskaper och erfarenheter och utvecklar ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt till sin pedagogiska
verksamhet. En lärarutbildning bör vara såväl personligt som professionellt utvecklande. Studenten tillägnar
sig ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och praktisk-pedagogiska färdigheter. Utbildningen blir
framgångsrik då dessa kompetenser integreras, blir en del av lärarens person och manifesteras i handling.
Engelska och lärande är ett av huvudämnena vid enheten Kultur, språk och medier på
Lärarutbildningen i Malmö. Engelska – det är universitetsämnet, med dess dubbla inriktning
mot språk- och litteraturvetenskap. Engelska är också skolämnet engelska. Lärande handlar
om ämnes- och allmänpedagogiska kunskaper, insikter och överväganden men också om
utvecklingen av förmågan att undervisa. Det handlar också om medvetenhet om det egna
lärandet och om elevers lärande. Bindeordet och anger huvudämnestanken – Engelska och
lärande som ett breddat professionsämne där lärande och ämne sammanflätas. Alla kurser
inbegriper ett dubbelt perspektiv: de fokuserar studentens eget lärande och studenten som
blivande lärare. Examensprofilen riktas mot den senare delen av grundskolan och gymnasiet.
Lärandefrågorna begränsas inte till språkinlärning och språkundervisning. Yrkesverksamhetens
samhällsuppdrag och värdegrund, socialisation, kulturfrågor, pedagogiskt ledarskap,
konflikthantering, åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, elever med läs- och
skrivsvårigheter, specialpedagogik, forskningsmetodik, bedömning och betygsättning, och
faktorer som klass, genus och etnicitet är självklara delar av lärandefrågorna. Språklärarens
uppdrag i den decentraliserade skolan begränsas inte till att undervisa i engelska. Lärarens
uppdrag är mycket vidare än så: det gäller bl.a. att fungera som en tydlig och demokratisk
ledare och vuxen som kan samverka med kolleger och kommunicera med elevernas föräldrar.
Läraruppdragets tydligt sociala och stödjande karaktär avspeglar sig också i utbildningen. Det
gäller vidare att utveckla en medvetenhet om samhällsförändringar och lyhördhet för ändringar i
ungdomars kulturmönster. Den tydliga breddning i vad det innebär att vara lärare förklarar varför
Engelska och lärande måste synliggöra sådana innehållsfrågor som tidigare endast förekom som
särskilda kurser i pedagogik.
Fördelarna är många med det här upplägget. För en blivande lärare är det lättare att ta till sig
stoff som valts just för sin skolrelevans än att ägna sig
åt frikopplade ämnesstudier. Och det blir angeläget att tillägna sig teorier och metoder, när dessa
har tydlig bäring på ens framtida arbete. Det gäller att förena ett teoretiskt djup och utvecklingen
av ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt med praktisk medvetenhet och förmåga.
Kurserna i Engelska och lärande ska vara utvecklande och utmanande intellektuellt,
kunskapsmässigt, språkligt och estetiskt. Vi arbetar därför med tankemodeller och analysverktyg
som skärper den kritiska och retoriska förmågan. Samtliga kurser hålls helt på engelska och
det språkliga meningsskapandet anpassas till olika syften och kursinnehåll. Färdighetsinriktade
moment som t.ex. IKT fungerar som integrerade delar av lärandet snarare än som moment i sig.
Språkutveckling och språkfärdighet ges vidare en tydlig progression genom kurserna genom
en systematisk satsning på olika texttyper i tal och skrift. Den språkliga kompetensen breddas
därför genom en rad olika språkliga uttrycksformer och estetiska och dramatiserande inslag
betonas.
Det finns flera nyckelbegrepp i Engelska och lärande, t.ex. förståelse, interaktion,
kommunikation, kultur, medvetenhet (t.ex. om lärande och språk), meningsskapande,
representation, språkutveckling och text. En fördjupad förståelse av dem alla är en förutsättning
för att språkläraren ska undvika att betrakta engelska som enbart ett färdighetsämne. Vi lär oss
språk genom att använda språk, och kunskap bygger på deltagande, samarbete och tolkning.
Med ett sådant synsätt blir lärarens roll att skapa förutsättningar för lärande genom att främja
kommunikation, meningsskapande och samarbete.
Vi kommunicerar i sociala sammanhang för olika syften och språkbruket måste anpassas till
detta faktum. Kommunikationen och språkutveckling innehåller givetvis en tydlig språklig
dimension, och det är naturligt att rikta uppmärksamhet åt orden, fraserna och de språkliga
strukturerna. Men samtidigt är kommunikation en integrerad eller holistisk process, en helhet.
Innehållet – vad som sägs och skrivs och tänks – är viktigt. Kommunikativ förmåga bör därför
inte brytas ner i ett antal mindre delar där olika färdigheter tränas eller används isolerade från
varandra. Men att man fokuserar ett innehåll utesluter inte att man också ägnar uppmärksamhet
åt den språkliga formen.
En utmaning är att ”engelska” är så mångtydigt. Det finns otaliga regionala varianter och
dessutom flera standardformer av engelska, såsom irländsk, västafrikansk, indisk, nyzeeländsk
med mera. Engelskans situation är också unik såtillvida att flertalet engelsktalande idag inte
har engelska som modersmål. På grund av sina många roller är engelskan dessutom ett språk
i förändring. Vilken engelska? För vilka sammanhang? En slutsats vi har dragit är att nativespeaker-idealet får vika för en mer funktionell och kommunikativ språksyn. Språket bör oavsett
uttalsvariant präglas av gott flytt, stort ordförråd, språklig säkerhet och begriplighet.
När det gäller kultur är situationen minst lika svåröverskådlig. Engelskt språk och
engelskspråkig kultur exporteras över världen, och det är viktigt att spegla och förstå den
verkligheten. Men engelskan är också mediet för ett mottryck. Globalisering verkar åt två håll.
Alla grupper uttrycker sig på engelska, alla kulturyttringar får förr eller senare en engelsk dräkt.
Även den sidan måste uppmärksammas: engelskan som global arena. Det innebär bl.a. att
sociala, ekonomiska och politiska aspekter på engelskan som världsspråk synliggöras i flera av
huvudämnets kurser.
Internationalisering är därför ett viktigt perspektiv i huvudämnet Engelska och lärande.
Internationalisering konkretiseras genom användning av engelsk kurslitteratur, möjligheten för
studenter att delta i Malmö högskolas utbytesprogram inklusive möjligheter till utlandsstudier
under termin åtta och ett planerat långsiktigt samarbete med Macau universitet i Kina.
I det mångkulturella klassrummet bör inte engelskans grammatik och fonetik, kultur och
samhällsförhållanden först översättas till svenska förhållanden. Engelskan ska inte läras genom
svenskan. Dels för att det inte finns någon enhetlig engelsk verklighet att hänvisa till, dels för
att det inte finns någon enhetlig svensk motsvarighet. Vidare är det framför allt sådant som
uttal, ordförråd och ordföljd som mera direkt påverkas av modersmålet. Språkets grammatiska
strukturer utvecklas huvudsakligen oberoende av modersmålet. Vi har därför nedtonat det
kontrastiva språkstudiet. Studenter med olika etnisk och kulturell bakgrund får därigenom lättare
att tillgodogöra sig undervisningen eftersom de inte ta omvägen via svenskan. Även elever med
svenska som modersmål tjänar på att huvudämnet studeras för sin egen skull.
Engelska vid lärarutbildningen är knuten till enheten Kultur, språk och medier (KSM). Det är
ingen slump. Engelskans kultur och språk är sidor av samma mynt. För att fullt förstå ett språk
krävs insikter i dess kultur, och för att förstå en kultur behöver man kunna dess språk. Men
sådana insikter blir först meningsfulla när de kommuniceras eller medieras, det vill säga ges ett
medium – i skrift, i tal, och andra kommunikativa och estetiska uttrycksformer.
Tre innehållsfält bildar grund för huvudämnets tio 15-poängskurser. Det rör sig om
• Lärande och språkundervisning
• Kunskaper om språk
• Kunskaper om texter, medier och kultur
Det första innehållsfältet, ”Lärande och språkundervisning” tar ett särskilt avstamp i teorier om
språkutveckling och språkinlärning och behandlar lärandefrågorna ur ett tydligt skolperspektiv.
De omfattar också frågor om allmännare kunskapsteoretiskt stoff och utbildningsfilosofiska
riktningar. Studiet av allmänpedagogiska texter från andra engelskspråkiga skolsystem ger
relief åt granskningen av den svenska decentraliserade skolmodellen. Värdegrundsfrågor
och frågor om pedagogiskt ledarskap, konflikthantering samt åtgärder mot mobbning belyses
genom jämförelser med andra skolsystem. Grunderna i forskningsmetodik ges också inom detta
innehållsfält. Likaså behandlas bedömning och betygsättning.
Innehållsfältet ”Kunskaper om språk” behandlar sådant som grammatik, fonologi och
språksociologi. Förutom att kurserna syftar till att studenterna ska utveckla sina kunskaper
om engelskans uppbyggnad och uttal, ägnas särskild uppmärksamhet åt de förändringar som
världsspråket engelska ständigt genomgår. Läraren i engelska måste utveckla ett medvetet
förhållningssätt till att engelskan förekommer i så många olika sammanhang. Eftersom antalet
icke-infödda användare av engelska vida överstiger antalet native speakers, fungerar engelskan
som internationellt kontaktspråk, vilket – som tidigare nämnts – bör ha konsekvenser för hör
engelskan undervisas och studeras i skolan. Liksom i de andra innehållsfälten behandlas frågor
om genus, klass och etnicitet men med utgångspunkt från språklig variation.
Innehållsfältet ”Kunskaper om texter, medier och kultur” behandlar engelskspråkiga texter i vid
mening och vilka roller de spelar i skolan och samhället. Den blivande läraren i engelska måste
utveckla en mycket god förmåga att läsa, förstå och tolka olika slags texter, t.ex. tidningstexter,
fack – och skönlitteratur, elevtexter, reklam, bilder, webbtexter och film – samt förstå olika
texttypers skilda syften, strukturer och villkor. Kulturbegreppet är som nämnts brett: det
omfattar klass, genus och etnicitet och handlar bl.a. om socialisation, mångkultur, ungdomsoch populärkultur, mediekultur och skolkultur. Även inom detta innehållsfält behandlas
bedömning och betygsättning med fokus på elevtexter. Elever med läs- och skrivsvårigheter
och specialpedagogik fokuseras också, likaså grunderna i informationssökning och
informationsbearbetning. Olika former för undersökande arbetsformer introduceras, dels riktat
mot den roll grupparbete och projektinriktat lärande kan spela i skolan, dels gentemot det egna
lärandet. Utvecklingen av informationskompetens (i vid bemärkelse) utgör en viktig
förutsättning för projektinriktat lärande.
Utvecklingen inom och mellan grundnivå respektive avancerad nivå bygger på olika slags
progression. Progressionen gäller för det första sådant som studenternas förmåga att analysera,
tolka, reflektera, förstå och tillgodogöra sig texter samt skriva vetenskapligt – och fungera
självständigt och i samarbete med andra. För det andra gäller progressionen komplexiteten
i själva kunskapsinnehållet, som t.ex. att frågor om vetenskaplighet, språkutveckling,
textreception, genus, socialisation och kultur behandlas ur olika teoretiska perspektiv och
inbegriper forskningsresultat. Annorlunda uttryckt: man går mot en mer kritiskt vetenskaplig
hållning, där man förmår använda en given metod/teori. Begreppsutveckling och förståelsen av
olika perspektiv utvecklas genom samtal och skrivande.
Ett vetenskapligt förhållningssätt handlar bl.a. om att kunna tillvarata och använda vetenskapligt
grundad kunskap som en del av den egna kunskapsprocessen. Studenter måste också kunna
problematisera relationen mellan vetenskaplig kunskap och skolans verksamhet. Inom ramen
för de självständiga arbetena måste studenten vidare skaffa sig vissa grundläggande kunskaper
om olika vetenskapsteorier i relation till några forskningsmetoder. Redan på grundnivån måste
studenten formulera forskningsfrågor, börja fokusera ett stoff och relatera frågor till metodval.
Under den för alla KSMs huvudämnena gemensamma rubriken Att se och förstå undervisning
och lärande på grundnivå, utför studenterna i termin tre ett sammanläggningsarbete som består
av två delar: en dokumenterad intervju med lärare eller elever på sina partnerskolor och ett
aktionsforskningsprojekt med fokus på studentens undervisning och elevernas arbete. Aktionsfor
skningsprojektet försvaras på ett uppsatsseminarium.
På den avancerade nivån fördjupas det vetenskapliga förhållningssättet. Detta innebär att
studenterna vidareutvecklar sin förmåga att formulera problem, avgränsa ett stoff, söka,
välja och kritiskt granska information, knyta resonemang till teorier samt förmågan att välja
metoder med utgångspunkt från ämnesval. Vidare fördjupas förmågan att genomföra olika slags
undersökningar, samla data, bearbeta och analysera data samt sammanställa och rapportera
resultat. Dessa förmågor utvecklas inom engelskans samtliga tre innehållsfält. Resultatet av
denna progression ska vara ett examensarbete där studenterna kan tillämpa sina teoretiska
kunskaper för att undersöka frågor med relevans för sina kommande arbetsuppgifter.
Efter termin nio har studenterna möjlighet att läsa en Masters (30hp). Den vetenskapliga och pedagogiska
kärnan i en masterutbildning med speciell inriktning mot engelska och lärande är att uppnå teoretisk och
praktisk kunskap om det engelska språket, litteraturen och kulturen, samt kunna problematisera villkoren för
engelska språket i en mångspråkig och kulturellt heterogen skola.
Frågor om vetenskaplighet, språkutveckling, textreception, genus, socialisation och kultur behandlas
alltså ur olika teoretiska och metodiska perspektiv. Ytterst handlar det om att kunna tillvarata och
använda vetenskapligt grundad kunskap som en del av den egna kunskapsprocessen. Ett vetenskapligt
förhållningssätt utvecklas inom de tre innehållsfälten språkutveckling, litteratur och kultur. Tillika
problematiseras relationen mellan vetenskaplig kunskap och skolans verksamhet. Huvudtanken är att sätta in
engelskundervisningen i ett större samhälleligt och kulturellt perspektiv, med hänsyn till engelskans globala
roll som kultur- och språkförmedlare
Ett annat exempel på progressionen från grundnivå till avancerad nivå gäller frågor om
bedömning. På grundnivån bekantar sig studenterna med några grundläggande principer och
begrepp. Principerna och begreppen relateras dels till sådana bedömningsformer som används
i högskolekurser, dels till elevers lärande i skolan. Studenterna bekantar sig också med de
regelverk som gäller för bedömning vid högskolan samt i skolan. De får också utarbeta kriterier
för bedömning av elevtexter och öva sig på att analysera, bedöma och kommentera elevtexter. På
den avancerade nivån studeras teoretisk litteratur om bedömning, utvärdering och betygsättning
samtidigt som regelverket återkommer. Kunskaperna fördjupas genom att studenterna åter
analyserar och bedömer elevtexter, muntlig produktion, nationella och lokala prov samt i
skrivande kopplar teoretisk litteratur till egen bedömning av elevarbeten.
Ny ordning fr.o.m. hösten 2007
Grundnivå
• Text och förståelse I (H1)
• Språkkunskap och språkförmåga (V2)
• Språk, kulturer och identitet I (V2)
• Perspektiv på språkutveckling (H3)
• Lärande och språkundervisning (H3)
Avancerad nivå
• Perspektiv på språk (H7)
• Text och förståelse II (H7)
• Språk, kulturer och identitet II (V8)
• En språkutvecklande miljö i praktik och teori (V8)
• Examensarbete (H9)